125/1984

Given i Helsingfors den 3 februari 1984

Lag om ändring av lagen om arbetsavtal

I enlighet med riksdagens beslut

ändras 3 §, 22 § 5 mom., 38 § 3 mom. samt rubriken för och 2 mom. i 40 § lagen den 30 april 1970 om arbetsavtal (320/70), av nämnda lagrum 38 § 3 mom. sådant det lyder i lag av den 16 juni 1978 (476/78), samt

fogas till 2 § ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2, 3 och 4 mom. blir 3, 4 och 5 mom., till lagen en ny 34 b §, till 38 § ett nytt 4 mom., varvid det nuvarande 4 mom. blir 5 mom., till lagen en ny 38 a § och till 40 § ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., som följer:

2 §
Avtalstiden

Arbetsavtal kan ingås för viss tid, om arbetets art, vikariat, praktik eller annan därmed jämställbar omständighet förutsätter avtal för viss tid eller om arbetsgivaren har annan av företagets verksamhet eller det arbete som skall utföras motiverad anledning att ingå avtal för viss tid. Har arbetsavtal för viss tid ingåtts i andra än ovan nämnda fall eller har sådana arbetsavtal utan giltigt skäl ingåtts upprepade gånger efter varandra, anses avtalet vara ett arbetsavtal som gäller tills vidare.


3 §
Prövotid

Av arbetsavtalets giltighetstid kan en del överenskommas att vara särskild prövotid om högst tre månader under vilken avtalet på ömse sidor kan hävas. Hävning får dock inte äga rum på de grunder som avses i 17 § 3 mom. eller på andra osakliga grunder. Anordnar arbetsgivaren för arbetstagaren särskild utbildning som ansluter sig till arbetet och som utan avbrott räcker längre än tre månader, kan överenskommelse träffas om en prövotid som är högst sex månader.

22 §
Betalningstid

Fördröjs betalningen av fordringar som föranleds av arbetsförhållandet, då detta upphör, har arbetstagaren rätt att få full lön för väntedagarna. Ersättning betalas likväl för högst sex dagar. Är arbetstagares fordran inte klar och ostridig eller föranleds dröjsmålet med utbetalningen av räknefel som arbetsgivaren gjort eller annat därmed jämförbart misstag, har arbetstagaren rätt till lön för väntedagarna endast om han anmärkt om dröjsmålet hos arbetsgivaren inom en månad efter det att arbetsförhållandet upphörde och denne inte betalt fordran inom tre vardagar räknat från anmärkningen. Rätt till lön för väntedagarna uppkommer i dessa fall från det att ovan nämnda, för arbetsgivaren reserverade betalningstid löpt ut.

34 b §

Arbetstagare som återvänder från barnbördsledighet eller motsvarande ledighet har rätt att återgå till sitt tidigare arbete eller därmed jämförbart arbete,

38 §
Uppsägningstid

Har annan uppsägningstid inte överenskommits, skall arbetsgivaren vid uppsägning av arbetsavtalet, om arbetsförhållandet pågått utan avbrott

1) högst fem år, iaktta en uppsägningstid om en månad,

2) över fem år, men högst tio år, iaktta en uppsägningstid om två månader,

3) över tio år, men högst 15 år, iaktta en uppsägningstid om tre månader, samt

4) om arbetsförhållandet pågått utan avbrott över 15 år, iaktta en uppsägningstid om fyra månader.

Arbetstagaren skall å sin sida vid uppsägning av arbetsavtalet, om arbetsförhållandet pågått utan avbrott

1) högst tio år, iaktta en uppsägningstid om 14 dagar, samt

2) om det pågått utan avbrott över tio år, iaktta en uppsägningstid om en månad.


38 a §
Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid

Arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstiden är skyldig att till arbetstagaren betala full lön för uppsägningstiden.

Avgår arbetstagare från arbetet utan att iaktta uppsägningstiden, är han skyldig att i engångsersättning för underlåtenheten att iaktta uppsägningstiden till arbetsgivaren betala ett belopp som motsvarar lönen för uppsägningstiden. Arbetsgivaren får innehålla detta belopp från den slutlikvid som skall betalas till arbetstagaren, med iakttagande av vad som i 26 § i denna lag är stadgat om arbetsgivares kvittningsrätt.

Gäller underlåtenhet att iaktta uppsägningstid på någondera sidan endast en del av uppsägningstiden, avser betalningsskyldigheten motsvarande del av lönen för uppsägningstiden.

40 §
Uppsägning i samband med överlåtelse av rörelse

Vill den till vilken rörelsen överlåtits inte fortsätta arbetsförhållandet, kan han inom två veckor från överlåtelsen säga upp arbetsavtalet, om motiverad orsak därtill följer av överlåtelsen, så att arbetsförhållandet upphör två månader efter uppsägningen, trots att uppsägnings- och arbetsavtalstiden är längre. För sådan förlust av löneförmån under uppsägningstiden som föranleds av dylik uppsägning svarar den förra ägaren.

Arbetsavtal som gäller enligt kollektivavtal utsedd huvudförtroendeman, förbindelseman, yrkesgrupps eller arbetsavdelnings förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig eller motsvarande företrädare för personalen kan i anslutning till överlåtelsen av rörelsen dock sägas upp endast under de i 53 § 2 mom. nämnda förutsättningarna, om inte den till vilken rörelsen överlåtits bedriver affärsverksamheten uteslutande med hjälp av familjemedlemmars arbetskraft. Om arbetsgivaren inte har i detta moment nämnd rätt att säga upp arbetsavtal för personalens företrädare, och en familjemedlem som har den yrkeskunnighet, som de av personalens företrädare utförda arbetsuppgifterna förutsätter, kommer att utföra samma arbete som personalens företrädare har utfört, är arbetsgivaren skyldig att erbjuda honom annat sådant arbete inom företaget som närmast motsvarar hans yrkeskunnighet.


Denna lag träder i kraft den 1 september 1984.

På arbetsavtal som ingåtts innan denna lag träder i kraft tillämpas, om inte annat avtalas, tidigare gällande lag, dock inte, om avtalet ingåtts att gälla tills vidare, under en längre tid än om arbetsgivaren skulle ha sagt upp avtalet den dag denna lag träder i kraft. Skulle avtal, medan denna lag är i kraft, upphöra till följd av uppsägning eller den avtalade tidens utgång eller av annat skäl, men fortgår arbetet på det sätt som anges i 39 § lagen om arbetsavtal, skall denna lag därefter tillämpas på avtalsförhållandet.

Regeringens proposition 205/83
Socialutsk. bet. 22/83
Stora utsk. bet. 175/83

Helsingfors den 3 februari 1984

Republikens President
Mauno Koivisto

Social- och hälsovårdsminister
Eeva Kuuskoski- Vikatmaa

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.