976/1981

Given i Helsingfors den 23 december 1981

Lag angående ändring av lagen om allmän rättshjälpsverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut

ändras 3, 12 och 21 §§, 22 § 1 mom., 24 § 1 mom. 8 punkten och 27 § 2 mom. lagen den 2 februari 1973 om allmän rättshjälpsverksamhet (88/73) samt

fogas till 2 § ett nytt 2 mom., till 13 § ett nytt 3 mom., till lagen en ny 21 a §, till 22 § ett nytt 4 mom. samt till lagen nya 26 a, 27 a och 30 a §§ som följer:

2 §

Antalet mantalsskrivna invånare inom allmän rättshjälpsbyrås verksamhetsområde skall vara minst 20 000. Verksamhetsområdet kan ha ett mindre antal invånare, om behovet av eller tillgången på service förutsätter detta. Då behovet av eller tillgången på service bedöms, skall bland annat beaktas områdets omfattning, glesa bebyggelse och svåra trafikförhållanden, efterfrågan på service, ärendenas art och bristen på advokatservice, befolkningsstrukturen samt den judiciella och språkliga indelningen.

3 §

Den allmänna planeringen och ledningen av samt tillsynen över rättshjälps verksamheten ankommer på justitieministeriet.

Justitieministeriet kan ålägga kommun som står utanför verksamheten att inom utsatt tid utarbeta en plan för ordnandet av den allmänna rättshjälpsverksamheten inom sitt område. Planeringsförordnande kan även utfärdas till kommun som redan bedriver allmän rättshjälpsverksamhet, om bildandet av ett i 2 § 2 mom. avsett verksamhetsområde kräver detta.

Lämnande av allmän rättshjälp
12 §

Allmän rättshjälp lämnas åt person som har i lagen om befolkningsböcker (141/69) avsedd hemort i Finland. Rättshjälp kan lämnas även åt person som inte har hemort i Finland, om det ärende i vilket rättshjälp begärs har samband med Finland och det med beaktande av omständigheterna kan anses motiverat att rättshjälp lämnas.

Allmän rättshjälp lämnas av rättshjälpsbyrån i den kommun där rättshjälpssökanden har sin hemort. Har sökanden inte hemort i Finland, lämnas rättshjälp av rättshjälpsbyrån i den kommun där han vistas eller dar det är ändamålsenligt att behandla ärendet.

13 §

Justitieministeriet fastställer de allmänna grunderna för hur rättshjälpssökandens disponibla medel per månad, tillgångar och underhållsskyldighet samt övriga på hans ekonomiska ställning inverkande omständigheter skall bedömas då det prövas om allmän rättshjälp skall lämnas och vilket belopp som skall uppbäras i ersättning för denna.

21 §

Kostnader som lämnandet av rättshjälp åsamkat kommun och som rättshjälpstagaren enligt 20 § skall ersätta kommunen samt kostnader som av kommunens medel betalts för rättshjälpstagarens räkning får med stöd av rättshjälpsnämndens beslut uppbäras hos vederbörande i den ordning som är stadgad i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61). Innan beslut fattas skall nämnden bereda den betalningsskyldige tillfälle att bli hörd. Ifall ersättning uppenbarligen inte skulle kunna indrivas, kan nämnden avstå från indrivning.

21 a §

Om motparten till rättshjälpstagare i rättegång förlorar målet, skall han åläggas att ersätta kommunen för dess kostnader i saken och för det arvode som uppskattas utgå till rättsbiträdet samt rättshjälpstagaren för de kostnader denne betalt och i 20 § avsedd självriskandel enligt samma grunder som är stadgade för ersättande av rättegångskostnaderna mellan parter.

Från ersättning till kommunen skall avdragas rättshjälpstagarens självriskandel, och domstolen kan avstå från att utdöma ersättning till kommunen eller nedsätta dess belopp, om ersättningsskyldigheten med hänsyn till vederbörandes ekonomiska omständigheter skulle bli oskälig.

Allmänt rättsbiträde eller advokat som handhar ärendet skall framlägga utredning över sina åtgärder och de kostnader som förorsakats kommunen, om detta inte anses onödigt. Vid behov skall motsvarande utredning framläggas för rättshjälpstagaren över de kostnader målet förorsakat och den självriskandel som bestämts för honom.

Statsunderstöd
22 §

För de faktiska driftskostnader som föranleds av allmän rättshjälps verksamhet och som justitieministeriet funnit behövliga utgår statsunderstöd kommunvis i enlighet med den allmänna bärkraftsklassificeringen av kommunerna enligt följande:

bärkraftsklass statsunderstöd i procent
1 75
2 70
3 65
4 60
5 55
6 50
7 45
8 40
9 35
10 30

Statsunderstöd betalas för driftskostnader som avlöningen av ny personal och övriga villkor i sådan personals tjänstgöringsförhållande förorsakar, intill det högsta belopp som upptagits i statsförslaget. Statsrådet fastställer grunderna för hur många till statsunderstöd berättigande tjänster en allmän rättshjälpsbyrå kan ha.

24 §

Driftskostnader som berättigar till statsunderstöd enligt denna lag är följande:


8) post-, telefon- och andra nödvändiga kontorskostnader, inberäknat för klients räkning vid fri rättegång betalda nödvändiga kostnader,


26 a §

Justitieministeriet kan nedsätta eller indraga statsunderstöd, om allmän rättshjälpsbyrås verksamhetsområde inte motsvarar de i 2 § 2 mom. stadgade förutsättningarna och kommunen inte inom en av justitieministeriet utsatt tid framlagt sådan i 3 § 2 mom. avsedd plan för omreglering av den allmänna rättshjälps verksamheten som motsvarar de stadgade 'förutsättningarna.

Kompletterande stadganden
27 §

Den som erhållit handräckning skall ersätta kostnaderna härför.


27 a §

Justitieministeriet fastställer de debiteringsgrunder som skall iakttagas när i 13 § avsedd ersättning uppbärs hos rättshjälpstagare eller när i 27 § avsedd ersättning uppbärs hos allmän rättshjälpsbyrå som erhållit handräckning. I debiteringsgrunderna beaktas de kostnader som föranletts av att allmän rättshjälp lämnats.

30 a §

I rättshjälpsnämnds beslut får ändring sökas genom besvär på det sätt som i kommunallagen (953/76) är stadgat om sökande av ändring i kommunal nämnds beslut.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Har vid allmän rättshjälpsbyrå före den 1 januari 1982 besatts till statsunderstöd berättigande tjänst, för vilken med stöd av denna lag statsunderstöd inte längre kan beviljas, kan det enligt denna lag förordnas att statsunderstödet skall nedsättas eller indragas tidigast räknat från den 1 januari 1987.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtagas innan lagen träder i kraft.

Regeringens proposition 158/81
Lagutsk. bet. 11/81
Stora utsk. bet. 197/81

Helsingfors den 23 december 1981

Vid förfall för Republikens President


Mauno Koivisto Statsminister


Christoffer Taxell Justitieminister

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.