1314/1987

Given i Helsingfors den 31 december 1987

Lag om ändring av lagen om styrning av husdjursproduktionen i vissa fall

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 28 december 1984 om styrning av husdjursproduktionen i vissa fall (1011/84) 2, 4 och 5 §§, 6 § 2 mom., 8 § 1 och 2 mom. samt 10 § 1 mom.,

av dessa lagrum 2 och 4 §§ sådana de lyder delvis ändrade genom lag av den 6 mars 1987 (239/87) samt 5 § sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lag och lag av den 20 december 1985 (1052/85), som följer:

2 §

Utan tillstånd av lantbruksdistriktet får ingen börja driva eller utvidga

1) nötboskapsföretag som har över 30 nötkreatur,

2) svinhushållningsföretag som har över 25 svin som är äldre än åtta veckor, varvid antalet svin beräknas så att en sugga anses motsvara fem svin,

3) hönshushållningsföretag som har över 100 värphönor i produktiv ålder eller som på en gång föder upp över 100 gödkycklingar, eller

4) annat fjäderfähushållningsföretag än sådant som avses i 3 punkten, om där samtidigt finns över 100 andra fjäderfän än gödkycklingar under uppfödning för slakt.

Tillstånd får likväl inte beviljas för drivande av nötboskaps-, svinhushållnings- eller hönshushållningsföretag som har över 120 nötkreatur eller över 400 i 1 mom. nämnda svin eller över 4 000 värphönor i produktiv ålder.

Av särskilda skäl kan jordbruksstyrelsen, utan hinder av de begränsningar som anges i denna lag, bevilja tillstånd för avels-, försöks- och undervisningsverksamhet eller för uppfödning av importerade avelsdjur.

4 §

Tillstånd kan beviljas endast för drivande av sådant i 2 § nämnt företag som i huvudsak sköts genom en enskild odlares och hans familjs arbete på en gårdsbruksenhet på vilken odlaren bor och vilken kan tillgodose minst två tredjedelar av företagets foderbehov, då det är fråga om

1) nötboskapsföretag som har högst 60 nötkreatur,

2) svinhushållningsföretag som har högst 200 sådana svin som nämns i 2 § 1 mom.,

3) hönshushållningsföretag som har högst 1 000 värphönor i produktiv ålder eller som på en gång föder upp högst 30 000 gödkycklingar, eller

4) annat fjäderfähushållningsföretag där det samtidigt finns högst 5 000 andra fjäderfän än gödkycklingar under uppfödning för slakt.

Då det är fråga om ett företag med större djurmängder än de ovan nämnda förutsätts med avseende på självförsörjningsgraden för foder för beviljande av tillstånd att gårdsbruksenheten kan tillgodose minst tre fjärdedelar av företagets foderbehov.

Är det likväl fråga om ett i 2 § 1 mom. nämnt företag som föder upp gödkycklingar eller om produktion av hönsägg för kläckning av gödkycklingar, förutsätts med avseende på självförsörjningsgraden för foder för beviljande av tillstånd att gårdsbruksenheten kan tillgodose en femtedel av företagets foderbehov.

En förutsättning för att en i 3 § 1 mom. nämnd sammanslutning skall kunna beviljas tillstånd är att företaget i huvudsak sköts genom delägarnas och deras familjers arbete och att varje delägare bor på en gårdsbruksenhet, som han besitter på företagets verksamhetsplats eller i dess närhet och där han i huvudsak genom sitt eget och sin familjs arbete bedriver gårdsbruk, samt att det är möjligt att på gårdsbruksenheterna tillgodose minst den i 1, 2 och 3 mom. nämnda delen av företagets foderbehov.

Utan hinder av det i 1 mom. nämnda kravet i fråga om lägenhetsstorleken och anlitande av arbetskraft samt de i 1, 2 och 3 mom. nämnda kraven i fråga om fodertillgång och det i 2 § 2 mom. nämnda förbudet kan lantbruksdistriktet, om särskilda skäl inte påkallar annat, då en ny företagare träder till, bevilja tillstånd för fortsättande av ett lagligen drivet företag på gårdsbruksenheten i samma omfattning som tidigare. Avsteg kan dock göras från kravet i fråga om lägenhetsstorlek och anlitande av arbetskraft endast då det är fråga om generationsväxling.

5 §

I denna lag nämnda tillstånd att starta eller utvidga nötboskaps-, svinhushållnings- eller fjäderfähushållningsföretag får lantbruksdistriktet före den 1 januari 1990 bevilja endast en företagares döds- eller konkursbo, den som genom arvsrättsligt fång blivit ägare till företaget eller, då företaget köps av säljarens make eller den som enligt 2 kap. ärvdabalken (40/65) kunde ärva säljaren, säljarens adoptivbarn eller fosterbarn eller make till någon av dem, eller då det är fråga om generationsväxling som avses i 6 b § 7 mom. lagen om pension för lantbruksföretagare. Tillstånd kan i nämnda fall beviljas för fortsättande av företaget i högst samma omfattning som tidigare.

Utan hinder av vad som stadgas i 1 mom. får tillstånd beviljas för att starta eller utvidga företag, som har högst 60 nötkreatur, inom det i 74 § 2 mom. lagen om gårdsbruksenheter (351/83) nämnda byggnadsbidragsområdet samt av särskilda skäl också för att högst i tidigare omfattning fortsätta med företag som lagligen bedrivs på gårdsbruksenheten sedan ett ombyte skett i fråga om den som bedriver företagsverksamheten i andra fall än de som nämns i 1 mom.

Statsrådet skall årligen före utgången av januari fatta beslut om när ett i denna lag nämnt tillstånd att starta eller utvidga nötboskaps-, svinhushållnings- eller fjäderfähushållningsföretag kan beviljas före den 1 januari 1990 i andra fall än de som nämns i 1 och 2 mom. Statsrådet skall härvid beakta husdjursproduktionens utveckling och det rådande marknadsläget. Statsrådet kan samtidigt bestämma att endast ett visst totalantal tillstånd kan beviljas i andra fall än de som nämns i 1 och 2 mom. Statsrådet bestämmer också de grunder på vilka producenten kan beviljas tillstånd att ändra produktionsinriktning och de grunder som i fråga om självförsörjningsgraden för foder utgör en förutsättning för beviljande av tillstånd vid byte av produktionsinriktning. Tillstånd kan beviljas att ändra produktionsinriktning helt eller delvis. Sådant tillstånd beviljas av lantbruksdistriktet. Statsrådet kan dock bestämma att tillståndet skall beviljas av jordbruksstyrelsen i fall som statsrådet fastställer särskilt.

6 §

En enskild odlare eller en delägare i en sammanslutning anses uppfylla det i 4 § 1 mom. stadgade kravet på boende på gårdsbruksenheten även då han bor i dess omedelbara närhet eller då han tillfälligt vistas annanstans. När det beräknas om den del av företagets foderbehov som avses i 4 § 1, 2 och 3 mom. kan tillgodoses från odlarens gårdsbruksenhet eller delägarnas gårdsbruksenheter anses åker, som besitts med stöd av legoavtal och vars återstående legotid när tillstånd söks är kortare än tre år, inte höra till gårdsbruksenheten.

8 §

En representant för lantbruksdistriktet och jordbruksstyrelsen har rätt att granska vederbörande produktionsinrättningar. Till honom skall på uppmaning ges de uppgifter som behövs för tillsynen över att denna lag och de med stöd av den utfärdade stadgandena och bestämmelserna iakttas.

Var och en skall på anmodan av en i 1 mom. nämnd myndighet för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och med stöd därav utfärdade stadganden och bestämmelser lämna uppgifter som framgår av handlingar som han har i sin besittning, om dessa inte gäller ett ärende i fråga om vilket han enligt lag har rätt att vägra vittna på andra grunder än att affärs- eller yrkeshemlighet skulle röjas.


10 §

I beslut som lantbruksdistriktet och jordbruksstyrelsen har fattat med stöd av denna lag får ändring sökas genom besvär i den ordning som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50). I beslut som jordbruksstyrelsen fattat i ärenden som nämns i 5 § 3 mom. får ändring dock inte sökas genom besvär. Detta gäller även jordbruksstyrelsens beslut med anledning av besvär som anförts över lantbruksdistriktets beslut.



Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. På de ansökningar om tillstånd som anhängiggjorts före nämnda dag tillämpas dock tidigare stadganden. Vad denna lag stadgar om lantbruksdistrikt gäller till den 29 februari 1988 lantbruksdistriktens lantbruksbyråer.

Regeringens proposition 113/87
Jord- och skogsbrukutsk. bet. 7/87
Stora utsk. bet. 111/87

Helsingfors den 31 december 1987

Republikens President
Mauno Koivisto

Jord- och skogsbrukminister
Toivo T. Pohjala

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.