Lag om ändring av 7 och 10 §§ lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 9 februari 1962 om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden 7 § 1 och 2 mom. samt 10 § 4 mom., dessa lagrum sådana de lyder, 7 § 1 mom. i lag av den 12 juli 1985 (593/85), 7 § 2 mom. i lag av den 7 januari 1982 (15/82) och 10 § 4 mom. i lag av den 14 maj 1976 (390/76), som följer:
7 §
Har till invalidpension berättigad arbetstagare innan invaliditeten begynt varit bosatt i Finland minst fem år och har arbetstagaren omedelbart före uppkomsten av den sjukdom, det lyte eller den skada som utgör den huvudsakliga orsaken till invaliditeten, under 540 dagar i arbete som avses i denna lag, förtjänat minst 800 mark, beaktas såsom pensionsgrundande lön även den lön som han skulle ha förtjänat från invaliditetens början till dess han uppnått pensionsåldern. Vid beräknandet av den tid av 540 dagar som avses ovan beaktas inte de dagar då arbetstagaren har haft studieledighet i enlighet med lagen om studieledighet (273/79) samt de dagar för vilka arbetstagaren har fått dagpenning i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/84), de sistnämnda dock högst till det antal som motsvarar det i 26 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgade maximiantalet dagar för vilka kan betalas enligt förtjänsten avvägd dagpenning. På samma sätt förfars, om kvinnlig arbetstagare under den tid av högst nio år omedelbart före uppkomsten av den sjukdom, det lyte eller den skada som utgör den huvudsakliga orsaken till invaliditeten har haft i 4 § 5 mom. lagen om pension för arbetstagare åsyftat barn som är yngre än tre år och den ovan åsyftade tidsperioden om 540 dagar under nämnda tid löpt till ända, om inte den tid som återstår till uppnåendet av pensionsåldern eller motsvarande arbetsförtjänst, utan beaktande av nämnda barnavårdstid, skall räknas såsom berättigande till pension på grund av annat arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet. Det årliga beloppet av ovan nämnd lön förutsätts uppgå till samma i enlighet med 9 § lagen om pension för arbetstagare justerade belopp, för vilket på grund av arbetstagarens arbetsförhållande i genomsnitt erlagts försäkringspremie i enlighet med denna lag under de kalenderår då han i arbete som avses i denna lag förtjänat minst 800 mark eller, om han under inget kalenderår förtjänat minst detta belopp, till samma belopp som nämnda gränsbelopp. Löner som förtjänats före 23 års ålder beaktas dock endast om de förtjänats under det kalenderår då den sjukdom, det lyte eller den skada som utgör den huvudsakliga orsaken till invaliditeten uppkommit, eller under vilket den i tredje meningen avsedda tidsperioden om 540 dagar löpt till ända, eller under tre kalenderår omedelbart före förstnämnda år. Vid beräkningen av ovan avsedda belopp för vilket i genomsnitt erlagts försäkringspremie beaktas inte tid för vilken arbetstagaren före början av kalenderåret omedelbart före pensionsfallet erhållit sådan dagpenning avvägd enligt förtjänsten som betalas i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Angående beräkningen av beloppet stadgas närmare genom förordning.
Får arbetstagare, efter att ha erhållit enligt 1 mom. beräknad invalidpension eller förtidspension enligt lagen om förtidspension för frontveteraner (13/82), senare ånyo invalid- eller ålderspension, hänförs till den pensionsgrundande lönen även den lön som han skulle ha fått enligt 1 mom., beräknad enligt den tid för vilken han efter det han fyllt 23 år erhållit förstnämnda invalidpension eller förtidspension. Om dock ny invalidpension beviljas på grund av en sådan invaliditet som har börjat inom ett år efter det att den tidigare pensionen upphörde, eller om pension beviljas med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare pensionen, fastställs den nya pensionen enligt samma grunder som den tidigare. Då ny pension, i de fall som avses ovan eller i 6 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller i 12 § 2 mom. lagen om sjömanspensioner, fastställs enligt samma grunder som en tidigare pension, skall ett arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet som har fortgått efter det att den tidigare pensionen upphörde lämnas obeaktat.
10 §
Har arbetsgivare försummat att erlägga försäkringspremie som avses i denna lag och rättar han inte, sedan han uppmanats därtill, sin försummelse inom en av arbetspensionskassan föreskriven skälig tid, kan kassan på basis av inhämtad utredning eller, om sådan saknas, enligt uppskattning påföra arbetsgivaren en försäkringspremie som förhöjts till högst det dubbla beloppet. Försäkringspremie får dock inte påföras för annan tid än för det löpande kalenderåret och de fem föregående kalenderåren. Av arbetspensionskassa påförd försäkringspremie jämte en på premien för tiden för betalningsdröjsmål beräknad dröjsmålsränta enligt 16 procent per år får utsökas utan dom eller utslag på det sätt som stadgas i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
Vid beräknandet av de i 7 § 1 mom. stadgade 540 dagarna lämnas även sådana arbetslöshetsdagar obeaktade, för vilka grunddagpenning i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa har betalts före denna lags ikraftträdande.
Vid fastställandet av ny pension i enlighet med 7 § 2 mom. på grundval av invaliditet som har börjat inom ett år efter det att en tidigare pension upphörde beaktas även invalidpension som har fastställts i enlighet med 7 § 1 mom. och som har upphört innan denna lag träder i kraft.
Regeringens proposition 231/85
Socialutsk. bet. 24/85
Stora utsk. bet. 215/85
Helsingfors den 31 december 1985
Republikens President Mauno KoivistoMinister Matti Puhakka