371/1987

Given i Helsingfors den 3 april 1987

Förordning om hälsovården inom försvarsmakten

På föredragning av försvarsministern stadgas med stöd av lagen den 20 mars 1987 om hälsovården inom försvarsmakten (322/87):

1 kap.

Allmän organisering och förvaltning av hälsovården

1 §

I enlighet med lagen om hälsovården inom försvarsmakten (322/87) behandlar huvudstaben ärenden som gäller

1) den allmänna organiseringen av hälsovården inom försvarsmakten,

2) planering, utbildning, forskning och utvecklingsarbete i samband med hälsovården inom försvarsmakten och

3) andra sådana uppgifter som hör till hälsovården inom försvarsförvaltningen om vilka så stadgas eller bestäms.

2 §

Den lokala hälsovården inom försvarsmakten anordnas garnisonsvis. De trupper och inrättningar som inte har någon egen hälsovård skall anskaffa sin hälsovårdsservice hos en annan trupp eller inrättning eller hos en sådan tillhandahållare av tjänster som avses i 8 § 1 mom. lagen om hälsovården inom försvarsmakten. Hälsovård skall anordnas även vid tillfälligt samlade övningstrupper.

Anordnandet av hälsovård samt tillsynen över att föreskrifter och anvisningar därom iakttas vid en trupp eller inrättning som avses i 1 mom. skall handhas av respektive förman.

3 §

Försvarsmaktens sjukvårdsanstalter är centralmilitärsjukhuset, militärsjukhusen, garnisonssjukhusen, fristående polikliniker och sjukstugor.

Vid centralmilitärsjukhuset skall finnas avdelningar för minst fyra specialområden inom den allmänna sjukvården samt en poliklinik. I samband med centralmilitärsjukhuset finns militärmedicinska forskningsinstitutet för specialservice och forskning inom området.

Vid militärsjukhusen skall finnas avdelningar för minst tre specialområden inom den allmänna sjukvården samt en poliklinik.

Ett garnisonssjukhus är ett sjukhus för den lokala hälsovården vid garnisonen. Garnisonssjukhus leds av en allmänläkare. Vid en garnison kan även finnas fristående polikliniker och sjukstugor. Av särskilda skäl kan det därtill finnas tillfälliga sjukhus och för sjukvården för lägertrupper lägersjukhus.

4 §

Militärapoteken anskaffar, lagrar och levererar läkemedel och andra apoteksvaror som behövs för hälsovården inom försvarsmakten. Vid försvarsmaktens sjukhus finns därtill läkemedelscentraler och läkemedelsförråd, vilka övervakas av militärapoteket.

Sanitetsdepåerna anskaffar, lagrar och levererar annat material som behövs för hälsovården inom försvarsmakten.

Genom försvarsministeriets beslut kan material som avses i 1 och 2 mom. levereras också till andra statliga förvaltningsenheter.

2 kap.

Egentlig hälsovård

5 §

Då egentlig hälsovård anordnas skall särskild uppmärksamhet fästas vid att minska sådana hälsorisker som är kännetecknande för tjänstgöringen samt vid hälsofostran i anslutning härtill.

6 §

Den tillsyn, ledning och utbildning i fråga om livsmedels-, vatten- och miljöhygien som hör till försvarsmaktens miljöhälsovård handhas av militärveterinärerna.

3 kap.

Sjukvård

7 §

På försvarsmaktens polikliniker och sjukhus vårdas i första hand sådana patienter som avses i 3 § 1 mom. lagen om hälsovården inom försvarsmakten.

Försvarsministeriets, försvarsmaktens och gränsbevakningsväsendets avlönade personal vårdas på försvarsmaktens polikliniker och sjukhus, om inte detta medför betydande olägenheter för vården av dem som avses i 1 mom.

På försvarsmaktens polikliniker och sjukhus kan därtill vårdas andra personer i den omfattning som bestäms av försvarsministeriet, om inte detta medför olägenhet för vården av dem som avses i 1 och 2 mom.

8 §

Då någon som avses i 3 § 1 mom. lagen om hälsovården inom försvarsmakten insjuknar eller skadas utanför sin tjänstgöringsort, skall han uppsöka försvarsmaktens poliklinik eller sjukhus för vård. Om en sådan patient likväl tas in för vård på en hälsovårdscentral eller ett civilt sjukhus, skall han, då detta är möjligt utan att hans hälsotillstånd äventyras, flyttas till försvarsmaktens sjukhus för vård.

Ersättningarna för sjukvård som avses i 1 mom. bestäms i enlighet med 13 §.

4 kap.

Hälsovårdsutbildning

9 §

Vid försvarsmakten ges, utöver den hälsofostran som avses i 5 §, utbildning i första hjälp.

10 §

Hälsovårdsutbildning ges inom försvarsmakten, vid de truppavdelningar som bestäms av huvudstaben, värnpliktiga som utbildas till sanitetsofficerare och sanitetsunderofficerare i reserven samt för andra uppgifter inom hälsovården.

11 §

Grundläggande yrkesutbildning i hälsovård ges vid försvarsmakten dem som utbildas till befattningsofficerare inom hälsovården.

12 §

Yrkesinriktad kompletterande utbildning och fortbildning i hälsovård ges vid truppavdelningar, som bestäms av huvudstaben, samt genom utbildning utanför försvarsmakten.

5 kap.

Avgifter och ersättningar för hälsovård

13 §

Då ett kommunalt sjukhus eller en hälsovårdscentral har anordnat hälsovård för någon som avses i 3 § 1 mom. lagen om hälsovården inom försvarsmakten och avtal om ersättningen inte har ingåtts enligt 8 § 1 mom. i lagen, skall den ersättning som försvarsmakten betalar beräknas enligt de genomsnittliga kostnaderna på det sätt som stadgas i 23 § lagen om kommunala allmänna sjukhus. Till denna ersättning tilläggs de avgifter som skall uppbäras hos dem som anlitar service vid hälsovårdsanstalterna och som försvarsmakten betalar. I fråga om besök vid hälsovårdscentral kan ersättningen i tillämpliga delar bestämmas på det sätt som stadgas ovan.

Om en patient flyttas från en vårdplats som avses i 1 mom. till en annan vårdplats som anvisas av försvarsmakten, skall försvarsmakten sköta sjuktransporten eller ersätta kostnaderna för den.

14 §

Försvarsmakten betalar kostnaderna för utredning av dödsorsaken i fråga om personer som avses i 3 § 1 mom. lagen om hälsovården inom försvarsmakten, såvida utredningen har begärts av militär- eller polismyndighet. Försvarsministeriet beslutar om grunderna för ersättning för begravningskostnader.

15 §

Avgifter som avses i 5 § lagen om hälsovården inom försvarsmakten får indrivas utan dom eller utslag på det sätt varom stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).

6 kap.

Särskilda stadganden

16 §

Den hälsovård som försvarsmakten ansvarar för under undantagsförhållanden förbereds under ledning av huvudstaben.

Till förberedelserna hör bevakning av den internationella utvecklingen på området, utbildning, planering, anskaffning och upplagring av läkemedel och annat material samt behövlig forsknings-, utvecklings- och försöksverksamhet.

17 §

Närmare bestämmelser om hälsovårdens allmänna planering och organisering samt om styrningen och tillsynen i fråga om hälsovårdens genomförande inom försvarsmakten utfärdas av huvudstaben.

18 §

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1987. Genom denna förordning upphävs förordningen den 30 december 1939 angående sanitetsvården vid krigsmakten (554/39) jämte senare ändringar.

Helsingfors den 3 april 1987

Republikens President
Mauno Koivisto

Försvarsminister
Veikko Pihlajamäki

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.