Förordning om ändring av förordningen den 31 oktober 1896 angående vad vid tillämpning av utsökningslagen i vissa fall skall iakttagas.
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Uppdaterad författning
- 56/1929
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av Justitieministern varder härmed stadgat, att av förordningen den 31 oktober 1896, angående vad vid tillämpning av utsökningslagen i vissa fall skall iakttagas, 3 och 4 §§, 24 §, i förordningen den 4 mars 1927, samt 25 § skola erhålla följande ändrade lydelse:
3 §.
Den dagbok, som utmätningsman jämlikt 1 kap. 11 § 2 mom. utsökningslagen bör hålla över alla utsökningsärenden, i vilka hans åtgärd äskas, skall så inrättas och föras, att i särskilda kolumner upptagas:
ärendets nummer i dagboken;
dag, då ärendet till förrättningsmannen inkommit;
myndighets beslut eller annan handling, på grund varav verkställighet sökes;
den sökande;
den, mot vilken verkställighet sökes;
fordran, som skall utmätas, till kapital, ränta och kostnadsersättning, eller, där annan verkställighet eller handräckning begäres, dennas art;
länsman eller annan man, till vilken verkställigheten överlämnas, och dagen därför;
förrättningskostnaden;
förrättningsmannens åtgärder, hinder för verkställigheten, medel, som influtit, samt betalnings- eller förmånsrättsamspråk, som framställes vid annat tillfälle än då förrättningsmannen, såsom här nedan i 20 § sägs, är pliktig att föra särskilt protokoll;
avförda belopp:
utbetalda till fordringsägaren;
i följd av hinder för verkställigheten eller av annan anledning;
vid årets slut balanserande belopp:
ej influtna;
i länets ränteri nedsatta;
innestående hos förrättningsmannen.
4 §.
Vid förande av utmätningsmans dagbok iakttages:
dagbok skall för varje år avslutas;
ärende, som utmätningsman vid dagbokens avslutande icke från sig skiljt, skall, jämte de anteckningar rörande ärendet, vilka blivit gjorda i dagbokens tio första kolumner, överföras till dagboken för nästa år under samma nummer, som ärendet förut haft;
i fjärde och femte kolumnerna skall för sökanden och den, mot vilken verkställighet sökes, jämte deras namn, utsättas stånd eller yrke och hemvist, samt för sökanden postadress, där sådan uppgivits eller eljest är för utmätningsmannen känd;
sökes utmätning, skall i sjätte kolumnens andra avdelning fordringsbeloppet, särskilt till kapital, ränta och kostnadsersättning, utföras samt summeras för varje mål, dock att, där ränta skall beräknas till betalningsdagen, räntan icke utföres eller summering verkställes, förrän likvid sker;
avser äskad verkställighet annan åtgärd än utmätning, skall i sjätte kolumnens första avdelning antecknas vari åtgärden består;
i nionde kolumnen antecknas varje av förrättningsmannen i ärendet vidtagen åtgärd, som icke är av beskaffenhet att anteckning därom i sjunde kolumnen skett; och skall i nionde kolumnen alltid utsättas dagen, då åtgärd vidtagits, hinder härför mött, medel influtit, medel avsänts för nedsättning i länets ränteri, bevis om nedsättningen inkommit, eller betalnings- eller förmånsrättsanspråk blivit av annan än sökanden framställt;
har kronofogde eller magistrat, som till utmätningsman i sitt ställe satt annan man, tillika åt denne uppdragit att influtna medel borgenären tillhandahålla, skall sådant i nionde kolumnen antecknas;
då i nionde kolumnen antecknas förordnande av syssloman enligt 4 kap. 24 § 1 mom. och 5 kap. 4 § utsökningslagen, skall anteckningen innefatta uppgift å sysslomannens namn jämte hans stånd eller yrke och hemvist;
vid anteckning i nionde kolumnen av förbud, som i 4 kap. 18 och 19 §§ samt 24 § 1 mom. utsökningslagen omförmäles, skall, där annan utmätningsman eller länsman för förbudets delgivning anlitas, sådant jämväl anmärkas;
fordrar eller emottager utmätningsman av sökanden förskott till bestridande av kostnad för förrättning, skall anteckning därom i nionde kolumnen ske med uppgift om förskottets belopp;
i tionde kolumnen avföres:
i förstå avdelningen vad av de i sjätte kolumnen upptagna belopp till sökanden blivit utbetalt eller med bevis om nedsättning redovisat; och i andra avdelningen, då utmätningsman skiljer ärendet ifrån sig, belopp, som icke kunnat utgå i följd av inträffat hinder; och bör sålunda i varje ärende, som utmätningsmannen ur dagboken avför, för den summa, som upptages i sjätte kolumnen, redovisas i tionde kolumnen;
i ärenden, som utmätningsmannen vid dagbokens avslutande ännu icke ifrån sig skiljt, skall för de i sjätte kolumnen upptagna belopp, i den mån de icke äro i tionde kolumnen avförda, redovisas i elfte kolumnen.
24 §.
Då fordringsägare skriftligt begärt, alt medel, som skola honom tillhandahållas, måtte under uppgiven adress med posten till honom översändas, åligger det utmätningsman att sist inom åtta dagar medlen under assurans eller medelst postanvisning enligt adressen avsända; och må utmätningsmannen därvid göra avdrag för postavgifterna jämte den ersättning, som särskilt är stadgad. Bevis, som angående sålunda avsända medel av postanstalt meddelas, äger utmätningsmannen använda som verifikation till dagboken. Är sådan begäran, som ovan är sagd, ej framställd och är borgenärens adress för utmätningsmannen känd, åligger det, ifall särskilt förfarande för fördelning av köpeskilling ej ägt rum, utmätningsmannen att inom nu nämnd tid skriftligt underrätte borgenären, att influtna medel stå att lyfta, med uppgift om den tid, då medlen, därest de ej lyftas, komma att till länets ränteri insändas.
Äger borgenär att återbekomma avlämnat fordringsbevis, skall utmätningsmannen, om borgenärens adress är för honom känd, lämna borgenären skriftlig underrättelse om den tid, inom vilken fordringsbeviset må återtagas hos utmätningsmannen, samt att det i annat fall efter utgången av denna tid insändes till länets ränteri.
25 §.
Då medel eller fordringsbevis jämlikt 6 kap. 17, 18 och 24 §§ utsökningslagen böra i länets ränteri nedsättas, åligger det utmätningsman att för sådant ändamål medlen eller fordringsbeviset genast insända till överexekutor, som har att nedsättningen verkställa.
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1929.
Helsingfors, den 1 februari 1929.
Republikens President Lauri KR. Relander.Justitieminister Anton Kotonen.