334/1922

Given i Helsingfors, den 29 december 1922.

Förordning angående verkställighet av religionsfrihetslagen.

På föredragning av Undervisningsministern stadgas angående verkställighet av religionsfrihetslagen av den 10 november 1922 följande:

1 KAP.

Allmänna stadganden.

1 §.

I 5 § 2 momentet av religionsfrihetslagen stadgad personlig anmälan om utträde bör envar utträdande själv göra å vederbörande kyrkoherdes eller styrelsens för samfundet eller församlingen ämbetsrum under tjänstetid, och skall han vid behov styrka sin identitet och uppgiva det religionssamfund eller den församling, vari han ärnar inträda, eller huruvida han inträder i något samfund eller någon församling. Den utträdande skall införas i en särskild förteckning över avgångna och däri teckna sitt namn.

För anmälan om utträde erlägges enahanda avgift som för flyttningsbetyg, och för sådant intyg, som åt den avgångna minst en månad efter det anmälan skett och han bör anses hava utträtt, skall på anhållan utfärdas, enahanda avgift, som för prästbetyg för enskilda angelägenheter.

2 §.

Företer den, som ur trossamfund utträtt, inom en månad efter det han enligt 5 § 2 momentet i religionsfrihetslagen bör anses hava utträtt, bevis däröver, att han intages i det trossamfund eller den församling, vari han vid utträdestillfället förklarat sig ärna inträda, skall hans avgångsbetyg ofördröjligen i ämbetsväg insändas till den myndighet i förenämnda trossamfund eller församling, å vilken det ankommer att föra föreskrivna förteckningar över trossamfundets eller församlingens medlemmar.

Dock må den, som ur trossamfund sålunda utträtt, icke avföras ur dess böcker, innan meddelande om hans inskrivning i annat samfunds böcker ingått. Sådant meddelande bör av myndighet i nästnämnda samfund vid tjänsteansvar ofördröjligen i ämbetsväg insändas till myndighet i förstnämnda samfund.

3 §.

Där den, som enligt 5 § 2 momentet i religionsfrihetslagen bör anses hava utträtt, icke ansluter sig till något trossamfund eller ej företett i föregående paragrafs 1 mom. nämnda bevis, skall hans avgångsbetyg senast inom en månad för anteckning i civilregistret i ämbetsväg insändas till den mantalsskrivare eller den myndighet, vilken mantalsskrivningens förrättande på orten är ombetrott.

Med avseende på sålunda ur trossamfund utträdd persons avförande ur samfundets böcker, införande i civilregistret och underrättelse därom skola stadgandena i 2 § 2 mom. tillämpas.

4 §.

Mantalsskrivare eller den, som har sig mantalsskrivningens förrättande ombetrott, åligger att över de i 2 och 3 §§ omförmälda personer föra civilregister på sätt i förordningen den 22 december 1917 är stadgat.

5 §.

I fall, som i 7 § av religionsfrihetslagen äro förutsedda, skall iakttagas, vad i denna förordning är stadgat angående utträde ur och inträde i trossamfund, ävensom stadgandena i förordningen den 22 december 1917, angående förande av civilregister, varutöver bör beaktas;

att i 1 momentet nämnt samtycke av den, som fyllt femton år, personligen skall avgivas, efter omständigheterna i närvaro av två vittnen, samt

att i fall, som i 2 momentet sägs, anmälan om utträde ur eller inträde i trossamfund skall göras personligen i närvaro av två vittnen, varjämte det samtycke, varom i sagda moment stadgas, skall av föräldrarna eller den av dem, som uppfostrar barnet, eller förmyndaren i närvaro av två vittnen avgivas personligen eller skriftligen.

6 §.

Yrkande, som i 8 § av religionsfrihetslagen säges, skall av målsman personligen eller skriftligen framställas hos undervisningsanstaltens föreståndare, och bör i vartdera fallet tillika uppvisas antingen av myndighet i vederbörande trossamfund utfärdat bevis, angivande, till vilket trossamfund eleven hör, eller civilregistermyndighets intyg däröver, att eleven ej hör till något trossamfund.

7 §.

Tillstånd till inrättande av begravningsplats, som icke är avsedd att tillhöra evangelisk-luthersk eller grekiskkatolsk församling, så ock av enskilt gravställe, skall utverkas hos undervisningsministeriet, och bör ansökan därom bifogas utredning beträffande äganderätten till området jämte karta och kartabeskrivning, tillräckliga garantier för begravningsplatsens fortsatta underhåll samt vederbörande provincialläkares utlåtande över områdets lämplighet till begravningsplats.

Angående inrättande av begravningsplats för evangelisk-luthersk och grekisk-katolsk församlings behov är särskilt stadgat.

Tillstånd till inrättande av likbränningsanstalt skall utverkas hos statsrådet, och bör ansökningen bifogas, förutom ritningar över anstalten, utredning beträffande platsen och äganderätten till densamma, tillräckliga garantier för anstaltens fortsatta underhåll och dess lämplighet för ändamålet, ävensom reglemente för anstaltens användning.

Där särskild anledning föreligger, kan statsrådet, efter medicinalstyrelsens hörande eller på dess framställning, förbjuda vidare användning av begravningsplats eller likbränningsanstalt till någon del eller i dess helhet.

8 §.

Tillstånd till jordande å evangeliskluthersk församlings begravningsplats av den, som ej tillhör den evangelisklutherska kyrkan, skall utverkas hos kyrkoherden, och bör tillika vederbörande trossamfunds eller vederbörande myndighets i därtill hörande församling eller civilregistermyndighets tillstånd därtill företes.

Taxa, enligt vilken avgift för gravplats för i föregående moment nämnd person skall erläggas, fastställes av kyrkostämma eller kyrkofullmäktige på sätt i kyrkolagen är stadgat.

9 §.

Där till gravinskrift eller bild, som i 10 § 3 momentet av religionsfrihetslagen säges, på förhand utverkats tillstånd av kyrkoråd, må sådan inskrift eller bild ej efteråt avlägsnas.

10 §.

Är av makar, vilka gemensamt äga fastighet, endast den ena medlem av den evangelisk-lutherska eller grekisk-katolska kyrkan, vare den av dem, som är medlem av kyrkan, pliktig att för sin del erlägga de kyrkliga utskylder, som i 12 § av religionsfrihetslagen säges.

2 KAP.

Om religionssamfunds stiftande och rättsliga ställning.

11 §.

Anmälan, som i 13 § 2 momentet av religionsfrihetslagen sägs, skall, utöver vad i sagda lagrum stadgas, bifogas intyg av vederbörande myndigheter, utvisande de i 15 § av samma lag nämnda personers behörighet.

12 §.

Register över trossamfund skall föras å undervisningsministeriet med iakttagande i tillämpliga delar av vad i lagen om föreningar, given den 4 januari 1919, är stadgat angående inregistrering.

13 §.

Utredningen beträffande trossamfunds trosbekännelse och formen för dess offentliga religionsövning ävensom den antagna samfundsordningen, så ock desamma rörande ändringar skola i nödigansedda delar publiceras i författningssamligen.

14 §.

Angående skyldighet för annat trossamfunds styrelse än den evangelisklutherska och den grekisk-katolska kyrkans, om vilka är särskilt stadgat, att föra förteckningar och utfärda bevis över samfundets medlemmar och deras barn, för så vitt dessa icke tillhöra annat trossamfund, gälle vad angående förande av civilregister över dem, som icke tillhöra något legaliserat trossamfund, är stadgat.

Befinnes i föregående moment nämnd myndighet ej kunna behörigen fullgöra de enligt detta moment på densamma ankommande åligganden, förordne statsrådet antingen civilregistermyndighet eller annan kompetent person att på dess bekostnad fullgöra dem.

15 §.

Ritningar över kyrka skola, innan dess byggande påbörjas eller någon reparation, som väsentligt förändrar dess yttre utseende eller inredning, företages, underställas undervisningsministeriets godkännande och fastställelse.

Angående ombyggnad eller inredning av evangelisk-luthersk församlings kyrka är särskilt stadgat.

16 §.

Ansökan, som till landshövdingen ingives i det syfte, varom i 29 § av religionsfrihetslagen säges, skall bifogas sökanden rörande utdrag ur samfundets medlemsförteckning.

Det alla, som vederbör, till efterrättelse länder.

Helsingfors, den 29 december 1922.

Republikens President
K. J. Ståhlberg.

Undervisningsminister
Niilo Liakka.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.