Lag om ändring av lagen angående stämpelskatt.
- Typ av författning
- Lag
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
I enlighet med Riksdagens beslut ändras i lagen den 6 augusti 1943 angående stämpelskatt (662/43) 4 § andra och tredje gruppen av myndigheter, 65 § 3 punkten och 69 § 1 mom., sådana dessa lagrum lyda i lagen den 25 mars 1948 (244/48), i 10 § 9, 10 och 11 punkterna under rubriken beslut, protokollsutdrag eller annan expedition, varigenom beviljas tillstånd eller rätt, och i 14 § rubriken angående inträdesbiljetter till nöjestillfällen, sådana dessa lagrum lyda i lagen den 8 juni 1956 (332/56), 12 § 3 och 24 punkterna samt 100 §, sådana de lyda i lagen den 15 december 1950 (597/50), 12 § 39 punkten, sådan denna lyder i lagen den 5 december 1957 (385/57), 51 §. sådan den lyder i lagen den 30 december 1949 (861/49), rubriken till 10 kap., 64 §, sådan den lyder i lagen den 17 juni 1955 (328/55), ävensom 89, 90, 91, 92 och 93 §§ samt
fogas till lagens 10 §, sådan den lyder ändrad genom lagarna den 8 juni 1956 och den 5 december 1957, en ny rubrik angående nöjesskattenämndens beslut och under ovannämnda rubrik beslut, protukollsutdrag eller annan expedition en ny 13 punkt, till 12 §. sådan den lyder ändrad genom lagarna den 27 april 1951, den 7 januari 1955 och den 25 mars 1955 (264/51, 7/55 och 135/55) samt lagarna den 15 december 1950 och den 5 december 1957, en ny 40 punkt, till lagen ett nytt 9 a kap., till lagens 95 § ett nytt 3 mom. och till 98 § ett nytt 2 mom. som följer:
4 §.
Myndigheter, för vilkas expeditioner stämpelskatt skall erläggas, hänföras i avseende å stämpelns belopp till sex grupper på följande sätt:
2 gruppen:
Hovrätt, försäkringsdomstolen, prisrätten och nöjesskattenämnden.
3 gruppen:
Länsstyrelse, skyddspolisen, medicinalstyrelsen, statskontoret, tullstyrelsen, statens revisionsverk, domkapitel, ortodoxa kyrkostyrelsen, skolstyrelsen, riksarkivet, landsarkiv, krigsarkivet, lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen, kolonisationsstyrelsen, skogsforskningsanstalten, meteorologiska centralanstalten, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, vattendragskommissionen, sjöfartsstyrelsen, patent- och registerstyrelsen, statens olycksfallsbyrå, järnvägsstyrelsen, post- och telegrafstyrelsen samt forststyrelsen.
10 §.
Följande expeditioner eller tillståndsbevis, vilka åtecknats den myndighet företedda handlingen, skola, såvitt de icke äro befriade från stämpelskatt, i stället för stämpel enligt 6 och 8 §§, beläggas med stämpel till följande belopp:
Beslut, protokollsutdrag eller annan expedition, varigenom beviljas tillstånd eller rätt:
att förlänga tiden för öppenhållande av restaurang, matservering eller kafé eller för servering därstädes, enligt föreskrift av statsrådet, minst 1 500 och högst 50 000 mark för varje kalendermånad eller del därav, samt beslut, varigenom annars medgives anordnande av nöjen utöver stadgad tid, enligt prövning av den myndighet, som beviljar tillståndet, minst 500 och högst 10000 mark;
10)
att i förplägningsrörelse anordna
tillställning med dans;
kabaré-, varieté-, revy- eller annan därmed jämförlig föreställning; eller
annan än ovan i punkt b nämnd uppvisning eller föreställning med undantag av modeuppvisning, enligt föreskrift av statsrådet, för ettvart slag minst 3 000 och högst 100 000 mark för kalendermånad eller del därav;
11)
beträffande allmänna nöjen:
att hålla för nöjesändamål anordnad, mot avgift upplåten penningautomat eller annan sådan anordning, vid vars begagnande vinst kan utfalla i penningar eller i spelmarker, vilka kunna utbytas mot penningar eller varor;
att hålla för nöjesändamål anordnad. mot avgift upplåten automat eller annan därmed jämförlig anordning, vid vars begagnande vinst i varor kan utfalla;
att hålla för nöjesändamål mot avgift upplåten annan än ovan i punkterna a och b avsedd automat eller därmed jämförlig anordning, såsom automat för utförande av musik eller förevisning av bilder, målskjutningsautomat eller anordning, innefattande boll- eller annat spel; eller
att anordna målskjutning, pil- eller ringkastning, miniatyrgolfspel, kortspel eller andra därmed jämförliga, för nöjesändamål mot avgift anordnade tidsfördriv eller tävlingar, så ock att anordna annat än ovan i punkterna a, b och c nämnt skicklighets- eller lyckospel eller annat sådant spel, vid vilket avgift uppbäres,
enligt föreskrift av statsrådet, för ettvart slag minst 500 och högst 20000 mark för kalendermånad eller del därav.
Beviljas tillstånd eller rätt, som avses i 11 punkten, för tid, för vilken stämpelskatt redan erlagts på annan ort, må till denna del icke utgå annan än i 6 § stadgad stämpelskatt.
13)
att anordna flere nöjestillställningar i andra än ovan i punkt 10 nämnda fall:
inom visst länsmansdistrikt eller viss stad 150 mark för varje i beslutet ingående tillställning;
inom visst län beroende på tillställningarnas beskaffenhet och antal enligt prövning av den myndighet, som beviljar tillståndet, minst 1200 och högst 6000 mark; samt
inom flere län beroende på tillställningarnas beskaffenhet och antal enligt prövning av den myndighet, som beviljar tillståndet, minst 5 000 och högst 25 000 mark.
Såvida i punkt 13 avsett tillstånd beviljas för biograf-, revy- eller andra föreställningar för viss tid, skall beslutet beläggas med stämpel till ett belopp av 300 mark för den första kalendermånaden eller del därav samt till ett belopp av 100 mark för varje följande kalendermånad eller del därav.
Nöjesskattenämndens beslut, varigenom nämnden meddelar nedan i 59 d § avsett förhandsbesked, enligt nämndens prövning minst 3000 och högst 30000 mark.
12 §.
Befriad från stämpelskatt är expedition:
i ärenden angående:
3) fastställande av staten, folkpensionsanstalten, landskap, kommun, församling, kommunalt samhälle eller registrerat trossamfund tillkommande skatt eller avgift eller av grunden för dess beräknande eller ock debitering eller utmätning av sådan skatt eller avgift, eller anstånd med betalning eller annan lättnad vid dess erläggande, eller restitution, dock ej i nöjesskattenämnden eller högsta förvaltningsdomstolen, därest icke besvär över skatt till staten, som anförts över beslut av annan myndighet än nöjesskattenämnden, föranleda upphävande av lägre myndighets utslag eller beslut eller ändring däri till den skattskyldiges förmån, ej heller i ärende, som angår beviljande av tullförmån eller restitution med stöd därav, förlängning av tullklareringstid eller för tullfri införsel stadgad termin eller till tullrestitution berättigande utförseltid eller restitution med stöd därav, annan särskild lättnad i fråga om tull eller annan skatt eller avgift, som skall uppbäras av tullverket, eller förhandsbesked beträffande den tull, som vara vid införsel drager;
så ock
24) beslut, genom vilket tillstånd till hållande av natthärbärge för välgörande ändamål eller tillstånd åt inregistrerad ideell förening eller enbart allmännyttiga syften tjänande samfund eller inrättning att i samband med av densamma arrangerad nöjestillställning anordna målskjutning, pil- eller ringkastning eller annat därmed jämförbart tidsfördriv beviljas;
39) körkort, som utfärdas för framförande av invalidcykel eller åt person, som innehar i utlandet utfärdat körkort och som enligt av ministeriet för utrikesärendena utfärdat intyg tillhör personalen vid beskickning eller sådant konsulat, vars chef är utsänd konsul, eller med dem jämförbar utländsk representation; så ock
40) öppet brev, varigenom tjänsteman beviljas rätt att emottaga och bära utländskt utmärkelsetecken.
14 §.
För nedannämnda handlingar, anmälningar och vinster skall, såvitt de icke äro befriade från stämpelskatt, uppbäras sådan till följande belopp:
Inträdesbiljetter till nöjes- och underhållningstillställningar, enligt 59 a―65 §§.
51 §.
Befriat från stämpelskatt, som skall erläggas, då fordringsbevis utfärdas eller inteckning sökes, är fordringsbevis, mot vilket ur statsmedel eller någon statens fond utgives lån eller vilket utfärdas till kommun, kommunal fond, sparbank, andelskassa, Finlands Hypoteksförening eller Maa- ja teollisuuskiinteistöpankki Oy benämnda bank för lån, som beviljats av medel, vilka erhållits ur statsmedel eller någon statens fond, eller för lån, som beviljats i enlighet med lagen den 5 maj 1945 om finansiering av kolonisationsverksamheten för den förflyttade befolkningen och frontsoldater (398/45), eller till en av kommunen förvaltad lånefond för näringarnas främjande eller vilket av kreditandelslag utfärdas till Osuuskassojen Keskus Oy benämnda bolag eller av sparbank till sparbankernas säkerhetsfond eller Sparbankernas Centralaktiebank eller ur kolonisationsfonden utgives åt andelslag eller allmännyttigt kolonisationsaktiebolag för att användas till kolonisationsändamål. Likaledes äro fordringsbevis över lån, vilka ur postsparbankens och folkpensionsanstaltens medel beviljats för bostadsbyggnadsverksamhet eller enligt lagen den 16 augusti 1958 om jorddispositionslån (354/58), fritagna från stämpelskatt.
Vad i 1 mom. är sagt, gäller icke innehavareskuldsedel.
9 a kap.Inträdesbiljetter till nöjes- och underhållningstillställningar.
59 a §.
För inträdes- eller deltagaravgift till sådana nöjes- och underhållningstillställningar, vid vilka sagda avgift uppbäres av alla eller en del besökande, skall, med undantag för biografföreställningar, stämpelskatt erläggas enligt vad i detta kapitel stadgas.
Som ovan i 1 mom. avsedda tillställningar betraktas även utställningar och uppvisningar.
Vad i denna lag är stadgat om nöjes- och underhållningstillställningar, skall även tillämpas, då fråga är om begagnande av berg- och dalbana, karusell, bil- och båtbana, skratt- och spegelhus, skräcktunnel, glaslabyrint, fallanordningar av olika slag samt övriga med dem jämförliga anordningar för nöjesändamål eller om deltagande i övrigt i dylika tivolinöjen, därest de icke böra betraktas som under rubriken beslut i 10 § 11 d punkten avsedda nöjen.
Som nöjes- och underhållningstillställningar må likväl icke betraktas till sin karaktär enbart vetenskapliga eller för undervisningsändamål anordnade tillställningar, vilka till sin beskaffenhet och i fråga om innehållet i samt framförandet av programmet ävensom med hänsyn till övriga omständigheter äro ägnade att främja sagda syften.
59 b §.
Skatt utgår, därest icke annat av stadgandena i 2 och 3 mom. följer, med tio procent av den avgift, som kräves för inträde.
Såvida
vid tillställningen förekommer dans;
vid tillställningen förekomma boxningstävlingar eller boxningsuppvisningar, vid vilka professionella boxare deltaga;
vid tillställningen framföres cirkus-, kabaré-, varieté-, revy- eller annat därmed jämförligt program;
vid tillställningen förekomma bil- eller motorcykeltävlingar;
tillställningen anordnas i samband med servering av alkoholdrycker; eller
sådan tillställning, där dans förekommer, anordnas av annan än i 59 c § 2 mom. avsedda samfund, inrättningar eller stiftelser,
skall stämpelskatten höjas
i fråga om grund, som nämnes i 1 punkten, med femton procent,
i fråga om grund, som nämnes i 2 punkten, med tjugofem procent,
i fråga om grund, som nämnes i 3 punkten, med tio procent, samt
i fråga om de grunder, som nämnas i 4, 5 och 6 punkterna, med fem procent var av den avgift, som kräves för inträde.
Ovan i 2 mom. stadgade skatteförhöjningar gälla icke tillställningar, som anordnas av läroanstalt eller sammanslutning av dess elever, utan att inträdesavgift uppbäres av dem, som icke höra till samma anstalt eller anstalt av liknande slag.
För begagnande av anordningar, som nämnas i 59 a § 3 mom., eller för deltagande i övrigt i de tivolinöjen, som avses i sagda lagrum, skall, såvida inträdes- eller deltagaravgift uppbäres, i stämpelskatt erläggas tio procent av sagda avgift.
För nöjes- och underhållningstillställning skall stämpelskatt erläggas enligt de grunder, i stöd av vilka skatten är störst.
59 c §.
Befriade från den stämpelskatt, varom stadgas i detta kapitel, äro:
fribiljetter;
teaterföreställningar, däri medräknade även opera-, operett- och därmed jämförliga föreställningar samt balett- och dockteaterföreställningar, såframt föreställningen icke skall anses som revy eller därmed jämförlig föreställning;
konserter, därest det huvudsakliga programmet består av annat än schlager- eller dansmusik;
konst- och folkdansföreställningar samt sådana uppläsnings- och recitationsföreställningar, vilka uteslutande grunda sig på konstnärlig tolkning och konstnärligt framförande av ett litterärt verk;
konstutställningar och utställningar, där fotografier och till samlingar hörande föremål eller annat därmed jämförligt förevisas;
utställningar och förevisningar, vilkas syfte är att presentera näringslivet eller dess produkter eller att förevisa djur eller föremål för bedömande eller försäljning;
av militärmyndigheter på kasern- eller lägerområde uteslutande för militärpersoner och dessas familjemedlemmar anordnade nöjes- och underhållningstillställningar vid vilka dans icke förekommer;
tävlingar, vilkas syfte är att främja och öka skickligheten i något yrke, såvida de tävlandes prestationer som sådana icke hava karaktären av nöjes- och underhållningsföranden;
schaktävlingar och -uppvisningar:
flygtävlingar och -uppvisningar, vilka anordnas av samfund eller inrättning för främjande av luftfarten eller försvaret;
miniatyrflygplanstävlingar och -uppvisningar; samt
gymnastik- och idrottsuppvisningar samt -tävlingar, med undantag av bil-, motorcykel- och motorbåtstävlingar och -uppvisningar samt sådana gymnastik- och idrottsuppvisningar eller -tävlingar, i vilka professionella idrottsmän deltaga. Skatt utgår likväl icke, såvida i fotbolls-, ishockey-, korgbolls- eller annan därmed jämförlig lagtävling professionella idrottsmän uppträda endast i den ena partens lag.
Av samfund, inrättning eller stiftelse, som bör anses vara allmännyttig, anordnad nöjes- och underhållningstillställning, vars huvudsakliga syfte icke är att bereda andra än anordnaren av tillställningen ekonomisk fördel, är befriad från stämpelskatt, varom stadgas i 59 b § 1 och 2 mom., såvida
det huvudsakliga programmet vid tillställningen består av tal, föredrag, recitation, teaterstycken eller sång och musik, vilka icke böra betraktas såsom dans- eller schlagermusik eller föreställningar i revystil,
vid tillställningen icke serveras alkoholdrycker, och
vid tillställningen förekommer dans under en tid av högst halvannan timme efter programmets slut och dansen icke kan betraktas som en huvudsaklig beståndsdel av tillställningen.
Såsom allmännyttiga anses samfund, inrättningar och stiftelser, som hava ett vetenskapligt, konstnärligt, folkupplysningen, försvaret eller det inhemska näringslivet främjande eller annat allmännyttigt syftemål, såsom lantbrukssällskap och lantmannagille, arbetarförening, ungdoms- och idrottsförbund samt förening, vars egentliga syfte är att inverka på politiska frågor, försåvitt dylika samfund, inrättningar eller stiftelser icke avse att genom sin verksamhet bereda däri delaktiga ekonomiska förmåner.
59 d §.
Anordnare av nöjes- och underhållningstillställning må meddelas förhandsbesked därom, huruvida och till vilket belopp stämpelskatt skall erläggas för inträdes- eller deltagaravgift vid en eller flere nöjes- och underhållningstillställningar med samma program, som skola anordnas i framtiden och som icke äro biografföreställningar. Förhandsbesked, som erhållit laga kraft, skall i fråga om den nöjes- och underhållningstillställning, för vilken det meddelats, med bindande verkan följas.
Förhandsbesked meddelas av en särskild nöjesskattenämnd. Nämnden består av ordförande och fyra ordinarie ledamöter samt två suppleanter, vilka av finansministeriet förordnas för tre år åt gången. Av de ordinarie ledamöterna skola åtminstone två och av suppleanterna den ena äga erfarenhet i anordnande av nöjen. Finansministeriet förordnar likaså en av ledamöterna till viceordförande och en av dem till ombudsman, som äger bevaka statens intressen i nämnden.
Ordförandens och ledamöternas i nämnden arvoden samt sekreterarens arvode och övriga kostnader, som härflyta av nämndens verksamhet, erläggas enligt grunder, som fastställas av finansministeriet.
Över beslut av nöjesskattenämnden har den, som av saken beröres, rätt att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen inom trettio dagar från det han fick del av beslutet. På statens vägnar äger statens ombudsman besvärsrätt inom samma tid, räknat från dagen för beslutets fattande. Likväl skall statens ombudsman, för att bevara sin talan, inom sju dagar, räknat från dagen för beslutets fattande, meddela nöjesskattenämndens ordförande, att han kommer att utöva sin besvärsrätt. Besvären skola i högsta förvaltningsdomstolen behandlas i brådskande ordning.
I nöjesskattenämndens beslut, som innebär, att förhandsbesked icke meddelas, må ändring icke sökas.
Närmare föreskrifter om nöjesskattenämnden och dess verksamhet utfärdas genom förordning.
10 kap.Inträdesbiljetter till biografföreställningar.
64 §.
Förevisas vid biografföreställning filmer, som med hänsyn till beskattningen tillhöra olika klasser, skall stämpelskatten i andra än i 60 § 2 mom. avsedda fall utgå enligt den film i föreställningens program, för vilken skatten är störst. Förevisas i samband med en minst 1 600 meter lång film några korta fyllnadsfilmer, skall stämpelskatten likväl utgå enligt huvudfilmen i föreställningens program.
Omfattar programmet vid nöjes- och underhållningstillställning förutom förevisning av film även andra nöjen, skall stämpelskatt utgå enligt de grunder, i stöd av vilka skatten är störst.
65 §.
I detta kapitel stadgad stämpelskatt erlägges icke:
för biografföreställning, som anordnas på åtgärd av skola eller annan läroanstalt, utan att inträdesavgift uppbäres av personer, som icke höra till skolan eller anstalten; och
69 §.
Handling, som enligt denna lag är underkastad stämpelskatt, skall beläggas med stämpelmärken. I fråga om inträdesbiljetter för nöjes- och underhållningstillställningar gäller, vad därom särskilt stadgas i denna lag.
89 §.
Kräves för anordnande av nöjes- och underhållningstillställning, enligt vad därom särskilt stadgas, särskilt tillstånd, skall i tillståndsresolutionen det procenttal nämnas, enligt vilket stämpelskatt skall erläggas för inträdesbiljetterna. I fråga om den stämpelskatt, som skall erläggas för biografföreställningar, gäller till sagda del, vad särskilt är stadgat.
Har stämpelskatt för inträdes- eller deltagaravgift vid nöjes- och underhållningstillställning helt eller delvis icke erlagts, skall vederbörande polismyndighet utan dröjsmål ålägga anordnaren av tillställningen att betala den oguldna skatten samt ränta därpå med åtta procent, räknat från dagen efter den dag, då stämpelskatten senast borde hava erlagts, till utgången av nedan nämnd betalningstid. För erläggande av skatten skall anordnaren av nöjes- och underhållningstillställningen därvid tillställas debetsedel, på vilken antecknats skattens belopp och betalningstid, vilken icke får överstiga trettio dagar, räknat från dagen för debetsedelns avsändande, samt den dag, från vilken räntan räknats, och räntebeloppet. Den skattskyldige skall oberoende av besvär erlägga den honom påförda skatten jämte ränta. Sådan debitering må likväl icke verkställas senare än inom loppet av fem år, räknat från början av året närmast efter det, då tillställningen anordnades.
Har stämpelskatt, som påförts enligt 2 mom., icke erlagts senast inom den på debetsedeln antecknade betalningstiden, skall på den obetalda skatten, räknat från utgången av sagda betalningstid, skattetillägg erläggas, enligt vad därom särskilt är stadgat, och skall skatten jämte ränta och skattetillägg utan hinder av att besvär anförts utmätas utan dom och utslag, såsom i fråga om utmätning av skatter och allmänna avgifter är stadgat.
Den, som anordnar nöjes- och underhållningstillställning, för vilken stämpelskatt skall erläggas, är pliktig att till besökare, förutom till den, som erhåller fribiljett, utgiva genom statens försorg förfärdigad inträdesbiljett, på vilken inträdesavgiften är angiven till åtminstone det belopp, som för biljetten erlagts, den vid förköp förekommande förhöjningen oberäknad.
För inträdesbiljetterna erlägger anordnare av nöjes- och underhållningstillställning till staten endast stadgad stämpelskatt. Denna må icke av nöjesbesökare uppbäras utöver det på inträdesbiljetten angivna priset. Osålda, från biljetthäftet icke lösgjorda inträdesbiljetter skola inlösas av postverket genom återbetalning av den stämpelskatt, som för dem erlagts.
90 §.
Finansministeriet må på ansökan berättiga anordnare av nöjes- och underhållningstillställning att i stället för biljetter, som förfärdigats genom statens försorg, använda andra inträdesbiljetter, såvida biljetternas antal och pris på tillförlitligt sätt kunna klarläggas. Stämpelskatten bör i sådant fall erläggas i penningar till lantränteriet, enligt vad finansministeriet förordnar.
91 §.
Inträdesbiljett skall genom att rivas itu göras ogiltig, då dess innehavare beredes tillträde till nöjes- och underhållningstillställning.
Ställer sig icke anordnare av tillställning de föreskrifter till efterrättelse, som utfärdats i fråga om stämpelskatt, är polismyndighet berättigad att förhindra eller avbryta tillställningen.
92 §.
Den, som icke nöjes åt myndighets, domstols eller tjänstemans åtgärd, till den del denna gäller skyldighet att erlägga stämpelskatt eller beloppet av den stämpelskatt, som skall erläggas, må däröver anföra besvär hos länsstyrelsen, därest icke i fråga om besvärsmyndighet nedan eller annorstädes i lag annat är stadgat.
Över åtgärder, som i ärenden rörande stämpelskatt vidtagits av chefen för republikens presidents kansli, av statsrådet och dess kansli samt av ministerium, så ock av föredragande vid statsrådet, justitiekanslersämbetet, riksdagens justitieombudsmans ämbetsverk, högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen, må besvär anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.
Den, som icke nöjes åt länsstyrelses utslag i anledning av besvär, som avses i 1 mom., eller åt beslut, varigenom länsstyrelse i annat fall fastställt stämpelskatt, må däröver anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen inom trettio dagar, räknat från den dag, då han fick del av utslaget eller beslutet, sagda dag oräknad.
Besvär över skyldighet att erlägga stämpelskatt och över stämpelskattens belopp må även anföras för bevakande av statens intressen. Statens talan föres därvid av finansministeriet.
93 §.
I de fall, för vilka besvärstid icke ovan fastställts, upptagas besvären ej till prövning, därest de icke anförts inom tre år från det expedition utlösts eller handling ingivits till myndighet eller stämpelskatten på annat sätt erlagts eller bort erläggas. Vid besvär över skatt på inträdesbiljetter till biograf föreställning gäller dock, vad i fråga om dylika besvär är om besvärstiden särskilt stadgat.
95 §.
Har anordnare av nöjes- och underhållningstillställning med anledning av tillställningens inställande eller avbrytande nödgats till dem, som erlagt inträdes- eller deltagaravgift, återbetala sagda avgift, skall vederbörande länsstyrelse på ansökan återbära den stämpelskatt, som motsvarar de återbetalda avgifterna, till anordnaren av nöjes- och underhållningstillställningen, sedan denne tillställt länsstyrelsen inträdesbiljetterna eller på annat sätt förebragt utredning om det skattebelopp, som skall återbäras.
98 §.
Har högsta förvaltningsdomstolen undanröjt nöjesskattenämndens beslut om förhandsbesked, skall länsstyrelsen på ansökan till anordnaren av nöjes- och underhållningstillställningen återbetala stämpelskatt, som för nöjesskattenämndens beslut uppburits till alltför högt belopp.
100 §.
Var, som svikligen undanhåller eller söker undanhålla staten stämpelskatt, straffes på sätt i strafflagen stadgas och vare därjämte pliktig att, med beaktande av det skattebelopp, som med stöd av 89 § möjligen redan påförts, till tredubbelt belopp erlägga den skatt, som han undanhållit eller sökt undanhålla, likväl minst 1000 mark.
Såsom svikligt undanhållande av skatt, som för nöjes- och underhållningstillställning bör erläggas, anses även uppbärande av inträdes- eller deltagaravgift antingen helt eller delvis i form av förhöjd program- eller garderobavgift eller förhöjd betalning för förfriskningar eller i form av en i samband med tillställningen uppburen medlemsavgift eller på annat sådant indirekt satt.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1959, och genom densamma upphävas i lagen den 6 augusti 1943 angående stämpelskatt 60 § 1 mom. 1, 3, 4, 5 och 6 punkterna, sådana de lyda i lagen den 15 december 1950, 61 §, sådan den lyder i lagen den 25 mars 1948, och 65 § 4 punkten, sådan den lyder i lagen den 30 december 1949.
Nådendal den 26 juni 1959.
Republikens President Urho Kekkonen.Minister Pauli Lehtosalo.