1262/1988

Vid utredning av tullbrottmål skall utöver de särskilda stadganden som gäller förundersökning och tvångsmedel iakttas denna lag och den förordning som har givits med stöd av den.

En tullman har vid förundersökning som görs av tullverket samma rätt att vidta undersökningsåtgärder och använda tvångsmedel som en polisman vid förundersökning som görs av polisen. Om anhållningsberättigade tullmän stadgas i 1 kap. 6 § 3 punkten tvångsmedelslagen.

Förundersökning som görs av tullverket skall ledas av en anhållningsberättigad tullman. Av särskilda skäl får undersökningsledaren vara någon annan tullman vars tjänsteställning är minst tulluppsyningsman. En sådan undersökningsledare har samma rätt som en anhållningsberättigad tjänsteman att besluta om beslag och husrannsakan samt om kroppsvisitation och kroppsbesiktning.

Var och en som antas kunna bidra till utredningen av ett tullbrott är skyldig att på kallelse inställa sig på närmaste tullanstalt för att höras vid förundersökningen. Om närvaro vid förundersökning gäller i övrigt förundersökningslagen (449/87).

Saknar en anhållen eller häktad fast bostad i Finland och är det sannolikt att han genom att lämna landet undandrar sig rättegång eller straffverkställighet, kan han friges på villkor att han ställer säkerhet som prövas betrygga att han inställer sig till rättegång och att eventuellt ådömda påföljder utstås. Om den frigivne inte inställer sig för att svara inför domstol eller för att avtjäna sitt fängelsestraff under den tid då straff får ådömas eller ådömt fängelsestraff verkställas, får domstolen döma säkerheten helt eller delvis förverkad till staten. Ådömda böter eller en sådan statlig fordran som skall indrivas enligt lagen om verkställighet av bötesstraff (318/63) får tas ut ur säkerheten i den ordning som stadgas om verkställighet av påföljder för tullbrott.

Väcks inte åtal för det tullbrott som föranlett beslag inom fyra månader från det beslaget verkställdes, skall beslaget hävas. Har varans ägare eller innehavare inte anträffats för förhör, skall tiden räknas från den dag då han anträffats. Är ägarna eller innehavarna flera, räknas tiden från den dag då den siste av dem har anträffats. Domstolen kan förlänga denna tid på begäran som en anhållningsberättigad tjänsteman har gjort under den tid som avses ovan.

Är brottet obetydligt, kan en tullman avstå från att vidta åtgärder för att väcka åtal mot den skyldige, om det framgår att gärningen berott på ouppmärksamhet, tanklöshet eller okunnighet som med beaktande av omständigheterna är ursäktlig och allmän fördel inte förutsätter att åtal väcks.

Kan en fråga som gäller ett tullbrott handläggas genom strafforderförfarande, får undersökningsledaren eller någon annan till uppgiften förordnad tullman i enlighet med åklagarmyndigheternas anvisningar redan vid förundersökningen på åklagarens vägnar och under dennes tillsyn framställa sådana yrkanden som avses i 1 § lagen om strafforder (146/70).

För verkställande av beskattning, uppbörd av skatter och avgifter, prövning av ändringssökande i fråga om beskattning och väckande av åtal för skattebrott samt för utsökning får uppgifter, utan hinder av 1 mom., lämnas till en behörig myndighet. Under de förutsättningar som anges i 5 kap. 1 § tvångsmedelslagen får uppgifter lämnas till en anhållningsberättigad tjänsteman för utredning även av något annat brott än ett tullbrott. Tullstyrelsen kan dessutom av särskilda skäl bestämma att uppgifter skall lämnas till en statlig eller kommunal myndighet. Tullstyrelsen kan även bestämma att uppgifter skall lämnas till universitet och högskolor för att användas vid vetenskaplig forskning som övervakas av dessa. Uppgifterna får inte lämnas vidare eller utan tullstyrelsens tillstånd användas för något annat syfte än det för vilket de har lämnats.