925/1988

Given i Helsingfors den 4 november 1988

Förordning om ändring av förordningen om besiktning av fartyg

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till handels- och industriministeriets verksamhetsområde

upphävs i förordningen den 16 september 1983 om besiktning av fartyg (748/83) 13 § 3 mom.,

ändras 1 § 2 mom. 4 och 5 punkten, 2 §, 3 § 2 mom., 5 § 1 mom., i 8 § rubriken samt 1 mom. det inledande stycket och 3 mom., i 9 § rubriken och 1 mom. det inledande stycket, i 10 § rubriken samt 1 mom. det inledande stycket och 2 mom., i 11 § rubriken samt 1 mom. det inledande stycket och 2 och 3 mom., 12 §, 13 § 1 mom., 18 § 1 mom. 1 punkten, 32 § 1 mom. 1 punkten samt

fogas till 1 § 2 mom. en ny 6 punkt och till förordningen en ny 10 a § som följer

1 §
Tillämpningsområde

Denna förordning tillämpas dock inte på:


4) hyresbåtar;

5) nöjesfarkoster; samt

6) av sjöfartsstyrelsen typgodkända administrativa fartyg med en längd av högst 5,5 meter; dessa fartyg skall dock anmälas till det sjöfartsdistrikt inom vars område de används.


2 §
Definitioner

1. Passagerarfartyg är ett fartyg som medför fler än 12 passagerare. När antalet beräknas anses som passagerare alla andra än befälhavaren och besättningen eller andra som är anställda eller sysselsatta ombord i vilken som helst egenskap för fartygets räkning. I antalet passagerare medräknas dock ej barn under ett års ålder.

2. Lastfartyg är varje fartyg som inte är ett passagerarfartyg.

3. Administrativt fartyg är ett av staten eller kommunen ägt fartyg som används för annat ändamål än transport av passagerare eller last i allmän trafik.

4. Fiskefartyg är ett lastfartyg som används till fångst av fisk eller andra havsdjur.

5. Tankfartyg är ett lastfartyg vars lastutrymmen är byggda eller huvudsakligen lämpade för transport av vätskor i bulk.

6. Färja är ett sjötrafikmedel med fordonsdäck som förmedlar trafik på allmän väg över vattendrag.

7. Frigående färja är en fritt styrbar färja.

8. Pråm är ett fartyg som saknar eget framdrivningsmaskineri.

9. Av sjöfartsstyrelsen typgodkänt fartyg är ett fartyg som i vattenfyllt skick uppfyller kraven på flytbarhet och stabilitet enligt de nordiska typprovningsreglerna för båtar.

10. Inre trafik är trafik på sjöar, älvar, åar och kanaler, i den inre farleden mellan Saimen och Santio samt på sådana havsområden som inte är utsatta för sjögång från öppna havet.

11. Inrikestrafik är trafik mellan finska hamnar. Med inrikestrafik jämställs trafik från en finsk hamn till en annan via Saima kanal och därtill direkt anslutna vattenområden tillhörande Socialistiska Rådsrepublikernas Förbund samt trafik via Saima kanal till Viborg.

12. Östersjötrafik är trafik utanför området för inrikestrafik på Östersjön och därtill anslutna vattenområden ända till linjen Lindesnäs-Hanstholm samt genom Kielkanalen till Cuxhaven.

13. Närtrafik är trafik utanför området för östersjötrafik på Nordsjön och därmed förbundna vatten, dock inte längre bort än 12° västlig längd i väster eller 48° nordlig bredd i söder eller 64° nordlig bredd i norr.

14. Fjärrtrafik är trafik utanför området för närtrafik.

15. Internationell trafik är trafik mellan utländska hamnar eller mellan Finland och utländska hamnar.

16. Vintertrafik är gång i nybruten isränna eller gång med ansatser i fast is.

17. Utvändig bottenbesiktning är en besiktning som utförs antingen då fartyget är dockat eller med hjälp av en av sjöfartsstyrelsen godkänd metod då fartyget flyter på vattnet.

18. Bruttodräktighet är den största dräktighet som är angiven i fartygets mätbrev, sådan den definierats i 1947 års konvention om ett enhetligt skeppsmätningssystem (FördrS 18/55). Om fartygets bruttodräktighet bestämts enligt 1969 års internationella skeppsmätningskonvention (FördrS 31/82), avgör sjöfartsstyrelsen vilket tontal för bruttodräktigheten den i mätbrevet angivna dräktigheten motsvarar.

19. Datum för grundbesiktning är den dag då fartygets skrov första gången besiktigas innan fartyget sätts i trafik som finskt fartyg eller på nytt sätts i trafik efter det väsentliga ändringar gjorts i fartygets maskineri eller skrov, eller den dag då motsvarande skrovbesiktning utförs på redarens begäran.

20. Fartygets längd är 96 procent av hela längden i vattenlinjen på 85 procent av minsta malldjupet, mätt från kölens överkant, eller längden från förstävens förkant till roderhjärtstockens mittpunkt i samma vattenlinje, om detta mått är större. I fråga om fartyg konstruerade med styrlastighet skall vattenlinjen, där denna längd mäts, vara parallell med konstruktionsvattenlinjen. I fartyg med en längd av högst 12 meter är längden dock lika med fartygets största längd.

21. Största längd är längden mätt från ytterkanten av förstävens övre del till akterstävens ytterkant eller till akterspegelns yttersta kant.

3 §
Besiktning

En besiktning, annan än grundbesiktning, utförd av en myndighet i en stat, som är ansluten till den internationella konventionen av år 1974 om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/81) och det därtill anslutna protokollet av år 1978 (FördrS 35/81) samt 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg och det därtill anslutna protokollet av år 1978 (FördrS 51/83), är likvärdig med en besiktning som utförts enligt denna förordning.

5 §
Utförande av besiktning

Redaren skall sörja för att fartyg besiktigas och överenskomma med sjöfartsmyndigheterna eller med en av sjöfartsstyrelsen godkänd klassificeringsanstalt om tid och plats för besiktningen.


8 §
Passagerarfartyg om mindre än 500 registerton som används i inrikestrafik och passagerarfartyg som används i inre trafik

Beträffande passagerarfartyg med en bruttodräktighet om mindre än 500 registerton som används i inrikestrafik och passagerarfartyg som används i inre trafik skall utföras:


Bottnen på ett över 20 år gammalt passagerarfartyg som används i vintertrafik skall, oavsett 1 mom., årligen besiktigas utvändigt innan fartyget igen används i vintertrafik.

9 §
Lastfartyg som används i internationell trafik och lastfartyg om minst 500 registerton som används i inrikestrafik eller inre trafik

Beträffande lastfartyg som används i internationell trafik och lastfartyg med en bruttodräktighet om minst 500 registerton som används i inrikestrafik eller inre trafik skall utföras:


10 §
Lastfartyg om minst 150, men mindre än 500 registerton som används i inrikestrafik eller inre trafik

Beträffande lastfartyg med en bruttodräktighet om minst 150, men mindre än 500 registerton, som används i inrikestrafik eller inre trafik skall utföras:


Periodisk besiktning och årsbesiktning kan utföras tre månader före eller efter utsatt datum. Om fartyget är i säsongaktig trafik, skall årsbesiktning dock utföras innan fartyget på nytt sätts i trafik. Årsbesiktning utförs inte då periodisk besiktning av fartyget utförs.

10 a §
Pråmar

Beträffande pråmar med en längd av minst 12 meter skall utföras:

1) grundbesiktning innan pråmen sätts i trafik som finsk pråm och innan pråmen på nytt sätts i trafik efter det väsentliga ändringar gjorts i dess anordningar eller skrov;

2) periodisk besiktning med fem års intervaller, dock så att beträffande andra pråmar än pråmar i säsongaktig trafik skall utvändig besiktning av bottnen utföras med tre års intervaller;

3) årsbesiktning av pråmar i internationell trafik med ett års intervaller och besiktning med årsbesiktnings omfattning av andra pråmar med två års intervaller; samt

4) extra besiktning vid behov.

Periodisk besiktning, årsbesiktning och besiktning med årsbesiktnings omfattning kan utföras tre månader före eller efter utsatt datum.

Besiktning med årsbesiktnings omfattning utförs inte då periodisk besiktning av pråmen utförs.

11 §
Lastfartyg om mindre än 150 registerton som används i inrikestrafik eller inre trafik samt administrativa fartyg

Beträffande lastfartyg med en bruttodräktighet om mindre än 150 registerton som används i inrikestrafik eller inre trafik skall utföras:


Periodisk besiktning och besiktning med årsbesiktnings omfattning kan utföras tre månader före eller efter utsatt datum. Besiktning med årsbesiktnings omfattning utförs inte då periodisk besiktning av fartyget utförs.

Administrativa fartyg med en längd över 10 meter vilka hör till tillämpningsområdet för denna förordning skall besiktigas enligt 1 och 2 mom. Beträffande administrativa fartyg med en längd av mer än 5,5 meter men högst 10 meter skall endast utföras i 1 mom. nämnda grund- och periodiska besiktningar.

12 §
Skrovbesiktning av fartyg som används i vintertrafik

Oberoende av de periodiska besiktningar som nämns i 9-11 §§ skall skrovet på ett fartyg som använts i vintertrafik besiktigas innan fartyget igen används i vintertrafik. Sådan besiktning behövs dock inte beträffande fartyg som klassats av en klassificeringsanstalt vilken godkänts av sjöfartsstyrelsen eller beträffande oklassade fartyg, om sjöfartsstyrelsen har befriat fartyget från denna besiktning.

13 §
Grundbesiktning

Grundbesiktning omfattar ingående besiktning av fartygets konstruktion, maskineri och utrustning, utvändig besiktning av fartygets botten och fullständig besiktning av ångpannor.


18 §
Övriga åtgärder vid besiktning

I samband med ovan i 12-16 §§ nämnda besiktningar eller på grund av dem skall dessutom:

1) fartygets trafikområde bestämmas, vilket omfattar inre trafik eller inrikes-, östersjö-, när-, fjärr- eller internationell trafik,


32 §
Besiktningsbevis, certifikat och säkerhetscertifikat

På basen av ovan i 2, 3 och 4 kap. nämnda besiktningar utfärdas, ifall väsentliga brister inte konstaterats vid besiktning, eller efter det sådana brister avhjälpts, följande besiktningsbevis, certifikat och säkerhetscertifikat, eller görs anteckning i dem angående utförda mellan- eller årsbesiktningar:

1) av sjöfartsstyrelsen fastställt besiktningsbevis; besiktningsbeviset eller en kopia därav skall förvaras på en synlig plats ombord;



Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989.

Helsingfors den 4 november 1988

Republikens President
Mauno Koivisto

Undervisningsminister
Christoffer Taxell

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.