500/1971

Arbetsgivare är skyldig att anordna och bekosta pensionsskydd, som uppfyller i denna lag föreskrivna minimivillkor, för envar av sina arbetstagare, vars arbetsförhållande fortgått utan avbrott minst en månad. Lagen gäller dock icke arbetsförhållande:

Arbetstagare äger rätt till ålders-, invalid- och arbetslöshetspension samt hans anhöriga rätt till familjepension enligt denna lag. Grundar sig rätten att erhålla pension på två eller flere arbetsförhållanden, sammanräknas de på ettvart arbetsförhållande grundade pensionerna på sätt nedan stadgas.

Rätt att erhålla arbetslöshetspension tillkommer arbetstagare, som fyllt 60 år och som medels av arbetskraftsmyndighet utfärdat intyg visar, att han under de 52 senast förflutna veckorna uppburit i lagen om riksomfattande arbetslöshetskassor (125/34, 328/60) avsett dagunderstöd eller i lagen om arbetslöshetsersättning (645/67) avsedd arbetslöshetsersättning för sammanlagt minst 200 dagar och att åt honom icke kan anvisas sådant arbete, vilket han icke kan vägra att mottaga utan att gå sin rätt till arbetslöshetsersättning förlustig. Angående arbetslöshetspension gäller med nedan nämnda undantag i övrigt i tillämpliga delar vad om invalidpension är stadgat.

Pensionen utgår räknat från ingången av den kalendermånad, som först begynner sedan två månader förflutit från det i 1 mom. avsett intyg utfärdats. Pension utgives dock icke utan grundad anledning retroaktivt för längre tid än sex månader, räknat från den månad, som följer närmast efter den, under vilken pensionen söktes.

Arbetslöshetspensionen är lika stor som den enligt denna lag utgående invalidpension, vilken arbetstagaren vore berättigad att erhålla, om han vid tidpunkten för arbetslöshetens början hade blivit arbetsoförmögen. Vid pensionens bestämmande anses arbetstagaren ha blivit arbetslös den dag, för vilken till honom första gången under i 1 mom. avsedd tid utgivits dagunderstöd eller arbetslöshetsersättning.

Arbetslöshetspension beviljas att utgå tillsvidare. Pensionen upphör utan särskilt beslut sedan sex månader eller en i förordning stadgad längre tid förflutit från det arbetskraftsmyndighets intyg utfärdats, därest ej till pensionsanstalten därförinnan befordrats av arbetskraftsmyndighet utfärdat nytt intyg över, att åt pensionstagaren icke kan anvisas i 1 mom. avsett arbete. Fortsätter arbetslöshet eller börjar arbetslöshet ånyo, sedan pensionen upphört, begynner pension utgå enligt samma grunder som den tidigare pensionen, såvida från pensionens upphörande icke förflutit längre tid än två år. Härvid jämställes vid tillämpning av 1 mom. den tid, för vilken pension utgår, med ersättningsdagar. Om av intyget framgår, att till sökanden ej under mellantiden utgivits arbetslöshetsunderstöd eller -ersättning, utgår pensionen räknat från ingången av månaden närmast efter den, under vilken intyget utfärdades.

Blir arbetstagare, medan han uppbär arbetslöshetspension, på sätt i 4 § 3 mom. förutsattes långvarigt arbetsoförmögen, ändras pensionen på ansökan till invalidpension av samma storlek.

Har invaliditet inträtt innan 360 sådana dagar, för vilka arbetstagaren icke erhållit i lagen om riksomfattande arbetslöshetskassor avsett dagunderstöd, förflutit från arbetsförhållandets upphörande, räknas vid fastställandet av invalidpension, som beviljas på grund av detta arbetsförhållande, såsom till pension berättigande tid även tiden mellan invaliditetens början och uppnåendet av pensionsåldern. Har arbetsförhållande icke fortgått minst fyra månader, räknas på grund av detsamma såsom till pension berättigande tid den tid som återstår till pensionsålderns uppnående endast försåvitt arbetstagaren icke på grund av arbets- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet, som begynt före detta arbetsförhållande, äger rätt till i lag stadgat eller på offentlig pensionsstadga grundat pensionsskydd sålunda, att vid fastställandet av hans i enlighet därmed utgående invalidpension sagda tid eller motsvarande arbetsförtjänst redan beaktas.

Utredes det på grund av uppgift av arbetstagare eller förmånstagare, att den pensionsgrundande lönen i arbetstagarens eller förmånslåtarens -senaste arbetsförhållande, som faller under denna lag, av undantagsskäl varit lägre än hans i enlighet med 9 § justerade lön i samma arbetsförhållande, innan sådant skäl yppade sig, under så lång tid, att den större lönen kunde anses såsom stabiliserad, och inverkar denna omständighet väsentligt på pensionsskyddet, anses såsom pensionsgrundande lön medelbeloppet av den arbetsförtjänst han hade åtnjutit, om nämnda skäl icke hade förelegat. Detsamma gäller även övriga under denna lag fallande arbetsförhållanden, såframt de upphört under en tid om 360 sådana dagar närmast före pensionsfallet, för vilka arbetstagaren eller förmånslåtaren icke uppburit i lagen om riksomfattande arbetslöshetskassor avsett dagunderstöd. Utredes det, att den pensionsgrundande lönen av undantagsskäl är på motsvarande sätt högre än förenämnda stabiliserade arbetsförtjänst, må den pensionsgrundande lönen på samma sätt sänkas.

Om förmånstagarna äro minst tre, är familjepensionen lika stor som den ålders- eller invalidpension enligt i denna lag stadgade minimivillkor, som förmånslåtaren vid sin död erhöll eller, därest han då icke åtnjöt pension, som han hade haft rätt att erhålla, om han vid tidpunkten för sin död blivit arbetsoförmögen. Vid uträkning av pensionens belopp traktas likväl icke förhöjning av förmånslåtarens pension i enlighet med 5 § 2 mom. eller 7 c §, ej heller eventuellt avdrag från förmånslåtarens pension i enlighet med 8 §. Äro förmånstagarna två, utbetalas tre fjärdedelar, och finnes endast en förmånstagare, hälften av förenämnda familjepension.

Har ålders- eller invalidpensionstagare eller dennes make sådant i 4 § 5 mom. avsett barn under 18 år, vilket vore berättigat till familjepension efter pensionstagaren, lägges till pensionen ett barntillägg.

Barntillägget utgör för ett barn 20 procent och för två eller flere barn 40 procent av pensionens belopp.

Förändras antalet till barntillägg berättigande barn, verkställes därav föranledd justering av pensionen från ingången av den utbetalningsperiod, som följer närmast efter förändringen.

Samordningsgränsen uträknas genom att av samordningsgrunden, som med i 3 mom. stadgade undantag utgöres av den högsta grundpensionsgrundande lönen, tages 60 procent och härifrån avdrages ett belopp, vilket är lika stort som det sammanräknade beloppet av folkpensionens grunddel och den fulla understödsdelen till ensamstående barnlös person i den i 27 § folkpensionslagen avsedda tredje kommungruppen. Ingår i pensionen i 7 c § avsett barntillägg, uträknas Samordningsgränsen genom att av samordningsgrunden tages 66 procent och härifrån avdrages folkpensionens grunddel. Vid uträknande av samordningsgränsen beaktas dock såsom folkpensionen motsvarande avdrag högst 30 procent av samordningsgrunden.

Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar vid behov närmare anvisningar om vad som skall anses utgöra enligt denna lag utgående grundpension och mot denna svarande familjepension.

Beviljas ålders- eller invalidpensionstagare i 8 § 1 mom. avsedd pension, livränta eller fortsatt ersättning, förrättas i 8 § 1 mom. avsedd samordning ånyo. Detsamma gäller i 8 § 5 mom. avsedd samordning, om person som åtnjuter familjepension beviljas i första meningen av nämnda moment åsyftad pension eller fortsatt ersättning. Likaså verkställes i 8 § 1 mom. avsedd samordning ånyo, då pensionen justeras i enlighet med 7 c §. Ytterligare verkställes, om pensionens belopp därigenom blir större, i 8 § 5 mom. avsedd samordning ånyo, då barn, som är förmånstagare, fyller 16 år eller då annan förmånstagare än barn, som fyllt 16 år, upphör att vara förmånstagare. På ansökan förrättas i 8 § avsedd samordning även ånyo, om beloppet av sådan annan pension, livränta eller fortsatt ersättning, som inverkat på samordningen, väsentligen förändrats.

Pensionsanstalternas ömsesidiga ansvar för pensionerna bestämmes och de omkostnader pensionsanstalterna åsamkas av pensionerna fördelas mellan pensionsanstalterna, försåvitt dessa ej annorlunda överenskommit, på följande sätt:

Är arbetsgivaren ett samfund eller en sammanslutning, för vars förpliktelser delägare eller bolagsman svarar såsom för egen skuld, må med stöd av denna lag fastställd avgift jämte på den vid dröjsmål med betalningen beräknad ränta utsökas hos delägaren eller bolagsmannen på sätt ovan i 1 mom. är stadgat.