950/1988

Utfärdat i Helsingfors den 20 oktober 1988

Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkning av naturaförmåner vid förskottsinnehållning år 1989

Skattestyrelsen har med stöd av 4 § 3 mom. lagen den 28 november 1959 om förskottsuppbörd (418/59) förordnat, att vid förskottsinnehållning skall naturaförmåner som bör betraktas som lön värderas enligt följande grunder:

Bostadsförmån och rätt att använda elström
1 §

Penningvärden av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med centralvärme är följande:

a) Huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla, Vanda)

Bostaden blivit färdig: Förmånens värde mk/mån:
före år 1976 200 mk + 16,00 mk per kvadratmeter
åren 1976-1983 200 mk + 19,70 mk per kvadratmeter
år 1984 eller senare 200 mk + 24,50 mk per kvadratmeter

b) Övriga delar av landet

Bostaden blivit färdig: Förmånens värde mk/mån:
före år 1961 130 mk + 12,50 mk per kvadratmeter
åren 1961-1975 165 mk + 14,20 mk per kvadratmeter
åren 1976-1983 200 mk + 15,70 mk per kvadratmeter
år 1984 eller senare 200 mk + 20,20 mk per kvadratmeter

Värdet av bostadsförmån i en hyresbostad som finansierats med statligt bostadslån uppgår, avvikande från 1 momentet, till högst det hyresbelopp som enligt de grunder som bostadsstyrelsen fastställt för bostaden uppbärs för bostaden.

2 §

Såsom året då bostaden blivit färdig betraktas det år då byggnaden blivit färdig. Har byggnaden grundrenoverats i sin helhet, betraktas såsom året då bostaden blivit färdig året för byggnadens renovering.

3 §

Står löntagaren själv för uppvärmningskostnaderna i en bostad med centralvärme, nedsätts förmånens värde som avses i 1 § med 3,00 mk per kvadratmeter och månad.

4 §

Penningvärdet av bostadsförmån och däri ingående uppvärmning i en bostad med ugnsuppvärmning är 8,40 mk per kvadratmeter och månad. Om löntagaren själv står för uppvärmningskostnaderna, är förmånens värde 6,00 mk per kvadratmeter och månad.

5 §

Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström är 1,30 mk per kvadratmeter och månad. Förmånens värde omfattar inte eluppvärmning av bostad.

Vid värdering av bostadsförmånen jämställs en bostad med eluppvärmning med en bostad med centralvärme.

6 §

Penningvärdet av bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och lyse i ett rum med centralvärme är 268,00 mk och i ett rum med ugnsuppvärmning 80,00 mk per månad.

7 §

Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till löntagarens eller hans familjs boende såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Bilgarage räknas dock inte in i bostadsarealen. Såsom värde för bilgarage betraktas dess gängse värde.

Kostförmån
8 §

Kostförmånens värde är 16 mark per måltid, om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren uppgår till minst 16 mk och högst 30 mk. Understiger summan av de direkta kostnaderna 16 mk eller överstiger den 30 mk, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna.

9 §

Direkta kostnader är råvaror som använts vid tillagning av måltid samt löner för tillagning och servering av måltid jämte socialkostnader. Har arbetsgivaren med förplägningsrörelsen kommit överens om anordning av arbetsplatsmåltid, anses som direkta kostnader det belopp som arbetsgivaren betalat till förplägningsrörelsen för måltiden.

Såsom direkta kostnader betraktas inte kostnader för mattransport till matstället.

Ersättning som löntagaren betalt för måltiden till arbetsgivaren tas inte i beaktande vid uträkning av de direkta kostnaderna, utan den avdras från kostförmånens penningvärde.

10 §

Såsom penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid anses 12 mark per måltid.

11 §

Värdet av förmån som erhållits i form av måltidskupong med ett nominellt värde av högst 30 mark, som kan användas på flera än ett matställe är 75 % av måltidskupongens värde, dock minst 16 mk. Måltidskupong med ett nominellt värde av över 30 mark värderas upp till dess nominella värde.

Förutsättningen för att en måltidskupong enligt 1 momentet värderas till 75 procent av dess nominella värde är att den endast kan användas för måltid och att man inte får pengar, livsmedel eller andra förnödenheter mot den. I annat fall värderas kupongen till dess nominella värde. Löntagaren kan få endast en kupong värderad på ovannämnt sätt per sådan faktisk arbetsdag i hemlandet, under vilken arbetsgivaren inte på annat sätt kan ordna en måltid motsvarande arbetsplatsmåltid.

Förmån med fritt uppehälle
12 §

Värdet av förmån med fri bostad, kost, fritt lyse och värme är 1 035,00 mk per månad i ett rum och 980,00 mk per månad i ett samfällt rum.

13 §

För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 32,00 mk per dygn eller högst 720,00 mk per månad.

Bilförmån
14 §

Om löntagaren eller hans familj för privatkörning använder arbetsgivarens person- eller paketbil, betraktas den förmån han erhåller som bilförmån. Värdet av bilförmån fastställs antingen enligt ett månatligt värde eller ett månatligt grundvärde utökat med värdet per kilometer som bestäms på basen av kördagbok eller annan tillförlitlig utredning enligt följande:

a) Åldersgrupp A (1-3 år)
Månatligt värde Värde enligt kördagbok eller annan tillförlitlig utredning
mk/mån grundvärde mk/mån värde per kilometer + p/km
I bilklassen, cylindervolym högst 1300 cm3 och nyanskaffningspris högst 90 000 mk
- fri bilförmån 1 580 800 52
- förmån att använda bil 1 220 800 28
II bilklassen, cylindervolym högst 1600 cm3 och nyanskaffningspris högst 130 000 mk
- fri bilförmån 1 890 960 62
- förmån att använda bil 1 470 960 34
III bilklassen cylindervolym högst 2000 cm3 och nyanskaffningspris högst 200 000 mk
- fri bilförmån 2 630 1 490 76
- förmån att använda bil 2 180 1 490 46
IV bilklassen, cylindervolym över 2000 cm3 och nyanskaffningspris högst 240 000 mk
- fri bilförmån 3 510 2 100 94
- förmån att använda bil 2 970 2 100 58
V bilklassen, nyanskaffningspris över 240 000 mk
- fri bilförmån 4 920 3 120 120
- förmån att använda bil 4 290 3 120 78
b) Åldersgrupp B (över 3 år)
I bilklassen, cylindervolym högst 1300 cm3
- fri bilförmån 1 180 400 52
- förmån att använda bil 820 400 28
II bilklassen, cylindervolym högst 1600 cm3
- fri bilförmån 1 410 480 62
- förmån att använda bil 990 480 34
III bilklassen, cylindervolym högst 2000 cm3
- fri bilförmån 1 880 740 76
- förmån att använda bil 1 430 740 46
IV bilklassen cylindervolym över 2000 cm3
- fri bilförmån 2 460 1 050 94
- förmån att använda bil 1 920 1 050 58
15 §

Bilens åldersgrupp i var och en bilklass bestäms enligt det år då bilen tagits i bruk, som framgår av registerutdraget. Till åldersgrupp A hör bilar som tagits i bruk år 1987 eller senare. Övriga bilar hör till åldersgrupp B.

16 §

Med nyanskaffningspris avses bilmodellens riktminutförsäljningspris som var gällande 30.4.1988 och som bilimportören eller, då denna saknas, partihandeln uppgett. Om bilmodellen 30.4.1988 inte har haft något riktminutförsäljningspris, används som nyanskaffningspris riktminutförsäljningspriset den månad då bilen togs i bruk.

Extra utrustning som skaffats i bilen utom vinterdäck och biltelefon tas vid bestämmande av nyanskaffningspriset i beaktande till den del som dess värde överstiger 10 000 mk.

17 §

En bil som hör till åldersgruppen A och vars nyanskaffningspris överstiger övre gränsen i bilklassen, som bestäms enligt cylindervolymen, överflyttas till den klass som motsvarar dess pris. Denna bestämmelse tillämpas endast på sådana bilar, som tagits i bruk 1.3.1989 eller senare. Under den tid som bilen hör till åldersgruppen A är bilen kvar i den klass, dit den enligt nyanskaffningspriset placeras det år då den tas i bruk.

Klassen för bilar i åldersgruppen B bestäms enbart på grundval av cylindervolymen.

18 §

Det är fråga om fri bilförmån, när arbetsgivaren står för kostnaderna för bilen. Det är fråga om förmån att använda bil, när löntagaren själv betalar åtminstone bränslekostnaderna för bilen. Ersättning som löntagaren betalar till arbetsgivaren för bilkostnaderna avdras från penningvärdet av fri bilförmån eller förmånen att använda bil.

19 §

Vid värdering av bilförmån räknas användning av bilen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen till privatkörning.

20 §

Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 1 500 mark per månad eller 100 penni per kilometer, om bilen körs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

21 §

Av kördagbok som avses ovan i 14 § skall framgå hur många kilometer som dagligen under skatteåret körts med bilen.

I fråga om arbetskörslor som körts med bilen skall i kördagboken dagligen antecknas följande uppgifter:

- tidpunkten i början och i slutet av körningen,
- körningens avfärds- och ankomstplats samt vid behov rutten,
- vägmätarställningen i början och i slutet av körningen,
- körsträckan,
- ändamålet för körningen och
- bilens användare.
Tillämpning av det gängse värdet
22 §

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris uppenbarligen understiger penningvärdet enligt detta beslut eller som inte nämnts ovan, skall anses dess gängse värde.


Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1989 och det tillämpas vid förskottsinnehållning år 1989.

Helsingfors den 20 oktober 1988

Generaldirektör
Lauri Honkavaara

Överinspektör
Markku Hirvonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.