63/1951

Given i Helsingfors den 26 januari 1951.

Förordning angående tillämpning av värnpliktslagen.

På föredragning av försvarsministern stadgas i stöd av 52 § värnpliktslagen den 15 september 1950 (452/50):

1 kap.

Uppbådsmyndigheter.

1 §.

För verkställande av uppbåd indelas landet i militärdistrikt på sätt därom i särskild förordning stadgas.

2 §.

Beslutanderätten i värnpliktsärenden, som ankomma på staben för militärdistrikt, tillkommer chefen för militärdistriktet. Föredragande för värnpliktsärenden är en av försvarsmaktens huvudstab förordnad sekreterare för uppbådsärenden, vilken bör hava avlagt juridisk slutexamen eller vara en med värnpliktsärenden förtrogen officer. Sekreteraren anses hava biträtt chefens för militärdistriktet beslut, därest han ej till protokollet antecknat skiljaktig mening.

Jämväl annan officer kan av huvudstaben förordnas att utöva chefens för militärdistrikt beslutanderätt i värnpliktsärenden.

3 §.

Uppbåden mom militärdistrikt förrättas av en uppbådsnämnd med chefen för militärdistriktet eller för utövande av hans beslutanderätt i värnpliktsärenden förordnad officer såsom ordförande samt sekreteraren för uppbådsärenden och den i 21 § 2 momentet värnpliktslagen nämnda representanten för kommunen såsom ledamöter.

I uppbådsnämnden tillkommer ordföranden och ledamöterna envar en röst, kommunens representant dock med den inskränkning, som i 21 § 2 momentet värnpliktslagen sägs.

4 §.

I staben för militärdistrikt skall föras protokoll eller manifestförteckning, vari kortfattat antecknas de ärenden, i vilka chefen för militärdistriktet fattar beslut. Expedition undertecknas av den, som avgjort ärendet, eller om expeditionen utfärdats vid uppbådstillfälle, av ordföranden i uppbådsnämnden och kontrasigneras av sekreteraren för uppbådsärenden.

Staben för militärdistrikt är skyldig tillhandagå värnpliktig med råd och upplysningar.

5 §.

Chefen för militärdistrikt åligger:

1) att draga försorg om uppbådslängdernas upprättande;

2) att kalla uppbåd underkastade värnpliktiga att på utsatta dagar inställa sig på samlingsställena för undergående av besiktning; samt

3) att handlägga och avgöra ansökningar om uppskov eller annan eftergift, för såvitt de icke böra behandlas vid uppbådstillfälle, ävensom att pröva och avgöra jämväl andra värnpliktsärenden.

6 §.

Uppbådsnämnd åligger:

1) att granska och godkänna uppbådslängderna;

2) att pröva uppbåd underkastade värnpliktigas duglighet till tjänst; samt

3) att avgöra de uppskovsansökningar, som böra prövas vid uppbådstillfälle.

7 §.

Om utseende av kommun företrädande ledamot i uppbådsnämnd och suppleant för denne skall chefen for militärdistrikt årligen i god tid göra framställning hos den i 21 § 2 momentet värnpliktslagen nämnda kommunala myndighet, vilken bör vidtaga därav föranledda åtgärder samt meddela chefen för militärdistriktet de utsedda personernas namn och adresser.

8 §.

Centralnämnden för uppbådsärenden består av två militärmedlemmar i minst stabsofficersgrad, av vilka åtminstone den ena bör vara i aktiv tjänst och förtrogen med värnpliktsfrågor, samt tre civila medlemmar, av vilka åtminstone två böra vara lagfarna. Ordföranden och sekreteraren utses bland de lagfarna, viceordföranden bland militärmedlemmarna. Medlemmarna utses av statsrådet. I samma ordning utses suppleanter för dem.

Centralnämnden för uppbådsärendena är beslutför med fyra medlemmar samt, om åtminstone en militärmedlem och en lagfaren medlem, av vilka någondera är ordförande eller viceordförande, äro tillstädes, även med tre medlemmar, därest alla tre äro om beslutet ense.

Centralnämnden äger pröva och avgöra de besvär, som anföras över chefens för militärdistrikt och uppbådsnämnds åtgärder.

9 §.

Centralnämnden för uppbådsärenden, vilken sammanträder i Helsingfors stad, sammankallas av ordföranden och vid förfall för honom av viceordföranden.

Vid ärendenas handläggning i centralnämnden iakttages laga rättegångsordning.

Centralnämndens protokoll och expeditioner undertecknas av ordföranden och sekreteraren.

10 §.

Om anförande av besvär i värnpliktsärenden hos centralnämnden för uppbådsärenden är stadgat i värnpliktslagen.

2 kap.

Uppbådslängder.

11 §.

Värnpliktig införes i uppbådslängden för den kommun, där han är mantalsskriven.

Har värnpliktig, som bosatt sig i annan kommun, ännu icke blivit upptagen i upp- bådslängden för den kommunen men önskar där deltaga i uppbådet, anmäle därom före uppbådet hos staben för militärdistriktet eller sist vid uppbådstillfället hos uppbådsnämnden och ingive tillika utredning om sin födelsetid, frejd och boningsort Han skall upptagas i uppbådslängden, och bör staben för militärdistriktet, därest den värnpliktige på grund av sin förra boningsort hör till annat militärdistrikt, därom ofördröjligen underrätta staben för sistnämnda militärdistrikt.

Önskar värnpliktig, som tillfälligt uppehåller sig i annan kommun, där deltaga i uppbådet, anmäle därom före uppbådet hos staben för militärdistriktet eller sist vid uppbådstillfället hos uppbådsnämnden och ingive tillika utredning om sin födelsetid, frejd och boningsort. Staben för militärdistriktet bör, där den värnpliktige hör till annat militärdistrikt, ofördröjligen efter uppbådet om den värnpliktiges besiktning och uppbådsnämndens beslut underrätta staben för sistnämnda militärdistrikt samt därjämte insända den värnpliktiges läkarbesiktnings- och fördelnhigskort samt meddelande om var vederbörande förständigats att avhämta förordnandet om inträde i tjänst.

12 §.

Årligen före utgången av maj månad skall vederbörande prästerskap till staben för militärdistriktet avlämna alfabetisk förteckning över samtliga i församlingen inskrivna män, vilka under ifrågavarande år fylla nitton år.

Vad i 1 momentet sägs, äge motsvarande tillämpning på cilivregistermyndighet samt styrelse eller föreståndare för religiöst samfund.

Inom i första momentet nämnd tid bör jämväl mantalsskrivare till staben för militärdistrikt avlämna kommunvis upprättade alfabetiska förteckningar över samtliga i häradet eller staden mantalsskrivna män, vilka under året uppnå nitton års ålder.

13 §.

Den förteckning, som enligt 12 § årligen skall av prästerskap och andra myndigheter insändas till staben för militärdistrikt, bör, såvitt kyrko- eller andra böcker lämna upplysning om förhållandet eller det eljest är med säkerhet känt, innehålla följande uppgifter om i förteckningen upptagen person: 1) till- och förnamn samt faders eller, om den i förteckningen upptagna är född utom äktenskap, moders namn; 2) boningsort; 3) födelseår, -månad och -dag; 4) födelseort; 5) trosbekännelse; 6) befattning eller yrke; 7) skolbildning; 8) modersmål; 9) civilstånd; 10) huruvida han dömts förlustig medborgerligt förtromde eller förklarats icke vittnesgill; samt 11) kroppslyte eller sjukdom, som kan inverka på hans duglighet till tjänst.

I förteckningen skola upptagas jämväl de män, vilka under kalenderåret utflyttat, med uppgift om, vart utflyttningen skett.

14 §.

Före den 1 september skola fängelsedirektörerna tillhandahålla staben för militärdistrikt förteckning över de till militärdistriktet hörande uppbåd underkastade personer, vilka undergå frihetsstraff. Förteckningen bör innehålla uppgift om deras födelsetid och hemort samt, såvitt möjligt, om tiden för deras frigivning. Förteckningen bör av fängelsedirektörerna kompletteras intill den 1 december. Enahanda förteckningar skola av vederbörande allmänna åklagare avlämnas över uppbåd underkastade, vilka äro anhållna för rannsakning, eller vilka, utan att vara anhållna, stå under åtal för brott, var å kan följa förlust av medborgerligt förtroende.

Motsvarande förteckningar skola tillställas staben för militärdistrikt även från annan anstalt, vari intagna ej må därifrån fritt avlägsna sig. Kan ej i dylik anstalt intagen uppbåd underkastad åläggas att inställa sig till uppbådstillfälle, skall med honom förfaras såsom med den, som på grund av laga förfall uteblivit från uppbåd.

15 §.

Då utlänning, som fyllt sjutton, men ej sextio år, antagits till finsk medborgare eller person av samma ålder, vilken icke åtnjuter medborgarrätt i någon stat, förklarats värnpliktig i Finland, åligger det länsstyrelsen att till staben för vederbörande militärdistrikt därom lämna meddelande jämte i 13 § omförmäld utredning.

16 §.

Med ledning av de enligt 12―15 §§ erhållna uppgifter samt andra tillgängliga handlingar och upplysningar upprättar staben för militärdistrikt uppbådslängder, i vilka upptagas alla män, som under det år, då uppbådet skall förrättas, fylla nitton år.

Förekommer oklarhet beträffande någon värnpliktig, skall staben för militärdistriktet införskaffa tillbudsstående ytterligare utredning i saken, och bura sålunda erhållna uppgifter intagas i uppbådslängden.

I uppbådslängderna skola jämväl upptagas:

1) värnpliktiga, vilka vid årets uppbåd skola undergå förnyad besiktning;

2) män, som uteblivit från tidigare uppbåd och ännu icke undergått besiktning, för så vitt de icke fyllt eller under året fylla trettio år;

3) män, om vilkas ålder behörig utredning saknas, men vilka prövas hava uppnått uppbådsåldern;

4) i 46 § 1 mom. värnpliktslagen omförmälda värnpliktiga; samt

5) utlänningar, som antagits till finska medborgare, så ock personer, vilka icke åtnjuta medborgarrätt i någon stat, men förklarats värnpliktiga i Finland, såvitt nämnda personer ännu icke uppnått eller det året uppnå en ålder av trettio år.

17 §.

Vid upprättande av uppbådslängder bör iakttagas:

1) att längderna upprättas kommunvis;

2) att värnpliktiga från samma kommun upptagas i uppbådslängden i bokstavsföljd och varje värnpliktig tilldelas uppbådsnummer;

3) att alla kända omständigheter antecknas i uppbådslängden i behöriga kolumner, varemot övriga kolumner lämnas öppna för anteckningar vid uppbådstillfället; samt

4) att i uppbådslängden antecknas sådana omständigheter, vilka påkalla särskild uppmärksamhet, såsom det att någon blivit i längden upptagen på grund av vad i 16 § 3 mom. 3 punkten sägs eller att värnpliktig anhållit om uppskov med inträde i aktiv tjänst eller att i längden upptagen värnpliktig redan antagits i tjänst såsom frivillig eller ock att värnpliktig är upptagen enbart antingen i den av prästerskapet eller den av mantalsskrivaren insända förteckningen.

18 §.

Utomlands bosatt värnpliktig är underkastad uppbåd uti den kommun, där han i Finland sist var bosatt.

Värnpliktig, som ej haft bo och hemvist i Finland, upptages i Helsingfors stads uppbådslängd.

3 kap.

Förrättande av uppbåd.

19 §.

I god tid före uppbådstiden skall staben för militärdistrikt för uppbådsförrättningen på varje samlingsställe anskaffa en lämplig lokal eller, där sådan ej för skälig kostnad kan erhållas, därom underrätta vederbörande kommun, på vilken ankommer att anskaffa lämplig lokal för ändamålet.

20 §.

Det åligger staben för militärdistrikt att bestämma uppbådsdagarna och genom kungörelse, som bör intill uppbådsdagen och minst två veckor därförinnan vara anslagen på kommunens anslagstavla och i mån av behov även på annat lämpligt ställe, tillkännagiva tiden och stället för uppbådets förrättande. I uppbådskungörelsen bör ingå en erinran om det straff och den förlängning av tjänstetiden, som i 40 och 42 §§ värnpliktslagen äro stadgade såsom påföljd för den, som förfallolöst uteblir från uppbåd.

21 §.

Överläkaren vid försvarsmakten förordnar en eller två läkare att vid varje uppbådstillfälle tjänstgöra som besiktningsläkare. I mån av behov bör medicinalstyrelsen vara överläkaren behjälplig vid förordnande av besiktningsläkare.

22 §.

Det åligger på landet länsman samt i stad polischef eller av honom förordnad polistjänstemän att biträdd av polismanskap i nödigt antal vid uppbådstillfälle närvara för att övervaka ordningen samt tillhandagå med upplysningar och annan nödig handräckning.

23 §.

Staben för militärdistrikt bör i god tid före uppbådet underrätta länsstyrelsen och vederbörande polismyndighet om stallet för uppbådets förrättande och dagen, då besiktningen av värnpliktiga i varje kommun begymmer.

24 §.

Staben för militärdistrikt bör genom förmedling av polismyndighet tillställa de i 16 § 3 mom. 3, 4 och 5 punkterna nämnda värnpliktiga skriftlig kallelse att inställa sig vid uppbådstillfället. Polismyndigheten bör utan dröjsmål tillställa staben för militärdistriktet bevis över kallelsens delgivande.

25 §.

I 24 § 2 mom. värnpliktslagen omförmält läkarintyg om värnpliktigs duglighet eller oduglighet till tjänst bör vara så avfattat, att därav framgå alla de omständigheter, som vid uppbådsförrättningen skola utredas.

Då värnpliktig, som avses i 24 § 2 mom. 3) punkten värnpliktslagen, anmäler sig vid finsk beskickning eller finskt konsulat för undergående av besiktning, skall beskickningen eller konsulatet förordna någon av tjänstemännen att närvara vid besiktningen och därvid föra protokoll, vilket, liksom ock läkarintyget, såvitt möjligt jämte översättning till någotdera inhemska språket, bör insändas till staben för militärdistriktet.

26 §.

Vid uppbådsförrättning böra samtliga ledamöter av uppbådsnämnden vara tillstädes. Förrättningen börjar med namnupprop av de uppbåd underkastade enligt uppbådslängden, som samtidigt bör av uppbådsnämnden granskas.

Såväl de uppbåd underkastade som övriga närvarande personer äro berättigade att framställa anmärkningar mot uppbådslängden. Finnes anmärkning vara befogad, bör rättelse vidtagas.

27 §.

Vid upprop av värnpliktiga skall i uppbådslängden för varje värnpliktig antecknas:

1) huruvida han varit personligen närvarande;

2) huruvida kan ställt ombud för sig;

3) huruvida han haft laga förfall; samt

4) huruvida han från uppbådet uteblivit utan anmält förfall.

De tillstädeskomna böra vid uppropet erinras om den påföljd, som enligt 40 och 42 §§ värnpliktslagen drabbar den, som avlägsnar sig från förrättningsstället, innan beslut om honom fattats och han erhållit bevis däröver. Likaså skola de erinras om den påföljd, som enligt 8 § värnpliktslagen drabbar den, som icke på utsatt dag infinner sig till aktiv tjänst.

Är någon uppbådads födelseår icke känt, skall uppbådsnämnden avföra, huruvida han bör anses redan vara underkastad uppbåd eller om han något annat år skall kallas till besiktning. I sistnämnda fall bör han ur uppbådslängden avföras och däri senare upptagas.

28 §.

Uppbåd underkastade, med undantag av dem, vilka äro behäftade med sådana synliga kroppslyten och -skador, på grund av vilka de böra från värnpliktens fullgörande helt frikallas, skola i avklädningsrummet avlägga sina kläder och på kallelse var i sm tur inträda i besiktningsrummet. Lider någon av sjukdom, som väcker pinsam uppmärksamhet, skall han undersökas enskilt, om han därom anhålles.

29 §.

Besiktningen av värnpliktiga verkställes på sätt i besiktningsreglementet är föreskrivet. Är inkallad i sådant tillstånd, att han ej kan besiktigas, vare han skyldig att senare på kallelse inställa sig till särskild besiktning.

30 §.

Vid besiktningen upprättar läkaren för den värnpliktige ett besiktningskort, vari han jämväl antecknar sitt utlåtande om denne. Innebär utlåtandet, att den värnpliktige är oduglig till tjänst vid aktiv trupp, och äro två läkare vid besiktningen tillstädes, skall han undersökas även av den andra läkaren.

Där angående värnpliktig, som ej personligen inställt sig till uppbådet, enligt 24 § värnpliktslagen förebragts läkarintyg, åligger det besiktningsläkaren eller, då två läkare äro tillstädes, dem bägge att utlåta sig om intyget.

31 §.

I beslut, som av uppbådsnämnd på grund av verkställd besiktning fattas angående värnpliktig, skall vara utsagt:

1) att den värnpliktige anses duglig till tjänst vid aktiv trupp; eller

2) att han helt frikallas från värnpliktens fullgörande; eller

3) att hans duglighet till tjänst lämnas oavgjord och han ålägges att inställa sig till förnyad besiktning; eller ock

4) att han, enär han fyllt eller under besiktningsåret fyller tjugofem år, på grund av 13 § värnpliktslagen befrias från tjänst vid aktiv trupp under fredstid.

32 §.

Så snart besiktningen förrättats, behandlas ansökningarna om uppskov med inträde i aktiv tjänst. Kar någon, som anhållit om uppskov, ålagts att inställa sig till förnyad besiktning, må ansökningen dock icke upptagas till behandling, utan böra handlingarna återställas till sökanden.

För den, vilken för viss tid beviljats uppskov med inträde i aktiv tjänst, räknas uppskovstiden från början av näst efter uppbådet följande år, där ej vid uppskovets beviljande annorlunda bestämts.

33 §.

Vid uppbådstillfälle skall avsägas, vad som beträffande varje värnpliktig beslutets, och bör åt den värnpliktige utfärdas i 26 § värnpliktslagen föreskrivet intyg. Har värnpliktig vid uppbådstillfället företrätts av ombud, skall sagda intyg lämnas åt denne eller, om den värnpliktige vistas utomlands, översändas till vederbörande beskickning eller konsulat för att honom tillställas.

Värnpliktig, som enligt vad i 24 § 3 mom. värnpliktslagen stadgas, ej varit pliktig att själv eller genom ombud vid uppbådet närvara, skall tillställas skriftligt meddelande om vad uppbådsnämnden beträffande honom beslutat.

34 §.

Sekreteraren för uppbådsärenden skall genast i uppbådslängden i respektiva kolumner anteckna resultatet av besiktningen för varje värnpliktigs vidkommande samt vad beträffande honom beslutats.

Anteckning om kroppslyte eller sjukdom, i följd varav värnpliktig förklaras oduglig till tjänst vid aktiv trupp eller ålägges att inställa sig till förnyad besiktning, göres medelst hänvisning till motsvarande punkt i besiktningsreglementet.

35 §.

Vid uppbådsförrättning föres av sekreteraren för uppbådsarenden protokoll, vari för varje dag antecknas:

1) tiden för förrättningens påbörjande och avslutande;

2) närvarande ledamöter av uppbådsnämnden och andra myndighetspersoner, som vid förrättningen böra vara tillstädes;

3) de värnpliktiga, vilka icke blivit i uppbådslängden upptagna, och vad angående dem beslutats; samt

4) förloppet av uppbådsförrättningen, såvitt detta icke framgår av anteckningarna i uppbådslängden.

Har uppbådsnämnden emot uppbådsläkares mening godkänt värnpliktig till tjänst vid aktiv trupp, skall anteckning därom göras i protokollet.

Uppbådslängden och protokollet böra genast efter det uppbådsförrättningen slutförts av ordföranden och sekreteraren för uppbådsnämnden justeras och underskrivas.

36 §.

De, som varit närvarande vid besiktning av värnpliktiga, böra iakttaga förtegenhet om vad de vid förrättningen erfarit.

Obehöriga må ej tillåtas övervara besiktning.

37 §.

Uppbådad, som på grund av laga förfall uteblivit från uppbådet, kallas att på särskilt utsatt tid senare för besiktning inställa sig vid uppbådstillfälle eller på staben for militärdistriktet. Likaledes förfares med avseende på värnpliktig, där av honom insänt läkarintyg vid uppbådet icke godkänts.

38 §.

Varje dag efter uppbådsförrättnings slut skall polismyndighet meddelas uppgift om dem, vilka förfallolöst uteblivit från uppbådsförrättningen eller under pågående förrättning avlägsnat sig. Såsom förfallolöst utebliven, anses uppbådad, som vare sig han varit i uppbådslängden upptagen eller ej, utan anmält och styrkt förfall uteblivit från uppbådet och jämväl underlåtit att i enlighet med 24 § 2 mom. värnpliktslagen till uppbådsnämnden insända läkarintyg beträffande sm tjänstduglighet. Polismyndighet åligger att inom trettio dagar efter erhållet meddelande hos staben för militärdistrikt anmäla, vilka av här avsedda personer som blivit anträffade.

Så snart i 1 momentet nämnd person anträffats, bör han förständigas att på utsatt dag inställa sig på staben för militärdistriktet, eller, där skäl är, genom polismyndighetens åtgärd till staben för militärdistriktet hämtas. Angående sådant förständigande skall polismyndigheten ofördröjligen underrätta staben.

39 §.

Där besiktning av värnpliktiga skall äga rum vid annat tillfälle än uppbådsförrättning, verkställes den av chefen för militärdistriktet, sekreteraren för uppbådsärenden och för ändamålet förordnad läkare.

Angående denna besiktning samt därav föranledda beslut och åtgärder vare eljest i tillämpliga delar gällande, vad om uppbådsförrättning är stadgat.

40 §.

Önskar någon i stöd av 14 § 1 mom. värnpliktslagen erhålla uppskov med värnpliktens fullgörande, skall han i god tid före uppbådet till chefen för militärdistriktet insända skriftlig ansökan därom eller sist vid uppbådstillfället antingen själv eller genom lagligen befullmäktigat ombud till uppbådsnämnden ingiva sådan. Ansökningen bör åtföljas av utredning om, på vilken grund uppskov begäres.

Önskar värnpliktig, som på grund av laga förfall från uppbådet uteblivit, få uppskov med värnpliktens fullgörande, skall han därom anhålla hos chefen för militärdistriktet i skriftlig ansökan, som sist vid besiktnhigstillfället bör till denne ingivas.

Önskar någon i stöd av 14 § 2 mom. värnpliktslagen erhålla ytterligare uppskov, ingive därom skriftlig ansökan vid uppbådstillfället eller till chefen för militärdistriktet sist två månader före uppskovstidens utgång. Senare inlämnad ansökan må icke upptagas till behandling, där ej synnerligen vägande skäl därtill föreligga.

Den, som önskar få uppskov på grund av 14 § 3 momentet värnpliktslagen, bör skriftligen ansöka därom hos chefen för militärdistriktet.

41 §.

Genast efter uppbådet skola staberna för militärdistrikten tillsända varandra förteckningar över alla dem, vilka förfallolöst uteblivit från uppbådet. Med ledning av förteckningarna bör staben för militärdistrikt kontrollera, huruvida någon i förteckningen upptagen värnpliktig närvarit vid uppbådet i distriktet, samt utan dröjsmål till staberna för vederbörande militärdistrikt återställa förteckningarna med anteckningar om granskningens resultat.

42 §.

Över från uppbåd utan laga förfall uteblivna, vilka oaktat efterspaning ej anträffats, skall av staben för militärdistrikt uppgöras en i bokstavsföljd sammanställd förteckning, som bör till huvudstaben insändas på tid, som av densamma bestämmes. I försvarsmaktens huvudstab sammanställas de från de olika militärdistrikten inkomna förteckningarna till en hela landet omfattande förteckning, som tillställes vederbörande polismyndigheter, kretskontrollanterna och staberna för militärdistrikten.

4 kap.

Värnpliktigas inträde i aktiv tjänst.

43 §.

Sedan uppbåden förrättats och uppgifter om deras resultat och om fördelningen av de värnpliktiga på olika kategorier på grund av deras duglighet till tjänst blivit av staberna för militärdistrikten till huvudstaben insända, bestämmer kommendören för försvarsmakten de till aktiv tjänst godkändas fördelning på truppavdelningarna, varom staberna för militärdistrikten underrättas av huvudstaben.

Försvarsministeriet bestämmer varje är före den 1 december de allmänna dagarna för inträde i aktiv tjänst följande år. Anmälan härom skall utan dröjsmål tillställas staberna för militärdistrikten.

44 §.

Så snart i 43 § avsedd underrättelse till staben för militärdistrikt ingått, bör staben ofördröjligen för de värnpliktiga, vilka skola inkallas till tjänstgöring, utfärda förständiganden med angivando av tiden, då, och den truppavdelning, vid vilken envar skall inträda i tjänst ävensom truppavdelningens förläggningsort.

Staben för militärdistrikt bör utan tidsutdräkt insända de i 1 momentet nämnda förständigandena till vederbörande kretskontrollanter, hos vilka dessa av de värnpliktiga eller deras befullmäktigade ombud böra avhämtas på dag, som utsatts uti det vid uppbådet utfärdade intyget. Till värnpliktig, som vistas utomlands, översändes förständigandet genom förmedling av vederbörande finska beskickning eller konsulat.

45 §.

Därest värnpliktig, som utan laga förfall uteblivit från uppbåd eller från särskild besiktning eller, på sätt i 39 § värnpliktslagen sägs, olovligen utflyttat från landet, sedermera befinnes duglig till aktiv tjänst, skall han förständigas att inträda i tjänst på närmaste allmänna inställelsedag eller, där anledning finnes att befara, att han icke skall efterkomma sådant förständigande, genom polismyndighets försorg genast till tjänstgöring inställas. Samtidigt skall han genom åtgärd av chefen för militärdistriktet ställas under åtal vid domstol.

Vad ovan sagts gälle i tillämpliga delar jämväl värnpliktig, som avses i 41 § värnpliktslagen.

46 §.

Värnpliktig, som utan laga förfall uraktlåtit att på utsatt dag inträda i tjänst, skall vid första tillfälle genom polismyndighets försorg inställas till tjänstgöring.

Värnpliktig, som ej på utsatt dag inställt sig till tjänstgöring och som icke kan styrka laga förfall, straffas såsom i strafflagen för krigsmakten är stadgat.

47 §.

Önskar värnpliktig, som erhållit uppskov med inträde i aktiv tjänst, inträda i tjänst innan tiden för uppskovet gått till ända, skall därom göra anmälan hos staben för militärdistriktet, vilken åligger att insända anmälningen till huvudstaben. Likaså göre staben för militärdistrikt hos huvudstaben anmälan om värnpliktig, som på grund av laga förfall uteblivit från uppbåd eller från särskild besiktning och vid senare skedd besiktning godkänts till aktiv tjänst.

Huvudstaben äger bestämma, vid vilken truppavdelning och på vilken dag i 1 momentet nämnd värnpliktig skall insträda i tjänst.

48 §.

Staben för militärdistrikt åligger att sist fjorton dagar före varje inställelsedag till vederbörande truppavdelning insända militärstamkorten och läkarbesiktningskorten för alla de värnpliktiga, vilka förständigats att sagda dag inträda i tjänst.

Truppavdelning bör inom fjorton dagar, räknat från inställelsedagen, till staben för militärdistriktet insända uppgift om de värnpliktiga, vilka, ehuru inkallade, underlåtit att på utsatt dag inträda i tjänst, samt att därefter, där någon värnpliktig senare inställt sig till tjänstgöring, inom tre dagar därom underrätta staben för militärdistriktet.

Staben för militärdistrikt skall vidtaga alla erforderliga åtgärder för de uteblivnas efterspanen de och inställande till tjänstgöring. I sådant avseende skola bestämmelserna i 42 § äga motsvarande tillämpning.

49 §.

För utrönande av värnpliktigs hälsotillstånd skall nogrann läkarbesiktning verkställas inom fjorton dagar efter det han inträtt i tjänst.

Med avseende på värnpliktig, som befinnes för längre tid oförmögen till tjänstgöring eller vars överflyttning från vapentjänst till annan tjänstgöring eller tvärtom kan komma i fråga, förfares på sätt i 67 § sägs.

5 kap.

Frivilliga och personer, som skola utbildas till officerare eller underofficerare eller för tekniska uppgifter.

50 §.

Då värnpliktig antagits till tjänst såsom frivillig, skall honom tillställas skriftligt forständigande om på vilken dag och vid vilken truppavdelning han bör inställa sig till tjänstgöring. Med avseende på frivillig, som uraktlåtit att sagda dag insträda i tjänst, skall förfaras såsom beträffande annan värnpliktig, som på inställelsedag underlåtit att inträda i tjänst.

Har ansökan om rätt att tjänstgöra som frivillig avslagits, skall detta åtecknas ansökningen, som därpå bör till sökanden återställas.

51 §.

Försvarsministeriet fastställer varje år före den 1 december antalet frivilliga för följande år. Närmare föreskrifter angående antagande i tjänst av frivilliga meddelas av huvudstaben.

52 §.

Värnpliktiga, som avlagt dimissionsexamen vid till universitetet ledande läroverk, kunna där de på grund av sin tjänstgöring vid aktiv trupp finnas därtill lämpliga, bestämmas att utbildas till officerare i reserven.

Likaså kunna de som genomgått nästhögsta klassen vid läroverk av förenämnda slag eller innehava motsvarande kunskaper, avlagt första styrmansexamen, genomgått tekniskt-, handels- eller lantbruksinstitut eller ock folskollärarseminarium eller dessa motsvarande läroanstalt, bestämmas att utbildas till officerare. Samma gälle ock i fråga om andra värnpliktiga, som i tjänsten ådagalagt fallenhet och lämplighet för officeruppgifter och som prövas inneha erforderliga kunskaper.

53 §.

Värnpliktiga, som ha förutsättningar för underbefälsuppgifter och prövas inneha erforderliga kunskaper, kunna av kommendör för truppavdelning bestämmas att utbildas till underofficerare i reserven.

54 §.

Värnpliktiga, vilka befinnas lämpliga för tekniska uppgifter, kunna på förordnande av kommendören för truppavdelningen utbildas för sådana uppgifter.

I 1 mom. åsedd utbildning omfattas utbildning till motorfordons, pansarvagns- och traktorförare eller -montör, radio- och telefonmekaniker eller -montör, radarman och -mekaniker, radist, telegrafist och telefoncentralkarl, vapensmed, hovslagare, maskinist och maskinmontör, motor- och maskinman, förbindelsebåtförare, avståndsmätare, strålkastar- och eldledningsmaskinmekaniker samt fotograf och väderleksobservatör vid flygtrupperna.

55 §.

Det sammanlagda antalet i 52―54 §§ avsedda värnpliktiga får uppgå till högst en tredjedel av totala antalet värnpliktiga, som förordnats till aktiv tjänst, såframt icke försvarsmmisteriet på synnerliga skäl tillåter att detta antal överskrides.

6 kap.

Arbetstjänstpliktiga.

56 §.

Arbetstjänstpliktig benämnes i denna förordning värnpliktig, vilken för fullgörande av sin värnplikt åligger att utföra arbete vid försvarsväsendet eller tjänstgöra i annan statsinrättning.

57 §.

Arbetstjänstpliktiga indelas i tre kategorier sålunda, att

till I kategorin hänföras de, vilka av samvetsskäl, enligt vad därom är särskilt stadgat, tillåtas fullgöra sin tjänstgöringsskyldighet under fredstid i form av arbetstjänst vid försvarsväsendet eller annan statsinrättning,

till II kategorin de, vilka på grund av stadgandet i 36 § värnpliktslagen förklarats böra avhållas från beröring med övrigt manskap och användas i arbete till gagn för försvaret; samt

till III kategorin de i 35 § värnpliktslagen avsedda personer, vilka dömts till förlust av medborgerligt förtroende eller förklarats icke vittnesgilla eller ock stå under åtal för brott, varpå kan följa sagda straffpåföljd.

58 §.

Arbetstjänstpliktiga falla, i den mån om dem ej är annorlunda stadgat, under de allmänna stadgandena angående värnpliktiga.

Den tid arbetstjänstpliktig tidigare fullgjort vapentjänst tillgodoräknas honom, då han övergår till arbetstjänstgöring. Närmare bestämmelser om i vilken mån arbetstjänst beaktas vid övergång till vapentjänst utfärdas av försvarsmmisteriet.

Angående arbetstjänstpliktigs av I kategorin tjänstgöring är särskilt stadgat.

59 §.

För fullgörande av arbetstjänst beordras arbetstjänstpliktiga av II kategorin till speciella arbetskommandon, vilke förläggas skilt från andra truppavdelningar. Likaså kunna arbetspliktiga av III kategorin sammanföras till särskilda arbetskommandon.

60 §.

Närmare föreskrifter angående den ordning, i vilken värnpliktig förklaras för arbetstjänstpliktig av II kategorin, meddelas av huvudstaben.

På huvudstaben ankommer ock att bestämma, i vad mån och när till III kategorin hörande arbetstjänstpliktiga beordras till arbetstjänst.

7 kap.

Värnpliktigas hemförlovande ur aktiv tjänst.

61 §.

Kommendör för truppavdelning, så ock befälhavare i motsvarande ställning skall draga försorg om, att värnpliktig efter utgången av viss tids tjänstgöring hemförlovas samt att honom tilldelas militärpass.

62 §.

I värnpliktigs tjänstgöringstid inräknas såväl inställelsedagen som hemförlovningsdagen. I tjänstgöringstiden inräknas ock den tid, varunder värnpliktig åtnjutit i 16 § 1 mom. värnpliktslagen avsedd permission.

Har värnpliktig åtnjutit i 16 § 2 mom. värnpliktslagen avsedd permission i sammanlagt mer än fjorton dygn, skall tjänstgöringstiden förlängas med den tid permissionstiden överstigit nämnda antal dygn.

63 §.

Trettio dagar innan värnpliktiga hemförlovas och överföras till reserven bör truppavdelningen till staben för militärdistriktet insända deras behörigen ifyllda, men icke underskrivna militärpass; och böra dessa inom tjugoen dagar till truppavdelningen återställas försedda med mobilisationsförständigande.

64 §.

Har värnpliktig före utgången av lagstadgad tjänstgöringstid avförts ur truppavdelningens rullor, skall underrättelse därom, jämte uppgift om orsaken till avförandet, inom sju dagar meddelas staben för militärdistriktet. Har värnpliktig transporterats från en truppavdelning till en annan, skall i meddelandet uppgivas, till vilken truppavdelning han transporterats. Den värnpliktiges militärstamkort bör samtidigt översändas till den truppavdelning, dit han transporterats.

65 §.

Då värnpliktiga hemförlovas, skola militärstamkorten och läkarbesiktningskorten, behörigen ifyllda, inom fjorton dagar efter hemförlovandet insändas till staberna för de militärdistrikt, från vilka de värnpliktiga inkommit i tjänst.

66 §.

För varje truppavdelning skall finnas en kommission med uppgift att besiktiga värnpliktiga, i vilkas hälsotillstånd inträffat sådana förändringar, att deras överföring från vapentjänst till annan tjänst eller tvärtom kan komma i fråga eller vilka på grund av kroppslyte eller sjukdom befunnits för längre tid oförmögna till tjänstgöring. Medlemmar i denna kommission äro den i tjänsten äldsta läkaren vid truppavdelningen samt tvenne av kommendören för truppavdelningen utsedda, såvitt möjligt i stabsofficers- eller kaptensgrad varande officerare, av vilka den äldre är ordförande.

67 §.

Då värnpliktig underkastats besiktning av den i 66 § nämnda kommissionen, besluter kommendören för truppavdelningen, på kommissionens framställning, huruvida den värnpliktige skall överföras från vapentjänst till annan tjänst eller tvärtom eller om han tillsvidare skall befrias från tjänstgöring. Värnpliktig, som tillsvidare befriats från tjänstgöring, skall ofördröjligen hemförlovas, och handlingarna rörande honom, vilka böra innefatta jämväl kommissionens utlåtande om hans duglighet till tjänst, skola insändas till chefen för militärdistriktet, vilken avgör, huruvida han skall helt frikallas från värnpliktens fullgörande, överföras till reserven eller förständigas att senare inställa sig vid uppbåd till besiktning eller ock, där han uppnått i 13 § vämpliktslagen avsedd ålder, befrias från tjänstgöring under fredstid.

Lider värnpliktig av så svår sjukdom, att han ej kan inställa sig till besiktning, och är sjukdomen långvarig, kan beslut om honom fattas på grund av läkarintyg.

68 §.

Värnpliktig, som jämlikt 67 § tillsvidare befriats från aktiv tjänst, men beträffande vilken slutligt avgörande ännu icke träffats, hänföres under mellantiden till lantvärnet.

8 kap.

Aktiv tjänst, reserv och lantvärn.

69 §.

Anställning i tjänst eller befattning vid försvarsministeriet, huvudstaben, försvarsväsendet, gränsbevakningen, befolkningsskyddet, sjöfartsstyrelsens sjökartsavdelnings militärbyrå, post- och telegrafstyrelsens organisationsbyrå samt järnvägsstyrelsens militärbyrå såsom officer, militärtjänsteman, militärmästare, underofficer, militärundertjänsteman eller såsom värvad anses med avseende på värnpliktens fullgörande likvärdig med tjänstgöring vid aktiv trupp, utom i fråga om skyldigheten enligt 5 § värnpliktslagen att tjänstgöra vid aktiv trupp i fredstid.

Försvarsministeriet äger bestämma, vilka tjänster och befattningar som skola anses höra till ovan uppräknade grupper.

Angående från dylika tjänster eller befattningar avgågnas överförande till reserven eller lantvärnet gäller vad i värnpliktslagen är stadgat om värnpliktig.

70 §.

Lantvärnet indelas i tre kategorier sålunda, att

till I kategorin höra de värnpliktiga, för vilka tiden för inskrivningen vid reserven gått till ända;

till II kategorin de, vilka varit uppbåd underkastade, men på grund av 13 § och 15 § 2 mom. värnpliktslagen befriats från tjänstgöring vid aktiv trupp i fredstid; samt

till III kategorin de, vilka ännu icke varit vid uppbåd, de, vilka förständigats att inställa sig till förnyad besiktning, och de, vilka fått uppskov med inträde i eller fullgörandet av aktiv tjänst.

Till lantvärnets III kategori hörande värnpliktig övergår till lantvärnets II kategori i slutet av det år, då han fyller trettio år.

71 §.

Vid aktiv trupp tjänstgörande värnpliktig kallas beväring, till reserven hörande reservist och till lantvärnet hörande lantvärnsman.

9 kap.

Kontrollen över värnpliktiga.

72 §.

Kontrollen över värnpliktiga handhas av staberna för militärdistrikten och dem underlydande kretskontrollanter, vilkas åligganden handhas på landet av länsmannen och i städerna av de polistjänstemän, som därtill förordnas av försvarsministeriet i samråd med ministeriet för inrikesärendena. Där så nödigt är, kan försvarsministeriet förordna även annan person till kretskontrollant.

73 §.

Kontrollmyndighet bör vara underkunnig om de kontroll underkastades vistelseorter och personliga förhållanden, såvitt de äro av betydelse för värnpliktens fullgörande, samt hålla staberna för militärdistrikten underrättade om dem såsom därom är särskilt stadgat.

Kontrollkretsar äro, där ej annorlunda bestämmes, länsmansdistrikten och städerna.

Angående kretskontrollant tillkommande arvode stadgas särskilt.

74 §.

Kontroll underkastade äro:

1) alla de, vilka höra till reseven;

2) de till lantvärnets I och II kategori hörande, till dess de uppnått 50 års ålder; samt

3) de till lantvärnets III kategori hörande, vilka på grund av 14 § värnpliktslagen erhållit uppskov med inträde i eller fullgörande av aktiv tjänst.

Värnpliktig är underkastad kontroll i den kontrollkrets, där han har sitt bo och hemvist.

75 §.

Kontroll underkastad bör tillse, att hans boningsort och adress städse äro kända för kretskontrollanten, och åligger det honom:

1) att efter befrielse från aktiv tjänst inom fjorton dagar uppgiva sin boningsort och adress för den kretskontrollant, inom vars område han bosätter sig;

2) att vid ombyte av boningsort i kontrollkretsen inom fjorton dagar uppgiva sin nya boningsort, yrke och adress för kretskontrollanten;

3) att vid flyttning i bosättningssyfte till annan kontrollkrets senast inom fjorton dagar uppgiva sin nya boningsort, yrke och adress för kontrollanten i den kontrollkrets, där han bosätter sig;

4) att vid längre än två månaders bortavaro från boningsorten draga försorg därom, att kretskontrollantens meddelanden kunna honom tillställas antingen genom ombud eller sålunda, att han lämnar kretskontrollanten uppgift om sin tillfälliga adress; samt

5) att vid vistelse utomlands på närmaste finska beskickning eller konsulat uppgiva sin uppehållsort och adress.

76 §.

Kontroll underkastades meddelanden till kontrollmyndighet kunna göras antingen av vederbörande personligen eller medelst brevkort eller brev, som mot bevis inlämnas till postanstalt.

Angående kontroll underkastad tillkommande fribrevsrätt vid expediering av kontroll avseende försändelser till kontrollmyndighet är särskilt stadgat.

77 §.

Innan värnpliktig hemförlovas från aktiv tjänst, skall honom meddelas undervisning om, vad han med avseende på kontrollen har att iakttaga. Anvisningar härom skola ock bifogas det militärpass, som för värnpliktig utfärdas.

Till lantvärnets II och III kategori hörande, kontroll underkastade värnpliktiga meddelas motsvarande anvisningar av staben for vederbörande militärdistrikt.

78 §.

Skall kontroll underkastad meddelat mobilisationsförständigande ändras, bör han på kallelse infinna sig hos kretskontrollanten, som äger ur hans militärpass avlägsna det förra mobilisationsförständigandet och i passet infoga det ändrade. Kretskontrollanten bör återställa det förra mobilisationsförständigandet till staben för militärdistriktet.

79 §.

Kontroll underkastade värnpliktiga kunna sammankallas till kontrollmöte på ort inom kontrollkretsen eller i omedelbar närhet av denna. Kallelsen utfärdas av chefen för militärdistriktet medelst kungörelse, som offentliggöres på samma sätt som uppbådskungörelse.

Vid kontrollmöte skall på landet länsmannen och i stad polischefen eller av honom förordnad polistjänsteman jämte nödigt polismanskap närvara för att övervaka ordningen och tillhandagå med upplysningar samt nödig handräckning.

80 §.

Har kontroll underkastad ådragit sig sådant kroppslyte eller sådan sjukdom, som i 12 § värnpliktslagen avses, vare pliktig att däröver insända intyg till staben för militärdistriktet, som äger förständiga honom att inställa sig på staben för militärdistriktet till besiktning, såframt ej beslut på grund av det insända intyget kan fattas.

81 §.

Kontroll över värnpliktig, som vistas utomlands, utövas av närmaste finska beskickning eller konsulat. Den kontroll underkastade hör fortfarande till det militärdistrikt, där han sist var bosatt, eller, om han ej haft bo och hemvist i Finland, till det militärdistrikt, vartill Helsingfors stad hör.

82 §.

Kontroll underkastad officer, så ock militärtjänsteman, står under stabens för militärdistriktet omedelbara kontroll och avlämnar kontrollen avseende uppgifter direkte till staben for militärdistriktet. Där så nödigt är, kan staben för militärdistrikt i officer, så ock militärtjänsteman rörande kontrollärende anlita kretskontrollants och polismyndighets handräckning.

83 §.

Värnpliktig bör på anfordran lämna för kontrollen erforderliga upplysningar och besvara kontrollmyndighete skriftliga förfrågningar inom fjorton dagar från förfrågningens ingång.

Tredskas någon att fullgöra sådan skyldighet, förelägge chefen för militärdistriktet honom vid vite, högst ettusen mark, att personligen inställa sig antingen på staben för militärtdistriktet eller hos vederbörande kretskontrollant för meddelande av upplysningar. Sådant beslut ma ej överklagas.

Där vite utdömts, skall avskrift av beslutet ofördröjligen översändas till länsstyrelsen för behörig åtgärd.

84 §.

Var som ej iakttager bestämmelserna rörande kontroll eller underlåter att göra i 75 § föreskriven anmälan, straffas, där ej gärningen innebär sådant disciplins- eller subordinationsbrott, varom är stadgat i 2 § strafflagen för krigsmakten, med minst tio och högst etthundra dagsböter eller med fängelse ej över tre månader. Till samma straff vare den förfallen, som utan laga förfall uteblivit från kontrollmöte eller underlåtit att besvara i 83 § 1 mom. avsedd förfrågan.

Till förenänmda böter vare ock den förfallen, vars militärpass eller i denna förordning avsedda intyg eller förständiganden skadas eller förkommer, såframt han ej kan göra troligt, att han icke varit därtill vållande.

Brott, för vilka straffpåföljd här ovan stadgats, skola bringas under åtal av allmän åklagare. Åtalet skall anhängiggöras vid vederbörlig underrätt mom kontrollkretsen eller, där värnpliktig står under stabens för militärdistriktet omedelbart kontroll, vid underrättelsen på vederbörande stabs förläggningsort.

85 §.

Närmare föreskrifter angående kontrollmyndigheternas verksamhet meddelas av huyudstaben.

10 kap.

Militärstamkort.

86 §.

Staben för militärdistrikt skall i enlighet med av huvudstaben meddelade anvisningar föra kortregister över samtliga kontroll underkastade värnpliktiga och tillhandahålla kretskontrollanterna särskilda för alla värnpliktiga, som äro underkastade kontroll eller efterspanas.

87 §.

Beträffande alla de i församling inskrivna män, vilka fyllt nitton år, men ännu ej uppnått femtio års ålder, skola av prästerskapet i början av varje månad till staben för militärdistriktet insändas uppgifter rörande dödsfall, nammförändringar samt in- och utflyttningar. Samma gälle med avseende på civilregistermyndighet samt om styrelse eller föreståndare för religiöst samfund.

På grund av förenämnda uppgifter samt de meddelanden, som av kretskontrollant skola insändas, bör staben för militärdistrikt i militärstamkorten göra behöriga tillägg och ändringar samt därom underrätta kretskontrollanterna i avseende å anteckning i de kort, vilka befinna sig i deras värjo. För såvitt inkomna uppgifter angå officer eller militärtjänsteman, skall angående desamma, sedan behörig anteckning i militärstamkortet gjorts, insändas meddelande till huvudstaben.

11 kap.

Reservens repetitionsövningar, extra tjänstgöring och frivilliga övningar.

88 §.

Försvarsministeriet bestämmer i vilken omfattning repetitionsövningar årligen skola hållas.

Om inkallande av reservister till extra övningar förordnar likaså försvarsministeriet.

Försvarsministeriet bestämmer jämväl om frivilliga övningar och om de natura- och andra förmåner, som tillkomma i övningarna deltagande reservister.

89 §.

Tiden och platsen för repetitionsövningar ävensom vilka reservister, som skola inkallas, bestämmes av huvudstaben.

90 §.

Reservister inkallas till repetitionsövningar av chefen för militärdistrikt medelst kungörelse eller varje övningspliktig tillsänd särskild kallelse.

Där skäl därtill är, må huvudstaben förordna om annat kallelsesätt.

Angående sättet för inkallande av värnpliktiga till extra tjänstgöring förordnar huvudstaben.

91 §.

Önskar reservist uppskov med avseende på eller befrielse från repetitionsövningar på grund av kroppslyte eller sjukdom, skall han på tid, som av chefen för militärdistriktet bestämmes inställa sig till besiktning eller, därest han på grund av laga förfall ej kan infinna sig till besiktning, tillställa staben för militärdistriktet läkarintyg över kroppslytets eller sjukdomens art samt utredning om sitt förfall.

Här avsedd besiktning verkställes på sätt i 39 § föreskrivits.

92 §.

Önskar reservist av annan anledning än på grund av kroppslyte eller sjukdom erhålla uppskov med avseende på repetitionsövningar, ansöke därom skriftligen hos chefen för militärdistriktet senast fjorton dagar före repetitionsövningarnas början eller, om kallelsen till övningarna kommit honom till handa först efter nämnda tid, så snart han fått kallelsen, och bifoge sin ansökan utredning om de grunder, på vilka uppskov begäres.

93 §.

Är reservist, som inställt sig till repetitionsövningar, till följd av kroppslyte eller sjukdom oförmögen att tjänstgöra, besiktigas han av en på sätt i 66 § nämnts sammansatt kommission, som beslutar angående den besiktigades befrielse från ifrågavarande repetitionsövningar. Kommissionen skall ock hos chefen för militärdistrikt göra framställning om tiden för reservisten tillkommande uppskov eller, där kroppslytets eller sjukdomens art ger anledning därtill, hemställa om, att reservisten måtte befrias från reservövningarna eller helt frikallas från värnpliktens fullgörande.

94 §.

Vid reservens repetionsövningar räknas såsom övningsdagar såväl ankomstdagen som hemförlovningsdagen.

Den, som inställt sig till repetitionsövningar efter utsatt dag, skall kvarhållas för övningar så länge efter den allmänna hemförlovningsdagen, att hans övningstid blir uppfylld, eller ock inkallas på annan tid till övningar.

95 §.

Staben för militärdistrikt skall ofördröjligen tillsända kretskontrollanterna förteckning över alla dem, vilka förfallolöst uteblivit från repetitionsövningar. Chefen för militärdistriktet bör draga försorg om att sådan person anmäles till åtal samt bestämma, till vilka repetitionsövningar han bör infinna sig. Reservist, som icke heller då frivilligt infinner sig till övningarna, skall till dem inställas.

Reservist, som utan laga förfall underlåtit att på utsatt tid inställa sig till extra tjänstgöring, skall genom polismyndighets åtgärd anhållas och befordras till truppavdelningen. Meddelande om uteblivna reservister lämnas polismyndigheterna av vederbörande militärmyndigheter.

96 §.

Över dem, vilka utan laga förfall uteblivit från reservens repetitionsövningar och oaktat efterspaning icke anträffats, skall staben för militärdistrikt uppgöra en i bokstavsföljd sammanställd förteckning, som skall insändas till huvudstaben. De från de olika militärdistrikten inkomna förteckningarna skola därpå genom huvudstabens försorg bringas till myndigheternas kännedom på sätt som i 42 § är sagt.

32 kap.

Värnpliktigas inkallande i tjänst vid mobilisation.

97 §.

Då mobilisation påbjudits, utfärdar försvarsministern kungörelse därom.

98 §.

Till reserven och lantvärnet hörande värnpliktiga, vilka vid mobilisation skola inkallas i tjänst, tilldelas redan i fredstid skriftligt mobilisationsförständigande.

Då anledning därtill föreligger, kan huvudstaben förordna om användande av personliga kallelser.

99 §.

När mobilisation påbjudits, böra de värnpliktiga, vilka äro pliktiga att genast inträda i tjänst på utsatt tid infinna sig på sina samlingsplatser.

100 §.

Huvudstaben äger föreskriva, i vilken ordning den vid mobilisation underkastade truppavdelningen tjänstgörande värnpliktiga, vilka till följd av kroppslyte eller sjukdom blivit oförmögna att vidare tjänstgöra, skola befrias från tjänstgöring.

101 §.

Mobilisationskungörelse gälles ej, med mindre däri annorlunda bestämmes, värnpliktiga, vilka på grund av stadgandena i 19 § värnpliktslagen vid mobilisation tillsvidare äro befriade från inträde i tjänst. Vid behov kunna desamma inkallas till tjänstgöring medelst personlig kallelse eller allmän kungörelse.

102 §.

Så snart mobilisation kungjorts, böra staberna för militärdistrikten skrida till upprättande av uppbådslängder över lantvärnsmän, hörande till den äldsta åldersklassen av lantvärnets III kategori, såframt icke dessa längder för ordinarie uppbåd eller på grund av särskilt förfogande tidigare uppgjorts. På huvudstaben ankommer att bestämma, huruvida uppbådslängder skola upprättas jämväl för andra åldersklasser.

Prästerskap och andra i 12 § nämnda myndigheter åligger att för den äldsta åldersklassen av lantvärnets III kategori, så snart ske kan, samt för övriga åldersklasser inom av huvudstaben utsatt tid till staberna för militärdistrikten insända de förteckningar, på grund av vilka uppbådslängderna uppgöras.

103 §.

Huvudstaben äger bestämma, huruvida och i vilken ordning uppbåden under krigstid förrättas och värnpliktiga inkallas till tjänstgöring.

13 kap.

Särskilda stadganden.

104 §.

Utan hinder av stadgandena i 48 § värnpliktslagen får i aktiv tjänst inkallad värnpliktigs arbetsförhållande, där det är privaträttsligt, på grund av inträde i aktiv tjänst avbrytas i följande fall:

1) den värnpliktiges arbetsförhållande har före inträdet i tjänst varat högst tre månader;

2) arbetsgivaren har högst tio arbetstagare i stadigvarande arbete;

3) arbetsgivaren har, sedan den värnpliktige inträdde i tjänst, på den ort, där denne arbetat, upphört med det i arbetsavtalet med honom avsedda arbetet eller minskat antalet arbetare i sådant arbete till hälften eller mindre; eller

4) den tid, för vilken arbetsavtalet ingåtts med den värnpliktige, har utgått.

105 §.

Uppbåden med de invånare i landskapet Åland, vilka ej äro befriade från allmän värnplikt, förrättas i Mariehamnsstad, varvid ledamot i uppbådsnämnden för lanskapet Åland är av stadsstyrelsen i Mariehamn utsedd representant, som har rösträtt i alla ärenden rörande i landskapets kommuner hemmahörande värnpliktiga. För sagda ledamot utser stadsstyrelsen en suppleant.

106 §.

Värnpliktig, som förständigats att undergå förnyad besiktning, kan av chefen för militärdistriktet beviljas tillstånd att inställa sig till besiktning före utgången av den bestämda tiden.

107 §.

I 16 § 1 mom. värnpliktslagen oförmäld permission åt värnpliktig i aktiv tjänst beviljas av kommendören för truppavdelningen enligt av huvudstaben meddelade närmare föreskrifter.

108 §.

Värnpliktig är berättigad till fri järnvägsresa för färd aktiv tjänstgöring, reservens repetitionsövningar och extra tjänstgöring, så ock för återfärd därifrån.

Enahanda rätt tillkommer den, som har att inställa sig till särskild besiktning av orsak, att han på grund av laga förfall uteblivit från uppbåd eller till följd av kroppslyte eller sjukdom i truppavdelning tillsvidare befriats från tjänstgöring.

I ersättning för andra av förenämnda resor föranledda kostnader utgår till värnpliktig på anhållan genom vederbörande befäls, stabens för militärdistriktet eller polismyndighets förmedling skälig resekostnadsersättning.

Närmare föreskrifter angående värnpliktig tillkommande resekostnadsersättning, så ock om erläggande av i 51 § värnpliktslagen nämnda ersättningar och kostnader meddelas av försvarsministeriet.

109 §.

Värnpliktig är berättigad att under tjänstgöring vid aktiv trupp erhålla tur- och returbiljett på järnväg för minst en permissionsresa.

110 §.

Angående värnpliktig under tjänstgöringstiden tillkommande dagspenning stadgas särskilt.

111 §.

Då värnpliktiga anlitas för i 47 § värnpliktslagen förutsatta uppgifter, skola de i mån av möjlighet förordnas till de befattningar och det arbete, vartill de på grund av sitt yrke eller sin fallenhet prövas lämpligast. För dylika uppgifter böra i främsta rummet anlitas värnpliktiga, vilka äro mindre lämpliga för vapentjänst än andra.

112 §.

Vid beräknandet av den övertjänstgöring, som enligt 44 § 1 mom. värnpliktslagen förorsakas av olovlig bortvaro, beaktas av varje bortvaro endast fulla dygn.

113 §.

Där utlänning antagits till finsk medborgare och länsstyrelsen därom underrättat staben för vederbörande militärdistrikt skall han, såframt han fyllt eller det året fyller trettio år, hänföras till lantvärnets II kategori.

Vad i 1 momentet sägs, vare gällande ock med avseende på den, som ej har medborgarrätt i någon stat, men jämlikt 45 § 2 mom. värnpliktslagen förklarats vara värnpliktig i Finland.

114 §.

Officer är berättigad att med kommendörens för truppavdelningen samtycke under lägermöte och stridsövning samt vid mobiliserad truppavdelning antaga värnpliktig för sin personliga betjäning, dock endast den, som därtill samtycker, och, om han är beväring och har använts i vapentjänst, redan stått i sådan tjänst minst halva tjänstgöringstiden. Den värnpliktige befrias emellertid från annan tjänstgöring blott i den mån sådant är alldeles nödvändigt.

Officer, som tjänstgör under förhållanden, jämförliga med de vid lägermöte rådande, må jämväl kunna medgivas i 1 momentet nämnd rätt.

115 §.

Där någon, som är i aktiv tjänst, dömts medborgerligt förtroende förlustig, skall domstolen därom ofördröjligen underrätta hans befäl.

116 §.

Huvudstaben fastställed i mån av behov formulär för i denna förordning avsedda längder, meddelanden och intyg.

För expeditioner i värnpliktsärenden erlägges icke lösen.

117 §.

Vad i denna förordning är sagt om kommendör för truppavdelning, skall äga tillämpning jämväl på annan motsvarande befälhavare.

118 §.

På försvarsministeriet ankommer att vid behov meddela närmare anvisningar om tillämpningen av denna förordning.

119 §.

Genom, denna förordning upphäves förordningen den 24 januari 1941 angående tillämpning av värnpliktslagen (82/41), dess 64 § sådan den lyder i förordningen den 3 september 1943 (773/43).

Helsingfors den 26 januari 1951.

Republikens President
J. K. Paasikivi.

Försvarsminister
Emil Skog.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.