1243/1988

Given i Helsingfors den 29 december 1988

Lag om ändring av beskattningslagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i beskattningslagen av den 12 december 1958 (482/58) 127 §,

ändras 1 § 2 mom., 3 § 3 mom., 11 § 1 och 3 mom., 17 § 2 mom., 21 § 2 och 3 mom., 28 § 2 mom., 33 § 3 mom., 40 §, 43 § 2 mom., 45 § 1 mom. 3 b-punkten, 47 och 50 §§, 66 § 2 och 3 mom., 70 § 1 mom., 78 §, 90 § 1 mom., 91 §, 96 § 1 mom., i 96 a § det inledande stycket och 5 punkten, 96 c § 3 mom., 100 och 101 §§, 129 § 2 mom., 140 § och 141 § 1 mom.,

av dessa lagrum 3 § 3 mom. sådant det lyder i lag av den 23 december 1977 (1002/77), 11 § 1 och 3 mom. sådana de lyder i lag av den 30 januari 1987 (74/87), 21 § 2 och 3 mom. samt 28 § 2 mom. sådana de lyder i lag av den 5 december 1969 (740/69), 33 § 3 mom. sådant det lyder i lag av den 26 juni 1987 (583/87), 40 §, 43 § 2 mom. och 47 § sådana de lyder i lag av den 31 december 1974 (1024/74), 45 § 1 mom. 3 b-punkten sådan den lyder i lag av den 31 december 1985 (1137/85), 66 § 2 och 3 mom. sådana de lyder i lag av den 15 december 1967 (547/67), 70 § 1 mom. sådant det lyder i lag av den 4 juli 1975 (527/75), 78 § sådan den lyder i lag av den 9 juli 1982 (531/82), 90 § 1 mom. och 96 § 1 mom. sådana de lyder i lag av den 31 december 1974 (1023/74), 91 § sådan den lyder i en annan lag av sistnämnda dag (1025/74) samt det inledande stycket och 5 punkten i 96 a § sådana de lyder i lag av den 6 augusti 1982 (602/82) och 96 c § 3 mom. sådant det lyder i lag av den 28 juni 1968 (390/68), samt

fogas till 135 § ett nytt 4 mom. som följer:

1 §

Om fastställande och uppbörd av skogsvårdsavgift gäller vad som stadgas i 154 § och i lagen om skogsvårdsföreningar (558/50).

3 §

En skattskyldig som bedriver skogshushållning ansvarar såsom för egen skatt för en familjemedlems, medlems eller delägares på grund av inkomst fastställda skatt och folkpensionspremie till den del som motsvarar den andel värdet av det till förmån för den skattskyldiges skogshushållning utförda arbetet utgör av det totala beloppet av familjemedlemmens, medlemmens eller delägarens inkomster. Bedriver makar tillsammans rörelse, yrke eller gårdsbruk, ansvarar den make som skall anses såsom egentlig företagare även för den skatt som påförs den andra maken för förvärvsinkomst som avses i 28 § lagen om skatt på inkomst och förmögenhet. Den andra maken ansvarar även för den såsom egentlig företagare betraktade makens skatter och folkpensionspremier, om han äger tillgångar eller en del av dem i den rörelse, det yrke eller det gårdsbruk som makarna bedriver gemensamt.


11 §

Länsskatteverket förordnar ett statsombud till skattenämnden och en suppleant för denne. Kommunstyrelsen förordnar på samma sätt ett kommunalombud och en suppleant för denne. Stats- och kommunalombud kan vara en och samma person. Skattedirektören samt en vice ordförande, annan medlem i skattenämnden eller en suppleant för dem får inte vara stats- eller kommunalombud.


Förordnande för statsombud kan återkallas av länsskatteverket. Kommunstyrelsen kan återkalla förordnande för kommunalombud.

17 §

Ordförande för sektionen är skattedirektören eller, om han inte tjänstgör såsom ordförande för sektionen, den av vice ordförandena som skattenämnden förordnar. Sektionens övriga medlemmar förordnas av nämnden.

21 §

Länsskatteverket förordnar, efter att ha hört kommunernas centralorganisationer, ett eller flera beskattningsombud i nämnden och suppleanter för dem. Beskattningsombudet skall bevaka statens, kommunernas och församlingarnas samt folkpensionsanstaltens rätt.

Förordnande för beskattningsombud kan återkallas av länsskatteverket.

28 §

Prövningsombudet och hans suppleant förordnas av skattestyrelsen sedan den hört kommunernas centralorganisationer.

33 §

En placeringsfond som avses i 16 § 1 mom. 2 punkten lagen om skatt på inkomst och förmögenhet och ett samfund som avses i 23 § 3 punkten i nämnda lag skall, även om de inte behöver betala skatt på förmögenhet, för beskattningen utan uppmaning lämna uppgifter enligt detta kapitel om sina tillgångar och skulder.


40 §

Den skattskyldige skall på uppmaning, under samma förpliktelse som gäller skattedeklarationen, förutom denna även lämna de kompletterande uppgifter och utredningar som kan behövas vid hans beskattning, verkställande av skattegranskning eller handläggning av ansökan om ändring i hans beskattning. Uppmaningen ges av skattedirektören, ordföranden i en sektion i skattenämnden, ordföranden i länsskattenämnden eller dess sektion eller av stats- eller kommunalombudet, beskattningsombudet, prövningsombudet eller behörig tjänsteman eller arbetstagare i arbetsavtalsförhållande vid skattestyrelsen, länsskatteverket eller skattebyrån.

43 §

Handlingarna skall om möjligt granskas i den skattskyldiges affärslokal eller i den räkenskaps- eller servicebyrå som han anlitar. Verkställs granskningen i en sådan lokal eller byrå, måste den skattskyldige ställa ändamålsenliga rum samt behövliga hjälpmedel och biträden till granskarens förfogande. Kan granskningen inte utan förfång verkställas på en ovan nämnd plats, kan den ske i länsskatteverket eller på skattebyrån. En granskning som sker genom skattebyråns försorg kan likväl alltid verkställas på skattebyrån. Handlingarna skall tillhandahållas för granskning på eller sändas till den plats där granskningen utförs. Av handlingar som förvaras i form av kopior, framställda genom fotografering eller på annat motsvarande sätt, skall på uppmaning av en myndighet som avses i 40 § framställas kopior som ställs till den persons förfogande som utför granskningen, om detta är nödvändigt för denna. Över verkställd granskning skall en berättelse uppgöras.

45 §

För beskattningen åligger det nedan nämnda myndigheter, personer och samfund att i enlighet med av skattestyrelsen utfärdade anvisningar inom januari för föregående kalenderår och beträffande punkt 2 vid en av skattestyrelsen bestämd tidpunkt halvårsvis tillställa skattemyndigheten eller nedan nämnt samfund följande handlingar och uppgifter:


3 b) en arbetsgivare, om han med stöd av 54 § lagen om skatt på inkomst och förmögenhet inte har verkställt förskottsinnehållning, angående till löntagare utbetald lön för arbete som denne har utfört utomlands och om orten där arbetet har utförts samt tiden för vistelsen utomlands och besök i Finland under denna tid;


47 §

Var och en skall utöver uppgifter som avses ovan i detta kapitel på skattestyrelsens eller länsskatteverkets uppmaning lämna andra nödvändiga uppgifter som behövs i ett ärende som angår beskattning eller skattegranskning eller ett fullföljdsärende i fråga om beskattning, som gäller någon annan, om uppgifterna framgår av handlingar som han har i sin besittning eller som han annars har kännedom om, såvida han inte enligt lag har rätt att vägra avge vittnesmål i saken. Ingen får dock vägra att lämna uppgifter som påverkar beskattningen av någon annan och som berör dennes ekonomiska ställning.

50 §

Skattedeklaration och, om det anses vara nödvändigt, övriga uppgifter om vilka stadgas i denna lag skall avges på blanketter som skattestyrelsen har fastställt.

66 §

Om verkställande av skatteklassificering i en kommun samt om vem som skall ombetros uppdraget att utföra detta arbete bestämmer skattestyrelsen efter att ha hört kommunfullmäktige.

Skattestyrelsen övervakar verkställigheten av skatteklassificeringen. Kommunfullmäktige skall utse en kommission för att enligt föreskrifter som har meddelats av skattestyrelsen biträda vid övervakningen.

70 §

Centralskattenämnden har en ordförande och åtta ledamöter som jämte suppleanter förordnas av statsrådet för perioder av fem år. Av ledamöterna skall en förordnas bland tjänstemännen vid finansministeriet, en bland tjänstemännen vid skattestyrelsen och två bland personer som har föreslagits av kommunernas centralorganisationer.


78 §

Så snart det vid beskattningen påförda totala antalet skattören för kommunens vidkommande är uträknat skall skattebyrån meddela kommunstyrelsen detta. Likaså skall skattebyrån meddela de kyrkliga myndigheterna det totala antalet kyrkoskattören. Kan uppgift om detta antal inte inväntas utan att slutförandet av beskattningen alltför mycket fördröjs, skall skattebyrån uppskatta det totala antalet skattören och senast den 16 september underrätta kommunstyrelsen och de kyrkliga myndigheterna om detta.

90 §

Den som är missnöjd med skatteklassificering av en brukningsenhet som han äger eller innehar kan söka ändring däri hos länsrätten i det län där fastigheten är belägen. Ändring skall sökas skriftligen och besvärsskriften tillställas respektive skattebyrå eller länsrätt inom den tid under vilken skatteklassificeringen enligt 67 § är framlagd i kommunen. På statens vägnar är länsskatteverket och statsombudet samt på kommunens vägnar kommunalombudet och kommunstyrelsen berättigade att inom samma tid söka ändring i skatteklassificeringen av någon lägenhet eller att yrka att skatteklassificeringen helt skall upphävas.


91 §

Ändring i fastställande och debitering av skatt och folkpensionsförsäkringspremie kan sökas av den skattskyldige själv samt av var och en vars egen skatt direkt kan beröras av beskattningen eller som på grund av ett offentligrättsligt eller privaträttsligt rättsförhållande är ansvarig för betalning av skatten. Även en sammanslutning kan söka ändring i fastställandet av sammanslutningens beskattningsbara inkomst och förmögenhet samt fördelningen av dem.

Stats- och kommunalombudet, beskattningsombudet, länskatteverket och kommunstyrelsen har likaså rätt att söka ändring i beskattningen och fastställandet av en sammanslutnings beskattningsbara inkomst och förmögenhet samt fördelningen av dem. En församling är berättigad att söka ändring i sådan debitering av kyrkoskatt som avses i 79 § 2 mom. samt kommunalombudet och folkpensionsanstalten i fastställande och debitering av folkpensionsförsäkringspremie som nämns i 79 § 3 mom.

96 §

Över länsrättens utslag i något annat än ett i 90, 96 a eller 96 b § nämnt ärende kan besvär anföras hos högsta förvaltningsdomstolen inom sextio dagar från delfåendet. Besvärsrätt har de som enligt 91 § kan söka ändring i beskattningen. På statens vägnar utövas besvärsrätten av prövningsombudet och på kommunens vägnar av kommunstyrelsen.


96 a §

Utan besvärstillstånd enligt 96 c § får besvär inte anföras över länsrättens utslag till den del utslaget gäller


5) belopp som med stöd av 27, 28 och 46 §§ lagen om skatt på inkomst och förmögenhet skall anses utgöra den skattskyldiges eller hans makes förvärvsinkomst;


96 c §

Prövningsombudet och kommunstyrelsen kan beviljas tillstånd endast med stöd av 2 mom. 1 punkten.

100 §

Har beskattningen för någon kommuns vidkommande blivit i väsentlig mån oriktigt verkställd, kan högsta förvaltningsdomstolen upphäva beskattningen i dess helhet eller till behövliga delar och förordna att ny beskattning skall verkställas. Yrkande på detta framställs skriftligen av statsombudet, länsskatteverket, kommunalombudet, kommunstyrelsen eller någon i kommunen beskattad. Yrkandet skall tillställas skattebyrån inom trettio dagar efter att beskattningen har slutförts. Skattedirektören skall utan dröjsmål sända yrkandet och den av skattenämnden avgivna förklaringen till högsta förvaltningsdomstolen. Ärendet skall i högsta förvaltningsdomstolen handläggas i brådskande ordning.

101 §

I ett ärende som angår återbrytande av ett beslut eller utslag som har vunnit laga kraft eller återställande av försutten fatalietid förs statens talan av länsskatteverket.

129 §

Skattestyrelsen förordnar, med beaktande av vad som särskilt stadgas om handlingars förstörande i statens tjänstearkiv, när handlingar som har inlämnats för fullgörande av uppgiftsskyldigheten får förstöras.

135 §

Förordnar länsskatteverket någon som innehar en kommunalombudstjänst som huvudsyssla till statsombud i skattenämnden, kan skattestyrelsen bestämma att länsskatteverket till kommunen skall betala hälften av avlöningen och socialskyddsavgiften för den gemensamma huvudsysslan som stats- och kommunalombud, enligt de grunder som finansministeriet fastställer.

140 §

Utöver vad som stadgas i någon annan lag kan den myndighet hos vilken ett ärende som omfattas av denna lag är anhängigt bevilja den skattskyldige samt kommunen, kommunal- eller statsombudet, prövningsombudet eller länsskatteverket rätt att låta höra vittnen även vid den allmänna underrätt där detta lämpligen kan ske. Vid vittnesförhör har även andra sakägare rätt att låta höra vittnen.

141 §

Till ett vittne som avses i 140 § skall betalas ett arvode som fastställs av den myndighet som har hört vittnet. Härvid skall i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas om fastställande av vittnesarvode i ärenden som är anhängiga vid allmän domstol. Har ett av staten kallat vittne hörts, skall hans arvode betalas av allmänna medel enligt de grunder som gäller om betalning av ersättning av statsmedel till vittne som har hörts vid domstol. I övriga fall betalas arvodet av den som har kallat in vittnet.



Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Regeringens proposition 109/88
Statsutsk. bet. 81 och 81 a/88
Stora utsk. bet. 203/88

Helsingfors den 29 december 1988

Republikens President
Mauno Koivisto

Finansminister
Erkki Liikanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.