Lag om ändring av semesterlagen.
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i semesterlagen av den 30 mars 1973 (272/ 73) 3 § 1 mom. och 5 mom. 11 punkten, 4 § 1―3 mom., 5 § 1 och 4 mom., 7 § 2 mom. samt 16 § 2 och 4 mom. som följer:
3 §.Semesterns längd.
Arbetstagare är berättigad att åtnjuta semester under en tid av två vardagar för varje full månad, kvalifikationsmånad, enligt vilken semestern fastställes. Arbetstagare, vars arbetsförhållande före utgången av det år, kvalifikationsår, enligt vilket semestern fastställes och vilket föregår semes terperioden, fortgått minst sju år utan avbrott, är berättigad att åtnjuta semester under en tid av två och en halv vardag för varje full kvalifikationsmånad. Blir semesterdagarnas summa vid uträknande av semesterns längd icke ett helt tal, skall del av dag givas som full semesterdag.
Likställda med arbetade dagar anses även de arbetsdagar, då arbetstagaren medan arbetsförhållandet varade varit förhindrad att utföra arbete:
på grund av en mot pennit tering svarande förkortning av arbetsveckor eller annan därmed jämförlig omställning i arbetstiderna, dock högst sex månader i sänder. Då sådan omställning i arbetstiderna utan avbrott fortgår efter utgången av kvalifikationsåret, räknas en ny period om sex månader från ingången av följande kvalifikationsår.
4 §.Semesterperioden.
Semesterperiod är tiden från och med den 2 maj till och med den 30 september. Semester gives under semesterperioden på tid som bestämmes av arbetsgivaren. Den del av semester, som överstiger 24 semesterdagar, gives dock efter semesterperiodens utgång före ingången av följande års semesterperiod på tid som bestämmes av arbetsgivaren. Utan arbetstagarens samtycke får arbetsgivaren likväl icke bestämma att semestern eller del därav skall börja på dag som är ledig dag för arbetstagaren, om detta skulle medföra minskning av antalet semesterdagar. Innan semester bestämmes skall arbetsgivaren bereda arbetstagaren eller dennes företrädare tillfälle att uttala sig om tidpunkten för semestern.
Såframt det i säsongartat arbete skulle medföra svårigheter för företagets verksamhet att giva semester under de i 1 mom. nämnda tiderna, får semestern givas under det kalenderår, under vilket det till semester berättigande kvalifikationsåret utgår.
Med arbetstagarens samtycke kan i 1 mom. andra meningen avsedd semester givas honom även på annan tid under samma kalenderår eller semestern framskjutas till följande år före semesterperiodens början. Med arbetstagarens samtycke kan i 1 mom. tredje meningen avsedd semester givas honom även på annan tid under det kalenderår, då det till semester berättigande kvalifikationsåret utgår.
5 §.Uppdelning av semester.
I andra och tredje meningarna av 4 § 1 mom. avsedda semestrar skall fortgå utan avbrott. Arbetsgivaren äger likväl rätt att, om det är nödvändigt för undvilcande av avbrott i arbetet eller såframt arbetstagaren därtill samtycker, giva denne den del av semestern, som överstiger tolv arbetsdagar, särskilt för sig på en gång eller i flera repriser. Den del av semestern, som överstiger 24 semesterdagar, kan uppdelas endast med arbetstagarens samtycke. Med arbetstagarens samtycke får arbetsgivaren dessutom i arbete, som avses i 4 § 2 mom., giva denne den del av semestern, som överstiger sex vardagar, särskilt för sig på en gång eller i flera repriser. Utan arbetstagarens samtycke får ej del av semester, som omfattar tre vardagar eller kortare tid, givas så, att semesterdag skulle infalla på dag som enligt arbetstidsschemat är ledig dag för arbetstagaren.
I fall som avses i 2 och 3 mom. skall framskjuten semester såvitt möjligt givas före den 30 september och, om ej annorlunda överenskommes, senast före kalenderårets utgång. Gäller framskjutningen den del av semestern, som överstiger 24 semesterdagar, skall framskjuten semester givas senast före utgången av det kalenderår, som närmast följer efter utgången -av det till semester berättigande kvalifikationsåret.
7 §.Semesterlön.
Till annan än i 1 mom. avsedd arbetstagare skall erläggas semesterlön, som fås genom multiplicering av hans medeldagslön med en på basen av antalet i 3 § avsedda semesterdagar uträknad koefficient som framgår av tabellen nedan:
Antalet semesterdagar | Koefficient |
2 | 1,8 |
3 | 2,7 |
4 | 3,6 |
5 | 4,5 |
6 | 5,4 |
7 | 6,3 |
8 | 7,2 |
9 | 8,1 |
10 | 9,0 |
11 | 9,9 |
12 | 10,8 |
13 | 11,8 |
14 | 12,7 |
15 | 13,6 |
16 | 14,5 |
17 | 15,5 |
18 | 16,4 |
19 | 17,4 |
20 | 18,3 |
21 | 19,3 |
22 | 20,3 |
23 | 21,3 |
24 | 22,2 |
25 | 23,2 |
26 | 24,1 |
27 | 25,0 |
28 | 25,9 |
29 | 26,9 |
30 | 27,8 |
16 §.Stadgandenas ovillkorlighet.
Arbetsgivar- och arbetstagarföreningar med hela landet såsom verksamhetsområde äger likväl rätt att ingå avtal om att låta den del av semestern, som överstiger 24 semesterdagar, ingå i en mellan parterna överenskommen förkortning av arbetstiden ävensom om semesterperioden, uppdelning av semester samt om uträkning och utbetalning av semesterlön och semesterersättning även på annat sätt än i denna lag är stadgat. Dylika bestämmelser i kollektivavtal får en av avtalet bunden arbetsgivare tillämpa även på arbetstagare, som icke är bundna av kollektivavtalet, men i vilkas arbetsförhållanden kollektivavtalets bestämmelser eljest iakttages. Om så är överenskommet i arbetsavtal, får dylika bestämmelser i kollektivavtalet iakttagas även efter det kollektivavtalet upphört att gälla, tills nytt kollektivavtal har trätt i kraft i de arbetsförhållanden, beträffande vilka bestämmelserna skulle få tillämpas, om avtalet fortfarande vore i kraft.
Äger arbetstagare enligt avtal rätt till längre semester än i denna lag är stadgat, skall stadgandena i denna lag om semester och semesterlön äga motsvarande tillämpning på den semester som är längre än den lagstadgade, såframt ej annat framgår av avtalet. Har icke annat överenskommits, gives likväl den del av semestern som överskjuter den lagstadgade semestern på sätt om den i 4 § 1 mom. andra meningen avsedda semestern är stadgat. Är ej annat överenskommet, äger arbetstagaren rätt att, när arbetsgivaren uppsäger arbetsavtalet, erhålla avtalsenlig, mot den längre semestern svarande semesterersättning, vilken uträknas med iakttagande i tillämpliga delar av vad i denna lag är stadgat om semesterersättning.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1978.
Denna lag tillämpas dock på semester, semesterlön och semesterersättning, som rastställes för det kvalifikationsår som börjat den 1 april 1977 så, att förlängningen av semestern förverkligas gradvis sålunda, att arbetstagare, vars arbetsförhållande före den 31 mars 1978 fortgått minst sju år utan avbrott, för det kvalifilkationsår som började den 1 april 1977 är berättigad att åtnjuta semester under en tid av 28 vardagar för tolv fulla kvalifikationsmånader. Är antalet fulla kvalifikationsmånader mindre än tolv, rastställes semesterns längd enligt första meningen i 3 § 1 mom.
Äger arbetstagare enligt avtal som ingåtts före ikraftträdandet av denna lag rätt till semester enligt denna lag eller till längre semester, fastställes tidpunkten för beviljande, uppdelning och framflyttning enligt tidigare praxis, såframt ej annat avtalas.
På arbetsavtal som ingåtts före denna lags ikraftträdande tillämpas, såframt ej annat avtalas, härförinnan gällande lag, dock ej, om avtalet ingåtts att gälla tills vidare, under en längre tid än om arbetsgivaren skulle ha uppsagt avtalet den dag denna lag träder i kraft. Skulle avtalet under den tid denna lag är i kraft upphöra att gälla på grund av uppsägning eller till följd av att den överenskomna tiden utlöpt eller av annat skäl, men arbetet fortgår på grundvalen av sådan tyst förlängning av avtalsförhållandet, som avses i 39 § lagen om arbetsavtal, skall denna lag från sagda tidpunkt tillämpas på avtalsförhållandet. Sedan avtal med stöd av detta moment kommit att beröras av denna lag, skall semester, semesterlön och semesterersättning även för de därförinnan, men efter ingången av april 1977 förflutna kvalifikationsmånaderna givas på sätt i 1 mom. och annorstädes i denna lag är stadgat.
Helsingfors den 30 mars 1978.
Republikens President Urho KekkonenMinister Olavi Martikainen