370/1988

Utfärdat i Helsingfors den 21 april 1988

Statsrådets beslut om fastställande av vissa i lagen om studiestöd avsedda belopp

Statsrådet har med stöd av 3, 4, 5, 7, 8 och 10 §§ lagen den 14 januari 1972 om studiestöd (28/72) vid föredragning från undervisningsministeriet beslutat:

Studiestödets maximibelopp
1 §

Under studieåret 1988-89 är studiestödets maximibelopp per månad med beaktande av de i 1988 års statsförslag fastställda maximibeloppen för studiepenningens grunddel:

grunddel mk/mån bostadstillägg mk/mån Studielån mk/mån Sammanlagt mk/mån
1) i gymnasium eller på gymnasialstadium 265 360 400 1 025
2) på folkhögskolors allmänbildande studielinjer 310 150 1 150 1 610
3) vid yrkesutbildande läroanstalter med följande undantag 310 360 1 350 2 020
a) i enlighet med vad statens studiestödscentral beslutar i utbildningen vid läroanstalter för skogsbruk och trähushållning, i det allmänna avsnittet och i utbildningen på skolnivå i lantbruk och trädgårdsskötsel vid läroanstalter för lantbruksbranschen samt i det allmänna avsnittet och i utbildningen på skolnivå vid 310 -/ 790 1 100
läroanstalter i hushålls- och anstaltsekonomi 310 360 790 1 460
b) vid tekniska läroanstalter 310 360 1 420 2 090
c) vid de läroanstalter eller på de studielinjer, som inte omfattas av studiesociala förmåner 310 360 1 520 2 190
4) vid universitet eller andra högskolor 420 360 1 520 2 300
5) vid aftonläroanstalter, på kvällslinje vid läroanstalt eller inom annan utbildning för 265/ - 900 1 165
förvärvsarbetande på vilken lagen om studie- 310/ - 900 1 210
stöd tillämpas 420 - 900 1 320
6) vid läroanstalter utomlands som följer:
a) högskolor 420 530 1 750 2 700
b) yrkesutbildande läroanstalter
- högstadium 310 530 1 750 2 590
- övrig yrkesutbildning 310 530 1 450 2 290
c) övriga läroanstalter (gymnasier och folk- 265/ 530 800 1 595
högskolor) 310 530 800 1 640

Studiestöd beviljas enligt hela studiemånader. Av studiernas begynnelse- och avslutningsmånader räknas en hel stödmånd, såvida antalet dagar som ingår i terminen under dessa månader är sammanlagt minst 16.

Utan hinder av vad som stadgas i 2 mom., kan studiestöd beviljas studerande vid tekniska läroanstalter för en tid av nio månader.

Studiestöd kan beviljas högst för en tid av nio månader.

Studerande vid yrkesläroanstalter i Finland kan beviljas studiestöd dock för högst nio och en halv månad, om antalet arbetsdagar under studieåret är minst 190.

2 §

Ovan stadgade maximibelopp för studiestöd kan höjas som följer:

1) på grund av försörjningsplikt genom att bevilja försörjartillägg utöver studiepenningens grunddel maximalt 350 mark per månad för varje minderårigt barn som den som ansöker om studiestöd har att försörja. Försörjartillägg betalas för maximalt tre barn. Ett barn betraktas inte som försörjt av sökanden, om sökanden på grund av avtal eller dom är skyldig att betala underhållsbidrag.

2) på grund av sommarstudier åt studerande vid högskola genom att bevilja studiepenning för maximalt tre månaders och studielån för maximalt två månaders sommarstudier enligt vad statens studiestödscentral särskilt bestämmer om med beaktande av studiernas längd och omfattning, om studeranden under tiden 1.6.-31.8. bedriver studier eller obligatorisk praktik som ingår i hans examen. För de som studerar utomlands kan sommarstöd beviljas endast på grundvalen av sommarstudier som bedrivs i Finland. För sommartiden beviljas inte studiestöd, om studeranden under sommarstudierna är i förvärvsarbete som kan betraktas som huvudsyssla,

3) på grund av studiekostnaderna genom att höja beloppet av studielånerat med högst 3 040 mark, om sökanden studerar vid högskola och utomlands genomgår obligatorisk, oavlönad språkpraktik under tiden 1.9.-31.5.,

4) på grund av boendekostnaderna genom att höja studiepenningens bostadstillägg, om den sökandes hyra överstiger 540 mark per månad och han uppfyller de fordringar som har stadgats i 10 § lagen om studiestöd. Höjningen är 80 procent av den del som överstiger nämnda månadshyra. Höjningen utgår inte för den del som överstiger 760 mark. Höjningen betalas endast till personer som bedriver studier i Finland,

5) på grund av kostnaderna för skötseln av studielån genom att höja studiepenningens grunddel med en procent av det enligt lagen om studiestöd beviljade studiestödsbelopp som förelegat vid utgången av mars månad året före studieåret, ifall sökandens studielån då utgjort minst 46 000 mark och han har beviljats studiepenning för hela studieåret 1988-89.

3 §

Ovan i 1 § stadgade maximibelopp för studiestöd nedsätts enligt följande:

1) om studeranden erhåller ålderdoms- eller arbetsoförmögenhetspension, beviljas inte studiestöd,

2) om studeranden erhåller annan pension eller annat stöd som tryggar utkomsten, kan studiestödets maximibelopp nedsättas eller stödet förvägras i enlighet med vad statens studiestödscentral besluter,

3) om de studerande vid en läroanstalt erhåller på basen av studier eller arbete som utförs i samband därmed lön, dagspenning eller bidrag eller annat stöd som motsvarar studiepenning, beviljas inte studiepenning. Härvid beviljas studielån så nedsatt som statens studiestödscentral särskilt bestämmer om,

4) maximibeloppet för studiepenningens grunddel är dock 50 procent och maximibeloppet för studielån 60 procent av ovan fastställda belopp, om studeranden under studieåret bor hos sina föräldrar eller adoptivföräldrar. Om den studerande inte före studieårets början har fyllt 18 år, är grunddelens maximibelopp 75 procent av det fastställda maximibeloppet.

Studiestödets belopp nedsätts dock inte på grund av 4) punkten, om

a) den studerande är eller har varit gift eller han har att försörja minderårigt barn;

b) den sökandes möjligheter att få stöd av sina föräldrar kan anses vara väsentligt nedsatta på basen av föräldrarnas medellöshet eller sjukdom eller annat särskilt skäl i enlighet med vad statens studiestödscentral närmare besluter. Studielånerat kan härvid beviljas utan avdrag enbart, om studeranden före början av studieåret har fyllt 18 år.

4 §

Statsborgen och räntestöd för studielån beviljas inte, om terminsratens storlek skulle understiga 800 mark. Studielåneratens belopp skall avrundas till närmaste belopp av 10 mark.

Studiepenning beviljas inte, om terminsratens belopp skulle understiga 220 mark. Studiepenningens belopp skall avrundas till närmaste fulla markbelopp.

I 3 § 2 mom. lagen om studiestöd avsedda gränser för inkomst och förmögenhet
5 §

En studerande utan familj är berättigad till fullt studiestöd om hans uppskattade inkomster under studieårets studiemånader är högst 17 000 mark. Om inkomsten överstiger 17 000 mark nedsätts studiestödet för varje överskjutande helt belopp på 2 200 mark med 10 procentenheter. Om studeranden studerar vid aftonläroanstalt, på kvällslinje vid läroanstalt eller inom annan utbildning för förvärvsarbetande som hör till sådan utbildning som omfattas av studiestödslagen, nedsätts studiestödet om inkomsterna under studiemånaderna överstiger 36 000 mark.

6 §

En studerande med familj är berättigad till fullt studiestöd om hans och makans sammanlagda uppskattade inkomster under studieåret är sammanlagt högst 79 000 mark eller 99 000 mark och vid beviljandet av studiepenningens bostadstillägg 198 000 mark, om studeranden till följd av studierna tvingas att vistas på annan ort än sin familj. Om inkomsterna överstiger nämnda gräns, nedsätts studiestödet med 5 procentenheter för varje helt belopp på 2 600 mark som överstiger denna gräns. Om studeranden har att försörja ett minderårigt barn eller ett barn under 20 år som studerar och lever som ogift, i hemskillnad eller som frånskild eller som änka eller änkling, är inkomstgränsen, efter vilken avdraget görs för den överskjutande delen, 46 000 mark.

Studerandens egna inkomster beaktas endast för studiemånaderna under studieåret.

7 §

Har studeranden att försörja minderårigt barn eller är han annars underhållsskyldig gentemot ett barn, kan till ovan i 5 och 6 §§ stadgade belopp för fri inkomst läggas 19 000 mark för varje barn.

Ovan i 5 och 6 §§ stadgade belopp höjs med 8 000 mark om studierna bedrivs utomlands.

8 §

Överstiger studerandens och hans makas beskattningsbara förmögenhet i den sist verkställda inkomst- och förmögenhetsbeskattningen 110 000 mark eller vid beviljande av bostadstillägg till en studerande med familj över 300 000 mark, jämställs 50 procent av den överskjutande delen med förvärvsinkomst.

9 §

Ovan i 5, 6 och 7 §§ avsedda gränser i mark halveras, såvida det är fråga om studier som omfattar en termin och divideras med fyra såvida utbildningen omfattar under tre månader.

10 §

Vad som ovan är föreskrivet om beaktande av studerandens och dennes makas inkomst och förmögenhet gäller även för sådana personer, som lever i gemensamt hushåll och vilka har att försörja minderårigt barn, adoptivbarn eller fosterbarn som är gemensamt eller någondera partens.

11 §

Skall i enlighet med 5 § förordningen om studiestöd studerandens föräldrars eller adoptivföräldrars inkomster och förmögenhet beaktas vid beviljande av studiestöd, förfars enligt följande:

1) berättigade till fullt belopp av studiepenningens grunddel och bostadstillägg är studerande, vilkas föräldrars sammanlagda beskattningsbara inkomst vid den senaste inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i statsbeskattningen är högst 116 000 mark. Om den beskattningsbara inkomsten överstiger 116 000 mark avdras från studiepenningen 5 procentenheter för varje helt belopp på 2 600 mark varmed inkomsten överstiger denna gräns;

2) berättigade till fullt belopp av studielånerat är studerande, vilkas föräldrars sammanlagda beskattningsbara inkomst vid den senaste inkomst- och förmögenhetsbeskattningen i statsbeskattningen är högst 180 000 mark. Om den beskattningsbara inkomsten överstiger ovan nämnda gräns, avdras från studielåneraten 5 procent för varje helt belopp på 2 600 mark varmed inkomsten överstiger gränsen;

3) överstiger studerandens föräldrars sammanlagda beskattningsbara förmögenhet i statsbeskattningen 320 000 mark, jämställs 50 procent av den överstigande delen med beskattningsbar inkomst; samt

4) finns i familjen utom sökanden minderåriga barn att försörja, höjs beloppen av den ovan i 1 och 2 punkten stadgade beskattningsbara inkomsten med 19 000 mark för varje följande minderårig som skall försörjas. Beloppet av den beskattningsbara inkomsten höjs också med 19 000 mark för vart och ett av den sökandes myndiga syskon utan familj, om något av syskonen bedriver heltidsstudier vid en läroanstalt, som berörs av lagen om studiestöd.

Studielån beviljas dock inte familjelös person, som bor hos sina föräldrar eller adoptivföräldrar och som inte har fyllt 18 år före början av ifrågavarande studieår, såvida han inte har förutsättningar att på grund av 3 § 2 mom. 3 punkten erhålla studiepenning till fullt belopp.

Har sökandens föräldrar skilt sig och betalar den ena föräldern underhållsbidrag, läggs det underhållsbidrag som betalas för sökanden till den andra förälderns beskattningsbara inkomst. I övrigt beaktas inte inkomsterna och förmögenheten för den förälder som betalar underhållsbidrag.

Den högsta räntan för studielån samt räntegottgörelse och förvaltningsersättning som staten erlägger
12 §

Den högsta räntan för studielån är Finlands Banks grundränta minskad med 0,25 procentenheter.

13 §

Beloppet av den ränta som av statsmedel skall erläggas till kreditinrättningarna för studielån med räntestöd är Finlands Banks grundränta minskad med 3,50 procentenheter, dock högst 5,00 procent.

14 §

Beloppet av den förvaltningsersättning som är avsedd att ersätta kreditinrättningarna för de merkostnader som orsakas av studielånens förvaltning är 0,4 procent av lånets belopp under den tid för vilken räntegottgörelse erläggs.

15 §

Detta beslut träder i kraft den 1 juli 1988. Den i 2 § 2 punkten i detta beslut avsedda höjningen av studielåneraten på grund av studier under sommaren tillämpas dock redan räknat från den 1 juni 1988.

Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 12 mars 1987 om fastställande av vissa i lagen om studiestöd avsedda belopp (321/87) jämte senare förändring.

Helsingfors den 21 april 1988

Undervisningsminister
Christoffer Taxell

Yngre regeringssekreterare
Antti Vuorinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.