870/1987

Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttagas vid beräkningen av naturaförmåner vid beskattningen för år 1987 Utfärdat i Helsingfors den 19 november 1987

Skattestyrelsen har med stöd av 20 § 6 punkten lagen den 31 december 1974 om skatt på inkomst och förmögenhet (1043/74), förordnat, att bostads- och annan naturaförmån, som skattskyldig erhållit såsom vederlag för arbete, uppdrag eller tjänst, skall vid beskattningen för år 1987 värderas enligt följande grunder:

1 §

Penningvärdena av bostadsförmån, rätt att använda elström och förmån av kost är, såvida icke 2 och 4 § föranleder annat, följande:

1 a) Bostadsförmån utan värme i bostad med centraluppvärmning per kvadratmeter och månad
Bostaden har blivit färdig: mk
före år 1960 10,30
åren 1960-1969 11,40
åren 1970-1974 12,80
åren 1975-1983 15,50
år 1984 eller senare 16,90
Bostadsförmån jämte värme i bostad med centraluppvärmning per kvadratmeter och månad
Bostaden har blivit färdig:
före år 1960 13,40
åren 1960-1969 14,50
åren 1970-1974 15,90
åren 1975-1983 18,60
år 1984 eller senare 20,00
b) Bostadsförmån utan värme i bostad med ugnsuppvärmning per kvadratmeter och månad 4,40
Bostadsförmån jämte värme i bostad med ugnsuppvärmning per kvadratmeter och månad 6,40
c) Bostadsförmån i samfällt rum jämte värme och lyse per månad
i bostad med centraluppvärmning 140,00
i bostad med ugnsuppvärmning 61,00
2 Till bostadsförmån hörande obegränsad rätt att använda elström per kvadratmeter och månad (omfattar icke eluppvärmning av bostad) 1,30
3 a) Förmån av kost per dag
I klassen 52,00
II klassen 23,00
b) Förmån av kost, ett mål om dagen
I klassen 26,00
II klassen 11,50
4 a) Bostadsförmån i ett rum samt kost, lyse och värme per månad 690,00
b) Bostadsförmån i samfällt rum samt kost, lyse och värme per månad 665,00

För person i sjömanstjänst är penningvärdet av i egenskap av sjöman erhållen naturaförmån 510 mark per månad eller 23 mark per dag. Vid värdering av bostadsförmånens penningvärde inräknas i bostadens areal de egentliga boningsrummen och de byggnadsutrymmen som ansluter sig till skattskyldigs eller hans familjs boende såsom bastu, simbassäng och hobbyrum. Bilgarage räknas dock inte in i bostadsarealen, utan skall denna förmåns penningvärde anses vara detsamma som gängse värdet. Förmån av kost hänföres till I klassen, såvida de direkta utgifter arbetsgivaren åsamkats för anskaffning av förmånen av kost är per förmån högre än penningvärdet av förmån av kost i I klassen. I annat fall hänföres förmån av kost till II klassen. Vid bestämmande av klassen för förmån av kost beaktas icke det belopp skattskyldig erlägger till arbetsgivaren för denna förmån.

2 §

Såvida hyresnivån för bostäder konstaterats i kommun vara högre eller lägre än ovan i 1 § 1 mom. 1 punkten avsedda värden av bostadsförmån, kan dessa värden allmänt i kommunen höjas eller sänkas, dock med högst 20 procent. På motsvarande sätt kan ovan i 1 § 1 mom. 1 punkten avsedda värden av bostadsförmån eller deras i enlighet med 1 mom. i denna paragraf ändrade värden höjas eller sänkas på grund av bostadens läge i kommunen, dock med högst 20 procent. De värden som i enlighet med vad ovan sagts i kommun bestämts kan på grund av bostadens kvalitets- och utrustningsnivå särskilt för varje bostad höjas eller sänkas, dock med högst 30 procent.

3 §

Då löntagare eller hans familj för privatkörning använder arbetsgivarens person- eller paketbil, betraktas den förmån han erhållit som bilförmån. Värdet av sådan bilförmån beräknas i envar bilklass med utnyttjande av antingen månatligt värde eller månatligt grundvärde utökat med värde per kilometer som bestäms på grundvalen av kördagbok eller annan tillförlitlig utredning som den skattskyldige eller skattemyndigheten företett sålunda:

Tabell

Fri bilförmån föreligger då arbetsgivaren betalar kostnaderna för bilen. Bruksförmån av bil föreligger, då löntagaren kan visas ha själv åt annan än arbetsgivaren erlagt av bilens brukskostnader åtminstone de bränslekostnader, som motsvarar omfattningen av privata körningar. Om löntagaren för bilens kostnader erlägger ersättning åt arbetsgivaren, betraktas förmånen som fri bilförmån av vars värde avdras den åt arbetsgivaren erlagda ersättningen. Bilens åldersgrupp bestäms på basen av det år för bilens tagande i bruk, som antecknats i registerutdraget. Till åldersgruppen A hör bilar som tagits i bruk år 1984 och nyare bilar, till åldersgruppen B de övriga. Vid värdering av bilförmån räknas användning av bil för resor mellan bostad och arbetsplats till privatkörning. Penningvärdet av bilförmån skall höjas med 700 mark per månad eller med 70 penni per kilometer, om bilen förs av en av arbetsgivaren anställd chaufför.

4 §

Såsom penningvärde av sådan förmån, vars gängse pris är uppenbart lägre än penningvärdet enligt detta beslut eller som ovan icke nämnts, skall anses dess gängse pris.

Helsingfors den 19 november 1987

Generaldirektör
Lauri Honkavaara

Vikarierande Överinspektör
Kari Rauhala

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.