190/1967

Given i Helsingfors den 28 april 1967.

Lag om ändring av lagen angående vissa familjerättsliga förhållanden av internationell natur.

I enlighet med Riksdagens beslut ändras 8―13 §§, 50 § 1 och 4 mom. samt 51 § 2 mom. lagen den 5 december 1929 angående vissa familjerättsliga förhållanden av internationell natur (379/29) som följer:

8 §.

Talan angående återgång av äktenskap, hemskillnad eller äktenskapsskillnad må i Finland upptagas till prövning, om

1) båda makarna äro finska medborgare eller käranden är finsk medborgare och har eller har haft hemvist här; eller

2) käranden sedan minst två år haft eller svaranden har hemvist här.

Ansöka makarna gemensamt om hemskillnad eller äktenskapsskillnad, må talan upptagas till prövning i Finland, om av någondera maken anhängiggjord talan angående hemskillnad eller äktenskapsskillnad enligt 1 mom. skulle kunna upptagas till prövning här.

Talan avseende återgång av äktenskap må, utom under de i 1 mom. givna förutsättningarna, dessutom prövas i Finland, om

1) vigseln förrättats av finsk myndighet; eller

2) käranden vid äktenskapets ingående var finsk medborgare.

Har allmän åklagare framställt yrkande på återgång av äktenskap, må yrkandet upptagas till prövning i Finland, om av någondera maken, som är svarande, anhängiggjord talan angående återgång av äktenskap enligt 1 eller 3 mom. här skulle kunna upptagas till prövning.

9 §.

På talan om återgång av äktenskap, hemskillnad eller äktenskapsskillnad tillämpas finsk lag, såvida av vad nedan stadgas icke annat följer.

10 §.

Till återgång av äktenskap må icke dömas på den grund, att make tidigare var gift, såvida icke grund därtill föreligger även enligt lagen i den stat makarna vid äktenskapets ingående tillhörde eller, om de hörde till skilda stater, enligt lagen i vardera staten, ej heller av annan orsak på talan av make, med mindre därtill föreligger grund, förutom enligt finsk lag, jämväl enligt lagen i den stat, till vilken han vid detta äktenskaps ingående hörde.

Är ingendera maken finsk medborgare, må till äktenskapsskillnad mellan dem icke dömas, om grund därtill icke föreligger även enligt lagen i någondera makens hemland. Har någondera maken sedan minst två år haft hemvist i Finland, tillämpas likväl enbart finsk lag.

11 §.

Har medelst av myndighet i främmande stat meddelat beslut dömts till återgång av äktenskap eller makar dömts till hemskillnad eller äktenskapsskillnad, skall beslutet utan särskild stadfästelse anses giltigt i Finland,

1) om båda makarna vid beslutets meddelande voro medborgare i den stat sagda myndighet tillhör; eller

2) såvida beslutet avser makar, av vilka ingendera då var finsk medborgare och av vilka den ena eller vardera var medborgare i någon annan stat än den myndigheten tillhör, och beslutet i vardera makens hemland anses giltigt.

Avser av myndighet i främmande stat meddelat beslut

1) makar, av vilka åtminstone den ena vid beslutets meddelande var finsk medborgare, eller

2) makar, vilka avses i 1 mom. 2 punkten, men uppfyller beslutet icke i sagda punkt nämnt villkor,

är beslutet giltigt i Finland endast om det stadfästs på nedan nämnt sätt.

12 §.

Beslut, som avses i 11 § 2 mom., må här stadfästas, såvida någondera maken med avseende på sitt medborgarskap eller hemvist haft sådan anknytning till ifrågavarande främmande stat, att myndighet i denna stat bör anses ha haft tillräcklig anledning att upptaga ärendet till prövning, och beslutet icke i väsentligt avseende strider mot Finlands rättsordning.

13 §.

Ansökan om i 12 § avsedd stadfästelse skall göras hos Helsingfors hovrätt. I hovrättens beslut i ärendet må ändring icke sökas.

50 §.

Vad i 8 § är stadgat om rätt att här förd talan om återgång av äktenskap gäller i tillämpliga delar även äktenskaps förklarande för ogiltigt på grund av formfel.


På beslut, meddelat av myndighet i främmande stat, medelst vilket äktenskap förklarats ogiltigt på grund av formfel, skola stadgandena i 11, 12 och 13 §§ äga motsvarande tillämpning.

51 §.

I enahanda ordning må stadgas, att i 11 § 2 mom. 1 punkten eller i 50 § 4 mom. avsett, av myndighet i viss främmande stat meddelat beslut, som avser finsk medborgare, skall här anses giltigt utan i 13 § stadgad stadfästelse.


Denna lag träder i kraft den 1 juni 1967.

Ärenden, vilka äro anhängiga vid finsk domstol då denna lag träder i kraft och vilka angå dels återgång av äktenskap, äktenskaps förklarande för ogiltigt på grund av formfel, hemskillnad och äktenskapsskillnad samt dels stadfästelse av beslut, som i sagda ärenden meddelats av myndighet i främmande stat, skola behandlas och avgöras i enlighet med den nya lagen. Är anhängigt ärende sådant, att det här kan upptagas till prövning enligt den lag som gällde innan denna lag träder i kraft, men icke enligt den nya lagen, skall i detta avseende likväl tidigare lag tillämpas. Borde talan godkännas enligt den tidigare men icke enligt den nya lagen, skall likaså den tidigare lagen till denna del tillämpas.

Har make, som är finsk medborgare, före denna lags ikraftträdande erhållit vetskap om sådan omständighet, på vilken talan om äktenskapsskillnad i de fall som avses i 70―73 §§ äktenskapslagen kan grundas, men var äktenskapsskillnad icke på grund av stadgandet i 10 § denna lag, sådant detta lagrum lyder i sin ursprungliga form, tillåten på nämnda grund, må han, utan hinder av vad i 83 § 3 mom. äktenskapslagen är stadgat, inom ett år efter denna lags ikraftträdande på grund av sagda omständighet anhängiggöra sådan talan.

De i 13 § avsedda ärenden, vilka vid denna lags ikraftträdande äro anhängiga vid Åbo hovrätt, överföras till Helsingfors hovrätt. Angående sådan överföring skall sökanden eller hans ombud på åtgärd av Åbo hovrätt ofördröjligen på lämpligt sätt underrättas.

Helsingfors den 28 april 1967.

Republikens President
Urho Kekkonen.

Justitieminister
A. Simonen.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.