70/1984

Lönegarantin ombesörjs av arbetskraftsministeriet och arbetskraftsdistriktsbyråerna. Beslut i lönegarantiärenden fattas av den arbetskraftsdistriktsbyrå, inom vars område den arbetsgivare som ansökan gäller har sin hemort. Saknas klarhet om hemorten, behandlas ärendet av den arbetskraftsdistriktsbyrå, inom vars område det i ansökan avsedda arbetet huvudsakligen har utförts.

Arbetskraftsdistriktsbyrån har rätt att pröva om såsom betalning enligt lönegarantin skall utges mer än två gånger det belopp, vilket arbetsgivare, som underlåtit att betala arbetstagares fordran, under ett år före inlämnandet av ansökan om betalning enligt lönegarantin erlagt till arbetstagaren såsom betalning för en på arbetsförhållandet grundad fordran.

Ansökan om betalning enligt lönegarantin riktas till arbetskraftsdistriktsbyrån och tillställs en arbetskraftsbyrå. I ansökningen skall tydligt anges arbetstagarens namn, arbetsgivaren och beloppet av de på arbetsförhållandet grundade fordringarna.

Sedan ansökan om betalning enligt lönegarantin inkommit till arbetskraftsdistriktsbyrån skall byrån omedelbart vidta åtgärder för att utreda arbetsgivarens betalningsoförmåga och arbetstagarens på arbetsförhållandet grundade fordringar. Arbetsgivaren skall vid ärendets handläggning beredas tillfälle att bli hörd. Har byrån kunnat konstatera att arbetsgivaren är betalningsoförmögen och kunnat utreda arbetstagarens fordringar, skall den besluta om att de på arbetsförhållandet grundade fordringarna omedelbart skall betalas av statens medel.

Har arbetstagare underlåtit att bevaka sin fordran eller förmånsrätt för denna i arbetsgivarens konkurs eller på inställelsedagen efter offentlig stämning på arbetsgivarens borgenärer, har arbetskraftsdistriktsbyrån rätt att pröva om arbetstagaren skall anses helt eller delvis ha förverkat sin rätt enligt lönegarantin.

Arbetstagares på arbetsförhållande grundade fordran samt alla de rättigheter som baserar sig därpå övergår till staten den dag, då arbetskraftsdistriktsbyrån beslutat om betalning enligt lönegarantin, och till den del beslut fattats om denna betalning. Beslutet skall omedelbart delges arbetstagaren och arbetsgivaren samt varje sådan delägare i öppet bolag eller ansvarig bolagsman i kommanditbolag som på det sätt som är stadgat i 6 § 1 mom. ålagts betalningsskyldighet.

Då arbetskraftsdistriktsbyrån godkänner arbetstagares ansökan om betalning enligt lönegarantin, skall byrån i sitt beslut fastställa arbetsgivarens betalningsskyldighet till staten. Har arbetsgivaren varit ett öppet bolag eller ett kommanditbolag, skall i beslutet om betalning enligt lönegarantin även fastställas delägarnas i det öppna bolaget eller de ansvariga bolagsmännens i kommanditbolaget betalningsskyldighet till staten enligt samma grunder som i denna lag är stadgade för arbetsgivarens del. Dylik betalningsskyldighet kan i beslutet dock fastställas endast för sådan delägare eller bolagsman som beretts tillfälle att bli hörd innan beslutet fattades.

Arbetskraftsdistriktsbyråns beslut kan beträffande arbetsgivaren och i 1 mom. nämnd delägare i öppet bolag eller ansvarig bolagsman i kommanditbolag omedelbart verkställas så som laga kraft vunnen dom, såvida inte domstol vid handläggningen av tvist angående nämnda på arbetsförhållande grundade fordran eller angående lönegarantin bestämmer att beslutet tillsvidare inte skall verkställas eller verkställigheten fortsättas.

Har ansökan om betalning enligt lönegarantin avslagits, skall arbetskraftsdistriktsbyrån anvisa arbetstagaren att vid domstol väcka talan mot arbetsgivaren inom sex månader efter det han fått del av beslutet. Har talan ej väckts inom utsatt tid, kan inte på ny ansökan förordnas om sådan betalning enligt lönegarantin som avses i den avslagna ansökningen, om inte synnerligen vägande skäl härtill föreligger.

I beslut som arbetskraftsdistriktsbyrån har fattat med stöd av denna lag får ändring inte sökas genom besvär.

Vad som i denna paragraf är stadgat om arbetsgivare gäller även delägare i öppet bolag eller ansvarig bolagsman i kommanditbolag, om delägaren eller bolagsmannen på det sätt som är stadgat i 6 § 1 mom. har ålagts betalningsskyldighet.

Arbetstagare till vilken betalning skett enligt lönegarantin kan av arbetskraftsdistriktsbyrån av särskilt skäl förvägras rätt att erhålla betalning enligt lönegarantin för fordran hos samma arbetsgivare, om fordringen grundar sig på arbete som utförts inom tre år, räknat från det föregående beslutet om betalning enligt lönegarantin.

På arbetstagarens ansökan kan arbetskraftsdistriktsbyrån på förhand besluta om någon omständighet skall anses såsom i 1 mom. angivet särskilt skäl.

Arbetsgivare är skyldig att lämna arbetskraftsmyndighet som handhar lönegaranriärenden alla de uppgifter som behövs för verkställigheten av denna lag. Myndigheten har rätt att i arbetsgivarens bokföring kontrollera uppgifterna.

Länsstyrelsen och chefen för polisdistriktet är skyldiga att ge arbetskraftsmyndighet som handhar lönegarantiärendet erforderlig handräckning för inhämtande av de uppgifter som avses i 1 mom.