594/1956

Given i Helsingfors den 7 december 1956.

Folkpensionsförordning.

På föredragning av ministern för handläggning av till socialministeriets verksamhetsområde hörande ärenden stadgas i stöd av folkpensionslagen den 8 juni 1956 (347/56):

1 kap.

Pensionsanstaltens förvaltning.

1 §.

Ordföranden för pensionsanstaltens styrelse är generaldirektör för pensionsanstalten, och styrelsens ledamöter äro direktörer vid anstalten. Av direktörerna förordnar republikens president en till ställföreträdare för generaldirektören.

2 §.

Av ordförande och ledamot i pensionsanstaltens styrelse fordras, att han genom sin tidigare verksamhet visat sig hava förvärvat sådan skicklighet och erfarenhet, som ett framgångsrikt handhavande av tjänsten förutsätter. En av direktörerna skall dessutom hava avlagt juriskandidat- eller motsvarande juridisk examen och vara förtrogen med socialförsäkring samt en äga kännedom om det ekonomiska livet.

3 §.

Styrelsens ordförande och ledamöter utnämnas av republikens president medelst öppet brev. Då tjänst blir ledig, skola fullmäktige vidtaga åtgärder för tjänstens besättande och hos statsrådet göra framställning om utnämnande av lämplig person.

4 §.

Styrelsens ordförande och ledamöter beviljas av förstärkta styrelsen tjänstledighet för högst tre månader. Om tjänstledighet för längre tid besluter republikens president.

5 §.

Vid jäv eller förfall är generaldirektörens ställföreträdare ordförande i styrelsen, och i ledamots ställe träder den chef för honom underställd avdelning, som är äldst i tjänsten, såframt icke annat bestämts vid beviljandet av tjänstledighet. Ställföreträdare för styrelseledamot är likväl, då i styrelsen behandlas ärende, som hör till honom underställd avdelnings verksamhetsområde, chefen för denna avdelning.

6 §.

Förordnandet av medlemmar i förstärkta styrelsen bör ske med beaktande av att sakkunskapen på pensionsanstaltens olika verksamhetsområden blir behörigen företrädd och de skilda intressegrupperna opartiskt representerade.

Av förstärkta styrelsens medlemmar skall en utses på förslag av finansministeriet, en på förslag av socialministeriet, en på förslag av Finlands Bank och en på förslag av medecinalstyrelsen. Sistnämnda medlem bör vara en med försäkringsmedicin fötrogen läkare. Suppleanterna utses på samma sätt.

7 §.

Förstärkta styrelsen fattar sina beslut vid allmänt sammanträde, såvida ärende icke i de fall, som nedan stadgas, skall behandlas i sektion av förstärkta styrelsen.

Utöver vad i övrigt är stadgat, avgör förstärkta styrelsen ärenden, som beröra:

1) pensionsanstaltens reglemente med närmare föreskrifter angående handläggningen av ärenden;

2) arbetsfördelningen mellan generaldirektören och direktörerna samt deras tjänstgöring för varandra;

3) grunderna för ersättandet av resekostnader.

Angående förstärkta styrelsens sektioner stadgas i 2 kap.

8 §.

Utöver vad i övrigt är stadgat handlägger styrelsen ärenden:

1) vilka beröra framställning i ärende, som skall handläggas vid förstärkta styrelsens allmänna sammanträde;

2) vilka i enlighet med pensionsanstaltens reglemente skola avgöras av styrelsen; samt

3) vilka styrelsemedlem, avdelningschef, överläkaren eller överkamreraren anhållit om att få av styrelsen avgjorda.

Avdelningschef kallas till styrelsens sammanträde vid behandlingen av ärende, som hör till avdelningens verksamhetsområde eller ansluter sig därtill. Överläkaren och överkamreraren kallas till styrelsens sammanträde vid behandlingen av ärenden, som ansluta sig till deras åligganden.

9 §.

Pensionsanstalten är uppdelad på avdelningar. Vid avdelningen må finnas byråer.

Pensionsanstaltens avdelningar äro: sekretariatet, allmänna avdelningen, fältavdelningen, pensionsavdelningen, försäkringstekniska avdelningen och investeringsavdelningen.

10 §.

Ärenden, vilkas avgörande icke ankommer på förstärkta styrelsen eller styrelsen, avgöras av generaldirektören eller vederbörande direktör, såvida icke ärendet i reglemente eller medelst styrelsens beslut överförts på avdelningschef, överläkaren, överkamreraren, byråchef eller annan funktionär.

11 §.

Över ärenden, som handläggas av förstärkta styrelsen eller dess sektion eller av styrelsen, skall uppgöras protokoll, vari antecknas, vilka som deltagit i behandlingen av varje ärende och dess avgörande, i ärendet anförda avvikande åsikter, verkställda omröstningar och det fattade beslutet.

12 §.

Förstärkta styrelsen anställer och entledigar avdelningschef, överläkaren, överkamreraren, biträdande överläkaren och byråchef vid pensionsanstalten. Dessa funktionärer må anställas först 14 dagar efter det att meddelande om att befattningen är ledig publicerats i huvudstadens mest spridda tidningar.

Övriga funktionärer anställas och entledigas av styrelsen, såframt icke denna uppgift av styrelsen ombetrotts direktör, avdelningschef eller annan funktionär.

Då funktionär anställes, bör avseende fästas vid att han äger tillräcklig skicklighet och erfarenhet för befattningens handhavande.

13 §.

Avgångsåldern för styrelsemedlem samt funktionär vid pensionsanstalten är 65 år. Styrelsen eller, om funktionär anställts av förstärkta styrelsen, denna äger rätt att, då det ligger i pensionsanstaltens intresse, bevilja förlängning för sammanlagt högst fem år.

14 §.

Fullmakter, förbindelser och andra med dem jämförliga handlingar, som utgivas på pensionsanstaltens vägnar, undertecknas av två direktörer tillsammans, eller av direktör tillsammans med en av förstärkta styrelsen bemyndigad funktionär eller av två av förstärkta styrelsen bemyndigade funktionärer tillsammans. Pensionsanstaltens styrelse besluter, huru expeditionerna skola uppsättas och undertecknas.

15 §.

Pensionsanstalten skall utöver vad som för övrigt är stadgat:

1) göra nödigbefunna framställningar för utvecklande av lagstiftningen inom pensionsanstaltens verksamhetsområde samt i andra frågor, som beröra pensionsanstaltens verksamhet;

2) utgiva publikationer samt på annat sätt lämna de försäkrade och andra vederbörande uppgifter, utredningar och råd i ärenden, som beröra tillämpningen av folkpensionslagen samt därmed sammanhängande omständigheter; samt

3) på anhållan avgiva utlåtanden till myndigheterna och lämna dem uppgifter i angelägenheter, som höra till pensionsanstaltens verksamhetsområde.

16 §.

Pensionsanstalten skall utarbeta och årligen utgiva statistiker inom sitt verksamhetsområde samt lämna uppgifter om sin verksamhet för den officiella statistiken.

Pensionsanstalten skall även tid efter annan utarbeta på ingående undersökningar grundade prognoser angående den kommande utvecklingen av utgifterna och deras finansiering samt verkställa nödiga undersökningar för den allmänna utvecklingen av pensionssystemet.

17 §.

Pensionsanstaltens styrelse skall för varje kalenderår över sin verksamhet utarbeta en berättelse, som även innefattar bokslut.

18 §.

Då grunderna för pensionsanstaltens bokslut i enlighet med 50 § 1 punkten folkpensionslagen fastställas av förstärkta styrelsen, skall tillika formen för bilanserna fastslås.

19 §.

Pensionsanstaltens investeringstillgångar bokföras i räkenskaperna till anskaffningsvärdet. Bör likväl tillgångarnas värde på grund av förändring i penningvärdet eller risk för kapitalförlust eller av annan orsak anses hava varaktigt förändrats, skall bokföringsvärdet rättas i enlighet därmed.

För pensionsanstaltens bruk anskaffade fastigheter, aktier i fastighetsaktiebolag samt lösöre och andra anläggningstillgångar upptagas i pensionsanstaltens bokföring, avskrivna enligt styrelsens prövning, likväl högst till anskaffningsvärdet.

20 §.

Upptagas pensionsanstaltens investeringstillgångar i bokslutet till ett större eller mindre värde än anskaffningsvärdet, skall grundfonden ökas eller minskas med motsvarande belopp.

21 §.

Har för pensionsanstaltens aktier, obligationer, lån eller andra investeringstillgångar erhållits mera eller mindre än vad bokföringsvärdet utvisar, skall grundfonden höjas eller sänkas med motsvarande belopp.

22 §.

Pensionsanstalten skall årligen före utgången av april månad tillställa socialministeriet förslag rörande de i 62 § 1 mom. folkpensionslagen nämnda understödsdelar för vilka staten följande år skall ansvara. Samtidigt bör pensionsanstalten, för prövning av huruvida pensionsanstalten, utöver sina inkomster, för följande års utgifter är i behov av i 63 § 2 mom. avsett tillskott av statsmedel, tillställa ministeriet en beräkning av pensionsanstaltens inkomster samt av pensioner, understöd och övriga kostnader, som förorsakas av folkpensionslagens verkställighet, ävensom beräkning av pensionsanstaltens i 58 § folkpensionslagen avsedda förvaltningskostnader. Beräkningen bör även innehålla en specificerad förteckning över befattningarna hos pensionsanstalten och avlöningen för dem ävensom utredning av väsentliga nya utgifter under följande år. Befinnes tillskott av statsmedel enligt beräkningen vara av nöden, bör pensionsanstalten framlägga detaljerad motivering för utgifterna samt utreda orsakerna till att tillskott av statsmedel blir nödvändigt.

Konstateras under årets lopp, att pensionsanstaltens inkomster icke förslå för dess utgifter och att det i 63 § 2 mom. folkpensionslagen avsedda tillskottet av statsmedel därför blir nödvändigt eller att det i statsförslaget för detta ändamål upptagna anslaget kommer att överskridas, skall pensionsanstalten göra framställning om nödiga tillägg i så god tid, att de kunna behandlas i anslutning till tilläggsbudget.

Pensionsanstalten skall tillställa socialministeriet för kontrollen av i 1 mom. avsedda förslag och beräkningar nödiga eller i övrigt erforderliga uppgifter.

23 §.

Pensionsanstalten skall till socialministeriet anmäla beloppet av den i 64 § 1 mom. folkpensionslagen avsedda förskottsbetalningen senast fem dagar före utbetalningen av pensionerna. Förskottsbetalningen skall av socialministeriet erläggas till pensionsanstalten senast dagen före utbetalningsdagen.

Pensionsanstalten skall inom den andra månaden efter utbetalningsmånaden lämna socialministeriet rapport om sammanlagda beloppet av de understödsdelar, som ingå i uppgörelsen enligt 64 § 1 mom. folkpensionslagen, samt underrätta kommunerna om det belopp de hava att erlägga. Till äventyrs påkallade rättelser i avräkning göras vid första uppgörelse efter det att ärendet angående rättelsen slutbehandlats.

2 kap.

Förstärkta styrelsens sektioner.

24 §.

Angående i 50 § 3 punkten folkpensionslagen avsedd investering i enlighet med stadgandena i lagens 60 § samt angående köp av fast egendom, som nämnes i lagens 50 § 4 punkten, då fråga är om egendom, som förpantats eller utmätts för pensionsanstaltens fordran och sålunda om försäljning av fast egendom, som förvärvats för pensionsanstalten, besluter på framställning av styrelsen förstärkta styrelsens investeringssektion.

25 §.

Investeringssektionen består av styrelsens medlemmar och fem medlemmar, valda av förstärkta styrelsen inom denna, samt en för envar av de sistnämnda vald personlig suppleant. Av de av förstärkta styrelsen valda medlemmarna skall en vara invald på förslag av finansministeriet och en på förslag av Finlands Bank, detsamma gäller även om sektionens suppleanter. Sektionen är beslutför i närvaro av minst hälften av medlemmarna.

Är investeringssektionens beslut icke enhälligt, skall ärendet underställas förstärkta styrelsen för att avgöras vid allmänt sammanträde.

26 §.

Vid investering av pensionsanstaltens medel i enlighet med 60 § 1 mom. folkpensionslagen skola i landets kreditanstalter i allmänhet gällande kreditgivnings- och andra investeringsvillkor i tillämpliga delar iakttagas.

Inkomster skola såvitt möjligt uppbäras och utgifter erläggas genom förmedling av postgiro. Pensionsanstaltens penningmedel böra förvaras i postsparbank.

27 §.

Den i 60 § 2 mom. folkpensionslagen avsedda investeringsverksamheten för främjande av produktiva ändamål skall handhavas med beaktande främst av industrins, krafthushållningens, lant- och skogshushållningens samt handelns och kommunikationernas utveckling. Vid investeringen av medel för nämnda ändamål skall den produktiva byggnadsverksamheten samt anskaffningen av nya maskiner och andra anläggningar i främsta rummet främjas. Därjämte skall uppmärksamhet i mån av möjlighet även fästas vid en rättvis fördelning av produktionen mellan landets olika delar.

28 §.

Den i 60 § 2 mom. folkpensionslagen nämnda investeringsverksamheten, vilken syftar till att direkt främja bevarandet och återställandet av arbetsförmåga, bör främst gå ut på stödjande av byggnadsverksamhet, som avser att utveckla arbetet för revalideringen av sådana försäkrade, som på grund av sjukdom, kroppsskada eller lyte äro varaktigt arbetsoförmögna eller lida av tuberkulos, ledgångsreumatism, barnförlamning eller annan sjukdom, som medför varaktig arbetsoförmåga samt att utveckla landets sjukhus- och sanatorieförhållanden med beaktande av att arbetsförmågan skall bevaras.

Vid investeringen av medel för ovannämnda ändamål bör samtidigt beaktas, att förutsättningar såvitt möjligt skapas för meddelande av i 34 § folkpensionslagen avsedd medicinalvård, utbildning och arbetsvård.

29 §.

Den i 60 § 2 mom. folkpensionslagen avsedda byggnadsverksamheten för främjande av åldringsvården bör främst gå ut på inrättande av tidsenliga kommunala åldringshem.

30 §.

Inom förstärkta styrelsen finnas en eller flere pensionssektioner, som avgöra de ärenden, vilka jämlikt 73 § 1 mom. folkpensionslagen skola handläggas av förstärkta styrelsen.

Sektion omfattar minst fem medlemmar och nödigt antal suppleanter. I åtminstone en sektion bör en medlem vara en på förslag av socialministeriet och en medlem en på förslag av medicinalstyrelsen till förstärkta styrelsen invald person. Detsamma gäller även om sektions suppleant. Till suppleant i sektion må även utses suppleant i förstärkta styrelsen.

31 §.

Ordförande och föredragande i pensionssektion bör hava avlagt juriskandidatexamen eller motsvarande tidigare juridisk examen samt antingen vara förfaren i domarvärv eller efter avlagd examen hava tjänstgjort minst tre år vid pensionsanstalten eller haft motsvarande befattning.

Föredragande antages och entledigas av förstärkta styrelsen på framställning av sektionen.

32 §.

Pensionssektion är beslutför, då minst fem av medlemmarna äro närvarande och, vid handläggning av ärende, som nämns i 30 § 3 mom., en av dem är läkare. Ärendena avgöras medelst majoritetsbeslut. Sektion kan emellertid handlägga och avgöra ärenden även då färre medlemmar äro närvarande, likväl sålunda att om beslut icke omfattats av minst tre medlemmar, ärendet skall uppskjutas till sektionens nästa sammanträde. Falla rösterna lika, gäller som beslut den åsikt, som omfattats av ordföranden.

Expedition undertecknas av föredraganden.

Närmare bestämmelser angående beredning och handläggning av ärendena utfärdas i pensionssektionens arbetsordning, vilken på framställning av sektionen fastställes av förstärkta styrelsen.

3 kap.

Den lokala förvaltningen.

33 §.

Landet indelas av pensionsanstaltens styrelse i försäkringsdistrikt.

34 §.

För handledning och övervakning av distriktsombudsmännen och pensionsbestyrelserna indelas landet i inspektionsdistrikt. Inspektionsdistriktens antal fastställes av förstärkta styrelsen och indelningen i inspektionsdistrikt verkställes av styrelsen.

Styrelsen må förordna inspektör för särskild uppgift eller särskild grupp av uppgifter ävensom fatta beslut om hans verksamhetsområde.

35 §.

På distriktsinspektör ankommer:

1) att hos pensionsanstalten göra framställning om anställande och entledigande av distriktsombudsman;

2) att vägleda och undervisa distriktsombudsmännen i deras åligganden;

3) att övervaka distriktsombudsmännens arbete;

4) att övervaka pensionsbestyrelsernas arbete och tillräckligt ofta verkställa inspektion av dem;

5) att skyndsamt till pensionsanstalten meddela de av honom påträffade fall, i vilka pensionsbestyrelse enligt hans uppfattning fastställt försäkrads årsinkomst lagstridigt eller med avvikelse från tillämpade enhetliga grunder;

6) att hos pensionsanstalten göra framställning om nödiga åtgärder, då distriktsombudsman eller ordförande för pensionsbestyrelse är förhindrad att sköta åliggande eller jävig att behandla ärende; samt

7) att handhava de övriga uppgifter, som Pensionsanstalten anförtror honom.

36 §.

På distriktsombudsman ankommer:

1) att mottaga ansökningar, klagoskrifter och meddelanden angående folkpension och andra förmåner i enlighet med folkpensionslagen, ävensom att bistå de försäkrade vid avfattandet av dylika;

2) att vara anträffbar på bestämd tid och tillhandahålla fastställda blanketter;

3) att vara ordförande för pensionsbestyrelsen i sitt försäkringsdistrikt, såvida annan ordförande icke av pensionsanstalten förordnats;

4) att avgiva utlåtanden till pensionsbestyrelsen, pensionsanstalten och försäkringsdomstolen samt anskaffa de uppgifter de äro i behov av vid behandlingen av ärenden rörande de försäkrade;

5) att övervaka och följa med de i hans försäkringsdistrikt bosatta pensionstagarnas förhållanden;

6) att vidtaga åtgärder för indragning av pension, rättande av dess belopp, avbrytande av utbetalningen av pension eller ändring av beslut om utbetalande av sådan, då skäl därtill föreligger;

7) att hos pensionsanstalten göra framställning om i 34 § folkpensionslagen avsedd medicinalvård, utbildning och arbetsvård för försäkrad;

8) att lämna socialnämnden och dess tjänsteinnehavare begärda uppgifter om pensionstagarna och att även eljest i samråd med socialvårdsmyndigheterna undersöka och utreda pensionstagarnas förhållanden; samt

9) att utföra övriga av pensionsanstalten föreskrivna uppgifter.

Har besvärsskrift tillställts distriktsombudsman, skall denne påteckna dagen, då den ankommit med posten eller ingivits till honom, och av vem den ingivits.

37 §.

I 67 § folkpensionslagen nämnda ärenden handläggas vid pensionsbestyrelsens sammanträde. Pensionsbestyrelsen sammankallas av ordföranden på sätt som av distriktsinspektören fastställes. Är bestyrelsemedlem förhindrad att närvara vid sammanträde eller jävig att behandla ärende, som där skall upptagas, skall han genast därom underrätta ordföranden för inkallande av suppleant.

Meddelande om tiden och platsen för pensionsbestyrelsens sammanträde skall i god tid lämnas sådan medlem av socialnämnden och person i dess tjänst, som jämlikt 67 § 2 mom. folkpensionslagen kallas till mötet.

38 §.

På ordförande för pensionsbestyrelse ankommer:

1) att leda ordet vid pensionsbestyrelsens sammanträde;

2) att bereda och föredraga de ärenden, som skola behandlas av pensionsbestyrelsen;

3) att då behandlingen av ärende det påkallar kalla försäkrad samt medlem av socialnämnden och person i dess tjänst till pensionsbestyrelsens sammanträde;

4) att föra förteckning över besluten i de vid pesionsbestyrelsens möte behandlade ärendena;

5) att uppsätta och underteckna pensionsbestyrelsens expeditioner och beslut samt översända dem till försäkrad och till pensionsanstalten;

6) att till under behandling varande akt foga detaljerad motivering till pensionsbestyrelsens beslut jämte införskaffade utredningar; samt

7) att utföra övriga honom anförtrodda uppgifter.

39 §.

Distriktsombudsman och ordförande för pensionsbestyrelse må icke vara ordförande för eller ledamot av kommunens styrelse eller socialnämnden, ej heller innehava socialnämnden underställd tjänst.

4 kap.

Försäkringspremier.

40 §.

Har försäkrad, som på grund av sin ålder borde erlägga försäkringspremie, under inkomstår eller del därav befunnits vara arbetsoförmögen, tillställer pensionsanstalten honom intyg däröver att fogas till deklarationen för kommunalbeskattningen. Pensionsanstalten må även insända intyget direkt till taxeringsnämnden i den kommun, där den försäkrade på grund av sitt bo och hemvist är skatteskyldig.

Har försäkrad befunnits arbetsoförmögen, skall detta ofördröjligen meddelas kommunens styrelse på det att försäkringspremien icke må indrivas.

Hävdar försäkrad, att försäkringspremie icke skall påföras honom, emedan han befunnits oförmögen till arbete, må premie icke påföras honom, om han företer i 1 mom. avsett intyg eller från pensionsanstalten införskaffat utlåtande.

41 §.

Företes vid tvångsindrivning av försäkringspremie i 40 § avsett intyg eller av försäkringsdomstolen eller pensionsanstalten under inkomståret eller därefter utfärdat beslut, enligt vilket den försäkrade befunnits vara arbetsoförmögen, skall tvångsindrivningen förfalla.

42 §.

Kan delägares andel i bolag eller sammanslutning, som avses i 5 § 2 mom. folkpensionslagen, icke utredas, räknas, då försäkringspremien bestämmes, såsom hans andel den del av bolagets skattören, som efter delägarnas antal faller på honom.

43 §.

Pensionsanstalten skall årligen före den 1 mars till finansministeriet insända förteckningar, av vilka framgår, vilket belopp länsstyrelse har att erlägga åt pensionsanstalten för varje kommun såsom kvartalsrat av de i 9 § 2 mom. folkpensionslagen avsedda förskottsbetalningarna. Förskottsbetalningarna avrundas till närmaste fulla tusenmarksbelopp.

44 §.

De i 9 § 2 mom. folkpensionslagen avsedda förskottsbetalningarna skola erläggas genom postgiro i mars, juni, september och december.

Har åt pensionsanstalten såsom i 1 mom. avsedd förskottsbetalning erlagts mindre eller mera än vad den slutliga redovisningen utvisar, skall länsstyrelsen efter att av skattenämnden hava erhållit meddelande om det sammanlagda beloppet av arbetsgivarnas folkpensionspremier, erlägga det återstående beloppet eller avdraga det för mycket erlagda beloppet i samband med nästa förskottsbetalning.

Av det belopp, som skall uppbäras jämlikt 6 § 1 och 2 mom. lagen om arbetsgivares barnbidrags- och folkpensionspremie (588/55), skall den del, som bör betraktas såsom arbetsgivarens folkpensionspremie, och tillägg till denna, erläggas till folkpensionsanstalten i samband med förskottsbetalning, som verkställes näst efter uppbörden av premien.

45 §.

Försäkringspremien antecknas på debetsedeln för kommunalskatt, om kommunens styrelse icke beslutat att utgiva en särskild försäkringspremiesedel.

46 §.

Kommun skall lämna i 17 § 1 mom. folkpensionslagen avsedd uppbördsutredning och i 2 mom. avsedd restutredning på av pensionsanstalten fastställda blanketter.

Restutredning skall lämnas inom tre månader efter den i 17 § 2 mom. folkpensionslagen stadgade tidpunkten, såvida pensionsanstalten icke beviljat längre tid för utredningen. Till utredningen skall fogas förteckning över de icke uppburna försäkringspremierna, av vilken bör framgå utmätningsmannens intyg över hindren för uppbörden, orsaken till befrielse från premie samt övriga nödiga uppgifter för övervakning av uppbörden. Efter restutredningen uppburna försäkringspremier skola av kommunen redovisas senast i samband med den första restutredningen efter uppbörden, och till redovisningen skall fogas en detaljerad förteckning över dem.

47 §.

Har kommun till följd av att försäkringspremie på grund av besvär avlyfts eller sänkts eller befrielse från dess erläggande beviljats, återbetalat det belopp, som uppburits för mycket, upptages det återbetalda beloppet i restutredningen såsom icke uppburen försäkringspremie.

5 kap.

Ansökan om pension.

48 §.

Av ansökan om folkpension bör framgå:

1) sökandens och makens fullständiga namn och alla tidigare namn samt födelsedatum och -ort;

2) sökandens medborgarskap;

3) sökandens boningskommun och mantalsskrivningskommun; samt

4) namn och födelsedatum för de barn under 16 år, som böra beaktas, då pensionens understödsdel i enlighet med 28 § 2 mom. folkpensionslagen skall höjas.

Har sökanden, då ansökan göres, icke varit bosatt i Finland fem år i följd, skall i ansökningen utredas den tidpunkt, då han senast bosatte sig i Finland och den tid han efter det han fyllt 16 år varit bosatt i Finland.

49 §.

Vid ansökan om pensionens understödsdel skall av ansökan framgå storleken och arten av sökandens och makens förmögenhet, uppgifter om deras arbetsförtjänst och övriga inkomster samt utredning om förutsättningarna för den i 28 § folkpensionslagen avsedda förhöjningen.

Äger pensionsanstalten kännedom om förutsättningarna för erhållande av förhöjd understödsdel, må förhöjningen beviljas även utan ansökan.

50 §.

I ansökan om invaliditetspension bör nämnas de läkare, vilka vårdat sökanden på grund av den sjukdom, den kroppsskada eller det lyte, som förorsakat arbetsoförmågan, och de sjukvårdsanstalter, där han på grund därav vårdats, varjämte uppgifter böra lämnas om sökandens och makens yrke, arbetsförtjänst och förmögenhet.

För avgörande av ansökan om invaliditetspension skall pensionsanstalten tillställas läkarintyg över sökandens hälsotillstånd, om hans arbetsoförmåga icke kan betraktas som uppenbar. Pensionsanstalten må likväl, på anstaltens bekostnad anskaffa läkarintyg, om sökanden vårdas på sjukhus eller sanatorium eller om annat särskilt, skäl därtill föreligger. På pensionsanstalten ankommer att utfärda närmare föreskrifter om vad som bör framgå av läkarintyg och huru det bör tillställas pensionsanstalten.

51 §.

Den, som ansöker om pension, är skyldig att för behandlingen av pensionsansökningen förete handlingar, som utreda hans hälsotillstånd, samt hans inkomst och förmögenhet och att vid behov lämna avskrifter av dem för att fogas till ansökningshandlingarna samt att, utöver vad som stadgas i 48, 49 och 50 §§, lämna även övriga för ansökningens avgörande nödiga uppgifter.

Till pensionsansökan bör fogas ämbetsbetyg med ovan i 48 § 1 mom. 1 och 4 punkten nämnda uppgifter.

De i ansökningen lämnade uppgifternas sanningsenlighet skola av sökanden eller hans förmyndare eller i 35 § 2 mom. folkpensionslagen avsedd person bekräftas medelst på heder och samvete avgiven, egenhändigt undertecknad försäkran.

52 §.

Ansökan om begravningsbidrag skall inlämnas till distriktsombudsmannen i den kommun, där den avlidne varit bosatt. Till ansökningen skall fogas ämbetsbetyg, upptagande, förutom personuppgifter om den avlidne, anteckning om hans änka och bröstarvingar under 16 år eller därest sådana icke finnas, om hans föräldrar. Ansöka föräldrar om begravningsbidrag skall till ansökningen fogas utredning om, att de i fråga om sin försörjning varit huvudsakligen beroende av den avlidne eller om beloppet av de begravningskostnader de erlagt.

Erlägges begravningsbidrag åt annan än den avlidnes i 33 § folkpensionslagen nämnda anhöriga, beaktas såsom begravningskostnader de direkta kostnaderna för vederbörlig begravning och skäliga kostnader för sedvanlig minnesstund, om vilka utredning skall fogas till ansökningen om begravningsbidrag. Äro de till begravningsbidrag berättigade i detta fall flere och överstiger begravningskostnadernas sammanlagda belopp bidragets högsta belopp och har till ansökningen icke fogats utredning om vem som är befullmäktigad att lyfta bidraget eller huru bidraget skall fördelas mellan sökandena, erlägges åt varje bidragstagare så mycket som svarar mot vad han av ovannämnda kostnader erlagt.

53 §.

Invaliditetspensionstagare är skyldig att till distriktsombudsmannen i sin boningskommun anmäla:

1) väsentlig förbättring av hälsotillståndet och arbetsförmågan;

2) erhållen yrkesundervisning; samt

3) inledande av arbete, som icke bör betraktas såsom tillfälligt.

54 §.

Mottagare av pensionens understödsdel är skyldig att till distriktsombudsmannen i sin boningskommun anmäla:

1) ingående av äktenskap, makes död och upplösning av äktenskapet av annan orsak;

2) vid förhöjning jämlikt 28 § folkpensionslagen av pensionens understödsdel beaktat barns under 16 år död eller dess utgivande såsom adoptiv- eller fosterbarn; samt

3) väsentlig förbättring av sin ekonomiska ställning genom ökning av egen eller makes arbetsförtjänst eller andra inkomster eller genom ökning av förmögenheten eller dess värde eller av annan orsak.

55 §.

Pensionstagare skall på anfordran i den ordning pensionsanstalten förordnar lämna nödiga uppgifter för kontroll av pensionsrätten och pensionens belopp samt utbetalningen av pensionen. Angående invaliditetspensionstagares skyldighet att besöka läkare för undersökning stadgas i 46 § 2 mom. folkpensionslagen.

Lämnas icke i 1 mom. avsedd utredning inom vid anfordran fastställd skälig tid, må ärendet avgöras på basen av utredning, som annars står till förfogande.

56 §.

Ansökan om medicinalvård, utbildning och arbetsvård till förhindrande av i 34 § 1 mom. folkpensionslagen avsedd varaktig arbetsoförmåga eller för återställande av arbets- och förvärvsförmågan inlämnas till distriktsombudsmannen i den försäkrades boningskommun. Ansökningen skall innehålla de uppgifter och åtföljas av de utredningar, som pensionsanstalten finner nödiga. Pensionsanstalten må anskaffa nödigt läkarintyg eller ålägga sökanden att förete sådant.

6 kap.

Utbetalning av pensioner.

57 §.

Folkpensionerna utbetalas under pensionsperioden medelst folkpensionsanvisningar i den av pensionstagaren anvisade postanstalt, som verkställer utbetalningar på folkpensionsanvisningar, på sätt pensionsanstalten och post- och telegrafstyrelsen överenskomma. Pensionsraterna må utbetalas gruppvis under olika dagar av pensionsperioden.

Pensionsanstalten äger rätt att föreskriva, vilken utredning som skall företes, då pension lyftes.

58 §.

Pensionsbelopp må utbetalas på ändamålsenligt sätt, som avviker från vad i 57 § stadgas, då pensionen översändes till socialnämnd eller annan i 43 § folkpensionslagen avsedd anstalt eller då utbetalning sker efter pensionsperiodens utgång eller om användning av folkpensionsanvisning av annan orsak icke bör anses ändamålsenlig.

Pensionsanstalten äger även rätt att på anhållan av pensionstagare inbetala pensionen på hans konto i penninginrättning på sätt, som överenskommes mellan pensionsanstalten och penninginrättningen.

Vad i 57 och 58 §§ är stadgat om pensionstagare gäller även den, åt vilken pension enligt förordnande skall utbetalas.

59 §.

Pension utbetalas åt minderårig pensionstagare personligen, såvida pensionsanstalten icke i enlighet med 43 eller 44 §§ folkpensionslagen eller på framställning av pensionstagarens förmyndare även i annat fall annorlunda bestämmer.

60 §.

Begravningsbidrag sändes genom postens förmedling till någon inhemsk postanstalt, såvida pensionsanstalten icke finner det ändamålsenligt att verkställa utbetalningen på annat sätt.

61 §.

Utbetalning av pension inställes i enlighet med 42 § 1 mom. folkpensionslagen, då pensionstagare i de i 34 § 2 mom. och 35 § 1 mom. sinnessjuklagen (187/52) avsedda fallen intagits i sinnessjukhus, alkoholistanstalt eller uppfostringsanstalt eller, med undantag för de i 25 § lagen om socialhjälp (116/56) avsedda fallen, förordnats till arbetsinrättning, tvångsarbete eller tvångsinrättning.

62 §.

Fängelsedirektör samt föreståndare för i 61 § avsedd anstalt eller inrättning skall ofördröjligen göra anmälan till pensionsanstalten om pensionstagare, som begynt utstå frihetsstraff eller intagits i anstalten eller inrättningen, såframt straffet eller vistelsen i anstalten eller inrättningen sannolikt kommer att vara minst tre månader. Pensionsanstalten skall även underrättas, då sådan pensionstagares frihetsstraff eller vistelse i anstalt eller inrättning upphör.

63 §.

Ansökan eller framställning om utbetalning av pension till annan än pensionstagaren själv i de fall, som avses i 42 § 3 mom. samt 43 och 44 §§ folkpensionslagen, skall inlämnas till pensionsanstaltens lokala distriktsombudsman.

Bifaller pensionsanstalten ansökningen eller framställningen, skall i beslutet nämnas från och med vilken pensionsperiod det skall iakttagas.

64 §.

Den del av pension, som jämlikt 43 § folkpensionslagen skall lämnas åt pensionstagaren för hans personliga behov, utgör 800 mk i månaden.

65 §.

Pensionstagare, som överflyttat till eller tillfälligt bosatt sig i annan kommun, skall ofördröjligen göra anmälan därom till distriktsombudsmannen i sin nya boningskommun. Av anmälan bör framgå flyttningsdagen, tidigare och nuvarande boningsort samt övriga nödiga uppgifter.

Adressförändring inom samma kommun skall likaså av pensionstagare anmälas till distriktsombudsmannen.

66 §.

Pensionstagare, som beger sig utomlands för att vistas där längre tid än ett år, skall före sin avresa därom underrätta distriktsombudsmannen i sin boningskommun. Ärnar pensionstagare, som tillfälligt vistas utomlands, kvarstanna där längre tid än ett år, skall han före utgången av nämnda tid göra anmälan därom till pensionsanstalten.

67 §.

Önskar pensionstagare åtnjuta pension under tiden för utlandsvistelse, som varar längre tid än ett år, skall han hos pensionsanstalten ansöka därom. I ansökningen skall ingå utredning om vistelseorten och orsaken till utlandsvistelsen.

7 kap.

Särskilda stadganden.

68 §.

Vårdas pensionstagare på sjukhus eller sanatorium annorstädes än i sin boningskommun eller vistas han av annan orsak tillfälligt i annan kommun, är distriktsombudsmannen i denna kommun skyldig att mottaga ansökan, utredning eller anmälan till distriktsombudsmannen i den försäkrades boningskommun, samt att vidarebefordra den till distriktsombudsmannen i boningskommunen eller till pensionsanstalten.

69 §.

Distriktsombudsman är pliktig att på anhållan av sökande från av denne uppgivet befolkningsregister anskaffa ämbetsbetyg att fogas till ansökan om i folkpensionslagen avsedd pension eller annan i lagen avsedd förmån.

70 §.

Statlig, kommunal eller annat offentligträttsligt samfunds myndighet samt försäkringsanstalt och pensionsinrättning är pliktig att årligen utan ersättning till pensionsanstalten anmäla, vilka pensioner och livräntor den beviljat, samt förhöjningar av pensioner eller livräntor med minst 20 000 mark om året. Anmälan behöver likväl icke lämnas om pension eller livränta, som icke utgår efter det att vederbörande fyllt 16 år eller som sannolikt utbetalas under en tid av högst ett år. För statsmyndighets del göres förenämnda anmälan av statskontoret.

Pensionsanstalten äger rätt att på anhållan emot skälig ersättning av i 1 mom. avsedd eller annan utbetalare av pension eller livränta erhålla uppgifter om alla pensionstagare. Ersättningens belopp fastställes av socialministeriet, om överenskommelse därom ej kan träffas.

Av anmälan i enlighet med denna paragraf bör framgå pensions- eller livräntetagarens fullständiga namn, födelsedatum och boningskommun samt den adress, under vilken pensionen utbetalas, samt pensionens eller livräntans belopp, för såvitt dessa omständigheter äro för utbetalaren av pensionen bekanta.

Pensionsanstalten må bevilja befrielse från i 1 mom. stadgad anmälningsskyldighet.

71 §.

Pensionsanstalten skall till socialnämnden göra anmälan om beviljad folkpension.

Pensionsanstalten är pliktig att på anhållan uppgiva den erlagda folkpensionens belopp, då detta är av nöden för fastställande av pension, livränta, understöd eller ersättning av annat slag åt folkpensionstagare eller hans anhöriga.

Anhålles samtidigt om uppgifter angående flere pensionstagare, äger pensionsanstalten rätt till skälig ersättning för de därav föranledda kostnaderna. Kan överenskommelse om ersättningen icke uppnås, fastställes dess belopp av socialministeriet.

72 §.

Pensionsanstalten är pliktig att på anhållan lämna statlig och kommunal myndighet samt inrättning, som ombesörjer lagstadgad försäkring eller gruppensionsförsäkring, ävensom pensionsstiftelse uppgifter om de försäkrade för fastställande eller erläggande av förmån, som utgår på grund av socialförsäkrings-, socialvårds- eller därmed jämförlig lagstiftning.

Den, som olovligen uppenbarar, vad han på sätt i 1 mom. stadgas erhållit kännedom om angående någon persons ekonomiska förhållanden, hälsotillstånd eller yrkes- eller affärshemligheter, straffes såsom i 75 § folkpensionslagen stadgas.

Åtal för i denna paragraf nämnt brott må icke väckas av offentlig åklagare, såvida det icke av målsäganden anmälts till åtal.

73 §.

Med registerförare avses i denna förordning kyrkoherde i församling, församlingars centralregisterförare, föreståndare för sådant religionssamfund, som är skyldigt att föra medlemsförteckning, samt civilregisterförare.

Har person över 16 år avlidit, skall registerföraren inom tre dagar från det att dödsfallet antecknats i registret göra anmälan därom till distriktsombudsmannen i den avlidnes boningskommun, såframt icke pensionsanstalten förordnat, att anmälan skall insändas direkt till pensionsanstalten. Av anmälningen böra framgå den avlidnes till- och förnamn, civilstånd, födelse- och dödsdatum, församling eller motsvarande religionssamfund eller register, den senaste boningskommunen samt efterlevande makens namn och födelsedatum.

Registerförare är pliktig att även annars på anhållan till pensionsanstalten och dess distriktsombudsman utgiva ämbetsbetyg och lämna dem nödiga uppgifter.

74 §.

Statsrådet åligger att fastställa de grunder, enligt vilka pensionsanstalten är pliktig att erlägga ersättning åt i 73 § 1 mom. nämnd registermyndighet för i denna förordning föreskrivna åligganden.

8 kap.

Övergångsstadganden och stadganden rörande förordningens ikraftträdande.

75 §.

Statens och kommunernas andelar av de tilläggspensioner och understöd, som utbetalats i stöd av den tidigare lagen om folkpensionering samt lagarna om ålderdomsunderstöd och invaliditetsunderstöd liksom även de verkställighetskostnader, som jämlikt lagarna om ålderdomsunderstöd och invaliditetsunderstöd skola erläggas av staten, debiteras, erläggas och redovisas i enlighet med tidigare stadganden.

Har av staten eller kommun uppburits andel av tilläggspension eller ålderdomsunderstöd, som sökes åter hos pensions- eller understödstagaren, beaktas de uppburna beloppen vid följande uppgörelse.

76 §.

Vid fastställande år 1957 av försäkringspremierna för inkomståret 1956 tillämpas grunderna i enlighet med den tidigare lagen om folkpensionering och i stöd därav utfärdade föreskrifter, sådana dessa voro i kraft vid utgången av år 1956. Härvid gällande stadganden skola i tillämpliga delar iakttagas även vid fastställandet och debiteringen av dessa premier samt vid användningen av förskott och arbetsgivares folkpensionspremie. Arbetsgivarnas försäkringspremieandelar, som använts för erläggande av försäkringspremien, må kommunen räkna såsom avdrag vid uppgörelsen med pensionsanstalten.

77 §.

Stadgandena i 23 a § 2 mom. den tidigare lagen om folkpensionering tillämpas intill utgången av år 1957.

78 §.

Medel, som influtit vid tvångsindrivning av försäkringspremier, vilka debiterats under den tidigare lagens om folkpensionering giltighetstid och ännu icke redovisats, skola redovisas till pensionsanstalten per kalenderår inom tre månader efter årets slut. Till redovisningen skall fogas förteckning över avkortningar och avskrivningar av försäkringspremier. Angående orsaken till avkortningarna och avskrivningarna skall samtidigt företes av pensionsanstalten föreskriven utredning.

Efter den 1 januari 1957 indrivna premietillägg, hänförande sig till ovan i 1 mom. nämnda försäkringspremier, tillfalla kommunen.

79 §.

Har under giltighetstiden för den tidigare lagen om folkpensionering debiterad försäkringspremie på grund av besvär avlyfts eller nedsatts, skall pensionsanstalten återbetala vad som för mycket erlagts.

80 §.

Ärenden rörande pensioner, understöd och andra förmåner i enlighet med den tidigare lagen om folkpensionering samt lagarna om ålderdomsunderstöd och invaliditetsunderstöd handläggas i pensionsanstalten enligt tidigare stadganden, likväl så, att stadgandena i 73 och 74 §§ folkpensionslagen från och med den 1 april 1957 skola tillämpas i fråga om sökande av ändring i pensionsanstaltens beslut.

81 §.

Vad i den tidigare lagen om folkpensionering samt lagarna om ålderdomsunderstöd och invaliditetsunderstöd och i stöd av dem är stadgat eller föreskrivet om handläggning av ärenden rörande folkpension samt ålderdoms- och invaliditetsunderstöd liksom även om sökande av ändring i pensionsanstaltens beslut i dessa ärenden, skall fortfarande äga tillämpning intill den 31 mars 1957. Vad om förstärkta styrelsens sammansättning är stadgat, skall likväl iakttagas redan från den 1 januari 1957.

82 §.

Har försäkrad avlidit under år 1957, beaktas vid beräkningen av den i 33 § 2 mom. folkpensionslagen avsedda tiden även den tid, under vilken honom i enlighet med tidigare lagar beviljad folkpension eller ålderdoms- eller invaliditetsunderstöd förfallit till betalning. Från begravningsbidrag avdrages härvid även ålderdoms- och invaliditetspensionens spar- och fyllnadsdel samt extra förhöjningar av dem och av ålderdoms- och invaliditetsunderstöden.

83 §.

Sedan folkpensionslagen trätt i kraft, erläggas folkpensionerna omräknade i enlighet med 95 § folkpensionslagen sålunda:

1) att årsinkomsten fastställes genom multiplikation av den omräknade årsinkomst, som utgjort grund för tilläggspension, ålderdomsunderstöd eller invaliditetsunderstöd, med talet 12, varefter från resultatet avdrages ålderdoms- eller invaliditetspensionen; och

2) att, då av tvenne makar den ena erhållit tilläggspension och den andra ålderdoms- eller invaliditetsunderstöd, deras gemensamma understödsdel beräknas enligt den årsinkomst, som utgjort grund för tilläggspensionen; samt

3) att vid höjning av understödsdelen och gränsinkomsten pensionstagarens civilstånd, barnens antal och boningskommunens kommungrupp beaktas i enlighet med de vid utbetalningen av pensioner och understöd använda handlingarna och utredning därom, huruvida båda makarna erhålla pension, i enlighet med de uppgifter, som kunna erhållas ur pensionshandlingarna.

Framgår det av de handlingar, som äro i pensionsanstaltens besittning, att den enligt 1 mom. omräknade understödsdelen uppenbarligen väsentligt avviker från den jämlikt folkpensionslagen fastställda pensionens understödsdel, skall pensionsanstalten ofördröjligen kontrollera pensionens storlek och, efter att av pensionstagaren eller distriktsombudsmannen eller annan myndighet hava införskaffat nödiga uppgifter, rätta understödsdelen i enlighet med folkpensionslagen från och med den tidpunkt, då lagen trädde i kraft.

Kontroll i enlighet med 2 mom. skall verkställas jämväl om pensionstagaren det yrkar.

84 §.

Pensionsanstalten handhar fortfarande i enlighet med den tidigare lagen om folkpensionering före utgången av år 1956 tecknade frivilliga pensionsförsäkringar, såframt ej återköp avtalas med den försäkrade.

85 §.

Pensionsanstalten skall framlägga i 22 § avsedd beräkning för år 1957 i så god tid, att den kan behandlas i anslutning till den första tilläggsbudgeten för år 1957.

86 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1957.

Förberedande åtgärder för införande av folkpensionslagen må vidtagas och ansökningar om i folkpensionslagen avsedda pensioner och andra förmåner handläggas redan före sagda dag.

Helsingfors den 7 december 1956.

Republikens President
Urho Kekkonen.

Minister
T. Leivo-Larsson.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.