Lag angående ändring av lagen om ersättning för brottsskador av statsmedel
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen den 21 december 1973 om ersättning för brottsskador av statsmedel ( 935/73 ) 1 och 2 §§, 3 § 2 mom., 5―7 och 10 §§ samt 19 § 1 mom., av dessa lagrum 3 § 2 mom. och 5 § sådana de lyder i lag av den 23 december 1981 (973/81), samt
fogas till lagen nya la, 2 a, 4 a, 8 a och 9 a §§ samt till 4 och 8 §§ nya 2 mom. som följer:
Allmänna stadganden
1 §
Skada till följd av brott ersätts av statsmedel så som i denna lag stadgas.
Skada som samfund eller stiftelse lidit ersätts inte enligt denna lag.
Denna lag gäller inte trafikskada som avses i trafikförsäkringslagen (279/59).
1 a §
Skadelidande har rätt till ersättning för person- och sakskada. Enligt prövning kan ersättning betalas till den skadelidande på det sätt som stadgas i 8 a §.
2 §
Ersättning betalas för skada till följd av brott som har begåtts i Finland. Ersättning utges dock inte med mindre särskilt skäl föreligger,
om brottet begåtts på Finlands territorialvatten ombord på utländskt fartyg eller ovanför finskt territorium ombord på utländskt luftfartyg eller utom Finland, men så att följden därav inträffat i Finland, såvida ersättning inte skall betalas enligt 2 a §;
om både gärningsmannen och den mot vilken brottet har riktats tillfälligt och kortvarigt vistades i Finland då brottet begicks; eller
om skadans anknytning till Finland av andra än i 1 och 2 punkterna nämnda skäl är ringa.
2 a §
Har brottet begåtts utom. Finland, utges ersättning endast för personskada. Förutsättning för ersättning är att den mot vilken brottet har riktats stadigvarande var bosatt i Finland då brottet begicks och att hans vistelse utomlands berodde på arbete, studier eller annan därmed jämförbar omständighet. För ersättning för förlust av underhållsskyldig krävs ytterligare att även den till underhåll berättigade stadigvarande var bosatt i Finland då brottet begicks.
Flyttar den skadelidande stadigvarande utomlands sedan brott som avses i 1 mom. begåtts, kan ersättning förvägras eller utbetalningen därav inställas.
3 §
Ersättning som med stöd av frivillig försäkring betalas för arbetsoförmåga, invaliditet eller vård- och andra kostnader skall avdras från ersättning som enligt denna lag betalas för samma skada. Då sakskada ersätts skall försäkringsbelopp avdras till alla delar.
4 §
Stadgandets 1 mom. skall inte tillämpas då ersättning utges för sakskada som någon som avses i 8 § 1 mom. har orsakat inom anstalten, på sin förläggningsort eller i närheten därav.
4 a §
På ersättning betalas inte ränta.
Ersättning för personskada
5 §
Till den som lidit personskada utges ersättning
för sjukvårdskostnader och andra av skadan orsakade utgifter samt för lyte eller annat varaktigt men;
för minskning i inkomst eller uppehälle, dock högst skillnaden mellan det tiodubbla beloppet av den minimidagpenning som utan barnförhöjning betalas enligt sjukförsäkringslagen samt den inkomst eller det underhåll som för samma tid eventuellt tillkommer den skadelidande; samt
för kläder och andra sedvanliga bruksföremål som skadats i samband med personskada samt för glasögon och tandprotes.
6 §
Har underhållsskyldig omkommit, utges till den som är berättigad till underhåll eller till underhållsbidrag i ersättning det belopp som han sannolikt skulle ha erhållit i underhåll av den omkomne.
Har underhållsbidragets belopp bestämts genom skriftligt avtal som fastställts av socialnämnden eller genom dom, skall detta belopp anses såsom ersättningens belopp, om ej annat visas. Har vid den underhållsskyldiges död underhållsstöd betalts till barn enligt 6 § 4 punkten lagen om tryggande av underhåll för barn eller hade barnet kunnat beviljas stöd på denna grund, anses det i 8 § av nämnda lag stadgade underhållsstödets belopp såsom ersättningens belopp.
Angående ersättningens belopp, sättet för dess utbetalning och den tid för vilken ersättning utges gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som är stadgat i lagen om underhåll för barn (704/75) och äktenskapslagen (234/29).
Skälig ersättning utges för begravningskostnaderna.
7 §
Engångsersättning som på grund av ett och samma skadefall betalas till den som lidit personskada får, med beaktande av avdragen enligt 3 §, inte överstiga 150 000 mark.
Ersättning för sakskada
8 §
Sakskada ersätts också, om den orsakats av någon som av en i 1 mom. nämnd orsak intagits på anstalt i Danmark, Island, Norge eller Sverige medan han på grund av permission eller rymning eller av annat dylikt skäl vistas i Finland.
8 a §
Utöver vad som i 8 § är stadgat kan sakskada enligt prövning helt eller delvis ersättas, om den skadelidandes utkomstmöjligheter till följd av skadan varaktigt har försämrats. Ersättning för sakskada kan utges även då hjälplöshet som föranletts av den skadelidandes ålder, sjukdom, handikapp eller annan dylik omständighet har medverkat till skadans uppkomst och det med beaktande av den skadelidandes förhållanden kan anses motiverat att han får ersättning.
Under ovan i 1 mom. stadgade förutsättningar kan ersättning utges även för ekonomisk skada som inte står i samband med person- eller sakskada.
Om den skadelidande utan godtagbart skäl försummat sedvanliga försiktighetsåtgärder eller underlåtit att försäkra egendomen, betalas i 1 och 2 mom. nämnd ersättning inte, om ej särskilt skäl därtill föreligger.
9 a §
Har även en annan än någon som avses i 8 § varit delaktig i gärning som orsakat sakskada, uträknas den ersättning som skall betalas enligt denna lag genom att den ersättningsgilla skadan fördelas jämnt mellan dem som orsakat skadan, om det inte på grund av deras skuld eller andra omständigheter är påkallat att fördela ersättningen på annat sätt.
10 §
Ersättning som utges på grund av ett och samma skadefall till den som lidit sakskada eller i 8 a § nämnd annan skada får, med beaktande av avdragen enligt 3 §, inte överstiga 75 000 mark.
Statens regressrätt
19 §
Ersättningssökandens rätt till skadestånd av den för skadan ansvarige Övergår till staten den dag då olycksfallsverket beslutat betala ersättning och högst till den del ersättning enligt beslutet skall utges.
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1984.
Har brott blivit begånget före denna lags ikraftträdande, skall tidigare lag tillämpas på ersättning för skada som orsakats genom brottet.
Stadgandena i 4 § 2 mom., 5 § 3 punkten samt 6, 7, 9 a och 10 §§ skall dock tillämpas även då brottet blivit begånget före denna lags ikraftträdande, om inte olycksfallsverket innan lagen trätt i kraft fattat slutligt avgörande i ärendet.
Regeringens proposition 49/83
Lagutsk. bet. 4/83
Stora utsk. bet. 140/83
Helsingfors den 20 januari 1984
Republikens President Mauno KoivistoJustitieminister Christoffer Taxell