407/1952

Given i Helsingfors den 28 november 1952.

Förordning om skifte.

På föredragning av lahtbruksministern stadgas med stöd av 355 § lagen den 14 december 1951 om skifte (604/51):

1 kap.

Förrättningens anhängiggörande.

1 §.

Förordnande till lantmäteriförrättning i enlighet med lagen om skifte skall ansökas skriftligen hos lantmäterikontoret. I ansökningen bör uppgivas vilka lägenheter eller ägor förrättningen är avsedd att beröra samt sökandens postadress. Till ansökan bör fogas utredning om att sökanden är berättigad att begära förrättning samt, därest sökanden icke är fastighetsägare eller med stadgad åborätt besitter lägenhet av krononatur, ställas behörig säkerhet för förrättningskostnaderna. Då styckning sökes skall sådan säkerhet likväl icke fordras.

Berör förrättning olika län, skall förordnande ansökas hos lantmäterikontoret i någotdera länet.

2 §.

Då förordnande till förrättning ansökes, skall för styrkande av äganderätten till lägenhet i alla de fall, då fånget bort lagfaras, företes utredning över att sökanden beviljats lagfart. I övriga fall kan äganderätten styrkas medelst annan enligt lag giltig handling.

Åbo som med stadgad åborätt besitter lägenhet av krononatur skall, då förordnande sökes, styrka sin rätt medelst honom tilldelat immissionsbrev.

3 §.

Ansöker den, åt vilken visst obrutet område av lägenhet överlåtits, om avskiljande av detsamma medelst styckning, skall han förete utredning om överlåtarens äganderätt och sitt eget fång.

Vid ansökan om styckning av sådant visst område, som med stöd av lagen den 9 maj 1940 om vissa slag av samfälligheter och därmed jämförliga gemensamma förmåner (204/40) överlåtits från lägenheter samfällt tillhörigt område, bör förutom överlåtelsehandlingen företes utredning om att överlåtelsen fastställts medelst laga kraft vunnet domstolsutslag.

4 §.

För boställe ansökes förrättning av den myndighet, som handhar förvaltningen eller övervakningen av bostället.

5 §.

Vid ansökan om klyvnings-, stycknings-, ägobytes- ooh servitutsförrättning samt av i 240, 241 och 243 §§ lagen om skifte nämnda förrättningar skall till ansökningen fogas av lantmäterikontoret utfärdat jordregisterutdrag för de lägenheter eller andra jordregisterenheter, som förrättningen är avsedd att beröra. Till ansökan om skifte, med undantag av klyvning, skifteskomplettering, tvångsbyte av ägor samt i 237 § 2 mom., 238 och 239 §§ lagen om skifte avsedd servitutsförrättning samt i 3 § 2 mom. avsedd styckning skall fogas utdrag ur mantalslängd, som utvisar lägenheternas ägare och innehavare.

Till ansökning om verkställande av förrättning på tvångsinlöst område, vilken nämnes i 240 § lagen om skifte, skall även fogas utredning av sökandens rätt att av området bilda en lägenhet eller ansluta det till tidigare förefintlig lägenhet.

Vid ansökan om nedan i 230 § nämnd syn skall utredning företes angående de lägenheter eller områden, som förrättningen är avsedd att beröra.

6 §.

Styckning, frivilligt ägobyte, nedan i 230 § nämnd fristående kartläggning och nivellering samt i 237 § 1 mom. lagen om skifte nämnd servitutsförrättning må på anmodan av den, som är berättigad att ansöka om sådan, verkställas utan lantmäterikontorets förordnande. Förrättningsingenjör skall inom trettio dagar meddela lantmäterikontoret om förrättningsuppdraget.

Vad ovan i 2 och 3 §§ är stadgat om styrkande av äganderätt skall tillämpas även då förrättningsingenjör åtager sig att verkställa förrättning utan förordnande.

Åtager sig förrättningsingenjör icke förrättning, som han anmodats att verkställa, äger han återställa de kartor och handlingar, som till äventyrs överlämnats till honom samtidigt som han underrättar den sin vägran att verkställa förrättningen.

7 §.

Vid ansökan om fristående tillandnings bildande till självständig lägenhet eller om dess förenande med tidigare förefintlig lägenhet, skall till ansökningen utöver vad ovan är stadgat fogas tillbuds stående utredning om tillandningens uppkomst, sökandens rätt därtill och delägarna däri.

8 §.

Ansökes förrättning med stöd av 347 § lagen om skifte av behörig myndighet, behöver till ansökningen icke fogas i detta kapitel stadgad utredning. Vid ansökan om flyttning av röse eller annat råmärke skall utredning lämnas angående de lägenheter och områden, som förrättningen är avsedd att beröra.

9 §.

Vid handläggning av ansökan om förordnande till förrättning äger lantmäterikontoret undersöka, huruvida formella förutsättningar för förrättningens verkställande föreligga. Äro ansökningshandlingarna ofullständiga, men finner lantmäterikontoret en komplettering av dem möjlig, skall sökanden beredas tillfälle därtill. Lantmäterikontoret skall efter att hava godkänt ansökningen utfärda förordnande om verkställande av förrättningen och överstyra ansökningshandlingarna till förrättningsingenjör.

Bifaller lantmäterikontoret icke ansökan om förordnande till förrättning, skola ansökningshandlingarna i tjänsteväg återsändas till sökanden. Var som icke nöjes med lantmäterikontorets beslut, är härvid berättigad att söka ändring i beslutet medelst till lantmäteristyrelsen ställd besvärsskrift, som jämte beslutet med biläggande av ansökningshandlingarna eller till riktigheten bestyrkta avskrifter av dem av besväranden skall överstyras till lanmäterikontoret inom trettio dagar efter det han erhållit kännedom om beslutet. Lantmäterikontoret äger översända den inkomna besvärsskriften jämte samt sitt eget utlåtande till lantmäteristyrelsen.

10 §.

Förrättningsingenjör, som förordnats att förrätta storskifte, nyskifte eller klyvning, skall i samband därmed utan särskilt förordnande på sakägares anmodan även verkställa, i samband med stor- och nyskifte, klyvning av lägenhet samt, då förordnande utfärdats endast om avskiljande av någon andel av lägenheten medelst klyvning, även avskiljande av annan andel, därest den, som önskar avskiljandet, företer i 2 § stadgad utredning om sin rätt att åvägabringa sådant avskiljande och lagliga förutsättningar därför i övrigt föreligga.

Överföring av område, andel eller förmån från en lägenhet till en annan må i samband med skifte, styckning, ägobyte eller rågång verkställas utan särskilt förordnande.

11 §.

Äro delägarna i klyvning, som omfattar två eller flere till samma kommun hörande lägenheter, ense om att förvandla förrättningen till nyskifte, kan lantmäterikontoret på framställning av förrättningsingenjören utfärda förordnande om nyskifte.

12 §.

Därest förrättningsingenjör, som förordnats till förrättning, finner sig vara jävig, skall han omedelbart därom underrätta lantmäterikontoret.

2 kap.

Allmänna föreskrifter angående förfarandet vid förrättning.

13 §.

I det protokoll, som vid förrättning föres, skall antecknas huru sammanträdet kungjorts, närvarande sakägare och deras ombud samt offentliga ombud. Därjämte skall i protokollet redogöras för förrättningens förlopp, vad som i varje ärende yrkas och överenskommes, liksom även för förrättningsmännens beslut.

Skall förrättning delgivas sakägare eller myndighet medelst särskild kallelse, skall i protokollet antecknas till vilka sådana kallelser utgått och när de, vederbörligen antecknade i böckerna, inlämnats till posten för befordran.

Få besvär över förrättningsmännens beslut särskilt anföras under förrättningens gång, skola sakägarna meddelas underrättelse och i protokollet göras anteckning därom, huru ändring av beslutet kan sökas, och bör härvid beaktas vad i 95 § punkterna 3, 4 och 5 är stadgat.

Överenskommelse mellan sakägarna och förrättningsmännens beslut må även utskrivas såsom bilaga till protokollet.

Protokollet skall färdigt utskrivet omedelbart eller, därest förrättningen fortsättes, vid nästföljande sammanträde uppläsas. Protokollet skall undertecknas av förrättningsingenjören och godemännen.

14 §.

Befinnes under förrättningens gång för förrättningens verkställande sådan utredning erforderlig, som tidigare icke företetts, äger sakägaren anskaffa sådan. Har förordnande om verkställande av förrättning utfärdats utan ansökan av sakägare, skall förrättningsingenjören anskaffa sådan utredning, såvida den kan erhållas av myndigheterna.

15 §.

Framgår under förrättning, att för bevakande av någon sakägares rätt erfordras i lagen angående förmynderskap förutsatt godman, äger förrättningsingenjören därom underrätta förmyndarnämnden och i mån av behov avbryta förrättningen till dess godman förordnats.

16 §.

Förrättningsingenjören äger för godemännen och sakägarna föredraga allt, som hör till verkställandet av förrättningen. Förrättningsmännen skola söka utfinna sådana förfaringssätt, genom vilka förrättningens ändamål bäst uppnås, samt framlägga dem för sakägarna.

Förrättningsmännen skola innan beslut fattas alltid rådgöra med sakägarna. Äro sakägarna berättigade att i saken överenskomma, skola förrättningsmännen söka förmå dem att enas.

Sakägarna skola vid överläggning och beslut samt även annars, då de skola yttra sig i någon fråga, erhålla skälig betänketid.

17 §.

Lantmäteriförrättningar böra i allmänhet handläggas i den ordning förordnande utfärdats eller åtagande ägt rum, dock med beaktande av att arbetena förläggas till lämplig tidpunkt av året.

18 §.

Är sakägarnas fortgående närvaro på förrättningsplatsen medan förrättningen pågår icke nödvändig, skola förrättningsmännen vid förrättningssammanträdet besluta, huru sakägarna skola kallas att ånyo infinna sig.

3 kap.

Inledande åtgärder och påbörjandet av handläggningen.

19 §.

Förrättningsingenjör skall efter att ha erhållit förordnande till förrättning hos lantmäterikontoret anhålla om att till sitt förfogande erhålla de kartor och handlingar, som äro nödiga för förrättningens handläggning och som enligt lantmäteristyrelsens förordnande kunna utlånas för förrättningen.

20 §.

Utlånas vid förrättning nödiga kartor och handlingar icke av lantmäterikontoret, skall sökanden anskaffa kopior eller utdrag.

21 §.

Finner förrättningsingenjör oklarhet råda i frågan om vilka offentliga ombud, som erfordras vid förrättning, skall han hos lantmäterikontoret anhålla om uppgift därom.

22 §.

I 70 § 1 mom. lagen om skifte stadgad kungörelse skall av förrättningsingenjören överstyras till vederbörande myndighet för att anslås på kommunens anslagstavla. Förrättningsingenjören skall likaså draga försorg om kungörelsens införande i tidning.

23 §.

I 184 och 220 §§ lagen om skifte stadgad kungörelse, som skall delgivas på samma sätt som skriftlig stämning, kan på landet och i köping överstyras genom länsmannens och i stad genom magistratens förmedling.

Ett exemplar av kungörelsen med anteckning om delgivandet skall fogas till förrättningshandlingarna.

24 §.

Skall strömfall skiftas, bör förrättningsingenjören minst två veckor före första sammanträdet om tidpunkten för skiftet meddela distriktsingenjören i vederbörande väg- och vattenbyggnadsdistrikt.

25 §.

Vid första sammanträdet skall förrättningsingenjören uppläsa sitt förordnande och efterfråga till äventyrs föreliggande anmälningar om jäv mot förrättningsmännen eller hinder för förrättningen.

26 §.

Innan beslut om förrättnings omfång fattas, skola alla de, vilkas ägor förrättningen kan komma att beröra, beredas tillfälle att uttala sin åsikt i frågan.

Synes skäl föreligga att utsträcka nyskifte, skifte av tillandning, skifte av fristående samfällt område, skifteskomplettering eller ägobyte att beröra även andra områden än dem, som avses i förordnandet till förrättningen och äro ägarna eller innehavarna av dessa områden icke närvarande vid sammanträdet, skall för behandling av frågan angående förrättningens omfång hållas nytt vederbörligen kungjort sammanträde, till vilket även dessa skola kallas.

27 §.

Vid undersökning av förutsättningarna för och omfånget av nyskifte skall syn förrättas och beskrivning uppgöras över ägoskiftenas på lägenheten antal, belägenhet och allmänna art, nyodlings- och torrläggningsmöjligheterna samt möjligheterna att förbättra ägoplaceringen, vägnätet och gränsdragningarna, utflyttningsplatser för lägenheter och andra på saken inverkande omständigheter, varjämte nödiga nytto- och kostnadskalkyler böra verkställas. Äro sakägarna ense om att nyskifte skall verkställas och överenskomma de om dess omfattning, behöver sådan syn, som ovan föreskrivits, icke förrättas, ej heller beskrivning samt nytto- och kostnadskalkyl utarbetas.

28 §.

Begränsas nyskifte till att omfatta del av tidigare skifteslag, skola alla ägor på en och samma lägenhet intagas i skiftet, om det befinnes ändamålsenligt.

29 §.

Vid beräkningen av kostnaderna för nyskifte skola förrättningsingenjörens, godemännens, de sakkunnigas och hjälpkarlarnas arvoden, utflyttnings- och vägbyggnadskostnader samt andra av skiftet förorsakade olägenheter och utgifter beaktas.

Vid beräkningen av den nytta nyskifte medför skola ägornas lämpligare placering och det därigenom förkortade avståndet mellan ägorna, förbättringen av torrläggningsmöjligheterna, gränsdragningarna och vägnätet samt nyttan av dessa och andra av skiftet förorsakade förbättringar för lant- och skogshushållningen liksom även andra eventuella fördelar av skiftet beaktas.

30 §.

Vid undersökning av förutsättningarna för skifte av vattenområde eller fristående samfällt område skall uppmärksamhet bland annat fästas vid, huruvida små lägenheters andelar av området lämpligen kunde lämnas samfällda eller huruvida sådan andel med stöd av 241 § 1 mom. lagen om skifte med ägarnas av vederbörande lägenheter tillstånd kunde överföras till annan lägenhet.

31 §.

Förrättningsmännen kunna för bestridande av under förrättningens gång förekommande utgifter förordna, att medel skola uppbäras av delägarna i förrättningen. Uppgiften att uppbära medel och erlägga betalningarna kan överlåtas åt syssloman eller, om sådan icke finnes, åt annan därtill utsedd person.

4 kap.

Kartläggning och beskrivning av ägor samt arealuträkning.

32 §.

Finnes gammal karta över område, som beröres av förrättning och kan dess användning komma i fråga, skall förrättningsingenjören efter att hava kontrollerat kartans tillförlitlighet överväga, huruvida den kan användas eller om ny kartläggning är nödig. Kartläggning skall icke företagas, därest kartan genom avhjälpande av fel och brister kan göras tillräckligt tillförlitlig och fullständig med kännbart mindre kostnader än vad ny kartläggning skulle kräva.

Ny kartläggning bör likväl verkställas, därest de vid förrättningen närvarande sakägarna enhälligt det önska. Härvid behöver ovan föreskriven granskning icke verkställas.

33 §.

Förrättningsingenjör äger vid undersökning av gammal kartas tillförlitlighet verkställa nödiga mätningar för jämförelse av kartan med ägorna samt utföra beräkningar av vilken kostnad rättelse, komplettering och möjligen nödig kopiering av kartan skulle draga samt huru mycket ny ägomätning skulle komma att kosta. Resultatet skall antecknas i protokollet.

34 §.

Finner förrättningsingenjören ny kartläggning nödig och nöjer sig flertalet sakägare, beräknat enligt arealerna av deras skifte underkastade ägor, med förrättningsingenjörens beslut, skall detta iakttagas. I annat fall bör förrättningsingenjören ofördröjligen underställa ärendet lantmäterikontorets avgörande. I lantmäterikontorets beslut får ändring icke sökas.

35 §.

Har vid förrättning icke verkställts omkretsrågång, skola omkretsrårna för det område, som skall kartläggas, i samband med kartläggningen upprensas och mätas.

36 §.

Kartläggning av ägor verkställes antingen såsom precisionsmätning eller såsom ägomätning.

Precisionsmätning bör tillämpas på områdens för vilka stads- eller byggnadsplan fastställts eller enligt förordnande skall uppgöras. På övriga områden skall ägomätning tillämpas. Likväl kan även på dessa områden tillämpas precisionsmätning, om flertalet sakägare, beräknat enligt arealerna av deras skifte underkastade ägor, det önskar eller lantmäteristyrelsen på hemställan av förrättningsingenjören så förordnar. I lantmäteristyrelsens beslut får ändring icke sökas.

37 §.

Vid precisionsmätning skall iakttagas vad om stadsplanemätningar är stadgat.

38 §.

Vid kartläggning av enskildheter skola ägoslagen samt andra för kartans åskådlighet och användning nödiga detaljer påtecknas kartan.

För varje ägoslag avskiljas de olika ägofigurerna sålunda, att varje figur i huvudsak omfattar likartad och likvärdig mark.

På skogsmarker skola de odlingsbara markerna avskiljas från de icke odlingsbara. Impediment skola avskiljas från övriga ägor.

39 §.

Vid nyskifte skall förutom förrättningskarta en arbetskarta vid behov upprättas.

40 §.

Såsom i 82 § lagen om skifte avsedd ägobeskrivning användes kartbeskrivning eller, där sådan icke är nödig, hävdebeskrivning eller annan handling, där ägofigurerna äro uppräknade.

41 §.

Arealuträkning skall verkställas så, att ett mot mätningens och kartmaterialets noggrannhet svarande resultat ernås.

5 kap.

Mantalssättning.

42 §.

Mark, som icke tidigare är mantalsatt, åsättes, förutom i samband med storskifte mantal sålunda, att för varje hektar mark under nedannämnda grupper av markslag påföres beroende av ägornas genomsnittliga bonitet inom varje grupp, i tiotusendedels mantal följande värden:

åker och till sådan lämplig mark 70--40;

naturäng och till sådan lämplig mark 50--10;

skogsmark 20--2; samt

vattenområde 5--1.

6 kap.

Fastställande av tomtplatser samt verkställande av torrläggnings- och vägbyggnadsarbeten.

43 §.

Frågan om i 177 § lagen om skifte avsett fastställande av tomtplatsen skall av förrättningsmännen såvitt möjligt upptagas till behandling och avgörande på en gång.

Då för lägenhet eller lägenhetsdel fastställes ny tomtplats, skola förrättningsmännen på marken utstaka de områden av annans mark, som härför temporärt böra ställas till lägenhetens eller lägenhetsdelens förfogande.

Finnes på ägor, som skola ställas till annans förfogande, byggnader, stängsel, trädbestånd, växande gröda eller annat sådant, skola förrättningsmännen, såvida sakägarna icke överenskomma om inlösen av dem eller de icke på grund av sin beskaffenhet lämpligen kunna fortfarande nyttjas av ägaren, fastslå och anteckna deras antal och art att vid de slutliga räkenskaperna för förrättningen beaktas.

Förorsakar fastställande av ny tomtplats utflyttning av byggnader, skola förrättningsmännen uppgöra en förberedande kalkyl över kostnaderna för utflyttningen och därav föranledda andra arbeten.

44 §.

Frågan om verkställande av i 97 § lagen om skifte nämnda torrläggnings- och andra arbeten bör upptagas till behandling vid förrättningens början. Befinnes torrläggning nödig och ekonomiskt lönande, skall förrättningsingenjören tillställa vederbörande lantbruksingenjör en karta över området och en förteckning över lägenheterna och deras ägare samt, då planen berör för lägenheterna samfällt vattenområde, tillandning eller annat samfällt område, även utredning av i vilket förhållande lägenheterna äro delaktiga däri.

Är lägenhet tillfälligt skiftad eller har sämjoskifte därå länge varit gällande, skall i förteckningen även nämnas delägarna i lägenheten och envars andel däri.

45 §.

Lantbruksingenjören skall underrätta förrättningsingenjören för skiftesförrättningen om de sammanträden, som hållas med anledning av torrläggningsfrågan.

46 §.

Önska sakägarna eller någon av dem, att torrläggningsarbetet skall verkställas i samband med skiftet, och är arbetet av sådan art, att beslut därom icke kan fattas på sätt i 97 § 3 mom. lagen om skifte är stadgat, skall lantbruksingenjören draga försorg om att en ansökan av de personer, som förorda arbetet, ofördröjligen insändes till 1 antbruksstyrelsen.

Ansökningen skall snarast möjligt handläggas och arbetet skall, därest ansökningen bifalles, utföras i brådskande ordning. Lantbruksstyrelsen skall meddela förrättningsingenjören för skiftesförrättningen om frågans avgörande och samtidigt överstyra till honom kopior av kartorna och handlingarna rörande torrläggningsplanen.

47 §.

I ärende angående torrläggning enligt 97 § 3 mom. lagen om skifte skall lantbruksingenjören tillställa förrättningsingenjöreu för skiftesförrättningen kartorna och handlingarna rörande torrläggningsplanen samt avgiva utlåtande angående företagets ekonomiska lönsamhet och ändamålsenlighet, varefter ärendet skall upptagas till behandling och avgörande vid skiftesförrättningssammanträde.

48 §.

Sedan frågan om verkställighet av ovan i 47 § avsedd torrläggningsplan avgjorts genom laga kraft vunnet beslut, skall förrättningsingenjören genom lantmäterikontorets förmedling översända, den utarbetade planen jämte eget utlåtande till lantbruksstyrelsen, som äger förordna en lantbruksingenjör att skyndsamt utföra arbetet och ställa härför nödiga medel till hans förfogande samt om frågans avgörande underrätta förrättningsingenjören för skiftesfÖrrättningen.

49 §.

Vid gradering av ägor, som skola torrläggas i samband med skifte, skall den förbättring av ägornas naturliga beskaffenhet och den ökning av den rena avkastningen, som genom torrläggningen åstadkommes, tagas i betraktande. Graderingen skall vid behov justeras i samband med utarbetandet av det förberedande skiftesförslaget såsom i 137 § lagen om skifte är stadgat.

Vid fördelningen av torrläggningskostnaderna mellan delägarna skall beaktas vad i 1 mom. är stadgat.

50 §.

Genomföres torrläggning av mark, skall placeringen av ägorna på det område, som skall torrläggas, icke verkställas innan platserna för avloppsdikena utstakats på marken och utsatts på förrättningskartan.

Uppskjutes genomförandet av torrläggningsplan av en eller annan orsak tills vidare, skola platserna för de planerade avloppsdikena likväl vid ägoplaceringen beaktas och för detta ändamål i mån av behov utstakas på marken och utsättas på förrättningskartan.

51 §.

Har torrläggning verkställts i samband med skifte, skall syssloman i mån av behov utses att draga försorg om underhållet av de grävda avloppsdikena intill dess de nya ägorna tillträdas.

Kostnaderna för underhållet fördelas mellan delägarna i skiftet enligt samma grunder som dessa förordnats att deltaga i erläggandet av torrläggningskostnaderna.

52 §.

Frågan därom, huruvida vid storskifte och nyskifte de viktigaste av de av skiftet påkallade nya vägarna i enlighet med 98 § lagen om skifte böra planeras och deras byggande påbörjas förrän skiftesförslaget är färdigt, skall upptagas till behandling vid förrättningens början.

Finner förrättningsingenjör vid verkställande av storskifte eller nyskifte, att breddning eller flyttning av allmän väg inom området vore av nöden eller erfar han annars att frågan härom eller om byggande av ny allmän väg är anhängig, skall han i god tid meddela väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om det sammanträde, vid vilket frågan härom skall upptagas till behandling.

Befinnes i samband med förrättningen breddning eller flyttning av allmän väg nödvändig, skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen handlägga de härav påkallade åtgärderna i brådskande ordning.

53 §.

Utföres på område, som skall skiftas, under ledning av vederbörande myndighet torrläggningsarbeten samtidigt som vägarbeten skola verkställas, skall den fackman, som leder torrläggningsarbetena, så vitt möjligt anlitas som hjälp vid anläggandet och iståndsättandet av vägarna.

54 §.

Förrättningsingenjör för skiftesförrättning kan i den avsikt, som nämnes i 98 § 1 och 2 mom. lagen om skifte, vända sig direkte till vederbörande lantbruksingenjörsdistrikt, väg- och vattenbyggnadsdistrikt eller skogsförbättringsdistrikt. Om denna sin åtgärd skall han samtidigt underrätta lantmäterikontoret.

7 kap.

Gradering och hädvdebeskrivning.

55 §.

Till odlad jord hänföres trädgård, åker, kärrodling, äng och för odling lämpligt kulturbete.

Till odlingsbar jord hänföres sådan till åker, kärrodling, äng och kulturbete lämplig icke odlad jord, som med beaktande av förhållandena och odlingsmetoderna på orten, ägans beskaffenhet, dess belägenhet i förhållande till hushållningscentrum och de odlade ägorna, dess form, lutningsförhållanden och omfattning anses kunna förmånligt upptagas till odling.

Till skogsmark hänföres område, som på grund av sin beskaffenhet och belägenhet bäst lämpar sig för skogsväxt.

Till impediment hänföres äga, som på grund av sin beskaffenhet och användning bör betraktas som värdelös i jämförelse med övriga ägor.

Tomt, väg, avloppsdike, grus- och lertäkt samt annan sådan plats liksom även annan äga med särskild användning hänföras till den ägoslagsgrupp, vartill den med hänsyn till sin beskaffenhet och belägenhet lämpligast kan anses höra.

56 §.

Odlad jord graderas på basen av sin lantbruksavkastning.

Odlingsbar jord, som anses vid skiftet komma att bliva utbytt mot odlad jord eller i en nära framtid upptagas till odling, graderas på basen av det värde den beräknas äga då den upptagits till odling. Annan odlingsbar äga graderas med beaktande av dess nuvarande avkastning samt odlingsmöjligheten, beroende av dess läge och beskaffenhet.

Odlingsbar jord, som graderas i enlighet med det värde den upptagen till odling skulle äga, avskiljes till ägofigur sålunda, att därav bildas ett så regelbundet och vid odling användbart område som möjligt.

Skogsmark graderas på basen av skogsbrukets avkastning.

Tomt, grus- eller lertäkt och annan uttagsplats för dylikt material samt annan äga med särskild användning graderas genom jämförelse av dess bruksvärde med de värden för de övriga ägorna, som lagts till grund för graderingen.

Har äga sådant särskilt värde, som i 101 § 2 mom. och 102 § 2 mom. lagen om skifte är sagt, skall vid graderingen iakttagas vad i sagda lagrum är stadgat.

57 §.

Vid fastställande av gradtal på grund av lant- och skogsbruksvärden beräknas ortens bästa åker motsvara gradtalet hundra. Är den bästa åkern på det område, som skall skiftas, väsentligt sämre än den bästa åkern på orten, åsättes den ett motsvarande lägre gradtal. Gradtalen för övriga åkrar och andra ägor fastställas genom jämförelse av deras värden med värdet av den bästa åkern på det område, som skall skiftas.

Har äga i 101 § 2 mom. eller 102 § 2 mom. lagen om skifte avsett särskilt värde och beaktas detta varde vid graderingen, skall dess gradtal fastställas i förhållande till de på basen av 1 mom. fastställda gradtalen.

58 §.

Då graderingen verkställes, skall på kartan antecknas alla de graderingsskillnader, som icke antecknats i samband med kartläggningen. Antingen i samband med graderingen eller därförinnan skola de odlade och odlingsbara ägornas samt, därest det befinnes nödigt, övriga ägors, i synnerhet kärrmarkernas, naturliga egenskaper undersökas, såsom mull- och torvlagrens beskaffenhet och tjocklek liksom även älvens art och på skogsmarker det plantbestånd, varav skogs- eller mosstypen framgår.

Vid skiftesförrättningar, där den sammanlagda arealen av de odlade ägorna och sådana odlingsbara ägor, som graderats i enlighet med det värde de upptagna till odling, skulle äga, överstiger etthundra hektar, skola de i 1 mom. nämnda odlade och odlingsbara ägornas bonitet på lämpligt sätt antecknas på kartan, såvida en dylik anteckning icke gör kartan otydlig.

59 §.

Vid skiftesförrättningar, där arealen av de odlade ägorna och sådana odlingsbara ägor, som graderats i enlighet med sitt värde såsom odlade, sammanlagt utgör mer än etthundra hektar, skall till grund för graderingen av ägorna på det område, som skall graderas, läggas ett nödigt antal mallägor. Av varje ägoslag, som i mera betydande utsträckning förekommer på området, skall tagas en huvudmalläga, vars gradtal fastställes genom noggrann undersökning av markens beskaffenhet samt med beaktande av huru de i lagen om skifte stadgade värderingsgrunderna i detta fall skola tillämpas. Härjämte skall för de olika ägoslagen utväljas mallägor ur varje jordartsgrupp inom varje ägoslag samt nr olika avståndszoner med beaktande av de lokala förhållandena.

Över mällägorna skall en särskild beskrivning utarbetas.

I förrättningsprotokollet skall intagas redogörelse för graderingsgrunderna. I protokollet skall särskilt nämnas, huru bland annat odlingsbara ägor graderats, med beaktande av stadgandena i 56 § 2 mom., ävensom ägor, vilkas i 101 § 2 mom. eller 102 § 2 mom. lagen om skifte avsedda särskilda värde vid grader ingen beaktats, samt angivas servitut eller nyttjanderätt underkastade ägor.

60 §.

Anteckningar rörande hävderår och hävd skola i samband med graderingen justeras.

61 §.

Ägorna skola i hävdebeskrivningen antecknas lägenhetsvis och skiftesvis samt grupperas i åkrar, ängar, odlingsbar jord, skogsmarker, impediment och vattenområden.

Kärrodling och trädgård hänföres till åker samt för odling lämpligt kulturbete antingen till åker eller till äng beroende på vart den på grund av sin beskaffenhet närmast är hänförlig.

De odlingsbara ägorna indelas i olika grupper på basen av huruvida de graderats enligt sitt värde såsom upptagna till odling eller såsom icke odlade.

Vid grupperingen av vattenägor i hävdebeskrivning särskiljas strömfall samt fångstplatser och övriga vattenområden till särskilda grupper.

En mera detaljerad gruppering av mark- och vattenägor än ovan nämnts, är tillåten därest förrättningsingenjören finner det nödigt.

Vid skiftesförrättning, vars område omfattar minst fem kartdelar, skall hävdebeskrivning för varje kartdel utarbetas. Finner förrättningsingenjören det nödigt, kan hävdebeskrivning även vid mindre förrättning utarbetas för varje kartdel.

62 §.

I hävdebeskrivning skola lägenheterna intagas i den ordning de upptagits i jordregistret, såvida icke särskild orsak annat påkallar.

63 §.

Ägor, som överlåtits till annans nyttjande, uppräknas i hävdebeskrivningen särskilt i samband med ägorna på vederbörande lägenhet, men i sammanställningen i slutet av hävdebeskrivningen särskiljas de icke från lägenhetens övriga ägor.

64 §.

För två eller flere lägenheter gemensamma ägor uppräknas i hävdebeskrivningen särskilt.

Till lägenhet hörande vägar inom dess gränser skola i hävdebeskrivningen på samma sätt som övriga ägor uppräknas under vederbörande lägenhet. Har för två eller flere lägenheter gemensam vägmark tidigare avskiljts, skall den antecknas i hävdebeskrivningen såsom, i 1 mom. är stadgat. Allmänna vägar uppräknas var för sig efter de till lägenheterna hörande ägorna.

65 §.

Vad ovan är stadgat angående lägenhet gäller i tillämpliga delar även i fråga om sådan lägenhetsdel, som brukats enligt sämjoskifte eller provisoriskt skifte.

66 §.

Graderingsvärdet för äga erhålles genom multiplicering av en figurs areal med gradtalet och det erhållna resultatet ytterligare med 10. Graderingsvärdet angives i hela tal eller, vid behov med en tiondedels noggrannhet.

67 §.

I slutet av hävdebeskrivningen uppgöres en sammanställning, som utvisar det sammanlagda antalet av de till varje lägenhet hörande ägorna och deras graderingsvärden, antalet skiften på varje lägenhet samt för olika lägenheter samfällda ägor och i 64 § 2 mom. nämnda allmänna vägar.

Vid föredragning av hävdebeskrivningen i enlighet med 106 § 2 mom. lagen om skifte bör samtidigt meddelas, att hävdebeskrivningen senare kan justeras, därest omständigheter yppas, som påkalla ändring därav.

Önskar någon delägare, därom tillfrågad, särskilt fördjupa sig i hävdebeskrivningen, skall denna samt kartan under skälig tid hållas till påseende på förrättningsplatsen.

68 §.

Vid klyvning av lägenhet, vilken undergått provisoriskt skifte eller hävdats enligt sämjoskifte och från vilken visst område exproprierats eller avskilts till lägenhet, skola förrättningsmännen i det uti 24 § lagen om skifte nämnda syftet undersöka, huruvida området Överlåtits från hela lägenheten eller från viss delägares andel.

8 kap.

Skiftes förslag.

69 §.

För utläggningen av ägorna skola förrättningsmännen undersöka:

1) huruvida lägenheterna på sina gamla platser hava tillräckligt med odlad och odlingsbar jord, huruvida tomtplatsens trånghet eller avståndet till betesmark bereder dem svårigheter, huru de odlingsbara markernas upptagande till odling och ett ändamålsenligt utnyttjande av skogsmarkerna bäst kan befrämjas, samt vilken nytta utflyttningar av lägenheterna skulle medföra;

2) huruvida lämpliga platser för utflyttning av lägenheterna finnas samt vilka möjligheter att utvidga odlingarna, inrätta permanenta betesmarker och över huvud bedriva gårdsbruk på lägenheterna de nya platserna skulle erbjuda; samt

3) vilka lägenheter eller lägenhetsdelar, som bäst lämpa sig för utflyttning och vart utflyttningarna borde ske.

70 §.

Ägorna skola utläggas sa, att skiftena icke bliva avlånga, spetsiga, oregelbundna eller annars oformliga, utan så förmånliga som möjligt med tanke på ett ändamålsenligt utnyttjande av marken.

Skiftena böra bildas så, att de såvitt möjligt begränsas av vägar eller avloppsdiken eller andra bestående naturliga gränser. Är detta icke möjligt, skola gränserna i mån av möjlighet dragas raka och i enlighet med vad utnyttjandet av varje figur kräver.

Skogsskiftena skola bildas så, att de så förmånligt som möjligt kunna utnyttjas för skogsbruk.

Vid planeringen av ägornas placering och gränsdragningar skola syner verkställas i terrängen.

71 §.

Då skiftesförslaget framläggas, skall i protokollet förklaras och antecknas, huruvida och i vilken omfattning olika ägoslag med avvikelse från repartitionen utbytts mot varandra samt huruvida och i vilken utsträckning lägenhet erhållit mer eller mindre ägor än vad som enligt repartitionen skulle tillkomma den.

72 §.

Frågan om överföring av tillandningsområde från en lägenhet till en annan i samband med skifte, såsom i 243 § lagen om skifte är stadgat, handlägges i samband med skiftesförslaget sedan det på den egentliga delningsgrunden baserade skiftesförslaget färdigställts.

73 §.

Vid skiftet skall för varje lägenhet på kartan och i handlingarna antecknas en littera, för vilket i första hand skall användas registernumret, vid behov utökat med en bokstav.

74 §.

I delningsboken skall före repartitionen uppgivas arealerna och graderingsvärden för alla ägor på det område, som skall skit tas, varjämte de ägor, som skola avskilja till samfällda områden, skola beskrivas.

Utöver vad i 138 § 1 mom. lagen om skifte är stadgat angående anteckningarna i delningsboken, skall däri även nämna varje lägenhets namn, ägare eller innehavare, andel av hemmansnumret, mantal, antalet nya skiften och lägenheten tilldelad ägor samt de servitut, som belasta dem.

I delningsboken skall likaså angivas huruvida den omfattar alla ägor i by eller på lägenhet eller endast en del av dem.

Omfattar nyskifte endast en del av en lägenhets ägor, skall i delningsboken göras en beräkning, som utvisar, huru arealerna för lägenhetens olika ägoslag på grund av nyskiftet förändrats.

75 §.

Lantmäterikontoret skall antingen då förordnande till förrättning utfärdas eller senare, då skäl därtill anses föreligga, utfärda i 141 § lagen om skifte nämnd föreskrift om att skiftesförslaget skall underställas lantmäterikontoret för granskning.

76 §.

Tillträdet av nya ägor skall vid nyskift såvitt möjligt fastställas till en sådan tidpunkt, att likviderna hinna uppgöras, innan ägorna övergå till de nya ägarna.

9 kap.

Likvider.

77 §.

Grunderna för likviderna skola antecknas i förrättningsprotokollet.

78 §.

I 153 § lagen om skifte avsedda likvider skola uppgöras så, att av likviden framgår vilka figurer den berör samt huru grunderna för likviden tillämpats i fråga om varje figur. De i nämnda paragrafs 2 och 3 mom. nämnda likviderna skola uppgöras med beaktande av tiden för tillträdet av de nya ägorna.

79 §.

Över utflyttningskostnader samt i 156 § lagen om skifte nämnda vägbyggnadskostnader och kostnader för grävning av avloppsdike, därest sistnämnda arbeten icke utföras med för jordförbättringsarbeten reserverade model, skall uppgöras ett värderingsinstrument, vari kostnaderna för de olika arbetena och de ersättningar, som skola hänföras till utflyttningskostnaderna, skola förklaras, samt vari bör angivas, vilka lägenheter som deltaga i erläggandet av kostnaderna, i vilket förhållande detta sker samt vad envar skall erlägga.

Över sådana i 1 mom. nämnda kostnader och ersättningar, vilka sakägarna icke önska utbetalda i förskott av statens medel, uppgöres mod iakttagande i tillämpliga delar av stadgandena i 1 mom. ett särskilt värderingsinstrument, i vilket även bör nämnas, huru lägenheterna skola erlägga dem påförda avgifter.

Ur interimistiskt värderingsinstrument för utflyttningskostnader, som jämlikt 144 § lagen om skifte uppgöres vid nyskifte så snart skiftesförslaget blivit fastställt, kunna anteckningarna om huru delägarna deltaga i erläggandet av utflyttningskostnaderna bortlämnas. Det samma gäller i stadganden om understödande av lantmäteriförrättningar med statsmedel förutsatt värderingsinstrument över vägbyggnads- och torrläggningskostnader.

Över i 147 § 4 mom. lagen om skifte avsedd inlösen av byggnad samt i 148 § lagen om skifte förutsatt skifte och inlösen av två eller flere sakägare gemensamt tillhörig byggnad, anläggning, trädgård och plantering skall uppgöras ett särskilt värderingsinstrument eller ock skall anteckningar om dem införas i protokollet. Utflyttningskostnad på grund av inlösen av byggnad, anläggning, trädgård eller plantering antecknas i värderingsinstrumentet för utflyttningskostnaderna.

80 §.

Befinnes vid skifte av två eller flere delägare gemensamt tillhörig byggnad, anläggning, trädgård eller plantering, att en del av byggnads eller annat föremåls värde bör betraktas som någon delägares enskilda egendom, skall i protokollet eller i det uti 79 § 4 mom. nämnda värderingsinstrumen- tet antecknas på vilken grund sålunda förfarits.

81 §.

För fastställande av den i 145 § lagen om skifte nämnda nyttan skall vid nyskifte alltid och vid andra skiftesförrättningar vid behov utföras en särskild beräkning av de proportionstal, som böra tillämpas vid fördelningen av utflyttningskostnaderna mellan sakägarna. Beräkningen inskrives i protokollet, där så lämpligen kan ske, men i annat fall bör däröver ett särskilt instrument uppgöras.

82 §.

Vid behandling av likvider, som förorsakas av skifte, skola särskilda värderingsinstrument uppgöras i frågor, som beröra bland annat:

1) penningersättning, som skall fastställas jämlikt 19 § lagen om skifte;

2) ersättning för överlåtande av ägor före tidpunkten för det allmänna tillträdet av ägorna för i enlighet med 98 § lagen om skifte påbörjade vägarbeten;

3) vederlag, som jämlikt 117 § 2 mom. och 119 § lagen om skifte skola fastställas för servitut;

4) penningersättning, som skall fastställas med stöd av 152 § lagen om skifte;

5) i 163 § lagen om skifte stadgade, av reglerandet av legotagares ställning föranledda ersättningar till den del dessa kostnader icke hänföras till utflyttningskostnaderna;

6) ersättning för växande gröda, som jämlikt 169 § lagen om skifte skall inlösas av annan;

7) ersättning för att område jämlikt 177 § lagen om skifte före det allmänna tillträdet av ägorna utan fastställande av vederlagsägor eller årlig penningersättning överlåtits i annans bruk; samt

8) penningersättningar, som skola fastställas jämlikt 31 kap. lagen om skifte.

Likväl kunna, där det lämpligen kan ske, anteckningar om likviderna göras i förrättningsprotokollet eller för några likvider uppgöras ett gemensamt värderingsinstrument.

83 §.

För skogslikvider skall, därest sakägarna icke annorlunda överenskomma, beståndet av grova träd räknas och sorteras i ändamålsenliga klasser enligt trädslag, tjocklek och längd samt vid behov enligt kvalitet; det övriga trädbeståndet, förutom plantbeståndet, grupperas enligt trädslag och vid behov även enligt växtplatsens art, värderas med tillämpning av ett approximativt värderingssätt eller, där det befinnes nödigt, räknas såsom ovan är sagt.

Det räknade eller värderade trädbeståndet prissättes klassvis enligt stycketal eller fördelas på fördelaktigaste sätt på de allmännaste trävaruslagen och prissättes enligt kubikmått. De som grund för prissättningen tillämpade enhetsprisen för olika trävaruslag skola antecknas i likvidboken. För trädbestånd i avverkningsåldern fastställes trädbeståndets värde enligt avverkningsvärdet och för trädbestånd, som ännu icke uppnått avverkningsåldern, enligt förväntningsvärdet. Sådana träd, som på grund av trädslag eller storlek eller av annan orsak äro av särskilt värde jämfört med det övriga trädbeståndet, prissättas vid behov särskilt. Småskog, vartill hänföres utvecklingsdugligt trädbestånd, som på grund av sin storlek ännu icke har försäljningsvärde, samt ersättning för sådana skogsvårdsarbeten, vilkas ersättande anses motiverat, värderas direkt i penningar, därest sakägarna icke annorlunda överenskomma.

84 §.

Ersättning i skogsprodukter uttryckes i bestämt antal stock-, faner- eller specialträd samt mindre träd, som skola kuberas enligt stapelmått eller på annat lämpligt sätt. Likvidträden skola märkas genom förrättningsmännens försorg, varvid bör beaktas, att avverkningen icke står i strid med gällande stadganden rörande användning av skogen eller med stöd av dem utfärdade bestämmelser.

85 §.

Hava kostnaderna för torrläggning, som verkställts i samband med i 23 § lagen om skifte avsedd klyvning, fördelats mellan de vid klyvningen bildade lägenheterna med avvikelse från den vid klyvningen tillämpade fördelningsgrunden, skola förrättningsmännen fördela de härav föranledda kostnaderna mellan delägarna i skiftet.

Ersättningarna antecknas i protokollet eller i en särskild likvidbok.

86 §.

Finna förrättningsmännen, att beloppet av den likvidersättning, varom sakägarna överenskommit, uppenbarligen i så hög grad avviker från det, vartill den skulle ha fastställts av förrättningsmännen, att avtalet uppenbarligen skulle kunna kränka inteckningshavares rätt, böra de av den sakägare, för vars lägenhet den avtalsenliga likvidersättningen anses oförmånlig, fordra utredning om huruvida lägenheten belastas av inteckning. Belastas lägenhet av inteckning, skall vad i 159 § 2 mom. lagen om skifte är stadgat lända till efterrättelse.

Vad som i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning även då avtalet gäller sättet eller tidpunkten för erläggande av likvidersättning eller kvittning av ersättningsanspråk.

87 §.

I likviden över ersättningskostnader upptagas de i 263 § lagen om skifte nämnda kostnader, vilkas belopp icke erläggas i förskott av statsmedel.

Förrättningsmännen skola även besluta och i protokollet anteckna, enligt vilka grunder de av statsmedel i förskott erlagda förrättningskostnaderna skola indrivas av sakägarna.

88 §.

Förrättningsingenjören skall för likviden av ersättningskostnaderna utarbeta och till förrättningshandlingarna foga en dagsverkslista, som för varje dag utvisar vilket arbete som utförts, vilka godemän, vittnen och mätningskarlar som deltagit i arbetet samt huru många arbetsdagar eller -timmar, som utförts för varje delägares i skiftet räkning. Likviden för förrättningskostnaderna uppgöres antingen i slutet av dagsverkslistan eller i en särskild likvidbok eller i förrättningsprotokollet, och däri skall antecknas antalet dagsverken och deras penningvärde jämte andra utgifter, som böra hänföras till förrättningskostnaderna, samt en fördelning som utvisar vilken del av förrättningskostnaderna som bör betalas av varje delägare och huru den skall erläggas.

Vid små förrättningar, där staten icke deltager i betalningen av kostnaderna, behöver någon särskild likvid för förrättningskostnaderna icke uppgöras, såvida sakägarna icke det yrka.

89 §.

Finnes det, att vid förrättning vald syssloman blir tvungen att omhänderhava på honom ankommande åligganden ännu efter det förrättningen slutförts på förrättningsplatsen och kan storleken av det honom för dessa åligganden tillkommande arvodet icke på förhand fastställas, skola grunderna för erläggandet av sagda arvode, betalningssättet och det sätt, på vilket delägarna skola deltaga i betalningen, fastställas senast vid slutsammanträdet.

90 §.

I 161 § lagen om skifte förutsatta föreskrifter om i vilket förhållande skiftesdelägarna skola underhålla ägovägar, som efter skiftet fortfarande användas, skola av förrättningsmännen utfärdas såväl för de vägar, för vilka samfälld mark avskilts, som för dem, som bildats genom stiftande av servitut.

Då skifte av underhållsskyldigheten verkställes, skall för ändamålet uppgöras ett särskilt skiftesinstrument, såvida skiftet icke lämpligen kan förklaras i protokollet. Vägandelarna skola utmärkas i terrängen.

91 §.

Frågan om erläggande av ersättning i det fall, som avses i 69 § 3 mom. lagen om skifte, till ägare av område utanför det område, som skall skiftas, för därav föranledd skada och olägenhet, skall upptagas till behandling senast i samband med likvidfrågorna. Jordägare, som vållats skada och olägenhet, skall erhålla meddelande om det sammanträde, där frågan om fastställande av ersättningen upptages till behandling, liksom även om slutsammanträdet.

92 §.

I värderingsinstrumentet rörande likviderna samt i protokollet, därest någon likvid däri antecknats, skall förutom mottagarna och betalarna av likvidersättningarna även betalningssättet och -tiden antecknas.

Likvidutbetalningar, som beröra i olika likvider fastställda ersättningar och skola erläggas i penningar utan statens förmedling, kunna, där det anses ändamålsenligt, förenas till en utbetalning.

93 §.

Har beslut i enlighet med 117 § 2 mom. eller 119 § lagen om skifte fattats om erläggande av ersättning i jord- eller vattenområde för den skada eller olägenhet, som förorsakats av upphävande, överflyttning eller stiftande av servitut, skall det område, som sålunda övergår från en lägenhet till en annan, antecknas på kartan samt dess rår rörläggas. De förändringar, som genom åtgärden förorsakats i de i skiftet deltagande lägenheternas ägor, skola antecknas i delningsboken, varjämte en beskrivning bör utarbetas över förändringarna i utanför skiftet stående lägenhets ägor.

94 §.

Vid förrättning, i vilken staten i enlighet med gällande stadganden om understödjande av lantmäteriförrättningar med statsmedel kan deltaga i erläggandet av utflyttnings-, vägbyggnads- och torrläggningskostnaderna eller förrättningsingenjörens arvode, äger förrättningsingenjören meddela delägarna i skiftet denna möjlighet samt redogöra för vilka åtgärder de böra vidtaga i saken.

10 kap.

Förrättningens avslutande.

95 §.

I besvärsundervisning bör nämnas:

1) förrättningens nummer, art, föremål och plats;

2) den dag, då beslut, över vilket besvär få anföras, utfärdats eller då förrättningen förklarats avslutad;

3) den tid, inom vilken besvär skola överstyras till lantmäterikontoret;

4) de ombud, som vid förrättningen haft att bevaka allmän fördel; samt

5) att de i besvärsundervisningen meddelade föreskrifterna böra iakttagas vid äventyr av talans förlust.

96 §.

Ha besvär anförts över förrättning, skall lantmäterikontoret ofördröjligen underrätta förrättningsingenjören, som bör göra anteckning därom i förrättningsprotokollet.

Har före förrättningens avslutande beslut fattats eller åtgärd vidtagits, varöver besvär få anföras skilt för sig, skall förrättningsingenjören efter besvärstidens utgång hos lantmäterikontoret införskaffa utredning om huruvida besvär över beslutet eller åtgärden anförts samt göra anteckning därom i protokollet.

Har i fråga om avslutad förrättning meddelande icke ingått till förrättningsingenjören, att besvär anförts över förrättningen, skall han inom sex månader efter besvärstidens utgång insända handlingarna och kartan i vederbörligt skick till lantmäterikontoret för granskning, såvida icke lantmäterikontoret eller lantmäteristyrelsen, då särskilda skäl det påkalla, fastställer kortare tid. Är förrättningen särskilt omfattande eller är det av andra skäl påkallat, äger lantmäterikontoret rätt att på ansökan bevilja en med högst sex månader förlängd tid för insändande av karta och handlingar.

97 §.

Nedan i 198 § avsett utslag, varmed missnöje icke anmälts, skall av lantmäterikontoret ofördröjligen översändas till förrättningsingenjören. Har missnöje med utslag anmälts, skall lantmäterikontoret, innan utslaget tillställes förrättningsingenjören, därå anteckna, huruvida besvär över utslaget blivit inom besvärstiden anförda.

98 §.

Äro ändringar, vilka medelst utslag eller dom, som vunnit laga kraft, företagits i förrättning, av den art, att de icke erfordra ny handläggning på förrättningsplatsen, äger förrättningsingenjören så snart som möjligt verkställa av ändringarna påkallade rättelser och kompletteringar i handlingarna och kartan samt därefter insända dem till lantmäterikontoret.

99 §.

Återsänder lantmäterikontoret med stöd av 174 § lagen om skifte förrättning till förrättningsingenjören för att rättas, skall kontoret samtidigt föreskriva, på vilket sätt felen böra rättas samt huruvida ny handläggning av ärendet på förrättningsplatsen skall äga rum och i vilken utsträckning. Förrättningsingenjören äger ofördröjligen i vederbörlig ordning verkställa rättelserna.

100 §.

Finner förrättningsingenjör, som av lantmäterikontoret förordnats att rätta förrättning, att rättelse av en eller annan orsak icke kan ske, äger han omedelbart skriftligen därom underrätta lantmäterikontoret och återsända handlingarna och kartan. Godkänner lantmäterikontoret icke förklaringen, skall ärendet underställas lantmäteristyrelsen för avgörande. Lantmäteristyrelsen äger härvid rätt att förordna, att förrättningen skall rättas även i annat än av lantmäterikontoret nämnt avseende.

101 §.

Meddelande om att klyvning antecknats i jordregistret delgives delägarna i skifte sålunda, att lantmäterikontoret översänder skriftligt meddelande om saken till en vid förrättningen utsedd delägare i skiftet, vars adress för detta ändamål skall antecknas i förrättningsprotokollet.

11 kap.

Styckning.

102 §.

Då styckning verkställes på lägenhet, till vilken icke hör vid skifte eller styckning tilldelat enskilt vattenområde, må karta uppgöras över enbart det område som skall utbrytas, därest detta område tillsammans med sådana tidigare avskilda områden, vid vilkas styckning karta över de återstående ägorna icke upprättats, samfällda områden icke beaktade, icke utgör mer än en tredjedel av lägenhetens område, sådant detta var när karta över hela lägenheten senast upprättades. Med lantmäterikontorets tillstånd må karta upprättas över enbart det område, som skall utbrytas, även i det fall, att ovan avsedda förhållande överstiger en tredjedel, men utgör högst hälften. Karta skall likväl upprättas över hela lägenheten, då denna icke överstiger tio hektar, därest lantmäteristyrelsen icke av särskilda skäl annorlunda förordnar.

På lägenhet, som omfattar enbart vattenägor, får styckning verkställas så, att karta upprättas över endast det område, som skall utbrytas, därest detta icke utgör mer än hälften av lägenhetens hela areal. Angående styckningskarta för lägenhet, som omfattar högst tio hektar, gäller likväl vad i 1 mom. är stadgat.

Omfattar lägenhet, som skall styckas, såväl land- som vattenägor och verkställes styckning endast av landägorna, behöver karta över vattenområdet icke upprättas. Ej heller behöver karta över landägorna upprättas, då endast styckning av vattenområde verkställes. Styckas såväl land- som vattenägor, avgöres frågan därom, huruvida karta skall uppgöras även Över de återstående ägorna, för landägorna i enlighet med i 1 mom. och för vattenägorna i enlighet med i 2 mom. stadgade grunder.

Verkställes styckning av enskilda ägor, som tillhöra två eller flere lägenheter i samma by, skall beträffande upprättande av karta, i fråga om varje lägenhet tillämpas vad ovan är stadgat.

Styckas lägenheter gemensamt tillhörigt område, skall karta upprättas endast över sagda område.

Då karta upprättas endast över det område, som skall utbrytas, skall på densamma utmärkas även de områden, som vid förrättningen avskilts till samfällda områden samt sådana fasta bindepunkter, på grund av vilka gränserna för det område, som skall avskiljas, kunna följas i terrängen och utmärkas på kartan för den lägenhet, som skall styckas. Stiftade eller överflyttade servitut skola även antecknas på styckningskartan.

103 §.

Saknas karta över lägenhet, från vilken område skall genom styckning avskiljas, men kan tillförlitlig utredning över dess ägor på annat sätt erhållas, eller är kartan icke tillförlitlig och enas sakägarna icke om ny kartläggning av ägorna eller om rättelse av den gamla kartan, skall förrättningsingenjören underställa lantmäterikontoret för slutligt avgörande, huru i saken skall förfaras.

104 §.

Sträcker sig ytterom det område, som skall avskiljas, beläget område, som vid styckningsförrättning skall ånyo kartläggas, till omkretsrå, vars sträckning ej är med säkerhet känd, skall denna rå i stadgad ordning uppgås.

105 §.

Verkställes gradering sålunda, att olika ägoslag graderas summariskt, skola ägorna för varje lägenhet, som bildas vid styckning, särskilt graderas på detta sätt.

106 §.

Hava sakägarna överenskommit om att genom styckning bildad lägenhet skall erhålla del i den styckning underkastade lägenhetens eget, till gränserna bestämda vattenområde, skall detta avskiljas till samfällt område for vederbörande lägenheter.

Vid fastställande av andelstal och mantal skall även den styckning underkastade lägenhetens andel i samfällt vattenområde eller annan samfälld äga beaktas och dess graderingsvärde för detta ändamål fastställas förutom då de genom styckning bildade lägenheterna äga del däri i enlighet med sitt andelstal.

107 §.

I 191 § 3 mom. lagen om skifte nämnd utredning skall antecknas i protokollet.

Överenskomma sakägarna om, att lägenhet, som skall utbrytas, skall äga del i de i 191 § 1 mom. lagen om skifte avsedda förmånerna enligt annan grund än vad i överlåtelsehandlingen är nämnt, skall vad nedan i 110 § stadgas lända till efterrättelse.

108 §.

Andelstal och mantal skall uttryckas i decimalbråk med i regel fyra och vid behov fem decimaler.

109 §.

Är bland lägenheter, från vilka område jämlikt 182 § lagen om skifte avskiljes genom styckning, någon av skattenatur, skall den nybildade lägenheten förklaras vara av skattenatur.

Avskiljas från staten eller församling tillhörig lägenhet av krononatur områden genom styckning för andra än lägenhetens ägares räkning, skall av de nya lägenheterna bildas ett nytt hemmansnummer av skattenatur.

110 §.

I 186 § 2 mom. lagen om skifte avsedd överenskommelse skall inskrivas antingen i den ursprungliga handling, som ligger till grund för styckningen, eller skall däröver upprättas en särskild handling. Förorsakar överenskommelsen likväl ingen ändring av överlåtelsepriset, kan anteckning därom göras i förrättningsprotokollet.

Den avskrift av huvudskriften, som skall fogas till förrättningshandlingarna, skall även omfatta däri antecknad i 1 mom. nämnd överenskommelse. Har över överenskommelsen upprättats särskild handling, skall en avskrift av densamma fogas till förrättningshandlingarna.

111 §.

I styckningsinstrument skall angivas de fång, på vilka förrättningen baserats, ägorna på den lägenhet, som skall styckas, vad som avskilts för lägenheterna samfällt och vad envar av dem erhållit, ävensom ägovidder, gradtal och graderingsvärden enligt figur eller ägoslag, rätt till andel i samfällda ägor, lägenheternas andelstal och mantal samt såvitt möjligt, stiftade servitut och ändringar av tidigare förefintliga sådana, liksom även huru de servitut, som beröra den styckade lägenheten, komma att belasta de genom styckningen bildade lägenheterna.

I styckningsinstrumentet beskrivas summariskt de ägor, över vilka karta icke upprättats.

112 §.

Vid i 200 § lagen om skifte stadgad styckning intagas i styckningsinstrumentet för de nybildade lägenheterna endast de olika ägoslagens totala arealer och graderingsvärden, sådana som de framgå av hävdebeskrivningen. Även i det fall att styckningen slutföres innan skiftet fullbordats kunna styckningsrårna rörläggas först i samband med rörläggningen av skiftesrårna.

113 §.

I 39 § lagen om skifte avsedd styckning verkställes i samband med skifte av strömfall, och för bägge åtgärderna meddelas gemensam besvärsundervisning.

114 §.

Slutföres omkretsrågång eller ägobyte, som verkställes i samband med styckning, på samma gång som denna, skall detta nämnas i besvärsundervisningen.

115 §.

Förrättningsingenjören skall för varje ägare eller innehavare av genom styckning bildad lägenhet utskriva ett på tjänstens vagnar till riktigheten bestyrkt utdrag av styckningsinstrumentet. I det utdrag, som skall överlämnas till ägaren av den efter styckningen återstående lägenheten, införes en sammanställning enligt styckningsinstrumentet. I utdrag, som utskrives för annan sakägare, antecknas fånget av den för honom avskiljda lägenheten, lägenhetens namn och ägare eller innehavare, den sammanlagda arealen av lägenheten tilldelade olika ägoslag samt lägenhetens andelstal och mantal.

Utdragen av styckningsinstrumentet insändas till lantmäterikontoret samtidigt som förrättningen sändes till granskning.

116 §.

Efter det förrättningen antecknats i jordregistret skall på lantmäterikontoret i utdragen av styckningsinstrumentet antecknas lägenhetens eller lägenheternas registernummer samt tidpunkten, då förrättningen antecknades i jordregistret. Lantmäterikontoret skall överstyra utdragen av styckningsinstrumentet till ägarna av vederbörande lägenheter och skola deras adresser för detta ändamål antecknas i protokollet.

12 kap.

Ägobyte.

117 §.

I samband med ägobyte skall omkretsrågång vid behov verkställas.

118 §.

Ägobytesinstrument skall utvisa, vilka ägor varje lägenhet vid ägobytet erhållit, graderingsvärdet för de ägor, som skola ersättas i penningar, samt stiftade servitut.

119 §.

Vid ägobyte skola de ägor, som utbytas för jämförelse med varandra, alltid inbördes särskilt graderas, även om gradering tidigare skett i samband med skifte eller annan lantmäteriförrättning.

13 kap.

Rågång och rörläggning.

120 §.

Förekommer vid rågång oklarhet i fråga om den riktiga sträckningen av rån, skall på den karta, som uppgöres över råområdet, såväl godkända som omtvistade råmärken och övriga sådana platser, som kunna vara av betydelse vid fastställandet av rån noggrannt och klart utmärkas. I protokollet skall nämnas vad som på platsen framgår angående rån och råmärkena samt vad kartor, handlingar och annan till buds stående utredning därom angiva. På kartan skall även antecknas de olika sträckningar av rån som sakägarna påyrka eller som framgå med stöd av olika bestämningsgrunder.

Förrättningsingenjören skall vid behov på lantmäterikontoret undersöka när och huru rån senast lagligen fastställts.

121 §.

Gränsar område, som skall skiftas, avstyckas eller utbytas, till vatten eller tillandning, vars gräns är obestämd, skall den i samband med förrättningen uppgås och rörläggas.

122 §.

Vid omkretsrågång, som verkställes i samband med skifte av tillandning, skall sådan mot lägenheternas enskilda ägor gränsande tillandningsrå utstakas, som icke tidigare rörlagts.

Ingår för lägenheterna samfälld tillandning i nyskifte, skall vid utredning av hävderårna, som avses i 81 § lagen om skifte, i fråga om tillandningsrå iakttagas vad i 1 mom. är stadgat.

123 §.

Rå mellan lägenheter skall på skogsmark i allmänhet upphuggas till en och en halv meters bredd mellan trädstammarna. Är för tillförlitlig utställning av rån en bredare rågata på någon plats nödvändig, får den upphuggas till den bredd behovet påkallar, varvid fällning av värdefulla träd likväl i mån av möjlighet bör undvikas.

På område, som är bevuxet med värdefulla träd, få rår, vilkas längd understiger fyra hundra meter samt rår på tomt- och parkområden icke utan ägarens tillstånd upphuggas till större bredd än vad för fastställande av rålinjen är nödvändigt. Planteringar på rågatan få icke utan ägarens samtycke nedhuggas.

124 §.

Vid slut- och hörnpunkterna av rå skola rösen uppresas.

Röset kan vara fyrkantigt, femstenaröse, enstenaröse, jordfast sten eller bergröse eller ock bestå av fem pålar.

Fyrkantigt röse bygges av stenar till en längd och bredd av minst 100 samt en höjd av minst 40 centimeter. I rösets mitt i råpunkten uppreses en minst 60 centimeter hög centersten med minst 20 centimeters genomskärning.

Femstenaröse bygges sålunda, att i råpunkten uppreses en centersten med samma dimensioner som ovan stadgats i fråga om centersten för fyrkantigt röse, samt att som hörnstenar lika långt från varandra och på omkring 80 centimeters avstånd från centerstenen ställas fyra stenar, vilkas minsta genomskärning är minst 40 cm.

Enstenaröse bygges sålunda, att i råpunkten uppreses en minst 80 centimeter lång sten med en genomskärning av minst 20 centimeter eller en av järnbetong förfärdigad stympad pyramid eller kon, vars höjd är minst 70 centimeter, den Övre ytans diameter minst 15 centimeter och den nedre ytans minst 30 centimeter. Sådana rösen få uppställas längs odlade ägors och tomters gränser samt vid vägkanter. På annan plats uppställt enstenaröse skall vara antingen en kilad sten, vars genomskärning är minst 20 centimeter och höjd minst 80 centimeter, eller en sådan av betong gjuten stympad pyramid eller kon, som ovan nämnts.

Stenarna i femstena- eller enstenaröse skola nedgrävas tillräckligt djupt i marken och stadgas så att de äro orörliga.

Jordfast sten eller sådan punkt på berg, där vanligt röse icke kan byggas, får utmärkas som röse antingen genom en i råpunkten nedsänkt och stadigt fäst järnbult eller ett järnrör med minst 2 centimeters genomskärning, som når 5 centimeter över stenens eller bergets yta, eller genom en omkring råpnnkten inhuggen cirkel med omkring 15 centimeters diameter inneslutande råvinkel. Inhuggningen skall göras minst en centimeter djup och bred.

På lös och sank mark skall byggas ett fyrkantigt röse på en dubbel korsvis radad trälave, vars hörn stödas medelst i mossen nedsänkta träpålar. Stå stenar icke att få, skall röset byggas av torv till en höjd av minst 50 centimeter och på detta ställas en centersten.

Röse av fem pålar bygges sålunda, att i råpunkten nedsänkes djupt i jorden en samt lika långt från varandra och på ungefär 80 centimeters avstånd från råpunkten fyra av hållbart trä gjorda barkade pålar med minst 10 centimeters genomskärning, vilka höja sig minst 80 centimeter över jordytan. Sådant röse får uppställas endast på sviktande mosse eller annan så vattensjuk plats, att även ett på trälave byggt röse skulle kunna sjunka in i jorden.

I röset skall dess nummer inhuggas eller inskäras minst 0.5 cm djupt. Vid numrering av rösena skola på kartdelen redan förekommande rösnummer undvikas.

125 §.

På stads- eller byggnadsplanelagt eller annat tätt befolkat område få i stället för ovan i 124 § nämnda, på torr mark (byggda rösen användas sten eller av betong gjutet block med minst 40 centimeters genomskärning, som nedsänkts omkring 30 centimeter i marken och i vilket i råpunkten infällts och med cementbruk eller på annat lämpligt sätt stadigt fästs en järnbult eller ett rör med minst 2 centimeters diameter, som når omkring 2 centimeter över stenens eller betongblockete övre yta. Faller platsen för dylikt röse på väg, skall röset nedsänkas så djupt, att bultens eller rörets ända ligger ca 10 centimeter under vägytan.

Kan på ovan i 1 mom. avsett område icke ens sådant röse, som där nämnes, utan svårighet byggas, får som röse användas ett 100 centimeter långt järnrör med minst 2 centimeters genomskärning, som infälles i råpunkten sålunda, att dess övre ända når omkring 10 centimeter över jordytan, och vars nedre ända efter nedslagningen i marken antingen utvidgas genom sprängning eller fästes i marken på lämpligt sätt, varefter röret fylles med cementbruk. Ovan i 1 och 2 mom. nämnt röses läge skall fixeras antingen med tillhjälp av sidomått, tagna till närbelägna byggnader, fixpunkter eller andra säkra ställen, eller genom beräkning av dess koordinater.

126 §.

På rålinjen skall uppställas vettare på alla rålinjer, vilkas längd överstiger 300 meter, i främsta rummet på de högsta terrängpunkterna och på i genomsnitt 200 meters avstånd från varandra.

Som vettare användas tre bredvid varandra i råns riktning ställda, i marken stadigt fasta stenar, av vilka den mittersta skall vara minst 50 och de andra minst 30 centimeter höga, eller en i berg eller jordfast sten inhuggen, minst 1 centimeter djup och 15 centimeter lång linje. På stenlös mo får som vettare grävas ett minst 150 centimeter långt och 30 centimeter djupt dike samt på sviktande mosse eller annan vattensjuk mark uppresas tre i rad ställda stadiga träpålar.

Rösena jämte nummer samt vettare böra antecknas på kartan.

127 §.

Slutar rå på sådan plats, där röse icke kan uppställas eller där det icke blir bestående eller vid väg, där röset vore till hinder för nyttjandet av vägen, skall röset byggas på den rålinje, som slutar i gränspunkten. Utgör åter gränspunkten hörnpunkt för flere rår, skall ett röse byggas på envar av de därifrån utgående rålinjerna på nödigt avstånd från råpunkten. Kan råpunktens läge icke på detta sätt noggrannt angivas, skall för dess fastställande på sidan om ock på nödigt avstånd från densamma byggas ytterligare tvenne rösen, vilkas riktlinje går genom hörnpunkten.

Uppreses röse på sidan om rålinje och kan dess läge icke tillräckligt tydligt utmärkas på dess rätta plats på kartan, skall på en lämplig plats på kartan uppgöras en särskild planritning, som utvisar rösets avstånd från rån samt den riktning, i vilket avståndet skall mätas.

128 §.

Rår för vattenområden rörläggas, då röse icke kan byggas i själva råpunkten i allmänhet sålunda, att med tillhjälp av på stranden uppställda rösen och vettare utmärkas tvenne riktningar, vilkas skärnings punkt utgör hörnpunkt för vattenrån Hörnpunktens avstånd från de rösen, son angiva densamma, uppmätas och anteckna på kartan. I smala vatten och förhållandevis nära strand belägen hörnpunkt för vatten rår kan även bestämmas med hjälp av den riktning, som angives av ett på samma strand eller vardera stranden av vattenområdet byggt vettarpar och avståndet mellan hörnpunkten och vettarena eller, ifall vattenrån fortsätter i samma riktning som landrå, sålunda, att dess avstånd från ett på stranden beläget röse för landrån uppmätes och antecknas på kartan.

129 §.

För fastställande av bågformig rås lägebyggas rösen i bågens tangentpunkter och därjämte i så många punkter på bågen, att råns bågformighet därigenom åskådliggöres.

130 §.

Utgöres rå av byggd väg, tydlig sjö-, havs, älv- eller åstrand eller annan klar naturlig gräns, behöver den icke rörläggas.

14 kap.

Skifteskomplettering.

131 §.

Befinnes vid skifteskomplettering att nyskifte på området är nödvändigt och synas förutsättningar därför föreligga, skola förrättningsmännen för sakägarna föreslå nyskifte. Yrkar någon av sakägarna härvid på att nyskifte skall verkställas, skall förrättningsingenjören för lantmäterikontoret föreslå förordnande därtill.

Avböjes förslag om verkställande av nyskifte slutligt, skall skifteskompletteringen i stadgad ordning fortsättas.

132 §.

Vid Skifteskomplettering skola förrättningsmännen upptaga till prövning och avgörande, huruvida och vilka i 235 § lagen om skifte nämnda skiften av samfällda ägor och ägobyten som samtidigt skola verkställas.

133 §.

Vid skifteskomplettering enligt 232 § lagen om skifte kan för lägenheter samfälld väg, som icke är ändamålsenligt belägen, genom ägobyte flyttas till annan plats. Samfälld väg, som på grund av förändrade förhållanden blivit onödig, kan indragas och dess ägor läggas till den lägenhet, till vilken de anses bäst ansluta sig.

134 §.

Vid skifteskomplettering enligt 231 § lagen om skifte skall, därest i förrättningen indragna lägenheters ägor icke kartlagts, råkarta uppgöras över vid förrättningen uppgångna och till dem nära anslutna rår.

135 §.

Vid skifteskomplettering enligt 232 § lagen om skifte skall karta uppgöras, på vilken inom området belägna vägar samt, i den mån det är nödvändigt, lägenheternas rår och tomter samt andra enskildheter skola utmärkas.

136 §.

Vid skifteskomplettering, som avser reglering av vägfrågor, skall en beskrivning utarbetas, upptagande för varje lägenhet de ägor lägenheten överlåtit eller mottagit såsom i jord- eller vattenområde utgående vederlag för hävande, överflyttning eller stiftande av servitut samt de ägor lägenheten överlåtit eller erhållit vid ägobyte, liksom även de ägor lägenheten erhållit på grund av indragning av samfälld väg. I beskrivningen skall likaså göras anteckningar om vägservitut, som hävts, överflyttats eller stiftats.

137 §.

I fråga om ersättning för hävande, överflyttande eller stiftande av servitut i samband med skifteskomplettering skall iakttagas vad i 117 och 119 §§ lagen om skifte är stadgat.

Över penningersättningar, som förorsakas av hävande, överflyttande eller stiftande av servitut eller av verkställt ägobyte eller indragning av för lägenheterna samfällda vägar, skall uppgöras ett särskilt värderingsinstrument, såvida frågorna icke kunna lämpligen klarläggas i protokollet.

15 kap.

Förrättning rörande servitut. Fristående områdes bidande till lägenhet samt överförande av område från en lägenhet till en annan. Användning av penning vederlag.

138 §.

Har beslut fattats om att vederlag för stiftande, hävande eller överflyttande av servitut i enlighet med vad i 30 kapitlet lagen om skifte är stadgat skall utgå i jord- eller vattenområde, skall lända i tillämpliga delar till efterrättelse vad därom i 93 § är stadgat.

139 §.

Vid förrättning i enlighet med 240 § lagen om skifte kunna av olika tvångsinlösta områden eller delar av dem bildas en lägenhet, därest områdena höra till samma by. Tvångsinlöst område eller del därav kan fogas till tidigare förefintlig lägenhet endast för såvitt området och lägenheten höra till samma by.

140 §.

Angående överföring, som verkställts i enlighet med 241, 243, 244 och 246 § § lagen om skifte, skall, då den verkställes såsom fristående förrättning, uppgöras en beskrivning, vari angives den överlåtande och mottagande lägenheten, det område, den andel eller den förmån, som skall överföras samt penningersättningens belopp.

Skola mantalen i de i 241 och 243 §§ lagen om skifte förutsatta fallen ändras, skall den överlåtande lägenhetens ägor enligt ägoslag samt det område, den andel eller den förmån, som skall överföras, särskilt graderas. I beskrivningen angående överföringen, skall härvid på basen av graderingsvärdena göras en beräkning av med vilket antal den överlåtande lägenhetens mantal skall minskas och den mottagande lägenhetens mantal ökas.

141 §.

Vad i 115 och 116 §§ är stadgat angående utskrivning av utdrag ur styckningsinstrument och dess överstyrande till den styckade lägenhetens ägare, äger motsvarande tillämpning i fråga om beskrivning eller delningsbok, som utarbetats vid förrättningar enligt 240, 256, 257 och 262 §§ lagen om skifte. Detsamma gäller överstyrande av utdrag ur beskrivning eller delningsbok, som uppgjorts vid förrättningar enligt 241 och 243 §§ lagen om skifte, till ägarna av de lägenheter, vilkas (mantal höjts.

142 §.

Då lagfart sökes för förvärv av område, som vid förrättning enligt 241 eller 243 §§ lagen om skifte med förhöjning av mantal fogats till lägenhet, gäller beskrivning, vari mantalsberäkning ingår, såsom original åtkomsthandling.

16 kap.

Jordregister.

143 §.

Jordregister föres antingen i bundna böcker eller på lösa blad, som kunna förenas i särskilda pärmar eller i form av kortregister. Lantmäteristyrelsen fattar beslut om det system, enligt vilket jordregistret skall föras.

Varje hemmansnummer skall i jordregistret hava sitt eget folium.

Genom delning uppkomna lägenheter och genom tvångsinlösningsförfarande avskiljda områden skrivas i allmänhet på hemmansnumrets folium.

Hava till två eller flere hemmansnummer hörande ägor vid storskifte lämnats samfällda, skall varje hemmansnummer likväl hava sitt särskilda folium samt därjämte ett gemensamt folium, där såsom registernummer användes alla hemmansnummers resisternummer inom parentes.

144 §.

Flere lägenheters samfällda skogsmark, tillandningar och vattenområden samt andra samfällda vidsträcktare ägor skola, därest det med beaktande av jordregistrets tydlighet är av nöden, antecknas var för sig på särskilda folier i slutet av jordregistret för vederbörande kommun. Då sålunda antecknat samfällt område skiftas, skall skiftet i jordregistret antecknas på vederbörande lägenheters folier, såvida icke särskilda skäl annat påkalla.

145 §.

I rubriken för hemmansnummers folium skall nämnas byns namn samt hemmanets nummer, namn och natur, hänvisningar till särskilda folier, som beröra hemmanet, då sådana finnas, littera för storskifte eller annat motsvarande skifte, samt uppgift om huru hemmanet antecknats i jordeboken.

146 §.

I jordregistrets olika kolumner antecknas:

i den första: datum då förrättningen antecknats i jordregistret;

i den andra: tidigare och gällande registernummer;

i den tredje: lägenhetens natur;

i den fjärde: lägenhetens namn och littera samt ägarens eller innehavarens namn såsom detta framgår av klyvnings- eller styckningsinstrumenten;

i den femte: lägenhetens andel av hela hemmanet;

i den sjätte: lägenhetens mantal;

i den sjunde: de särskilda ägoslagens arealer uttryckt i hektar;

i den åttonde: vattenområdets areal ut tryckt i hektar;

i den nionde: kartornas och handlingarnas förvaringsnummer;

i den tionde: vid lantmäteriförrättningar stiftade servitut; samt

i den elfte: korta uppgifter om omständigheter, som beröra lägenheten, såsom andelar i samfällda ägor, ändringar av lägenhetens natur och förrättningar samt nyttjande- och andra rättigheter, som beröra eller belasta lägenheten.

Vad i det föregående stadgats om lägenhet, skall i tillämpliga delar iakttas å andra jordregisterenheter.

147 §.

Skattlagda torp, utjordsskiften, utbysskatter, odalkvarnar samt ängar och holmar, som icke utgöra delar av lägenhet eller statens skogsmark, antecknas, därest så icke tidigare är fallet, som eget hemmansnummer under den by, inom vars rår de äro belägna, varvid de tilldelas följande oanvända nummer i byn. I kolumnen för anmärkningar skall anteckning göras om lägenhetens tidigare nummer samt därom, huru, på vilken, plats och under vilket särskilt namn lägenheten tidigare varit antecknad i jordregistret och jordeboken.

Finnes i lantmäterikontorets arkiv icke karta över i 1 mom. nämnd lägenhet och sådana handlingar, av vilka lägenhetens belägenhet och areal med säkerhet kunna fastslås, äger lantmäterikontoret förordna någon tjänsteman eller förrättningsingenjör att verkställa undersökning på platsen, varvid lägenhetens ägor även vid behov mätas.

Framgår vid undersökning, att omkretsrågång hörde verkställas för utredning av saken, skall för dess anhängiggörande förfaras såsom i 347 § 1 mom. lagen om skifte är stadgat.

148 §.

Då lägenhet klyves eller styckas, skall varje vid förrättning bildad lägenhet antecknas i jordregistret med eget registernummer. Likväl skall, därest särskild lägenhet genom styckning bildas av för lägenheter samfällt område, dessa lägenheters registernummer bibehållas oförändrade.

Då tvångsinlöst område antecknas i jordregistret, skall området tilldelas eget registernummer. Registernumret för den lägenhet, från vilken tvångsinlösningen skett, förblir oförändrat.

Har vid förrättning i enlighet med 240 § lagen den skifte av tvångsinlöst område eller del därav bildats lägenhet eller har det fogats till tidigare förefintlig lägenhet, skola de anteckningar i jordregistret, som beröra det tvångsinlösta området, avföras eller vederbörligen ändras.

149 §.

Då på lägenhet verkställd provisorisk klyvning antecknas i jordregistret, bibehålles lägenhetens registernummer samt anteckningarna om lägenheten i jordregistret oförändrade. I kolumnen för anmärkningar antecknas avslutningsdatum för den provisoriska klyvningsförrättningen, de bildade lägenheternas littera, andelstal, ägare och totala arealer.

150 §.

I samband med skifte verkställt ägobyte antecknas i sin helhet i jordregistret så snart det granskats och godkänts.

151 §.

Skifte av tillandning och vattenområde antecknas i jordregistret vid envar av de i det skiftade området delaktiga lägenheterna. I kolumnen för anmärkningar göres vid behov en kort anteckning om vilken tillandning eller vilket vattenområde förrättningen berört samt om andra på saken inverkande omständigheter.

På samma sätt skall begås då skifte av strömfall eller fristående samfällt område antecknas i jordregistret.

Där jordregistrets tydlighet eller andra orsaker det påkalla, antecknas tillandning och vattenområde, som vid skifte lämnats samfällda för flere lägenheter, på i 114 § avsett folium eller, därest sådant icke tidigare finnes, på särskilt folium.

Skifte av tillandning, som skall gälla tills vidare eller under bestämd tid, antecknas vid de i skiftet delaktiga lägenheterna i jordregistrets kolumn för anmärkningar.

152 §.

Vid andra än i 148 § 1 mom. och 149--151 §§ nämnda förrättningar inträffade ändringar i fråga om lägenhet antecknas i jordregistret under lägenheten på vederbörlig plats.

153 §.

Hava lägenheter tilldelade andelar av tillandning eller vattenområde tidigare antecknats på eget folium, skola anteckningarna i mån av möjlighet överföras till lägenhetens folium.

På samma sätt skall förfaras med övriga skiften av samfällda ägor.

154 §.

Över skifte av fristående tillandning, varvid de utbrutna lotterna icke bildats till särskilda lägenheter eller förenats med tidigare förefintliga lägenheter, skall särskilt folium uppgöras.

155 §.

I slutet av kommunens jordregister skall uppgöras en förteckning över de områden för evangelisk-lutherska och grekisk-katolska församlingars kyrkor och begravningsplatser, som befinna sig i kommunen på det av jordregistret omfattade området. I förteckningen skall även göras en hänvisning till de områden för kyrkor och begravningsplatser, som tvångsinlösts.

Andra för allmänna behov avskiljda områden antecknas i en särskild förteckning efter områdena för kyrkor och begravningsplatser. I förteckningen skall likväl endast antecknas områden, som före den 1 januari 1917 avskilts för allmänna behov.

156 §.

Allmänna vägar antecknas i en särskild förteckning i slutet av kommunens jordregister, varvid olika slag av allmänna vägar hänföras till särskilda grupper. I förteckningen skola även antecknas de vägar, vilkas områden helt eller delvis avskilts genom tvångsinlösning.

Vederbörande myndigheter skola till lantmäterikontoret insända uppgifter om allmänna vägar samt senare verkställda förändringar av dem.

157 §.

I 284 § 3 mom 4 punkten lagen om skifte nämnda områden antecknas i en särskild förteckning i slutet av jordregistret för varje kommun. Denna förteckning, i vilken bland annat bör antecknas de kronofisken, som omfatta till gränserna fastställda områden, skall uppgöras med iakttagande i tillämpliga delar av vad ovan i 156 § är stadgat angående förteckningen över allmänna vägar.

158 §.

Förändring, som inträffat i fråga om lägenhet och annan registerenhet samt på särskilt folium i jordregistret antecknat område och som skall antecknas i jordregistret; antecknas i jordregistret vid vederbörande registerenhet eller område, såvida icke ovan annorlunda stadgas.

159 §.

Lantmäterikontoret skall påteckna kartan och delningsboken eller, om sådan icke finnes, annat motsvarande förrättningsinstrument intyg över att förrättningen antecknats i jordregistret, varvid även jordregisterenheternas registernummer skall angivas.

Över antecknande i jordregistret av provisorisk klyvning eller tills vidare eller för viss tid gällande skifte av tillandning skall anteckning likväl icke göras på kartan eller i delningsboken.

160 §.

Då ny lägenhet eller förändring av lägenhets mantal antecknats i jordregistret, skall vederbörande häradsskrivare erhålla meddelande därom.

161 §.

Finner lantmäterikontoret jordregistret bristfälligt eller däri gjord anteckning felaktig, skall det hos lantmäteristyrelsen göra framställning om åtgärder för avlägsnande av bristfälligheten eller felet.

Enskild person, som önskar komplettering av jordregistret eller rättelse av felaktig anteckning däri, skall skriftligt ansöka om komplettering eller rättelse hos lantmäterikontoret, som med bifogande av eget utlåtande äger underställa ärendet lantmäteristyrelsens avgörande. Till ansökningen skall fogas utredning av sökandens äganderätt till lägenheten samt utdrag nr jordregistret.

Lantmäteristyrelsen kan innan ärende avgöres förordna om undersökning på platsen för utredande av bristfälligheten eller felet.

162 §.

Lantmäteristyrelsen kan förordna, att kostnaderna för ovan i 147 § 2 mom. och 161 § 3 mom. avsedd undersökning och föl utredning av saken nödigbefunnen lantmäteriförrättning skall erläggas av stats medel.

163 §.

De i lantmäterikontoren befintliga jord registren skola för den avskrift av jord registret, som föres vid lantmäteristyrelsen avskrivas och avskrifterna insändas till lantmäteristyrelsen. I jordregistret gjorda anteckningar skola därefter alltid omedelbart meddelas lantmäteristyrelsen.

164 §.

Då hos lantmäteristyrelsen ansökes om ändring av lägenhets namn, registernummer eller natur, skall till ansökningen fogas utredning av sökandens äganderätt till lägenheten samt jordregisterutdrag.

165 §.

Ändring av bys namn kan hos lantmäteristyrelsen ansökas av kommunen eller lägenhetsägare i byn.

Har lägenhetsägare ansökt om ändring av namn på by, skall avskrift av lantmäteristyrelsens beslut med anledning av ansökningen överstyras till vederbörande kommun, som jämte sökanden är berättigad att söka ändring i beslutet.

17 kap.

Uppgörande av registerkarta.

166 §.

Registerkarta upprättas på basen av i lantmäterikontoret förvarade och annars till buds stående kartor och handlingar, varvid kontroll- och kompletteringsmätningar vid behov verkställas.

167 §.

Registerkarta skall såvitt möjligt baseras på fixpunktnätet.

Finnes på området icke tidigare fixpunktnät, men kan sådant med skäliga kostnader åvägabringas, skall ett nödigt antal fixpunkter fastställas.

168 §.

Lantmäteristyrelsen är berättigad att förordna förrättningsingenjör eller annan innehavare av tjänst eller befattning vid lantmäteriväsendet att biträda vid uppgörandet av registerkarta samt att för detta ändamål verkställa kontroll- och kompletteringsmätningar.

18 kap.

Ägodelningsrätt.

169 §.

Antalet ordinarie ägodelningsrätter är tre, nämligen Åbo ägodelningsrätt, vars distrikt omfattar Nylands, Åbo och Björneborgs och Tavastehus län samt landskapet Åland, Östra Finlands ägodelningsrätt, vars distrikt omfattar Kymmene, S: t Michels och Kuopio län, samt Vasa ägodelningsrätt, vars distrikt omfattar Vasa, Uleåborgs och Lapplands län. Inom Vasa ägodelningsrätts distrikt finnes dessutom en interimistisk ägodelningsrätts ordförande.

Åbo ägodelningsrätt lyder Linder Åbo hovrätt, Östra Finlands ägodelningsrätt under Östra Finlands hovrätt samt Vasa ägodelningsrätt och den interimistiska ägodelningsrättens ordförande inom Vasa ägodelningsrätts domkrets under Vasa hovrätt.

170 §.

Ordförande i ägodelningsrätt äger tillse, att ledamöter i ägodelningsrätten utses för varje kommun och han skall föra en särskild förteckning över dem.

Ordförande i kommunens fullmäktige skall ofördröjligen meddela ordföranden i ägodelningsrätten om val av ledamot i ägodelningsrätten.

171 §

Ordförande i ägodelningsrätt skall föra ett diarium, i vilket antecknas inkommande och utgående tjänsteskrivelser samt en förteckning över de till ägodelningsrätten för behandling inkomna ärendena.

172 §.

Alla utgående tjänsteskrivelser skola inskrivas i konceptboken, som årgångsvis häftad skall uppbevaras i arkivet.

173 §.

Ägodelningsrättens protokoll och utslag skola enligt förrättningarna häftas och förses med löpande uppbevaringsnummer, som påtecknas akten och antecknas i förvaringspärmens rubrik. Över de sålunda uppkomna akterna skall föras en kommunsvis ordnad specialförteckning.

174 §.

De renskrivna exemplaren av ägodelningsrättens utslag skola före den 1 oktober påföljande år genom ordförandens försorg överstyras till lantmäterikontoret mot intyg, som ordföranden inom oktober månad äger insända till vederbörande hovrätt.

175 §.

Ägodelningsrättens arkiv skötes av rättens ordförande. Arkivet skall nppbevaras så brandsäkert som möjligt och under alla omständigheter i stenhus i varma rum.

Författningssamlingarna skola inbundna i årgångar uppbevaras i arkivet.

176 §.

Av kommun vald ledamot av ägodelningsrätt uppbär arvode enligt av länsstyrelsen fastställda grunder samt ersättning för resekostnader och dagtraktamente enligt samma grunder som till andra reseklassen hörande innehavare av statstjänst.

177 §.

Ägodelningsrättens ordförande, länslantmäteriingenjören eller hans ställföreträdare samt ägodelningsrättens ordinarie ledamöter tillkommande ersättning för resekostnader och dagtraktamente erläggas av staten.

Till de kostnader, som skola erläggas av sakägarna, hänföras av kommun valda ledamöter av rätten tillkommande ersättning för resekostnader och dagtraktamente, kostnader för kungörande av sammanträde i tidning enligt föreskrifterna i 320 § lagen om skifte, hyra för sammanträdeslokal, skjutsningar till förrättningsplatsen, sakkunnigas arvoden samt förrättningsingenjör tillkommamde arvode för närvaro i rätten.

Har sakägare, förrättningsmännen eller någon av dem i det fall, som nämnes i 329 § lagen om skifte, ålagts att erlägga kostnaderna för ägodelningsrättens sammanträde, erlägger staten likväl i förskott ägodelningsrättens ordförande, länslantmäteriingenjören eller hans ställföreträdare samt ordinarie ledamot tillkommande ersättning för resekostnader och dagtraktamente.

178 §.

Ägodelningsrätten skall i sitt utslag fastställa ordföranden och ledamöterna tillkommande ersättning för resekostnader och dagtraktamente samt avgiva utlåtande angående förrättningsingenjörs rätt att debitera honom tillkommande arvode medelst arvodesräkning, och skall ägodelningsrätten samtidigt avgöra vem som slutligt bör erlägga de arvoden, som skola betalas i förskott av statsmedel.

179 §.

Vederbörande landskontor åligger att utbetala de arvoden, som jämlikt ägodelningsrättens beslut skola erläggas av statsmedel. För utbetalningen skall ägodelningsrättens ordförande senast inom trettio dagar efter det utslaget avkunnats lämna landskontoret utredning över dessa arvoden.

180 §.

Ägodelningsrättens ordförande skall halvårsvis inom januari och juli månader insända till landskontoret vederbörliga utdrag av de utslag, medelst vilka sakägare eller förrättningsmän eller någon av dem ålagts att ersätta staten av densamma i förskott erlagda avgifter. Landskontoret skall draga försorg om att de ådömda beloppen indrivas till staten.

181 §.

Ägodelningsrättens ordförande skall meddela sin adress till vederbörande hovrätt, lantmäteristyrelsen och vederbörande lantmäterikontor.

182 §.

Till ägodelningsrätten inlämnade till lantmäteriförrättningar hörande handlingar och kartor skola, då de icke längre behövas, av ordföranden ofördröjligen återställas.

183 §.

Ordföranden skall föra saköreslängd över böter som dömts av ägodelningsrätten. Om dess uppgörande och om översändande av utdrag därur för verkställighet gäller, vad angående de saköreslängder, som föras av häradshövding, är stadgat.

184 §.

Ordföranden skall före den 1 mars varje år till justitieministeriet insända en enligt fastställt formulär uppgjord förteckning över under föregående år inkomna och anhängiga ärenden.

185 §.

Kostnaderna för inbindning av de handlingar och författningssamlingar, som skola förvaras i ägodelningsrättens arkiv, erläggas av statsmedel.

19 kap.

Hänskjutande av ärende till ägodelningsrätten.

186 §.

Då förrättning skall underställas ägodelningsrätt äger förrättningsingenjören vid förrättningssammanträde därom underrätta sakägarna samt därefter så fort som möjligt och senast inom sex månader insända förrättningshandlingarna och kartan till lantmäterikontoret, som skall överstyra protokollet till ägodelningsrättens ordförande.

Före underställningen skall delningsbok eller annat motsvarande förrättningsinstrument renskrivas, varjämte rår och litteror skola med blyerts antecknas på kartan.

187 §.

Hava besvär över förrättning anförts, skall lantmäterikontoret efter besvärstidens utgång överstyra besvärshandlingarna till ägodelningsrättens ordförande.

Gälla besvären slutförd förrättning, skall förrättningsingenjören så fort som möjligt och senast inom fyra månader efter det besvärsundervisning meddelats insända förrättningshandlingarna och kartan till lantmäterikontoret. Gälla besvären vid oavslutad förrättning fattat beslut eller åtgärd i sådant ärende, som i 312 § 5--9 punkterna lagen om skifte avses, skall förrättningsingenjören insända handlingarna och kartan till lantmäterikontoret i god tid före ägodelningsrättens sammanträde. I andra fall skall förrättningsingenjören medföra handlingarna och kartan till ägodelningsrättens sammanträde.

188 §.

Har förrättning underställts ägodelningsrätten för prövning eller hava besvär över sådan anförts och gälla besvären slutförd förrättning eller vid oavslutad förrättning fattat beslut i ärende, som avses i 312 § 5--9 punkterna lagen om skifte, skall förrättningen, innan den upptages till behandling av ägodelningsrätten, till nödiga delar förberedelsevis granskas av ordinarie ledamot av ägodelningsrätten. I samband med sådan granskning kunna inspektioner på förrättningsplatsen även verkställas.

Granskningens resultat skall framläggas för ägodelningsrätten.

189 §.

Ordinarie ledamot av ägodelningsrätt skall under tiden mellan rättens sammanträden, i den mån på honom såsom ledamot av rätten ankommande uppgifter det tillåta, arbeta vid lantmäterikontor såsom lantmäteristyrelsen förordnar.

20 kap.

Handläggning av mål vid ägodelningsrätt.

190 §.

Tiderna för ägodelningsrättens sammanträden skola lämpas så, att under en resa flere förrättningar kunna handläggas, därest nämnvärt uppehåll i ärendenas handläggning icke därigenom förorsakas.

191 §.

Hemställningar och besvär, som gälla nyskiften, skola av ägodelningsrätten handläggas i brådskande ordning före andra mål, såvida fråga icke är om sådant nyskifte, vars egentliga ändamål är att skifta lägenheter, som samfällt ägas av samma personer, mellan dem.

192 §.

Ägodelningsrättens ordförande skall vid rättens sammanträde föra protokoll och på rättens vägnar underteckna detta. Resultaten av syn, som förrättats av ägodelningsrätten eller dess ledamöter, skola antecknas i protokollet.

193 §.

Förklara sig sakägare i enlighet med 173 § 1 mom. lagen om skifte nöjda med ägodelningsrättens utslag, innan det vunnit laga kraft, skall detta antecknas i utslaget.

194 §.

Då förrättning handlagts av ägodelningsrätten, skall rättens ordförande göra anteckning därom på kartan och i delningsboken eller, om sådana icke finnas, i annat motsvarande instrument.

195 §.

Ägodelningsrättens utslag skall tillställas den sakägare, vars missnöjesanmälan föranlett ärendets upptagande till behandling vid ägodelningsrätten eller, därest dessa sakägare äro flere, den av dem, till vilken det enligt rättens förordnande skall överstyras, inom fyra månader eller, därest missnöje med rättens utslag anmälts, inom fyrtiofem dagar efter det utslaget avkunnats och i samma ordning som gäller i fråga om överstyrande av häradsrätts protokoll till sakägarna. I övriga fall överstyres utslag till sakägare endast på anhållan.

196 §.

Sakägare som anmält missnöje med ägodelningsrättens utslag skall utfå av honom rekvirerat utslag eller protokoll inom fyrtiofem dagar efter utslagets avkunnande.

197 §.

Förhindra handlingarnas omfattning eller andra viktiga omständigheter utarbetande av ägodelningsrätts utslag, som jämlikt 195 § skall överstyras till sakägare, eller av utslag eller protokoll, som i det fall i 196 § nämnes, rekvirerats av rättens ordförande, inom i sagda paragrafer nämnd tid, skall ordföranden på anhållan tillställa sakägaren ett reservationsintyg, i vilket namnes, när handlingen färdigställes.

198 §.

Till förrättningsingenjören skall genom lantmäterikontorets förmedling avgiftsfritt sändas ett exemplar av utslaget samt vid behov utdrag ur protokollet före utgången av den tid, inom vilken sakägare bör erhålla sådant. På detta exemplar av utslaget skall även antecknas, huruvida missnöje med utslaget anförts. Samtidigt skola de kartor och handlingar återställas, som ägodelningsrättens ordförande ännu har i sin värjo.

199 §.

Ägodelntngsrättens ordförande är pliktig att översända rekvirerade handlingar emot postförskott, därest beställaren därom anhåller.

21 kap.

Sökande av ändring i ägodelningsrätts utslag.

200 §.

Har missnöje med ägodelningsrätts utslag anmälts till lantmäterikontor, skall kontoret överstyra meddelandet till ägodelningsrättens ordförande.

Verkställer sakägare samtidigt skriftligen i 196 § avsedd rekvisition, skall även rekvisitionen överstyras till rättens ordförande.

201 §.

Lantmäterikontoret skall, då besvärshandlingarna jämlikt 336 § 1 mom. lagen om skifte översändas till länsman eller magistrat, samtidigt meddela de offentliga ombud, som närvarit vid förrättningen, när besvärshandlingarna förelagts sakägarna till påseende.

202 §.

Har i 336 § 1 mom. lagen om skifte stadgat meddelande skett genom kungörelse, anses den däri nämnda tiden av en månad hava begynt, då kungörelsen anslagits, anslagsdagen likväl icke medräknad.

Länsmannen eller magistraten skall efter ovannämnda tids förlopp ofördröjligen återsända besvärshandlingarna till lantmäterikontoret. Till besvärshandlingarna skall fogas intyg över den tid under vilken ovannämnda kungörelse varit anslagen.

203 §.

Sedan länsmannen eller magistraten återsänt besvärshandlingarna jämte förklaringar skall lantmäterikontoret överstyra dem till förrättningsingenjören. Denne skall inom en månad efter det att de anlänt avgiva utlåtande i saken till lantmäterikontoret, varefter lantmäterikontoret översänder handlingarna till högsta domstolen.

204 §.

Ett exemplar av högsta domstolens dom eller utslag skall genom lantmäteristyrelsens förmedling översändas till förrättningsingenjören för att fogas till förrättningshandlingarna. Avskrift av domen eller utslaget skall samtidigt tillställas lantmäteristyrelsen.

205 §.

Kostnaderna för i 337 § lagen om skifte nämnd syn erläggas av statsmedel och debiteras i syneförrättarens reseräkning.

22 kap.

Renovation av kartor och handlingar.

206 §.

För lantmäteristyrelsens arkiv skall uppgöras fullständig renovation av karta, som uppgjorts:

1) vid storskifte, skifteskomplettering, nyskifte, skifte av by tillhörigt vattenområde och tillandningar;

2) vid förrättning, genom vilken nytt hemmansnummer bildats eller tillskottsområde fogats till lägenhet;

3) vid omkretsrågång för kommun eller tättbefolkat samhälle; samt

4) vid annan förrättning, därest det för ändamålet ånyo uppmätta området överstiger åttio hektar.

Förutom kartan skall även protokollet renoveras, i de i 1 mom. punkt 1 nämnda fallen i sin helhet samt i de i punkterna 2--4 nämnda fallen till de delar, som äro av betydelse för framtiden. Likaså skall vid förrättningar enligt 1 mom. fullständig renovation verkställas av delningsbok, stycknings-, ägobytes- eller skiftes- och värderingsinstrument eller, därest sådant icke uppgjorts, av hävde- eller kartbeskrivning. Likaså skola vid sagda förrättningar, då fasta fixpunkter vid dem fastställts, fixpunkternas koordinater och höjder renoveras.

Vid förrättning, som avser styckning, bildande av lägenhet och införlivande av tillskottsområde i enlighet med lagen om snabbkolonisation av den förflyttade befolkningen (346/40) och jordanskaffningslagen (396/45), skall likväl i de i 1 mom. punkterna 2 och 4 nämnda fallen endast verkställas kartrenovation av rår och sådan renovationer av protokoll och styckningsinstrument eller motsvarande instrument; som stadgas i 207 §.

207 §.

Kartrenovation av rår skall verkställas vid förrättning, genom vilken ny rå uppstått, därest förrättningen verkställts på den gamla kartan och det där enligt figurer beskrivna området överstiger åttio hektar, samt även vid annan förrättning, oberoende av förrättningskartans storlek, därest förrättningen berör genom sammanslagning bildad lägenhet, som för första gången efter sammanslagningen delas och förrättningskartan omfattar lägenhetens alla jordägor, såvida icke vid förrättningen, fullständig kartrenovation med stöd av 206 § skall verkställas. På kartrenovationen skall sammanställningen i delningsboken, stycknings- eller ägobytesinstrumentet eller beskrivningen av de tvångsinlösta ägorna kopieras. Rymmes sammanställningen icke på kartrenovationen, skall den jämte rubrik och underskrift skrivas på ett särskilt renovationsblad. Skrives sammanställningen på kartrenovationen, får dess rubrik bortlämnas. Renovation av protokollet skall verkställas till de delar, som äro av betydelse för framtiden.

208 §.

Av karta, av vilken fullständig renovation verkställes jämlikt 206 §, skall, ifall lantmäteristyrelsen icke annorlunda förordnar, uppgöras transparentkopia, som uppbevaras i lantmäterikontoret.

209 §.

De av förrättningsingenjören verkställda renovationerna samt transparentkopian skola insändas senast då huvudskrifterna av handlingarna och kartan till lantmäterikontoret för förvaring insändas.

Omfattar vid förrättning kartlagt område minst femhundra samt i Vasa, Uleåborgs och Lapplands län minst ettusenfemhundra hektar, skall renovation av kartan verkställas senast under det påföljande kalenderåret efter det kartläggningen avslutats, och skall den insändas till lantmäterikontoret för tillfällig uppbevaring.

23 kap.

Särskilda stadganden.

210 §.

Finner förrättningsingenjör vid verkställandet av lantmäteriförrättning skifteskomplettering nödvändig, skall han hos lantmäterikontoret göra framställning om förordnande därtill i enlighet med 347 § 1 mom. lagen om skifte.

211 §.

Sakägarna äro skyldiga att för förrättningen anskaffa sammanträdes- och arbetsrum samt, mot ersättning, åt godemännen, vittnena och de sakkunniga för den tid dessa i och för förrättningen arbeta på förrättningsplatsen, bostad, lyse, värme, betjäning samt vanlig husmanskost.

Angående förrättningsingenjören och hans tjänstebiträden tillkommande i 1 mom. avsedda förmåner stadgas särskilt.

Sakägarna skola även på förrättningsplatsen för förrättningsingenjören och hans tjänstebiträden, godemännen, vittnena och de sakkunniga anordna och bekosta skjuts på de färder, som för verkställande av förrättningen äro nödiga.

Vad ovan i 1 och 3 mom. är stadgat, skall även tillämpas på ägodelningsrätts ordförande, ledamöter och sakkunniga. Därjämte skola sakägarna ordna och bekosta sessionsrum för ägodelningsrätten.

212 §.

Då staten skall bekosta dagsverken vid förrättning eller deltaga i erläggandet av andra förrättningskostnader än förrättningsingenjörens arvode, äger förrättningsingenjören i god tid innan förrättningen påbörjas genom lantmäterikontorets förmedling hos länsstyrelsen rekvirera härför nödiga medel. Förrättningsingenjören äger anskaffa de hjälpkarlar, som skola antagas från statens sida, samt av de rekvirerade medlen erlägga godemännens och hjälpkarlarnas löner samt de övriga utgifter, som böra hänföras till förrättningskostnaderna och skola erläggas av staten. Användningen av medlen skall redovisas för lantmäterikontoret, som bör granska redovisningen och insända den jämte eget utlåtande till länsstyrelsen. Till redovisningen skall fogas avskrift av likvidbokon för förrättningskostnaderna jämte dagssverkslistor.

213 §.

I 63 § 3 mom. lagen om skifte avsedd ansökan om tillstånd att under pågående skifte få nyttja skog till avsalu, skall göras skriftligen och överlämnas till förrättningsingenjören. Skall bland de i sagda lagrum avsedda betryggande villkoren även intagas ställande av i lagen om enskilda skogar stadgad säkerhet, skall sökanden för förrättningsingenjören förete intyg över att sådan säkerhet lämnats skogsvårdsnänmden. Då förrättningsmännens beslut i anledning av ansökningen underställes lantmäterikontoret för fastställelse, äger förrättningsingenjören samtidigt insända ett utdrag av förrättningsprotokollet, som berör handläggningen av ärendet.

Vad som ovan i 1 mom. stadgats skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse även då någon under pågående skifte önskar till avsalu använda bränntorv, mossa, kärrmylla, sand, grus eller lera.

Beslut, som av lantmäterikontoret utfärdas i anledning av ovan i 1 och 2 mom. avsedd ansökan, skall genom förrättningsingenjörens förmedling delgivas sökanden, varjämte avskrift av beslutet skall överstyras till sysslomannen, då sådan valts.

I lantmäteristyrelsens beslut med anledning av besvär över lantmäterikontorets i 1 och 2 mom. avsedda beslut kan ändring icke sökas.

Angående delgivning av lantmäteristyrelsens beslut gäller vad i 3 mom. är stadgat.

214 §.

Då inteckning sökes till säkerhet för rätt till utbrytning av visst område eller överlåtelse av andel i strömfall eller annat samfällt område skall till efterrättelse lända vad angående inteckning i fast egendom är stadgat.

215 §.

Med Lappmarkens härad avses i 74 § 1 mom. lagen om skifte nuvarande Kittilä härad.

Sådana kommuner i yttre skärgården, där sakägarna med stöd av ovan i 1 mom. nämnda stadgande skola invänta förrättningsingenjörens ankomst till sammanträde till klockan tjugo, äro:

i Åbo och Björneborgs län: Hitis, Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö kommuner;

i landskapet Åland: Brandö, Sottunga Kökar, Föglö och Vårdö kommuner;

i Vasa län: Bergö, Replot och Björköby kommuner samt Österö och Vesterö i Maksmo kommun; samt

i Uleborgs län: Karlö kommun.

216 §.

Flyttas vid lantmäteriförrättning lägenhetsrå, som utgör kommungräns till annan plats, skola ägorna såvitt möjligt förläggas så, att möjlighet föreligger att senare andra även kommunens gräns att löpa längs den nya lägenhetsrån.

217 §.

Vid förrättning stiftade servitut skola i fråga om sin belägenhet och omfattning fastställas och antecknas på kartan. De skola alltid beskrivas i protokollet samt i delningsbok eller annat instrument. Vid behov skola de även bestående utmärkas i terrängen med sådana gränsmärken, varom stadgas i 124 § 5 mom., utan att märkena numreras.

218 §.

Angående beaktande av fornlämningar vid lantmäteriförrättningar gäller vad därom är särskilt stadgat.

219 §.

Förrättningskostnaderna för staten tillhörig lägenhet, förutom för lägenhet av krononatur, som innehaves med stadgad åborätt, erläggas av staten.

Likvidersättning, som påförts staten tillhörig lägenhet, erlägges på åtgärd av den myndighet, som förvaltar lägenheten. Likvidersättning, som tillkommer staten tillhörig lägenhet, skall likaså erläggas åt samma myndighet.

220 §.

Befinnes vid förrättning nödigt att som sakkunnig anlita fackman inom skogsbruket skall i mån av möjlighet som sådan anlitas i skogsvårdsnämnds eller skogsvårdsförenings tjänst anställd fackman. Som byggnadsfackman skall i första hand anlitas i rådgivningsorganisations på lantbruksområdet tjänst anställd fackman.

221 §.

Sedan i 182 § lagen om skifte avsedd styckning eller i lagens 249 § nämnd förrättning antecknats i jordregistret, skall lantmäterikontoret därom underrätta vederbörande underrätt för anteckning i inteckningsprotokollet.

Har avstyckat visst område överlåtits före den 1 januari 1953, skall detta särskilt meddelas i anmälningen.

222 §.

Rekvireras avskrift eller utdrag ur karta eller instrument, som innehaves av förrättningsingenjör, skall han utarbeta den inom trettio dagar efter mottagandet av rekvisitionen. Kan förrättningsingenjör av giltigt skäl icke inom nämnda tid fullgöra rekvisitionen, skall han giva rekvirenten, därest denna det yrkar, ett intyg över, när avskriften eller utdraget färdigställes.

223 §.

Med offentligt ombud avses person, som av statlig eller kyrklig myndighet förordnats till dess representant vid förrättning. Myndighet, som utfärdar förordnande, skall meddela förrättningsingenjören vem som förordnats till ombud.

224 §.

Ägodelningsrätt och förrättningsingenjör äro berättigade att av myndigheterna erhålla nödig handräckning.

225 §.

Val av godemän skall av ordförande i kommunens fullmäktige ofördröjligen delgivas länsstyrelsen och lantmäterikontoret.

Länsstyrelsen skall tillse, att i lagen om skifte stadgade godemän väljas för varje kommun samt att kommunens fullmäktige utarbeta förslag till taxa, enligt vilka godemännens arvoden och resekostnadsersättmingar utgå. Länsstyrelsen skall underrätta lantmäterikontoret om de fastställda taxorna.

226 §.

Har lägenhet i sin helhet tvångsinlösts och önskar man av den sålunda bildade jordregisterenheten som sådan ånyo bilda en lägenhet, skall den, till vilken området överlåtits, inlämna ansökan därom till lantmäterikontoret. Till ansökningen skall fogas utredning av sökandens rätt att av området låta bilda lägenhet samt utdrag ur jordregistret.

Godkänner lantmäterikontoret ansökningen, skall området i jordregistret antecknas som lägenhet och tilldelas den tidigare lägenhetens namn, registernummer, andelstal och mantal. Det tvångsinlösta området skall samtidigt avföras ur jordregistret.

227 §.

För varje slutförd förrättning skall förrättningsingenjören för lantmäteristatistikens behov utarbeta och till förrättningshandlingarna foga en uträkning av förrättningskostnaderna.

228 §.

Med i 47 § 3 mom. lagen om skifte avsedda tekniska göromål avses ägomätning, utstakning och rörläggning av skiftesrå samt räkning och mätning av träd för skogslikvid samt andra därmed jämförbara göromål.

229 §.

Innehavares av statens tjänst eller befattning deltagande i lantmäteriförrättning antingen såsom sakkunnig i enlighet med 50 § 3 mom. lagen om skifte eller såsom verkställare av i lagens 97 eller 98 §§ nämnda åtgärder anses höra till hans tjänsteåligganden. Hans resor för förrättningen ersättas enligt samma grunder som hans övriga tjänsteresor, och han är icke berättigad att för sitt arbete uppbara arvode av de i förrättningen delaktiga.

230 §.

Vid syn, fristående kartläggning och nivellering, planering och skifte av väg, kartläggning, utstakning och rörläggning av område, som skall exproprieras, samt vid annat sådant till lantmäteriområdet hörande företag, som icke särskilt nämnts i lagen om skifte, skall, såvida icke annorlunda är stadgat, i tillämpliga delar iakttagas vad om styckning är stadgat. På sådan förrättning skall, där ej annat är annorstädes stadgat, icke tillämpas vad om sökande av ändring i förrättning är föreskrivet.

Är rå för område, som skall kartläggas, otydlig, skall den i samband med förrättningen utstakas med iakttagande av vad om omkretsrågång i samband med styckning är stadgat.

Vad ovan är stadgat gäller likväl icke i 337 § lagen om skifte avsedd syn.

231 §.

Där det är uppenbart, att rårna för de tillandningslotter, som vid reglering av tillandningar i enlighet med 257 § lagen om skifte bildas till självständiga lägenheter, komma att undergå endast smärre eller inga ändringar, behöver någon gradering av ägorna icke äga rum, ej heller hävdebeskrivning eller delningsbok uppgöras. Delägarna i sålunda till äventyrs uppkommande samfällda områden kunna åläggas att efter mantal eller andra lämpliga proportionstal i penningar ersätta delägare värdet av de ägor, som denne utöver sin andel överlåtit till samfällda områden.

232 §.

Handlingar och karta för förrättning skola insändas för förvaring till lantmäterikontoret, såvida icke i fråga om vissa förrättningar annorlunda särskilt är stadgat eller föreskrivet.

Har förrättning även berört lägenhet eller område i annat län skall lantmäterikontoret, då förrättningen överlämnats till granskning, vid behov anhålla om utlåtande däröver av lantmäterikontoret i det andra länet.

Förrättningsingenjören skall uppgöra utdrag av handlingarna och kartan för förrättningen till den del de beröra lägenhet eller området i annat län och insända dem till lantmäterikontoret. Efter det förrättningen antecknats i jordregistret, skall lantmäterikontoret till lantmäterikontoret i det andra länet översända sagda utdrag med anteckning om att förrättningen godkänts och antecknats i jordregistret. Sistnämnda lantmäterikontor skall anteckna saken i jordregistret och förvara utdragen.

233 §.

Har lägenhetsrå, som samtidigt utgör kommungräns, vid lantmäteriförrättning flyttats till annan plats, skall lantmäterikontoret därom underrätta lantmäteristyrelsen, som skall underställa statsrådets prövning, huruvida åtgärder borde vidtagas för flyttning av kommungränsen i enlighet med den nya lägenhetsrån.

234 §.

Bildas lägenhet av område, som tvångsinlösts för enskild järnväg eller fogas sådant till tidigare förefintlig lägenhet skall lantmäterikontoret översända avskrift av instrumentet i saken och utdrag ur jordregistret till den domstol, där fastighetsbok över sådana områden föres.

235 §.

Lantmäteristyrelsens exemplar av jordeboken förvaras i lantmäteristyrelsen. Häradsskrivarens exemplar av jordeboken skall överstyras till lantmäterikontoret för förvaring.

236 §.

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna förordning utfärdas och nödiga formulär stadfästas av lantmäteristyrelsen.

237 §.

Medelst denna förordning upphävas instruktionen den 18 januari 1897 innefattande närmare föreskrifter angående nya jordeböckers upprättande och jordrannsakningars verkställande, förordningen den 26 oktober 1916 om förfarandet vid lantmäteriförrättningar (82/16), i den mån den icke på grund av stadgandena i 352 § lagen om skifte skall fortfarande tillämpas, förordningen av sagda dag om till skiftesväsendet hörande förrättningar å kronolägenheter (82/16), förordningen av sagda lag om ägodelningsrätter (82/16), senatens beslut den 7 november 1916 innefattande föreskrifter för lantmäteriförrättningar (82/16), i den mån det icke på grund av stadgandena i 352 § lagen om skifte fortfarande skall tillämpas, senatens beslut av samma dag innefattande instruktion för ägodelningsrätterna (82/16), 38 § 1 mom. samt 39 och 61 §§ statsrådets beslut den 6 juli 1928 innefattande instruktion för lantmäteriförvaltningen (239/28), förordningen den 20 april 1929 angående ändring av ordningen för handläggning av ärenden rörande sammanslagning av jordlägenheter (157/29), förordningen av samma dag angående överföring av i lantbruksministeriet förvarade jordeböcker i lantmäteristyrelsens vård (153/29), förordningen av samma dag angående ändring av ordningen för handläggning av ärenden rörande lägenheters skattläggning (156/29), förordningen den 30 januari 1931 angående ordningen för handläggning av ärenden rörande lägenheters jordnatur, namn och nummer (52/31) samt förordningen den 7 april 1933 angående tillämpning av lagen om ändring av ordningen för handläggning av styckningsförrättningar (109/33) i den mån den berör styckning av andra lägenheter än sådana, som bildas i enlighet med lagstiftningen om inlösen av legoområden.

238 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1953.

Helsingfors den 28 november 1952.

Tasavallan Presidentti
J. K. Paasikivi.

Lantbruksminister
Martti Miettunen.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.