526/1981

Given i Nådendal den 10 juli 1981

Lag angående ändring av lagen om olycksfallsförsäkring

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs 45 § lagen den 20 augusti 1948 om olycksfallsförsäkring (608/48),

ändras 2 §, det inledande stycket i 4 § 1 mom., 5 § 1 mom. och det inledande stycket i 2 mom., 6 §, 7 § 1 mom., 14 § 1 mom., 16 § 1 mom., 17 § 3 mom., 18―21 §§, 22 § 1 mom., 23―25 §§, 26 § 1 mom., 28 §, 38 § 2 mom., 39 § 3 mom., 41 § 1 och 5 mom., 42―44 §§, 46 § 1 och 2 mom., 47 § 1 och 2 mom., 49 och 50 §§, 51 § 1 mom., 53 och 54 §§, 54 a § 1 och 2 mom. samt 60 §,

av dessa lagrum 5 § 1 mom. och det inledande stycket i 2 mom. samt 14 § 1 mom. sådana de lyder i lag av den 20 december 1968 (695/68), 6 § och 7 § 1 mom. sådana de lyder i lag av den 16 juni 1950 (286/50), 16 § 1 mom. och 20 § sådana de lyder i lag av den 23 december 1971 (956/71), 18 och 19 §§ samt 26 § 1 mom. sådana de lyder i lag av den 7 november 1958 (440/58), 23 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 28 mars 1980 (238/80), 47 § 1 mom. sådant det lyder i lag av den 23 december 1976 (1050/76), 53 § sådan den lyder ändrad genom lagar av den 30 april 1959, den 13 mars 1964 och den 10 februari 1965 (205/59, 137/64 och 58/65), 54 a § sådan den lyder i lag av den 17 januari 1958 (15/58) och 60 § sådan den lyder ändrad genom nämnda lag av den 23 december 1971 och lag av den 29 december 1976 (1105/76), samt

fogas till 14 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 20 december 1968 och lag av den 19 december 1969 (812/69), ett nytt 4 mom., till 16 §, sådan den lyder i nämnda lag av den 23 december 1971, ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2―5 mom. blir 3―6 mom., och till lagen nya 18 a, 53 a―53 e och 65 a §§ som följer:

2 §

Rätt till skadestånd på grund av olycksfall i arbete föreligger likväl inte, om arbetstagaren varaktigt hör till arbetsgivarens hushåll och är i rätt upp- eller nedstigande led släkt med denne eller hans make eller är hans adoptivbarn eller hans adoptivfar eller -mor eller gift med någon av dessa.

4 §

Med olycksfall i arbete avses i denna lag olycksfall som med förorsakande av skada eller sjukdom drabbat arbetstagare:


5 §

Skadestånd betalas inte för skada eller sjukdom som arbetstagare uppsåtligen åsamkat sig själv.

Dagpenning och olycksfallspension kan förvägras eller nedsättas antingen för viss rid eller tills vidare:


6 §

Med anhörig till arbetstagare avses i denna lag, såvida inte av stadgandena i 23 § 1 mom. 3 punkten och 2 mom. samt 25 § annat följer:

1) make samt barn under aderton år ävensom

2) barn som fyllt aderton år samt föräldrar, adoptiv-, mor- och farföräldrar samt syskon under aderton år, om nämnda personers arbetsförmåga och förmögenhet är så ringa att de med avseende på sitt uppehälle i betydande grad varit beroende av arbetstagaren.

7 §

Såsom i 6 § avsett barn betraktas, förutom arbetstagarens eget barn, även adoptivbarn, makes barn vars försörjare maken är, sådant utom äktenskapet fött barn beträffande vilket arbetstagarens underhållsplikt genom domstols utslag eller avtal blivit fastställd samt sådant annat barn vars underhåll arbetstagaren antingen i sitt eget hem eller annorstädes ombesörjt. Barn som lämnats till tredje person såsom adoptivbarn skall dock inte medan adoptivförhållandet varar betraktas såsom i 6 § avsett barn till sina biologiska föräldrar.


14 §

Skadestånd för skada eller sjukdom till följd av olycksfall i arbete utges:

1) till arbetstagaren i form av sjukvård, dagpenning, olycksfallspension, menersättning och till dessa hörande tillägg samt ersättning för hemvårdskostnader;

2) till arbetstagarens anhöriga i form av familjepension; samt

3) i form av begravningshjälp såsom nedan stadgas.


Oberoende av vad i 1 mom. är stadgat ersätts arbetstagare för nedan i 41 § 5 mom. avsedda befogade och behövliga kostnader för läkarundersökning, vilken föranletts av skada som olycksfall i arbete kan misstänkas ha förorsakat eller av utredning av yrkessjukdom, även om det visar sig att skadan eller sjukdomen inte föranletts av sådant olycksfall i arbete för vilket skadestånd utgår, eller inte är en sådan yrkessjukdom för vilken skadestånd utgår. Då yrkessjukdom misstänks, är en förutsättning för att skadestånd skall utges att undersökningen grundar sig på bedömning av läkare som är förtrogen med företagshälsovård och på uppgifter om arbetstagarens arbetsförhållanden.

16 §

Beloppet av dagpenning, olycksfallspension och familjepension fastställs på grundval av arbetstagarens årsarbetsförtjänst sålunda, att

1) dagpenningen utgör 1/360 av årsarbetsförtjänsten;

2) olycksfallspensionen årligen uppgår till 85 procent av årsarbetsförtjänsten; samt

3) familjepensionen för en anhörig årligen utgör 40 procent, för två anhöriga 55 procent och för tre eller flera anhöriga 65 procent av årsarbetsförtjänsten.

Menersättningen uppgår årligen till 60 procent av det i 6 mom. angivna minimibeloppet av årsarbetsförtjänsten.


17 §

Är arbetstagaren endast till en del oförmögen till arbete, utgör dagpenningen en så stor del av det i 16 § angivna beloppet som motsvarar den nedsatta arbetsförmågan. Dagpenning utgår dock inte, om inte arbetstagarens arbetsförmåga nedgått med åtminstone 10 procent och om inte den av olycksfallet förorsakade minskningen av arbetsförtjänsten uppgår till minst en tjugondedel av det i 16 § 6 mom. angivna minimibeloppet av årsarbetsförtjänsten.

18 §

Olycksfallspension utgår till arbetstagaren från och med den första dagen efter det utbetalningen av dagpenning upphörde eller, om dagpenning inte utgått, tidigast från den följande dagen efter den dag då olycksfallet skedde.

En förutsättning för att olycksfallspension skall erhållas är att arbetstagarens arbetsförmåga kan bedömas ha nedgått med minst 10 procent på grund av skada eller sjukdom som förorsakats av olycksfallet, och dessutom förutsätts att minskningen av arbetsförtjänsten utgör minst en tjugondedel av det i 16 § 6 mom. angivna minimibeloppet av årsarbetsförtjänsten. Vid bedömning av den nedsatta arbetsförmågan beaktas arbetstagarens kvarstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillbudsstående arbete som han skäligen kan förutsättas utföra med hänsyn till sin utbildning, tidigare verksamhet, ålder och boendeförhållanden samt andra därmed jämförbara omständigheter.

Vid fastställandet av den nedsatta arbetsförmågan skall orsakssammanhanget mellan de minskade förvärvsinkomsterna och den av olycksfallet förorsakade skadan eller sjukdomen utredas genom behövliga utredningar om till exempel den försäkrades arbete och hälsotillstånd samt förtjänster före olycksfallet och därefter.

Olycksfallspensionen uppgår till det i 16 § angivna beloppet, om arbetstagaren är helt oförmögen att utföra i 2 mom. avsett arbete. I övriga fall utgör olycksfallspensionen en så stor del av det ovan nämnda fulla pensionsbeloppet som motsvarar den nedsatta arbetsförmågan.

18 a §

Menersättning utgår till arbetstagare som inte uppbär dagpenning och vars allmänna men till följd av skada eller sjukdom som härrör från olycksfall kan bedömas vara bestående.

Med allmänt men som nämns i 1 mom. avses annan skada än nedsatt arbetsförmåga. För bestämmande av menets omfattning indelar social- och hälsovårdsministeriet de skador och sjukdomar som förorsakar allmänt men i 20 invaliditetsklasser.

Storleken av den menersättning som utgår till arbetstagaren bestäms på grundval av skadans invaliditetsklass i enlighet med tabellen nedan.

Invaliditetsklass Beloppet i procent av årsarbetsförtjänstens minimibelopp Invaliditetsklass Beloppet i procent av årsarbetsförtjänstens minimibelopp
1 1 11 13
2 2 12 16
3 3 13 19
4 4 14 22
5 5 15 25
6 6 16 32
7 7 17 39
8 8 18 46
9 9 19 53
10 10 20 60

I fråga om skador hänförliga till invaliditetsklasserna 1―10 utgår ersättningen såsom engångsbelopp, och i fråga om skador hänförliga till klasserna 11―20 har arbetstagaren rätt att välja om han önskar engångsersättning eller fortlöpande ersättning. Engångsersättningen uträknas såsom ett kapital som motsvarar menersättningens kapitalvärde med beaktande av arbetstagarens ålder. Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar vid behov närmare föreskrifter angående beräkningen av menersättning i form av engångsersättning.

Borde invaliditetsklassen senare på grund av att skadan förvärrats höjas med minst två klasser, har arbetstagaren rätt till ny menersättning i enlighet med de ändrade omständigheterna. Från den menersättning som utbetalas skall härvid dock avdragas ett belopp motsvarande det utbetalda kapitalvärdet.

Önskar arbetstagaren senare utbyta fortlöpande menersättning mot engångsersättning, har han rätt till detta. Härvid utbyts menersättningen mot ett kapital som motsvarar dess kapitalvärde.

19 §

Utgör olycksfallspensionen högst 20 procent av den i 16 § 1 mom. 2 punkten nämnda pensionen, kan den skadade med olycksfallsnämndens samtycke utbyta olycksfallspensionen mot dess motsvarande kapitalvärde. Nedgår arbetstagarens arbetsförmåga på grund av skada eller sjukdom som förorsakats av olycksfallet och är förändringen väsentlig, börjar olycksfallspension utbetalas på nytt i enlighet med de ändrade omständigheterna. Från pensionen skall härvid avdragas den del som motsvarar det utbetalda kapitalet.

20 §

Har arbetstagaren till följd av skadan eller sjukdomen blivit så hjälplös att han inte kan reda sig utan hjälp av annan person, eller förorsakas han eljest exceptionellt men av svår skada eller sjukdom, kan till honom för den tid dessa förutsättningar föreligger utges mentillägg, uppgående till högst 14 mark per dag. Detta tillägg utges dock inte för den tid under vilken den skadade erhåller vård på sjukhus eller annan anstalt.

Till arbetstagare vars protes eller andra hjälpmedel förorsakar särskild slitning av gångkläder eller som har ledarhund kan såsom tilläggsskadestånd utges högst 2 mark 80 penni per dag.

Till arbetstagare som till följd av en genom olycksfall ådragen skada eller sjukdom inte förmår sköta sitt hem kan skäligt skadestånd betalas för därav föranledda nödvändiga extrakostnader, dock inte för längre tid än ett år räknat från olycksfallet.

Utbyts olycksfallspension mot kapital, skall samtidigt även de i denna paragrafs 1 och 2 mom. avsedda tillägg som utges till arbetstagaren utbytas mot kapital.

21 §

Har utbetalningen av skadestånd till arbetstagaren i de fall som nämns i 22 § 1 mom. eller 51 § 1 mom. avbrutits, betalas för avbrottstiden till arbetstagarens make eller barn eller till dem gemensamt sjuttio procent eller, då sådana ej finns, efter prövning även till andra anhöriga sammanlagt femtio procent av den dagpenning eller olycksfallspension som borde ha betalts till arbetstagaren för tiden för avbrottet.

22 §

Arbetstagaren är skyldig att mottaga av läkare föreskriven behandling som avser en förbättring av hans arbets- eller funktionsförmåga, dock inte vårdåtgärd som bör anses vara livsfarlig, så ock invalid vård i enlighet med vad därom särskilt är stadgat. Vägrar arbetstagaren utan godtagbar orsak att mottaga sådan behandling eller invalid vård, kan utbetalningen av dagpenning, olycksfallspension och menersättning avbrytas.


23 §

Har olycksfall medfört arbetstagares död eller har person i sjöarbetsförhållande försvunnit, skall utöver de belopp som med stöd av föregående paragrafer kan komma i fråga utges:

1) i begravningshjälp till den avlidnes dödsbo eller den försvunnes anhöriga i 16 § nämnt belopp, om begravningskostnaderna betalas med dödsboets tillgångar eller begravning till följd av försvinnandet inte kunnat äga rum; i annat fall utges till dem som ombesörjt den avlidnes begravning beloppet av kostnaderna för den, dock inte utöver vad till dödsboet borde ha betalts;

2) familjepension, vilken utgår från dagen efter dödsdagen eller försvinnandet, till änkan. Rätten till familjepension upphör om änkan ingår nytt äktenskap;

3) familjepension, vilken utgår från dagen efter dödsdagen eller försvinnandet, till barn intill aderton års ålder. Barn, som efter uppnådd aderton års ålder utan att vara i förvärvsarbete ännu åtnjuter undervisning för utbildning till framtida yrke eller befattning eller som på grund av fysiskt eller psykiskt handikapp är oförmöget att försörja sig, är på ansökan berättigad till familjepension på grundval av studier högst intill tjugoett års ålder och på grundval av fysiskt eller psykiskt handikapp så länge handikappet fortgår, om det uppstått innan barnet fyllt tjugoett år;

4) familjepension, vilken utgår från dagen efter dödsdagen eller försvinnandet, på ansökan till annan anhörig så länge som denne inte kan antagas få sin utkomst genom sådant tillbudsstående arbete som han skäligen kan förutsättas utföra med hänsyn till sin utbildning, tidigare verksamhet, ålder och boendeförhållanden samt andra därmed jämförbara omständigheter.

Änkling är berättigad till familjepension enligt samma grunder som änka, ifall hustrun till följd av mannens arbetsoförmåga varit mannens huvudsakliga försörjare.

Sådan arbetstagares dödsfall vars invaliditetsklass är minst 18 anses vara en följd av olycksfallet, såvida det inte kan anses sannolikt att den av olycksfallet förorsakade skadan eller sjukdomen inte väsentligen inverkat därpå.

Av familjepensionen tillkommer make och fader- och moderlöst barn två delar samt annat barn och annan anhörig en del.

Till barn som är berättigat till pension enligt familjepensionslagen betalas i denna lag avsedd familjepension, likväl minskad med ett belopp som motsvarar barn enligt familjepensionslagen tillkommande pension i den i 27 § folkpensionslagen avsedda andra kommungruppen.

24 §

Ingår den som efter sin make åtnjuter familjepension nytt äktenskap, är han berättigad att vid äktenskapets ingående i ett för allt uppbära ett penningbelopp motsvarande tre års pension.

25 §

Har äktenskap ingåtts efter olycksfall i arbete som sedermera lett till arbetstagarens död, är maken inte berättigad till familjepension, såvida inte barn fötts i äktenskapet eller äktenskapet varat tre år. Inte heller är barn som först efter olycksfallet kan anses såsom i 7 § avsett barn berättigat till familjepension, såvida inte i sagda paragraf avsett vårdnadsförhållande varat i tre år.

26 §

Har arbetsgivaren på grund av olycksfall till arbetstagaren såsom förmån för sjuktid utgett lön, förskott eller annan betalning för sådan tid för vilken enligt denna lag dagpenning eller olycksfallsförsäkring utgår, är arbetsgivaren berättigad att avdraga det betalda beloppet från den skadeståndsandel som han enligt 12 § skall betala, och att för den del som överskjuter denna andel direkt av försäkringsanstalten mot redovisning till denna av det belopp som han betalt återfå vad försäkringsanstalten i motsvarande skadeståndsbelopp för samma tid skall utge till arbetstagaren. Har två eller flera arbetsgivare utgett ovan avsedd lön eller annan förmån till arbetstagaren, fördelas det till arbetsgivaren utgående skadeståndet mellan arbetsgivarna i förhållande till de förmåner som de utgett för samma tidsperiod. De förmåner som för semester tillkommer arbetstagaren skall dock inte inberäknas.


28 §

Såsom årsarbetsförtjänst betraktas den arbetsförtjänst som arbetstagaren på grundval av sin arbetsförtjänst vid tiden för olycksfallet sannolikt skalle ha erhållit under en tidsperiod av ett år.

Såsom arbetsförtjänst betraktas förskottsinnehållning underkastad penninglön, naturaförmån, vinstandel eller gratifikation som arbetstagaren uppbär samt andra skattepliktiga förmåner som bör anses som vederlag.

Blir det på grund av arbetstagarens eller förmånstagarens uppgift eller eljest utrett att den på sätt som avses i 1 och 2 mom. beräknade årsarbetsförtjänsten av skäl som avviker från det normala varit lägre än arbetstagarens arbetsförtjänst under en så lång tid innan detta skäl uppstod, att en högre arbetsförtjänst borde anses stabiliserad, uppskattas arbetstagarens årsarbetsförtjänst enligt den genomsnittliga arbetsförtjänst som han skulle ha uppnått ifall sagda skäl inte förelegat. Blir det utrett att årsarbetsförtjänsten av skäl som avviker från det normala på motsvarande sått är högre än den ovan nämnda stabiliserade arbetsförtjänsten, kan årsarbetsförtjänsten på motsvarande sätt nedsättas.

Kan arbetstagarens årsarbetsförtjänst inte på sätt som avses i 1―3 mom. tillförlitligt utredas, kan hans årsarbetsförtjänst uppskattas. Vid denna uppskattning kan beaktas arbetstagarens arbetsförmåga, yrkesskicklighet och andra på saken verkande omständigheter samt den lön som en med honom jämförbar arbetstagare på samma ort vid samma tidpunkt i allmänhet åtnjuter.

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar vid behov närmare föreskrifter angående beräkningen av årsarbetsförtjänsten.

38 §

På samma sätt utsökningsgilla är försäkringsdomstolens, olycksfallsnämndens och försäkringsanstalts laga kraft vunna utslag och beslut angående arbetsgivare påförda avgifter och ersättningar.

39 §

Försäkringsdomstolen, olycksfallsnämnden och försäkringsanstalt har rätt att påyrka polisundersökning även med anledning av andra än i 2 mom. nämnda olycksfall.

41 §

Skriftlig ansökan om skadestånd varom stadgas i denna lag skall göras hos försäkringsanstalten eller skriftligt meddelande om olycksfallet inlämnas till försäkringsanstalten inom ett år från dagen för olycksfallet eller, om olycksfallet lett till döden eller i sjöarbetsförhållande anställd försvunnit, inom lika lång tid från dödsdagen eller den dag då i sjöarbetsförhållande anställd enligt 59 § bör anses ha försvunnit, nämnda dag oräknad. Har skadeståndsärendets anhängiggörande av orsak som beror av arbetstagaren oskäligen fördröjts, kan han förvägras skadestånd för dröjsmålstiden, dock inte för året före anhängiggörandet.


För erhållande av skadestånd skall försäkringsanstalten tillställas av läkare avgiven eller, beroende av skadans eller sjukdomens beskaffenhet, annan tillförlitlig utredning om arbetstagarens tillstånd samt dessutom, om försäkringsanstalten det fordrar, utredning av en av anstalten utsedd läkare. Utredningen bekostas av försäkringsanstalten. Arbetstagaren är även skyldig att tillställa försäkringsanstalten behövlig utredning om andra omständigheter som inverkar på skadeståndet. Inlämnar arbetstagaren inte inom skälig tid av försäkringsanstalten begärd utredning och anför han inte godtagbart skäl för sitt förfarande, kan ärendet förordnas att förfalla.

42 §

Kan den vars skadestånd det gäller på grund av sin ålder eller sjukdom eller av annan orsak inte själv sköta sina angelägenheter och saknar han förmyndare, kan av försäkringsanstalten godkänd nära anhörig eller annan person som huvudsakligen skött honom eller socialnämnden i syfte att bevaka hans intressen föra hans talan i ärenden rörande skadestånd som avses i denna lag.

43 §

Då anmälan om olycksfall i arbete ingetts till försäkringsanstalt och den skadades eller hans anhörigas rätt till skadestånd är ostridig, men försäkringsanstalten anser Skadeståndsskyldigheten ankomma på annan försäkringsanstalt, är förstnämnda försäkringsanstalt skyldig att ofördröjligen på den skadeståndsskyldiga försäkringsanstaltens vägnar till vederbörande i förskott på skadeståndet utbetala ett belopp som till storleken ungefärligen motsvarar skadeståndet. Uppnås inte enighet om vilken försäkringsanstalt som är skadeståndsskyldig, skall denna fråga underställas olycksfallsnämnden för avgörande. I olycksfallsnämndens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

Då enighet uppnåtts om vilken försäkringsanstalt som är skadeståndsskyldig eller då ärendet avgjorts genom beslut av olycksfallsnämnden, skall den skadeståndsskyldiga försäkringsanstalten omedelbart till den försäkringsanstalt som utgett förskottet erlägga vad denna med stöd av 1 mom. utgett, och förskottets belopp skall avdragas från den slutliga betalningen.

44 §

Kan skadans eller sjukdomens utveckling eller den slutliga nedgången i arbetsförmågan inte med tillräcklig säkerhet uppskattas, skall skadeståndet beviljas för viss tid och skadeståndstagaren förpliktas att för erhållande av fortsatt skadestånd förete ny utredning om de omständigheter som inverkar på skadeståndets storlek. Behövliga kostnader för utredningens anskaffande bestrids av försäkringsanstalten.

46 §

Inträder väsentlig förändring i de omständigheter av vilka storleken av olycksfallspension, menersättning, till dem hörande tillägg eller familjepension beror, kan skadeståndets belopp rättas.

Skadeståndstagaren är skyldig att på uppmaning av försäkringsanstalten och på dess bekostnad för utredning av skada eller sjukdom som inverkar på skadeståndet låta undersöka sig hos läkare som försäkringsanstalten utsett eller på sjukhus som den anvisat. Skadeståndstagaren är likaså skyldig att på försäkringsanstaltens begäran inom skälig tid till anstalten inge utredning angående andra omständigheter som inverkar på skadeståndets storlek. Underlåter skadeståndstagaren utan godtagbart skäl att efterkomma uppmaning till undersökning eller begäran om utredning, kan utbetalningen av skadeståndet avbrytas tills uppmaningen eller begäran efterkommits.


47 §

Dagpenning och därtill hörande tillägg skall utbetalas åtminstone en gång i månaden i efterskott, dock inte oftare än en gång i veckan. Olycksfallspension, fortlöpande menersättning och till dem hörande tillägg samt familjepension och ersättning för hemvårdskostnader utbetalas, såvida inte berörda parter annorlunda överenskommer, månadsvis i förskott. Vore det månatliga beloppet mindre än etthundra mark, kan utbetalningen ske med längre mellanrum, dock minst en gång om året.

Skadestånd skall, såvida inte berörda parter annorlunda överenskommer, genom försäkringsanstaltens försorg och på dess bekostnad tillhandahållas den skadeståndsberättigade på den penninginrättning i landet som han bestämmer. Har penninginrättning inte bestämts, tillhandahålls skadeståndet den skadeståndsberättigade på boningsortens postanstalt.


49 §

Skall olycksfallspension, menersättning, familjepension eller ersättning för hemvårdskostnader indragas, dess utbetalning avbrytas eller dess belopp minskas av orsak som inte kunnat förutses, företages ändringen den närmast följande dag då detta är möjligt.

50 §

Har till betalning förfallen skadeståndsrat eller annan utbetalning inte lyfts inom tre år, är rätten därtill förverkad.

Börjar skadestånd utbetalas på nytt efter det betalningen varit avbruten av orsak som beror av arbetstagaren, utbetalas skadestånd inte utan särskilda skäl retroaktivt för längre tid än ett år.

51 §

Till skadeståndstagare, som ådömts frihetsstraff eller hålls i rannsakningsfängelse eller efter förordnande skall intagas eller intagits i allmän arbetsinrättning eller annan motsvarande anstalt, utbetalas inte utan särskilda skäl dagpenning, olycksfallspension, till dem hörande tillägg eller familjepension för den tid varmed frihetsstraffet, den tid i rannsakningsfängelse som beaktats såsom avdrag från frihetsstraff eller vistelsen på anstalt överstiger tre månader.


5 kap.

Sökande av ändring

53 §

I ärenden som rör olycksfallsförsäkring är rättsmedelsinstanserna olycksfallsnämnden, försäkringsdomstolen och högsta domstolen.

Olycksfallsnämnden har en ordförande med uppdraget som huvudsyssla, minst två viceordförande, minst tre lagfarna medlemmar och tre läkarmedlemmar samt minst sex arbetsmarknadsmedlemmar. Ordföranden, viceordförandena och de övriga medlemmarna arbetar under domaransvar och har personliga suppleanter. Innehar ordföranden tidigare statlig tjänst eller befattning, befrias han från skötseln av denna för den tid han är ordförande.

Statsrådet förordnar ordföranden, viceordförandena, de övriga medlemmarna och deras suppleanter för tre år i sänder. Av arbetsmarknadsmedlemmarna skall minst tre förordnas på förslag av arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer och minst tre på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens fackföreningars mest representativa centralorganisationer. Ordföranden, viceordförandena och de lagfarna medlemmarna skall ha avlagt examen som medför behörighet för domartjänst och vara väl förtrogna med olycksfallsförsäkringen. Läkarmedlemmarna skall vara legitimerade läkare och förtrogna med försäkringsmedicinen. Nämnden kan i sin verksamhet vara indelad i sektioner.

Slutligt beslut av olycksfallsnämnden verkställs såsom laga kraft vunnen dom i tvistemål, såvida inte annorlunda stadgas.

Kostnaderna för olycksfallsnämndens verksamhet betalas av försäkringsanstalterna i förhållande till det antal ärenden som inkommer till nämnden för behandling, dock så, att varje anstalt skall erlägga minst 2 000 mark.

Angående olycksfallsnämnden och kostnaderna för denna stadgas närmare genom förordning.

53 a §

Den som inte är nöjd med försäkringsanstaltens beslut får däri söka ändring hos olycksfallsnämnden genom skriftliga besvär senast den trettionde dagen efter den dag då ändringssökanden fick del av beslutet.

Den som inte är nöjd med olycksfallsnämndens beslut får däri söka ändring hos försäkringsdomstolen genom skriftliga besvär inom den i 1 mom. stadgade tiden efter det han fick del av beslutet.

Den som anser att debiteringen av avgift som påförts med stöd av denna lag varit stridande mot lag eller avtal kan däröver skriftligen anföra grundbesvär hos olycksfallsnämnden inom två år från ingången av året efter det år då fordran påfördes eller debiterades. Anförs sådana besvär med anledning av utmätning, gäller därtill vad angående grundbesvär vid utsökning av skatter och avgifter är stadgat.

Den som inte är nöjd med olycksfallsnämndens beslut i ett i 3 mom. nämnt ärende kan däri söka ändring hos försäkringsdomstolen genom skriftliga besvär inom den tid som stadgas i 1 mom.

53 b §

I försäkringsdomstolens utslag genom vilket avgjorts fråga om huruvida kroppsskada, sjukdom eller dödsfall berättigar till skadestånd enligt denna lag eller om vem som skall erlägga skadestånd samt i försäkringsdomstolens utslag med anledning av grundbesvär får ändring sökas hos högsta domstolen genom besvär, om högsta domstolen med stöd av 30 kap. 3 § rättegångsbalken meddelar besvärstillstånd.

Försäkringsdomstolens utslag som gäller i 6 § 2 punkten avsedd persons rätt till familjepension är slutligt, likväl inte till den del det är fråga om de i 1―5 §§ stadgade förutsättningarna för skadestånd.

Då ändring söks i försäkringsdomstolens utslag gäller i tillämpliga delar vad i 30 kap. rättegångsbalken är stadgat om sökande av ändring i hovrätts utslag. Tiden för begäran om besvärstillstånd och anförande av besvär är 60 dagar räknat från den dag då ändringssökanden fick del av försäkringsdomstolens utslag.

53 c §

Vad i 42 § är stadgat om förande av talan i ärende som angår skadestånd som avses i denna lag gäller på motsvarande sätt vid sökande av ändring i försäkringsanstalts eller olycksfallsnämndens beslut eller försäkringsdomstolens utslag.

Såvida inte besvär över olycksfallsnämndens beslut omedelbart måste avvisas utan prövning eller förkastas, skall av motparten krävas svar på tjänstens vägnar.

Om inte annat i samband med besvär visas, anses ändringssökanden ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter det beslutet av försäkringsanstalten eller olycksfallsnämnden inlämnades till posten under den adress som han uppgivit.

53 d §

Försäkringsanstaltens eller olycksfallsnämndens beslut skall oberoende av att ändring sökts iakttagas tills ärendet genom laga kraft vunnet beslut eller utslag avgjorts, såvida inte vederbörande fullföljdsorgan annorlunda förordnar.

Har försäkringsanstalts eller olycksfallsnämndens beslut grundat sig på oriktig eller bristfällig utredning, kan försäkringsdomstolen, såvida det är fråga om storleken av skadestånd, sedan den i sagda lagrum utsatta tiden utlöpt, på framställning av försäkringsanstalten eller på ansökan av den som ärendet gäller efter att ha hört övriga parter undanröja beslutet eller utslaget och upptaga ärendet till ny behandling eller förordna att ärendet skall handläggas på nytt.

53 e §

I fråga om beviljande av förvägrad förmån eller höjning av beviljad förmån kan även försäkringsanstalten och olycksfallsnämnden utan hinder av tidigare laga kraft vunnet utslag eller beslut behandla ärendet på nytt.

I denna lag avsedd förmån som utbetalts utan grund behöver inte återindrivas om dess beviljande eller utbetalning inte bör anses vara en följd av skadeståndstagarens eller dennes ombuds svikliga förfarande.

54 §

Har ansökan eller anmälan som skall inges till försäkringsanstalt inom viss tid inkommit efter utgången av denna tid, utgör denna omständighet inte hinder för beviljande av skadestånd, om vägande skäl till förseningen förelegat.

Har besvärs- eller annan skrift som inom viss tid skall inges till olycksfallsnämnden, försäkringsdomstolen eller högsta domstolen inkommit efter utgången av denna tid, kan den oaktat detta under de i 1 mom. nämnda förutsättningarna upptagas till prövning.

54 a §

För handläggning av ärenden på vilka denna lag skall tillämpas finns vid försäkringsdomstolen såsom i lagen om sagda domstol avsedda lekmannaledamöter två arbetsgivar- och två arbets tagarledamöter samt erforderligt antal suppleanter. Dessa skall vara förtrogna med arbetsförhållanden, och av dem deltar samtidigt i försäkringsdomstolens sammanträde en arbetsgivar- och en arbetstagarledamot.

Arbetsgivar- och arbetstagarledamöterna samt suppleanterna förordnas av statsrådet för tre år i sänder. För deras förordnande skall arbetsgivarföreningarnas mest representativa centralorganisationer samt arbetstagarnas och tjänstemännens mest representativa fackföreningars centralorganisationer beredas tillfälle att för egen del framställa förslag.


60 §

De i 11 och 12 §§, 16 § 3 och 6 mom., 20 § 1 och 2 mom. samt 53 § 5 mom. stadgade beloppen justeras kalenderårsvis i enlighet med de förändringar som skett i den allmänna lönenivån i landet enligt det löneindextal som årligen fastställs för tillämpningen av 9 § lagen om pension för arbetstagare (395/61). De justerade beloppen avrundas så, att det i 20 § 2 mom. stadgade beloppet avrundas till närmaste hela 10 penni, det i samma paragrafs 1 mom. stadgade beloppet till närmaste hela mark, de i 12 § stadgade beloppen till närmaste tio mark och de i 11 §, 16 § 3 och 6 mom. samt 53 § 5 mom. stadgade beloppen till närmaste hela hundra mark.

I olycksfallspension, fortlöpande menersättning och familjepension görs indexjustering och förskottsförhöjning med iakttagande i tillämpliga delar av vad i 9 § lagen om pension för arbetstagare stadgas. I justerade ersättningar utbetalas var gång dock minst det belopp som framgår av 16 § 6 mom. i gällande lag.

I skadestånd som utgår i ett för allt görs indexjustering och förskottsförhöjning i enlighet med tidpunkten för skadeståndets betalning.

Begravningshjälpen samt de i 20 § 1 och 2 mom. avsedda tilläggen höjs årligen i enlighet med 1 mom.

För de utgifter som förhöjningarna i enlighet med 2, 3 och 4 mom. samt olycksfallsnämnden åsamkar försäkringsbolagen skall ett behövligt belopp beaktas vid fastställandet av den i lagen om olycksfallsförsäkring stadgade försäkringspremien för försäkringspliktig arbetsgivare. Med undantag av utgifterna för olycksfallsnämnden fastställer social- och hälsovårdsministeriet grunderna för de avgifter som erfordras för bekostande av sagda förhöjningar och fördelningen arv avgifterna mellan försäkringsanstalterna.

Närmare stadganden om tillämpningen av denna paragraf utfärdas genom förordning.

65 a §

Statlig, kommunal eller annat offentligrättsligt samfunds myndighet eller anstalt, läkare i offentlig tjänst, sjukhus, pensionsskyddscentralen och försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet är skyldiga att på begäran till försäkringsanstalt som avses i denna lag samt till rättsmedelsinstans avgiftsfritt lämna alla sådana uppgifter som de förfogar över och som inverkar på avgörandet av det försäkrings- och skadeståndsärende som är under behandling. Detsamma gäller arbetsgivare samt för företagshälsovård ansvarig läkare som på grund av sin befattning förfogar över material som angår den skadades hälsotillstånd. Försäkringsanstalten är skyldig att betala skäligt arvode för läkarutlåtande som givits på grundval av den i denna paragraf stadgade skyldigheten.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtagas innan lagen träder i kraft.

Denna lags 14 § 4 mom. tillämpas på där avsedda läkarundersökningar som utförts under lagens giltighetstid.

Vid tillämpningen av denna lag anses de i 20 § 1 och 2 mom. stadgade beloppen motsvara 1971 års allmänna lönenivå.

Denna lags 26 § tillämpas även på dagpenning och livränta vilken grundar sig på olycksfall som inträffat före denna lags ikraftträdande.

Vad i 60 § är stadgat om olycksfallspension, familjepension och skadestånd i ett för allt äger motsvarande tillämpning på liv ränta, försörjningspension och skadestånd i ett för allt som utgår i stället för livränta, vilka betalas på grundval av olycksfall som inträffat före denna lags ikraftträdande.

I försäkringsanstalts beslut söks ändring genom besvär hos olycksfallsnämnden, såvida beslutet givits sedan denna lag trätt i kraft.

Fullföljdsärenden som är anhängiga vid försäkringsdomstolen och högsta domstolen då denna lag träder i kraft skall slutbehandlas enligt tidigare lag. I försäkringsdomstolens utslag i besvärs- eller underställningsärende som anhängiggjorts i enlighet med tidigare lag söks ändring genom besvär enligt tidigare lag.

Borde på grundval av stadgande i annan lag ändring i försäkringsanstalts beslut i olycksfalls- eller yrkessjukdomsärende sökas genom besvär hos försäkringsdomstolen, skall besvären i stället anföras hos olycksfallsnämnden, såvida beslutet givits efter det denna lag trätt i kraft.

Regeringens proposition 53/81
Socialutsk. bet. 9/81
Stora utsk. bet. 65/81

Nådendal den 10 juli 1981

Republikens President
Urho Kekkonen

Minister
Christoffer Taxell

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.