625/1947

Given i Helsingfors den 31 juli 1947.

Lag om gåvoutfästelser.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 §.

Utfästelse om gåva av lös egendom vare, så länge gåvan ej fullbordats, utan verkan, med mindre utfästelsen gjorts i skuldebrev eller annan urkund, som blivit till gåvotagaren överlämnad, eller omständigheterna vid dess tillkomst utmärka, att den var avsedd att komma till allmänhetens kännedom.

Har gåvan ej fullbordats, vare mot givarens borgenärer utfästelsen ogill, ändå att den gjorts så som i 1 mom. är sagt.

2 §.

Är genom skuldebrev eller annorledes gåva utfäst i penningar eller lösören, gälle den ej såsom fullbordad, med mindre det, som utfäst är, kommit i gåvotagarens besittning.

3 §.

Bortgiver någon aktiebrev eller löpande skuldebrev eller annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller för utövande av annan rättighet, gälle gåvan såsom fullbordad, då gåvotagaren fått handlingen i sin besittning. Efterskänkes fordran enligt sådan handling, vare gåvan för fullbordad hållen först, då handlingen återställts eller gjorts obrukbar.

Bortgives annan fordran än i 1 mom. sägs, vare gåvan för fullbordad ansedd, då gäldenären av givaren underrättats om fordringens överlåtande. Har gåvan tillkommit genom skriftlig utfästelse, varom sägs i 1 § 1 mom., eller under sådana särskilda omständigheter, som där avses, och sker underrättelse om fordringens överlåtande genom gåvotagaren, gälle gåvan ock såsom fullbordad. Efterskänkes fordran, varom här är fråga, gälle gåvan strax såsom fullbordad.

4 §.

Har någon såsom gåva i bank eller annan penninginrättning på annan persons räkning deponerat penningar eller annan lös egendom utan att förbehålla sig rätt att förfoga över vad som deponerats, anses gåvan fullbordad, då banken eller penninginrättningen emottagit den såsom gåva givna egendomen för gåvotagarens räkning; och skall detta gälla, ändå att för depositionen utfärdat bevis behållits av gåvogivaren.

Vad i 1 mom. är sagt, skall äga motsvarande tillämpning, där gåvogivaren låtit överföra medel från deposition, som han har i bank eller annan penninginrättning, på gåvotagarens räkning.

5 §.

Varda, efter det bindande utfästelse om gåva givits, men innan den fullbordats, givarens förmögenhetsvillkor så försämrade, att, i betraktande jämväl av gåvotagarens villkor, gåvans utkrävande skulle vara uppenbart obilligt, må den återkallas eller minskas.

Gör gåvotagaren den, som givit bindande utfästelse om gåvan, märklig orätt, stånde givaren fritt att återkalla gåvan, där denna ännu ej fullbordats; give dock inom ett år från det han fick kunskap om orätten återkallelsen till känna för gåvotagaren.

6 §.

Om utfästelse av trolovad eller make att under äktenskapet till andra maken utgiva penningar eller annat lände till efterrättelse vad därom enligt äktenskapslagen är gällande.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

Helsingfors den 31 juli 1947.

Republikens President
J. K. Paasikivi.

Justitieminister
Eino Pekkala.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.