Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

29.1.1999/59

Förordning om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har huvudsakligen upphävts genom F 20.12.2013/855, som gäller fr.o.m. 1.1.2013. Se F 855/2012 52 §. 8 kap. förblir i kraft. Se L 599/2013 62 § och F 685/2015 54 §.

På föredragning av handels- och industriministern föreskrivs med stöd av lagen den 19 juni 1953 om explosionsfarliga ämnen (263/1953) och kemikalielagen av den 14 augusti 1989 (744/1989):

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 § (22.6.2005/484)
Tillämpningsområde

I denna förordning bestäms om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som avses i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005), nedan kemikaliesäkerhetslagen, samt om tillverkning av cisterner och rörsystem avsedda för farliga kemikalier.

2 § (22.6.2005/484)
Tillämpning inom försvarsmakten

I 3 § i kemikaliesäkerhetslagen finns bestämmelser om tillämpningen av denna förordning inom försvarsmakten.

3 §
Begränsning av tillämpningsområdet

Bestämmelserna i 6–13, 17–20, 31–33, 40–60, 64–68 och 70–72 § tillämpas inte på

1) upplagring eller teknisk förbrukning av naturgas och inte heller på rörsystem och utrustning vilka är avsedda för överföring, distribution eller förbrukning av naturgas och om vilka bestäms i naturgasförordningen (1058/1993),

2) teknisk användning, hantering, upplagring eller förvaring av flytgas, om inte något annat bestäms i flytgasförordningen (711/1993), och inte heller på

3) oljeeldningsaggregat, om inte något annat bestäms i förordningen om oljeeldningsaggregat (1211/1995).

2 mom. har upphävts genom F 22.6.2005/484. (22.6.2005/484)

Denna förordning tillämpas inte på tillverkning, användning, överlåtelse, upplagring, hantering i hamn, import och förstöring av samt handel med explosiva varor som avses i förordningen om explosiva varor (473/1993). Förordningen tillämpas dock på industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier i samband med tillverkningen och upplagringen av explosiva varor, med undantag för upplagring i samband med handel, på så sätt att övervakningen sköts av säkerhetsteknikcentralen. På tillfällig upplagring av råmaterial för emulsionssprängämnen på byggplatsen tillämpas dock endast de förfaranden för övervakning vid tillfällig upplagring som anges i förordningen om explosiva varor. (22.6.2005/484)

De bestämmelser i denna förordning som gäller brännbara vätskor tillämpas inte på

1) sådana vattenlösningar och vattenemulsioner av brännbara vätskor som blandar sig med vatten i alla mängdproportioner, om flampunkten är högre än 55 °C och brännpunkten högre än 100 °C eller på

2) vattenlösningar av etylalkohol med en flampunkt högre än 55 °C.

Denna förordning tillämpas inte på radioaktiva ämnen eller produkter som innehåller radioaktiva ämnen.

Denna förordning tillämpas inte på sådan transport som sker utanför en produktionsanläggnings område och avses i lagen om transport av farliga ämnen (719/1994) eller på tillfällig upplagring som nära anknyter till denna transport. (22.6.2005/484)

NaturgasF 1058/1993 har upphävts genom SRf om säkerhet vid hantering av naturgas 551/2009.

4 § (22.6.2005/484)
Definitioner

I denna förordning följs de definitioner som ingår i kemikaliesäkerhetslagen.

Dessutom avses i denna förordning med

1) distributionsstation en plats där brännbar vätska distribueras huvudsakligen till bränsletanken i ett motorfordon eller en motorbåt,

2) besiktningsorgan ett av säkerhetsteknikcentralen godkänt besiktningsorgan.

5 § (22.6.2005/484)

5 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

2 kap

Säkerhetskrav vid industriell hantering och upplagring

6 § (22.6.2005/484)

6 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

7 § (22.6.2005/484)

7 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

8 § (22.6.2005/484)
Planering, dimensionering och byggande av aggregat

Tillverknings- och hanteringsaggregaten, cisternerna, rörsystemen och aggregaten i anslutning till dem skall planeras, dimensioneras, byggas och placeras så, samt utrustas med sådana skydds- och styrningssystem samt kontroll- och säkerhetsanordningar, att

1) aggregatens drift inte medför omedelbara person-, miljö- eller egendomsskador,

2) den kemikaliemängd som släpps ut i samband med en skada på anordningarna, en driftsstörning eller en felfunktion blir så liten som möjligt och att kemikalien kan ledas till en sådan plats eller behandlas så att den medför så liten skada som möjligt,

3) ett aggregat vid störningar kan göras säkert med egen eller yttre hjälp,

4) en så liten skada som möjligt uppstår när trycket frigörs vid störningar samt att

5) kemikalier inte blandas med varandra på ett sätt som kan medföra risk vid senare upplagring eller hantering av en kemikalie eller en produkt i vilken kemikalien ingår.

9 § (22.6.2005/484)

9 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

10 § (22.6.2005/484)

10 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

3 kap

Bestämmande av de förpliktelser som gäller tillståndsplikt och anmälningsskyldighet samt avvärjande av risken för storolycka

11 § (22.6.2005/484)

11 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

12 §
Omfattande industriell hantering och upplagring

Industriell hantering och upplagring av kemikalier är omfattande, om

1) det i produktionsanläggningen finns minst en sådan minimimängd av en farlig kemikalie som anges i kolumn 2 i del 1 i bilaga I eller minst en sådan minimimängd av flera sinsemellan till samma klass hörande kemikalier, som anges i kolumn 2 i del 2 i bilaga I,

2) summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1,

3) summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller om

4) summan av relationstalen för de brand- och explosionsfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1.

(22.6.2005/484)

För omfattande industriell hantering och upplagring krävs tillstånd.

13 §
Liten industriell hantering och upplagring

Annan industriell hantering och upplagring av kemikalier än sådan som avses i 12 § är liten.

Liten industriell hantering och upplagring skall anmälas, om

1) det i produktionsanläggningen finns minst en sådan minimimängd av en farlig kemikalie som anges i kolumn 1 i del 1 i bilaga I eller minst en sådan minimimängd av flera sinsemellan till samma klass hörande kemikalier, som anges i kolumn 1 i del 2 i bilaga I,

2) summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1,

3) summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller om

4) summan av relationstalen för de brand- och explosionsfarliga kemikalierna i produk-tionsanläggningen är lika med eller större än 1.

(22.6.2005/484)

Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 12 § 2 mom., dock så att Q avser den motsvarande minimimängd som anges i kolumn 1 i del 1 eller 2 i bilaga I.

En distributionsstation anses bedriva liten upplagring av kemikalier.

14 §
Förpliktelsen att upprätta en handling över säkerhetsprinciperna för verksamheten

En verksamhetsutövare skall upprätta en handling där det redogörs för säkerhetsprinciperna för förebyggande av storolyckor (handling över säkerhetsprinciperna), om

1) det i produktionsanläggningen finns minst en sådan minimimängd av en farlig kemikalie som anges i kolumn 3 i del 1 i bilaga I eller minst en sådan minimimängd av flera sinsemellan till samma klass hörande kemikalier, som anges i kolumn 3 i del 2 i bilaga I,

2) summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1,

3) summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller om

4) summan av relationstalen för de brand- och explosionsfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1.

(22.6.2005/484)

Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 12 § 2 mom., dock så att Q avser den motsvarande minimimängd som anges i kolumn 3 i del 1 eller 2 i bilaga I.

I de produktionsanläggningar som avses i 15 § ingår handlingen över säkerhetsprinciperna i säkerhetsrapporten.

15 §
Förpliktelse att utarbeta en säkerhetsrapport

En verksamhetsutövare skall utarbeta en säkerhetsrapport, om

1) det i produktionsanläggningen finns minst en sådan minimimängd av en farlig kemikalie som anges i kolumn 4 i del 1 i bilaga I eller minst en sådan minimimängd av flera sinsemellan till samma klass hörande kemikalier, som anges i kolumn 4 i del 2 i bilaga I,

2) summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1,

3) summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller om

4) summan av relationstalen för de brand- och explosionsfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1.

(22.6.2005/484)

Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 12 § 2 mom., dock så att Q avser den motsvarande minimimängd som anges i kolumn 4 i del 1 eller 2 i bilaga I.

16 §
Förpliktelse att göra upp en räddningsplan

En verksamhetsidkare skall göra upp en intern räddningsplan för produktionsanläggningen, om den industriella hanteringen och upplagringen är omfattande.

4 kap

Omfattande industriell hantering och upplagring

Tillståndsförfarande
17 § (22.6.2005/484)
Ansökan om tillstånd till industriell hantering och upplagring

Tillstånd till omfattande industriell hantering och upplagring av kemikalier skall sökas med en skriftlig ansökan hos säkerhetsteknikcentralen. Tillstånd skall sökas innan avgöranden om det detaljerade genomförandet fattas i god tid innan byggarbetena på produktionsanläggningen inleds. I ansökan skall redogöras för allmänna uppgifter om verksamhetsutövaren och den verksamhet som skall bedrivas, utredningar som gäller identifieringen av faror och risker och produktionsanläggningens placering samt principerna för genomförande av produktionsanläggningen på det sätt som presenteras i punkterna 1–13 i bilaga II.

Säkerhetsteknikcentralen kan dessutom i sitt tillståndsbeslut förutsätta att de utredningar som avses i punkterna 14–19 i bilaga II sänds till centralen före ibruktagningsinspektionen. I annat fall visas de upp i samband med ibruktagningsinspektionen.

Ansökan jämte bilagor skall sändas in i fyra exemplar. Till övriga delar följs förvaltningslagen (434/2003) vid behandlingen av tillståndsansökan.

18 § (22.6.2005/484)
Utlåtanden som begärs vid behandlingen av tillståndsansökan

När säkerhetsteknikcentralen behandlar en tillståndsansökan som avses i 17 § skall centralen begära utlåtanden av arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten.

19 § (22.6.2005/484)
Tillståndsbeslut

I tillståndsbeslutet skall anges

1) vilket slags industriell hantering och upplagring tillståndet gäller,

2) var produktionsanläggningen är belägen,

3) uppgifter om de farliga kemikalier som beslutet gäller,

4) de maximimängder kemikalier som får finnas i produktionsanordningen och lagret,

5) villkoren för tillståndet,

6) hur en bedömning enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) har beaktats.

Till tillståndsbeslutet skall fogas behövliga utredningar försedda med anteckning om godkännande.

20 § (22.6.2005/484)
Informerande om tillståndsbeslut

Säkerhetsteknikcentralen skall underrätta arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen, räddningsmyndigheten samt den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten och byggnadstillsynsmyndigheten om tillståndsbeslutet.

21 § (22.6.2005/484)
Handling över säkerhetsprinciperna

I handlingen över säkerhetsprinciperna skall verksamhetsutövaren redogöra för sina säkerhetsprinciper för förebyggande av storolyckor och andra olyckor. När handlingen utarbetas skall de principer som anges i bilaga III följas med beaktande av den risk för storolyckor och andra olyckor som föreligger i produktionsanläggningen.

Handlingen över säkerhetsprinciperna eller ett sammandrag av den fogas till den ansökan om tillstånd som avses i 17 §. I samband med en besiktning skall verksamhetsutövaren visa upp handlingen och visa på vilket sätt det har sörjts för att de säkerhetsprinciper som presenteras i den följs.

21 a § (22.6.2005/484)
Driftsövervakare

Ansvarig person enligt 29 § i kemikaliesäkerhetslagen i en produktionsanläggning som bedriver omfattande hantering och upplagring av farliga kemikalier är driftsövervakaren. En produktionsanläggning kan ha flera driftsövervakare.

Verksamhetsutövaren skall ha en aktuell förteckning över driftsövervakarna.

Säkerhetsrapport
22 §
Säkerhetsrapport

Säkerhetsrapporten skall tillställas säkerhetsteknikcentralen i tillräckligt god tid innan verksamheten inleds.

I säkerhetsrapporten skall verksamhetsidkaren

1) presentera sina säkerhetsprinciper för förebyggande av storolyckor och andra olyckor samt nödvändiga uppgifter om den organisation och det säkerhetsledningssystem som behövs för att dessa principer skall kunna följas i enlighet med bilaga III,

2) visa att riskerna för storolyckor i produktionsanläggningen har identifierats samt att nödvändiga åtgärder har vidtagits för att förebygga dessa och begränsa följderna av dem för människor, miljö och egendom,

3) visa att säkerhetskraven i 2 kap. har beaktats,

4) visa att en intern räddningsplan har gjorts upp,

5) lämna tillräckliga uppgifter för uppgörande av en extern räddningsplan,

6) lämna tillräckliga uppgifter för förläggningen av produktionsanläggningen och planeringen av hur den omgivande marken skall användas.

Säkerhetsrapporten skall omfatta de uppgifter som räknas upp i bilaga IV och en förteckning över de farliga kemikalier som finns i produktionsanläggningen.

Säkerhetsrapporten kan vid behov kompletteras i samband med behandlingen. Säkerhetsteknikcentralen kan vid behov begära kompletterande uppgifter till säkerhetsrapporten.

Säkerhetsrapporten skall tillställas säkerhetsteknikcentralen i fyra exemplar. (22.6.2005/484)

23 §
Behandlingen av säkerhetsrapporten

Säkerhetsteknikcentralen skall inom en skälig tid meddela verksamhetsidkaren sina slutsatser om säkerhetsrapporten. Slutsatserna kan presenteras i det tillståndsbeslut som avses i 19 §.

Innan de slutsatser som avses i 1 mom. meddelas skall säkerhetsteknikcentralen ge arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten tillfälle att framföra sina åsikter om säkerhetsrapporten. (22.6.2005/484)

24 §
Revidering av säkerhetsrapporten

Verksamhetsidkaren skall se över och uppdatera säkerhetsrapporten i följande fall:

1) om det i verksamheten har skett en förändring som ökar risken för storolyckor,

2) om en revidering är nödvändig för att utvecklingen inom och den ökande kunskapen om säkerhetstekniken, riskbedömningen och den tekniska sakkunskapen skall kunna beaktas,

3) om det vid utredningen av olycks- och farosituationer har kommit fram omständigheter som måste beaktas,

4) på begäran av säkerhetsteknikcentralen.

Säkerhetsrapporten skall dock ses över och uppdateras minst vart femte år. Den reviderade rapporten skall tillställas säkerhetsteknikcentralen.

Vid behandlingen av den reviderade säkerhetsrapporten iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms i 23 §.

25 §
Undantag från innehållet i säkerhetsrapporten

Säkerhetsteknikcentralen kan på ansökan begränsa de uppgifter som krävs i säkerhetsrapporten och som anges i bilaga IV, om vissa av kemikalierna i produktionsanläggningen inte kan medföra risk för storolycka.

Verksamhetsidkaren skall i ansökan på ett sätt som tillfredsställer säkerhetsteknikcentralen visa att kemikalierna i fråga inte kan medföra risk för storolycka. Som grund för undantag kan något av följande godkännas:

1) kemikaliens fysiska form: sådana kemikalier i fast form från vilka i sedvanliga förhållanden och i osedvanliga förhållanden som skäligen kan förutses inte kan frigöras ett sådant ämne eller sådan energi som kan förorsaka risk för storolycka,

2) förvaringssätt och mängd: kemikalier som har förpackats eller som förvaras på sådant sätt och i sådana mängder att den största möjliga mängd som kan frigöras av dem inte i några som helst förhållanden kan förorsaka risk för storolycka,

3) läge och mängd: kemikalier som finns i sådana mängder på ett sådant avstånd från övriga farliga kemikalier antingen i anläggningen eller på någon annan plats, att de inte själva kan medföra risk för storolycka och inte heller tillsammans med övriga farliga kemikalier kan åstadkomma en storolycka, eller

4) klassificering: kemikalier som utgående från klassificeringen i del 2 i bilaga I har definierats som farliga kemikalier, men som inte kan medföra risk för storolycka, vilket gör att det inte är lämpligt att använda klassificeringen i detta sammanhang.

Om undantag skall ansökas hos säkerhetsteknikcentralen i tillräckligt god tid innan tiden för inlämnandet av säkerhetsrapporten går ut. Till ansökan skall fogas de utredningar som anges i bilaga V.

Ansökan jämte bilagor skall tillställas säkerhetsteknikcentralen i fyra exemplar. (22.6.2005/484)

Innan undantag beviljas skall säkerhetsteknikcentralen ge arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten tillfälle att framföra sina åsikter om ansökan. (22.6.2005/484)

26 § (22.6.2005/484)

26 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

Räddningsplaner
27 §
Intern räddningsplan

En intern räddningsplan, som verksamhetsidkaren har gjort upp för produktionsanläggningen, skall tillställas säkerhetsteknikcentralen i tillräckligt god tid innan verksamheten inleds.

Planen skall göras upp med beaktande av följande mål:

1) olyckor begränsas och kontrolleras för att följderna av dem skall kunna minimeras samt för att skador på människor, miljö och egendom skall kunna begränsas,

2) nödvändiga åtgärder vidtas för att människorna och miljön skall kunna skyddas mot följderna av storolyckor,

3) förberedelser görs för att spåren efter en olycka skall kunna undanröjas och miljön rengöras.

I planen skall ingå en bedömning av vilka effekter olyckorna har utanför produktionsanläggningen, och de uppgifter som avses i bilaga VI.

När räddningsplanen görs upp skall den personal som arbetar vid produktionsanläggningen höras, inklusive de långvariga underleverantörer som arbetar i området, och med beaktande av det lokala räddningsväsendets arrangemang. (22.6.2005/484)

Innan säkerhetsteknikcentralen meddelar sina slutsatser om räddningsplanen skall den begära utlåtande av räddningsmyndigheten. Slutsatserna kan presenteras i det tillståndsbeslut som avses i 19 §. (22.6.2005/484)

Verksamhetsidkaren skall granska planen åtminstone med tre års intervaller och alltid när det är nödvändigt justera och uppdatera den. Vid granskningen skall ändringar i produktionsanläggningen och arrangemangen inom räddningsväsendet, den ökande tekniska sakkunskapen och den ökande kännedomen om åtgärder som skall vidtas för att förebygga storolyckor beaktas.

Den uppdaterade planen skall tillställas räddningsmyndigheten. (22.6.2005/484)

Verksamhetsutövaren skall i samarbete med räddningsmyndigheten hålla övningar för att försäkra sig om att räddningsplanen fungerar. Övningar skall hållas minst varje tredje år. (22.6.2005/484)

28 § (22.6.2005/484)
Extern räddningsplan

I fråga om det lokala räddningsväsendets skyldighet att göra upp en extern räddningsplan föreskrivs särskilt.

För utarbetandet av den externa räddningsplanen tillställer säkerhetsteknikcentralen räddningsmyndigheten de uppgifter som har getts i samband med säkerhetsrapporten tillsammans med sitt eget utlåtande.

29 § (22.6.2005/484)
Verksamhetsutövarens informationsskyldighet

Av det meddelande som avses i 32 § i kemikaliesäkerhetslagen skall framgå åtminstone de uppgifter som avses i bilaga VII.

Meddelandet skall ses över vart tredje år och vid behov uppdateras. Informationen skall ges på nytt, om det har skett ändringar i produktionsanläggningen, vilka i betydande grad inverkar på risken för en storolycka. I annat fall skall informationen upprepas åtminstone vart femte år.

30 §
Hur en olycka sprider sig

Säkerhetsteknikcentralen skall, utgående från de uppgifter som den har fått i tillståndsansökan och säkerhetsrapporten, ange de områden där sannolikheten för en storolycka kan öka till följd av produktionsanläggningens läge och närheten till andra produktionsanläggningar.

De produktionsanläggningar som är belägna på områden som har angetts i enlighet med 1 mom. skall

1) ge de andra produktionsanläggningarna på området uppgifter om de risker för storolyckor och andra olyckor som föreligger i produktionsanläggningen,

2) i sina säkerhetsprinciper, sitt säkerhetsledningssystem, sin säkerhetsrapport, sin interna räddningsplan och sina övriga utredningar beakta de risker för storolyckor och andra olyckor som de övriga produktionsanläggningarna förorsakar,

3) samarbeta när det gäller informationen till allmänheten och lämnande av uppgifter till räddningsmyndigheten för uppgörandet av den externa räddningsplanen.

(22.6.2005/484)

Det som bestäms i 2 mom. gäller också sådana platser där flera verksamhetsidkare är verksamma och deras verksamhet utgör en funktionell helhet.

31 § (22.6.2005/484)

31 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

32 § (22.6.2005/484)
Ansökan om fastställande av ett område som upplagsområde

I en ansökan om att ett område skall fastställas som upplagsområde i enlighet med 33 § i kemikaliesäkerhetslagen skall redogöras för

1) planläggningen av och trafikarrangemangen på upplagsområdet och i dess närmaste omgivning,

2) ägarförhållandena i fråga om de aggregat och utrustningar som finns på upplagsområdet och är avsedda för sambruk,

3) vilka kemikalier som enligt planerna skall upplagras på upplagsområdet och deras maximimängder klassvis,

4) hur väl jordmånen i området lämpar sig som upplagsområde för kemikalier,

5) genomförandet av och konstruktionen hos de påfyllnads- och tömningsaggregat, transportrörsystem och andra anordningar och utrustningar som är i sambruk samt hur driften, underhållet och servicen av dem har ordnats,

6) hur brandbekämpningen och annan skadebekämpning samt räddningsverksamheten på upplagsområdet har organiserats.

33 §
Behandlingen av ansökan

I samband med att ett område fastställs att vara upplagsområde skall det klarläggas hur områdets läge, trafikarrangemang, jordmån, de transportrörsystem samt tömnings- och påfyllnadsanordningar som är i sambruk och deras driftsarrangemang liksom även service- och underhållsåtgärderna i fråga om dem lämpar sig för verksamheten på upplagsområdet samt om passagekontrollen, brandbekämpningen och beredskapen inför olyckor är tillräcklig med beaktande av den verksamhet som har planerats på området och dess omfattning.

2 mom. har upphävts genom F 22.6.2005/484. (22.6.2005/484)

Innan ett område fastställs som upplagsområde skall säkerhetsteknikcentralen begära utlåtande av arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten. (22.6.2005/484)

34 §
Industriolyckor som överskrider landets gränser

Säkerhetsteknikcentralen kan i enlighet med den i 129 § i kemikaliesäkerhetslagen nämnda konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor kräva ytterligare utredningar om produktionsanläggningar som hör till tillämpningsområdet för konventionen och där storolyckor som eventuellt sker i dessa anläggningar kan ha verkningar som sträcker sig utanför landets gränser. (22.6.2005/484)

Säkerhetsteknikcentralen bör sörja för att de förfaranden för hörande av grannländerna som är förenliga med konventionen utförs, om en produktionsanläggning på finskt territorium hör till tillämpningsområdet för konventionen och en storolycka som eventuellt sker i anläggningen kan ha effekter som överskrider landets gränser.

På motsvarande sätt bör säkerhetsteknikcentralen sörja för att förfaranden för hörande enligt konventionen verkställs i Finland, om en produktionsanläggning som befinner sig på en annan konventionsparts territorium hör till tillämpningsområdet för konventionen och en storolycka som eventuellt sker i anläggningen kan ha effekter som når Finland.

Inspektioner
35 § (22.6.2005/484)

35 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

36 §
Inspektionsprogram

Säkerhetsteknikcentralen skall utarbeta ett inspektionsprogram i enlighet med denna paragraf för produktionsanläggningar som bedriver omfattande industriell hantering och upplagring.

Säkerhetsteknikcentralen inspekterar produktionsanläggningarna med följande tidsfrister:

1) produktionsanläggningar för vilka krävs en säkerhetsrapport minst en gång per år,

2) produktionsanläggningar för vilka krävs en handling över säkerhetsprinciperna minst en gång vart tredje år, samt

3) övriga produktionsanläggningar där omfattande industriell hantering och upplagring bedrivs samt upplagsområden minst en gång vart femte år.

Tidsfristerna i 2 mom. kan förlängas, om en produktionsanläggning använder sådana påvisade systematiska förfaranden, utgående från vilka säkerhetsteknikcentralen kan försäkra sig om produktionsanläggningens tekniska säkerhet, säkerhetsprinciper och ledningssystem samt deras funktionsduglighet, eller om något annat program har utarbetats för produktionsanläggningen utgående från en systematisk bedömning av riskerna för storolyckor och andra olyckor i produktionsanläggningen.

På motsvarande sätt kan tidsfristerna i 2 mom. förkortas, om detta är nödvändigt för att säkerheten skall kunna garanteras.

Säkerhetsteknikcentralen utarbetar inspektionsprogrammet i samarbete med arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten. (22.6.2005/484)

37 §
Inspektionens innehåll

Säkerhetsteknikcentralen skall regelbundet i enlighet med inspektionsprogrammet besikta det tekniska genomförandet, säkerhetsprinciperna och ledningssystemen i en produktionsanläggning som bedriver omfattande industriell hantering och upplagring.

Vid inspektionen skall verksamhetsidkaren visa åtminstone att

1) de uppgifter som tas upp i säkerhetsrapporten, ansökan, anmälan eller i någon annan utredning som har tillställts säkerhetsteknikcentralen motsvarar den rådande situationen i produktionsanläggningen,

2) de villkor som har ställts för produktionsanläggningen i tillståndsbeslutet uppfylls,

3) de ändringar som har gjorts i produktionsanläggningen har genomförts i enlighet med gällande bestämmelser,

4) säkerhetsprinciperna för att förebygga olyckor följs,

5) verksamhetsidkaren med beaktande av de verksamheter som bedrivs i produktionsanläggningen har vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga olyckor,

6) verksamhetsidkaren med tillräckliga åtgärder har förberett sig på att begränsa följderna av olyckor på produktionsanläggningens område och utanför det,

7) befolkningen har getts de uppgifter som avses i 29 §,

8) produktionsanläggningen också uppfyller övriga krav i denna förordning och i de bestämmelser som har utfärdats med stöd av den.

När säkerhetsteknikcentralen bedömer om kraven enligt 2 mom. har uppfyllts, kan centralen också beakta resultaten från en inspektion som har utförts av en annan myndighet.

38 §
Inspektionstidpunkten

Säkerhetsteknikcentralen skall inspektera produktionsanläggningen eller en del av den efter att tillstånd har beviljats, innan den tas i bruk.

För den inspektion som avses i 1 mom. skall verksamhetsutövaren skriftligen underrätta säkerhetsteknikcentralen om ibruktagandet av produktionsanläggningen eller en del av den senast en månad innan den tas i bruk. Verksamhetsutövaren skall ge de myndigheter som deltar i inspektionen tillfälle att vid inspektionen bekanta sig med de handlingar som nämns i punkterna 14–19 i bilaga II och som verksamhetsutövaren inte har sänt in tillsammans med ansökan om tillstånd. (22.6.2005/484)

Övriga inspektioner utförs i enlighet med inspektionsprogrammet.

Säkerhetsteknikcentralen skall underrätta arbetarskyddsdistriktet, den regionala miljöcentralen och räddningsmyndigheten om en inspektion. (22.6.2005/484)

39 §
Inspektionsberättelse

Säkerhetsteknikcentralen skall efter varje inspektion avfatta en inspektionsberättelse i vilken de inspekterade objekten samt upptäckta brister antecknas.

Inspektionsberättelsen sänds till verksamhetsutövaren och till de myndigheter som nämns i 38 §. (22.6.2005/484)

Verksamhetsidkaren skall inom uppställd tidsfrist lämna en utredning om avhjälpandet av de brister som upptäcktes vid inspektionen.

5 kap

Liten industriell hantering och upplagring

40 §
Anmälan om liten verksamhet (22.6.2005/484)

Bestämmelser om anmälan som skall göras om liten industriell hantering eller upplagring av kemikalier enligt 13 § finns i 24 § i kemikaliesäkerhetslagen. (22.6.2005/484)

I anmälan skall anges

1) verksamhetsidkarens firma och hemort samt kontaktinformation,

2) var produktionsanläggningen är belägen,

3) områdets vattentäkter, viktiga grundvattenområden och andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning samt jordmånens art,

4) de brand- och explosionsfarliga kemikalier samt hälso- och miljöfarliga kemikalier, vilka skall hanteras och upplagras i produktionsanläggningen,

5) de största mängder av kemikalier som avses i 4 punkten vilka samtidigt kommer att finnas i driftsanordningarna och lagren,

6) när verksamheten skall inledas.

Till anmälan skall fogas

1) en utredning av de faror och olycksrisker som sammanhänger med hanteringen och upplagringen av de farliga kemikalierna,

2) skyddsinformationsblad eller motsvarande uppgifter om de huvudsakliga kemikalier som skall hanteras och upplagras,

3) en redogörelse i stora drag för hur den industriella hanteringen eller upplagringen är planerad att ske,

4) en utredning om brandbekämpningsarrangemangen, om hur eventuella läckor skall fås under kontroll och om andra åtgärder som har planerats med tanke på olyckor.

(22.6.2005/484)

Anmälan skall göras i två exemplar i god tid innan den industriella hanteringen eller upplagringen inleds.

41 § (22.6.2005/484)
Behandlingen av anmälan

Räddningsmyndigheten skall när den behandlar en anmälan som avses i 40 § i tillräcklig utsträckning samarbeta med de berörda myndigheterna i kommunen i fråga.

41 a § (22.6.2005/484)
Beslut om anmälan

Räddningsmyndigheten och på motsvarande sätt säkerhetsteknikcentralen skall fatta beslut om en anmälan som avses i 40 §, och i beslutet skall nämnas

1) vilket slags industriell hantering eller upplagring beslutet gäller,

2) var produktionsanläggningen är belägen,

3) uppgifter om de farliga kemikalier som beslutet gäller,

4) de maximimängder kemikalier som får finnas i aggregaten och lagret,

5) de villkor som gäller verksamheten.

I beslutet skall dessutom nämnas om räddningsmyndigheten godkänner att dess inspektion kan ersättas med en inspektion som ett besiktningsorgan utför.

Till beslutet skall fogas nödvändiga utredningar försedda med anteckningar om att de godkänts.

Beslutet skall sändas för kännedom till kommunens kemikalietillsynsmyndighet, miljöskyddsmyndighet och byggnadstillsynsmyndighet.

42 § (22.6.2005/484)
Inspektioner

Räddningsmyndigheten och på motsvarande sätt säkerhetsteknikcentralen skall inom tre månader från det att verksamheten inleddes inspektera en i 40 § avsedd produktionsanläggning som bedriver liten industriell hantering eller upplagring. Samma tidsfrist gäller ett besiktningsorgan när det utför inspektionen i fråga.

Vid inspektionen skall särskild uppmärksamhet fästas vid en trygg användning av produktionsanläggningen, vid service och underhåll av anläggningens konstruktioner, aggregat och utrustningar, vid utbildningen och handledningen av personalen samt vid förebyggandet av olyckor och organiserandet av räddningsverksamheten.

Över en inspektion som avses i 1 och 2 mom. skall sättas upp ett protokoll, av vilket framgår de brister som eventuellt har upptäckts vid produktionsanläggningen och de förelägganden som meddelats i syfte att avhjälpa bristerna.

Görs inspektionen av ett besiktningsorgan, skall verksamhetsutövaren till räddningsmyndigheten sända det protokoll som satts upp över besiktningen samt en utredning över hur de brister som upptäckts vid inspektionen kommer att avhjälpas.

Verksamhetsutövaren skall inom förelagd tid lämna en utredning om hur de brister som upptäckts vid inspektionen har avhjälpts.

Inspektionsprotokollet skall sändas för kännedom till kommunens kemikalietillsynsmyndighet, miljöskyddsmyndighet och byggnadstillsynsmyndighet.

43 § (22.6.2005/484)

43 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

44 § (22.6.2005/484)
Anmälan till registret

Räddningsmyndigheten skall sända de uppgifter som avses i 130 § 2 mom. i kemikaliesäkerhetslagen till säkerhetsteknikcentralen för införande i registret.

6 kap

Ändringar

45 §
Ändringar i produktionsanläggningen

Verksamhetsidkaren skall se till att ändringar i produktionsanläggningen görs utan att säkerhetsnivån sänks och i enlighet med de säkerhetsprinciper som skall följas i produktionsanläggningen.

46 §
Tillstånd att göra ändringar samt inspektioner

En verksamhetsidkare som bedriver omfattande industriell hantering eller upplagring skall utverka tillstånd för en ändring av produktionsanläggningen, om ändringen är en utvidgning eller annan sådan ändring som kan jämställas med grundandet av en produktionsanläggning. Om tillståndsförfarandet och inspektionerna gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 4 kap.

47 §
Ändringsanmälningar

En verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering eller upplagring skall göra en skriftlig anmälan till säkerhetsteknikcentralen om andra betydande ändringar än sådana som avses i 46 §. Dylika ändringar är t.ex.

1) en betydande ökning av mängden farliga kemikalier i produktionsanläggningen,

2) en betydande ändring i fråga om de farliga kemikalier som hanteras eller upplagras, i deras egenskaper eller fysiska form,

3) en betydande ändring i tillverkningsmetoden eller hanteringssättet, eller

4) en annan ändring som i betydande grad kan påverka riskerna för olyckor.

(22.6.2005/484)

Om betydande utvidgningar och andra sådana ändringar av sådan liten industriell hantering och upplagring som avses i 40 § skall göras en skriftlig anmälan i två exemplar tillden berörda tillsynsmyndigheten. (22.6.2005/484)

Till anmälan skall fogas de utredningar som behövs beträffande utvidgingen eller ändringen.

48 § (22.6.2005/484)
Anmälan om ändring som gäller verksamhetsutövaren

Till en anmälan om en ändring som gäller verksamhetsutövaren vilken avses i 134 § kemikaliesäkerhetslagen skall fogas följande uppgifter:

1) verksamhetsutövarens namn eller firma, hemort samt kontaktuppgifter,

2) produktionsanläggningens placeringsort och besöksadress,

3) namn och ställning i fråga om den person som är ansvarig för produktionsanläggningen,

4) de tillstånd eller andra beslut om hantering och upplagring av farliga kemikalier som man önskar överföra på den nya verksamhetsutövaren.

49 § (22.6.2005/484)

49 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

50 § (22.6.2005/484)
Anmälningar om nedläggning av industriell hantering och upplagring

Om den industriella hanteringen eller upplagringen upphör helt eller om någon del av produktionsanläggningen tas ur bruk, skall verksamhetsutövaren till anmälan om nedläggningen foga en plan för hur de åtgärder som anges i 133 § 1 mom. kemikaliesäkerhetslagen kommer att vidtas.

Om industriell hantering eller upplagring avbryts för en längre tid än ett år, skall verksamhetsutövaren till anmälan om avbrottet foga uppgifter om hur denne säkerställer att avbrottet och återupptagningen av verksamheten senare sker på ett tryggt sätt.

7 kap

Förvaring

51 §
Förvaring av brännbara vätskor och gaser i bostads-, kontors-, inkvarterings-, dagvårds- och samlingslokaler

I bostads-, kontors-, inkvarterings-, dagvårds- och samlingslokaler samt i med dessa jämförbara lokaliteter får extremt brandfarliga, mycket brandfarliga och brandfarliga brännbara vätskor samt aerosoler som innehåller brännbara vätskor eller brännbara gaser förvaras i en mängd av totalt högst 25 liter. Andra brännbara gaser får inte förvaras i dessa lokaliteter. Brännbara vätskor med en flampunkt högre än 55 °C får förvaras i en mängd av högst 50 liter.

I ett separat lagerutrymme eller service- eller arbetsrum i en byggnad som omfattar sådana lägenheter som avses i 1 mom. får dock brännbara gaser, extremt brandfarliga, mycket brandfarliga och brandfarliga brännbara vätskor förvaras i en mängd av totalt högst 100 liter. Brännbara vätskor med en flampunkt högre än 55 °C får förvaras i en mängd av totalt högst 200 liter.

I sjukhus, läroinrättningar och andra därmed jämförbara inrättningar får dessutom finnas för deras verksamhet nödvändiga separata lager av brännbara vätskor om dessa utgör en egen brandteknisk sektion.

Brännbara gaser och brännbara vätskor får inte förvaras i sådana gemensamma källar- eller vindsutrymmen i en byggnad med flera än en bostadslägenhet som är avsedda för förvaring av bostädernas hushållslösöre.

När de maximimängder som nämns i 1 och 2 mom. beräknas, skall inte alkoholdrycker samt sådana brännbara vätskor och brännbara gaser beaktas om vilkas hantering, upplagring och förvaring bestäms i förordningen om oljeeldningsaggregat, i flytgasförordningen eller i naturgasförordningen.

52 §
Förvaring av brännbara vätskor och gaser i garage för motorfordon

I ett garage för motorfordon får brännbar vätska och brännbar gas förvaras i en fast bränslecistern, som hör till ett fordon, en arbetsmaskin eller en med dem jämförbar anordning och som är ansluten till motorn, i så stor mängd som cisternens kapacitet medger. Utöver detta får extremt brandfarliga, mycket brandfarliga och brandfarliga brännbara vätskor samt aerosoler som innehåller brännbara vätskor eller brännbara gaser förvaras i en mängd av totalt högst 60 liter samt brännbara vätskor med en flampunkt över 55 °C, i en mängd av högst 200 liter.

När de maximimängder som nämns i 1 mom. beräknas, skall inte sådana brännbara vätskor och brännbara gaser beaktas om vilkas hantering, upplagring och förvaring bestäms i förordningen om oljeeldningsaggregat, i flytgasförordningen eller i naturgasförordningen.

53 §
Förvaring av brännbara vätskor i en butikslokal

I en brandteknisk sektion, som används som butiksrum, får brännbara vätskor förvaras i kärl som rymmer högst 25 liter och den totala mängden får vara högst 1 000 liter. Av denna mängd får aerosoler, som innehåller brännbara gaser och brännbara vätskor, och extremt brandfarliga brännbara vätskor utgöra totalt högst 200 liter, förpackade i kärl som rymmer högst 2 liter.

I en butikslokal får dessutom finnas sådana lager av aerosoler och brännbara vätskor som är avskilda från butiksrummet och utgör en egen brandteknisk sektion.

Aerosoler och brännbara vätskor skall i butikslokalen placeras på platser som särskilt har reserverats för dem åtskilt från antändningskällor och andra lättantändliga brännbara ämnen så att de vid eldsvåda inte utgör ett hinder för utrymning av butikslokalen. Spridning av en brännbar vätska i butikslokalen utanför den plats som har reserverats för förvaring av den brännbara vätskan skall förhindras.

I butikslokalen skall finnas tillräckligt med primärsläckningsredskap.

54 §
Förvaring av hälso- och miljöfarliga kemikalier

Hälso- och miljöfarliga kemikalier skall förvaras i emballage som uppfyller de krav som föreskrivs i kemikalielagen på platser som har reserverats för dem åtskilt från livsmedel och foder.

Giftiga och synnerligen giftiga kemikalier skall förvaras i ett låst utrymme eller på något annat sätt så att obehöriga inte kan komma åt dem.

Kemikalier som reagerar starkt sinsemellan skall förvaras åtskilda från varandra så att de i olycks- eller skadefall inte kan förorsaka hälso- eller miljöskada.

I utrymmen där hälso- och miljöfarliga kemikalier förvaras skall dessutom iakttas behörig ordning och sörjas för ventilation samt för att kemikalier kan samlas upp eller oskadliggöras när en olycka har skett.

55 §
Avvikelse från begränsningarna gällande förvaring och begränsningarna

Tillsynsmyndigheten kan tillåta att farliga kemikalier förvaras i utrymmen som avses i 51–53 § i större mängder än vad som bestäms i nämnda paragrafer, om detta är möjligt utan att säkerheten äventyras.

2 mom. har upphävts genom F 22.6.2005/484. (22.6.2005/484)

8 kap

Upplagringscisterner och rörsystem

Upplagringscisterner
56 §
Konstruktionsbesiktning

Tillverkaren eller importören får inte överlåta en cistern som är avsedd som fast cistern för upplagring av brännbar gas eller brännbar vätska förrän det vid en besiktning som har utförts av besiktningsorganet har konstaterats att cisternen till sin konstruktion motsvarar bestämmelserna (konstruktionsbesiktning).

En cistern med en volym av 1 000 m3 eller mer skall utöver en konstruktionsbesiktning underkastas besiktning under byggnadstiden, i det inledande skedet av installations- och svetsningsarbetena. Besiktningen utförs av besiktningsorganet.

Över konstruktionsbesiktningen skall sättas upp ett protokoll som skall ges den tillverkare eller importör som har beställt besiktningen. Tillverkaren eller importören skall sända protokollet till beställaren.

Besiktningsorganet kan i fråga om en importerad upplagringscistern som konstruktionsbesiktning i dess helhet eller delvis godkänna åtgärder som på behörigt sätt har vidtagits utomlands i syfte att besikta konstruktionen, om ett godtagbart intyg över dessa visas upp.

En konstruktionsbesiktning behöver inte utföras på cisterner i fråga om vilka det i enlighet med bestämmelserna om tryckbärande anordningar har visats att de uppfyller kraven. (22.6.2005/484)

57 §
Konstruktionsbesiktning av serietillverkade cisterner

Om cisterner för upplagring av brännbar gas eller brännbar vätska med en volym om högst 100 m3 som tillverkas eller importeras är identiska till sin konstruktion och ytbeläggning, kan konstruktionsbesiktningen utföras serievis. Vid seriebesiktning granskar besiktningsorganet den första cisternen i serien och därefter en cistern av tjugo.

Tillverkaren av cisterner som avses i 1 mom. skall utse en tillverkningsövervakare som skall ha tillsyn över tillverkningen av cisternerna och se till att cisternerna konstrueras enligt bestämmelserna. Tillverkningsövervakaren skall dessutom se till att tillverkaren eller importören utför konstruktionsbesiktning av de exemplar i en serie som inte besiktas enligt 1 mom. Övervakaren skall vara anställd hos cisterntillverkaren.

På de cisterner som konstateras stämma överens med föreskrifterna fästs under tillverkningsövervakarens tillsyn en skylt som utöver uppgifterna om cisternen förses med besiktningsorganets märkning.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte cisterner som stämmer överens med bestämmelserna om tryckbärande anordningar. (22.6.2005/484)

58 §
Tillsyn över tillverkning och installation (22.6.2005/484)

Tillverkaren av en cistern med en volym om mer än 100 m3 för upplagring av brännbar gas eller brännbar vätska skall utse en särskild ansvarsperson, som

1) innan byggandet av cisternen inleds skall försäkra sig om att grunden till cisternen har byggts och besiktats enligt bestämmelserna,

2) skall övervaka byggarbetet och se till att cisternen byggs och besiktas enligt gällande bestämmelser,

3) skall se till att cisternens konstruktionsmaterial och de materialintyg som gäller dessa kan kopplas till varandra på ett tillförlitligt sätt även efter att cisternen har byggts.

Den ansvarsperson som avses i 1 mom. skall ha den sakkunskap och erfarenhet som behövs för att sköta uppgifterna samt nödvändiga befogenheter.

Tillverkaren av cisternen skall ge den som beställt cisternen ett skriftligt intyg över att cisternen har byggts och besiktats enligt gällande bestämmelser. Intyget undertecknas av den ansvarsperson som avses i 1 mom. Ansvarspersonen skall dessutom se till att beställaren får konstruktionsritningarna för cisternen, byggnads- och besiktningshandlingarna, de handlingar som gäller grunden och besiktningen av denna samt en underhålls- och besiktningsplan som har gjorts upp för cisternen i samarbete med beställaren.

I fråga om reparationsarbeten och väsentliga konstruktionsändringar på en cistern med en volym om mer än 100 m3 för upplagring av brännbar vätska och brännbar gas gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i denna paragraf.

I fråga om cisterner för brännbara vätskor som tidigare varit i bruk någon annanstans hos samma eller en annan verksamhetsutövare och som flyttats till en ny plats gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i denna paragraf. Verksamhetsutövaren skall försäkra sig om att cisternens konstruktion och skick är sådana att upplagringen av brännbar vätska i cisternen kan ske tryggt. (22.6.2005/484)

59 §
Närmare bestämmelser

Genom handels- och industriministeriets beslut kan i fråga om cisterner för upplagring av brännbar gas och brännbar vätska föreskrivas att

1) grunden till en upplagringscistern skall besiktas innan installationsarbetet inleds,

2) en tillverkare av upplagringscisterner i sin tjänst skall ha en tillverkningsövervakare som har tillsyn över tillverkningen och besiktningen av cisternerna, samt

3) för cisterner av en bestämd typ skall ansökas om typgodkännande hos besiktningsorganet innan tillverkningen inleds.

Rörsystem
60 § (22.6.2005/484)

60 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

9 kap

Olyckor vid industriell hantering och upplagring

61 §
Anmälan av olyckor till övervakningsmyndigheten

Om en olycka i en produktionsanläggning, där omfattande industriell hantering eller upplagring bedrivs, leder till döden, svåra personskador eller sådan skada på egendom eller miljö som inte är ringa, skall verksamhetsidkaren omedelbart meddela detta till säkerhetsteknikcentralen.

Verksamhetsidkaren skall när en olycka har inträffat tillställa säkerhetsteknikcentralen en utredning, i vilken

1) olyckssituationen och förhållandena då olyckan inträffade beskrivs,

2) uppgifter om de kemikalier som medverkat till olyckan och om mängden eventuella utsläpp lämnas,

3) de effekter olyckan har eller förväntas ha på människor, miljö och egendom utreds,

4) de räddnings- och bekämpningsåtgärder som har vidtagits till följd av olyckan beskrivs,

5) de åtgärder verksamhetsidkaren har för avsikt att vidta för att förebygga långtidsverkningar av olyckan och för att förebygga motsvarande olyckor i framtiden utreds.

Om det i en undersökning som verksamhetsidkaren gör senare kommer fram nya omständigheter i fråga om de sakförhållanden som uppges i den utredning som avses i 2 mom. eller de slutsatser som har dragits i fråga om dem, skall verksamhetsidkaren uppdatera sin utredning.

Säkerhetsteknikcentralen har dessutom rätt att få de tilläggsuppgifter som behövs för att orsakerna till olyckan skall kunna utredas och motsvarande olyckor förebyggas.

På motsvarande sätt skall en olycka som har skett vid liten industriell hantering eller upplagring anmälas till tillsynsmyndigheten. Räddningsmyndigheten skall anmäla olyckan vidare till säkerhetsteknikcentralen. I fråga om utredningen av en olycka gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 2–4 mom. (22.6.2005/484)

62 § (22.6.2005/484)

62 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

63 § (22.6.2005/484)

63 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

9 a kap (21.12.2011/1399)

Specialbestämmelser om ammoniumnitrat

Allmänna bestämmelser
62 § (21.12.2011/1399)
Tillämpningsområde

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på upplagring av förpackat fast ammoniumnitrat, om upplagringen pågår minst ett dygn.

Med ammoniumnitrat avses sådana i not 2 och 3 till del 1 i bilaga I avsedda kemikalier i vilka kvävehalten på grund av ammoniumnitrat överstiger 28 procent.

Bestämmelserna i 63 l § tillämpas på vattenlösningar med ammoniumnitrat, inklusive råmaterial för emulsionssprängämnen (matris). Bestämmelserna i 63 m § tillämpas på matris.

63 § (21.12.2011/1399)
Allmän bestämmelse om upplagring

Ammoniumnitrat ska upplagras i en envåningsbyggnad så att det är skyddat mot direkt solstrålning samt mot regn och annan fuktighet.

I samma utrymme som ammoniumnitratet får det inte upplagras ämnen som vid antändning kan orsaka att branden sprids till byggnaden eller att ammoniumnitratet sönderdelas eller smälter.

Ammoniumnitrat ska upplagras så att det inte i normala situationer eller vid brand kommer i beröring med sådana ämnen som kan öka dess benägenhet att sönderdelas explosionsartat.

63 a § (21.12.2011/1399)
Förstöring

En förpackning som har gått sönder och det ammoniumnitrat som eventuellt har runnit ut ur förpackningen ska omedelbart förstöras, om det finns skäl att misstänka att främmande ämnen har inblandats i ammoniumnitratet.

Förpackningarna och ammoniumnitratet ska förstöras enligt anvisningarna från tillverkaren av ammoniumnitratet.

Antändnings- och värmekällor
63 b § (21.12.2011/1399)
Anordningar som medför antändningsrisk

El-, värme- och transportanordningar samt andra eventuella anordningar som medför antändningsrisk ska väljas och placeras så att de inte kan orsaka upphettning av ammoniumnitratet och så att det inte samlas nitratdamm på anordningarna.

Endast elmateriel som behövs för upplagringen får installeras i upplaget. Kapslingsklassen för elanordningar ska vara minst IP 54.

Spänningen i upplagets elanordningar ska frånkopplas när el inte behövs i upplaget.

63 c § (21.12.2011/1399)
Fordon

Fordon, el- och motordrivna truckar medräknade, får inte stanna i lagerbyggnaden längre än vad som är nödvändigt för lastning eller lossning.

Krav på lagerbyggnad
63 d § (21.12.2011/1399)
Lagerbyggnader

Byggnader som används för upplagring av ammoniumnitrat ska uppfylla kraven i delarna E1 och E2 i Finlands byggbestämmelsesamling.

Ammoniumnitrat ska upplagras i en byggnad som uppfyller kraven i minst brandklass P2. Om det i samma byggnad finns andra utrymmen än sådana som används för upplagring av ammoniumnitrat, ska byggnaden uppfylla kraven i brandklass P1.

Ammoniumnitrat kan med avvikelse från 1 och 2 mom. även upplagras i en byggnad av annat slag, om man samtidigt sörjer för brandsäkerheten genom att placera upplaget tillräckligt långt ifrån övriga byggnader, konstruktioner och andra objekt som orsakar brandfara och effektivt sörjer för att obehöriga förhindras tillträde till upplaget.

Ammoniumnitrat får även upplagras i en container, om den uppfyller kraven för containrar som används för upplagring av explosiva varor.

63 e § (21.12.2011/1399)
Golven i upplag

Golvet i en lagerbyggnad ska vara av betong eller annat obrännbart material som är lätt att hålla rent. I golvet får det inte finnas sådana fördjupningar, kanaler eller avlopp där smält ammoniumnitrat som uppstår vid brand kan samlas.

63 f § (21.12.2011/1399)
Avlägsnande av värme och rökgaser från upplag

I ett upplag ska det finnas möjlighet att avlägsna värme och rökgaser som uppstår vid brand.

63 g § (21.12.2011/1399)
Åskskydd för upplag

En lagerbyggnad ska skyddas mot effekterna av blixtnedslag, om den mängd ammoniumnitrat som upplagras i den överstiger 30 ton.

Placering av upplag
63 h § (21.12.2011/1399)
Principer för placering av upplag

Ett ammoniumnitratupplag ska placeras så att det inte medför någon risk för miljön om ammoniumnitratet eventuellt exploderar eller sönderdelas till exempel vid en brand. Vid placeringen av upplaget ska hänsyn också tas till att bränder i byggnader eller andra objekt i närheten av det inte ska kunna sprida sig till upplaget eller på ett riskfyllt sätt hetta upp ammoniumnitratet.

Containrar får inte staplas ovanpå varandra.

63 i § (21.12.2011/1399)
Avståndet mellan upplag och utomstående objekt

Avståndet mellan ett ammoniumnitratupplag och utomstående byggnader bestäms enligt den mängd ammoniumnitrat som finns i den största traven eller behållaren i upplaget. Avståndet från sådana byggnader där människor vistas eller arbetar annat än tillfälligt samt från samlingsplatser utomhus ska vara minst det som anges i tabell 1 i bilaga VIII.

63 j § (21.12.2011/1399)
Avståndet mellan upplag och allmän trafikled

Avståndet mellan ett ammoniumnitratupplag och allmän trafikled ska vara minst två tredjedelar av avstånden enligt 63 i §.

63 k § (21.12.2011/1399)
Upplagring i travar

Ammoniumnitrat som är emballerat i transportförpackningar får upplagras i travar om högst 100 ton.

Travarna ska placeras tillräckligt långt ifrån varandra så att en explosion som har börjat i en trave inte kan spridas till en annan trave.

Travarna ska stå på minst en meters avstånd från väggarna och taket. Vid containerupplagring behöver avståndskravet inte iakttas.

63 l § (21.12.2011/1399)
Vattenlösningar med ammoniumnitrat

Avståndet mellan ett upplag som innehåller vattenlösning med ammoniumnitrat och objekt som nämns i 63 i och 63 j § ska vara minst hälften av de avstånd som föreskrivs i de nämnda paragraferna.

63 m § (21.12.2011/1399)
Upplagring av matris på sprängningsplatser

I en container som finns på en sprängningsplats får det upplagras högst fem ton matris. Containerns avstånd från objekt utanför sprängningsplatsen ska vara minst fem meter. Mellan containern och objektet får det inte finnas brännbart material.

Om det på en sprängningsplats upplagras mer än fem ton matris, ska de krav på avstånd som föreskrivs i 63 1 § följas.

I ett underjordiskt utrymme får det upplagras högst tio ton matris. Matrisen ska upplagras i container eller i en sådan transportbehållare av aluminium som uppfyller kraven i brandklass EI 60.

Det underjordiska utrymmet ska utrustas med branddetektorer.

Upplagring av EG-gödselmedel
63 n § (21.12.2011/1399)
Krav vid upplagring av EG-gödselmedel

Ammoniumnitrat som uppfyller kraven för EG-gödselmedel får upplagras i enlighet med 62 och 63 § samt 63 a–63 c §, 63 e, 63 f, 63 o och 63 p §, om den upplagrade mängden ammoniumnitrat är högst 30 ton och upplagringstiden är högst sex månader per år.

Om de förutsättningar som anges i 1 mom. inte uppfylls, ska ammoniumnitratet upplagras i enlighet med 62 och 63 § samt 63 a–63 k §.

63 o § (21.12.2011/1399)
Lagerbyggnader för EG-gödselmedel

Ammoniumnitrat som upplagras i enlighet med 63 n § 1 mom. ska placeras i en sådan envånings lagerbyggnad som uppfyller kraven i minst brandklass P3 och där det inte finns andra utrymmen än dem som används för upplagring av ammoniumnitrat.

Lagerbyggnadens dörrar ska förses med tillförlitliga lås och inbrottsskyddet tillgodoses genom tillräckligt stadiga konstruktioner.

63 p § (21.12.2011/1399)
Placering av lagerbyggnader för EG-gödselmedel

En lagerbyggnad för sådan upplagring av ammoniumnitrat som avses i 63 n § 1 mom. ska vara belägen på minst 10 meters avstånd från andra byggnader och konstruktioner samt från upplag för brännbart material, om inte spridningen av en eventuell brand från dessa till lagerbyggnaden har förhindrats med konstruktionsmässiga medel, såsom en brandmur. Brandfarlig vegetation inom 10 meters avstånd från byggnaden ska avlägsnas.

Avståndet från lagerbyggnaden till bostadshus, djurstall och allmän trafikled ska vara minst det som anges i tabell 2 i bilaga VIII.

Avståndet mellan två lagerbyggnader för ammoniumnitrat ska vara minst 25 meter.

10 kap

Särskilda bestämmelser

64 § (22.6.2005/484)

64 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

65 §
Beviljande av undantag

Säkerhetsteknikcentralen får i enskilda fall, på de villkor som den anser nödvändiga, bevilja en produktionsanläggning där omfattande industriell hantering eller upplagring bedrivs undantag från bestämmelserna i denna förordning, om det skulle medföra oskäliga kostnader eller avsevärda olägenheter att iaktta dessa och om den åsyftade säkerheten kan uppnås på något annat sätt. (22.6.2005/484)

Beträffande en produktionsanläggning där liten industriell hantering eller upplagring bedrivs skall den rätt som avses i 1 mom. ankomma på räddningsmyndigheten, utom i fråga om objekt som avses i 23 § 2 mom. i kemikaliesäkerhetslagen där rätten ankommer på säkerhetsteknikcentralen. (22.6.2005/484)

Undantag får dock inte beviljas från förpliktelserna enligt rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår.

66 § (22.6.2005/484)

66 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

67 § (22.6.2005/484)

67 § har upphävts genom F 22.6.2005/484.

11 kap

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser

68 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1999.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 3 augusti 1990 om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (682/1990) jämte ändringar. Handels- och industriministeriets beslut av den 30 mars 1983 om periodisk besiktning av underjordiska cisterner (344/1983), handels- och industriministeriets beslut av den 15 april 1985 om brännbara vätskor (313/1985) samt handels- och industriministeriets beslut av den 9 juni 1998 om hantering och upplagring av farliga kemikalier på distributionsstation (415/1998) förblir dock alltjämt i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

69 §
Tidigare tillstånd och anmälningar

Tillstånd till industriell hantering eller upplagring som avses i denna förordning behöver inte sökas eller anmälan därom göras av en verksamhetsidkare som har sådant tillstånd till industriell hantering eller upplagring av en farlig kemikalie eller flytgas som avses i de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft och som avser denna verksamhet eller som har gjort en anmälan om verksamheten på det sätt som anges i de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft eller som annars har rätt att bedriva industriell hantering och upplagring när denna förordning träder i kraft med stöd av de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft.

70 §
Anmälningar om verksamhet som inletts före ikraftträdandet

Om en produktionsanläggning inte har ett tillstånd eller godkännande som avses i 69 §, skall verksamhetsidkaren senast den 1 februari 2000 lämna en anmälan om industriell hantering och upplagring som har inletts innan denna förordning träder i kraft till säkerhetsteknikcentralen, brandchefen eller till den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten enligt vad som bestäms om krav på tillstånd eller anmälan i 3 kap.

Av en anmälan skall framgå

1) verksamhetsidkarens namn eller firma samt var produktionsanläggningen i fråga är belägen och dess fullständiga adress,

2) verksamhetsidkarens hemort och fullständiga adress,

3) produktionsanläggningens ansvariga persons namn och ställning,

4) den verksamhet som bedrivs i produktionsanläggningen eller upplaget,

5) mängd, klassificering och fysisk form för de hälso- och miljöfarliga samt brand- och explosionsfarliga kemikalierna,

6) produktionsanläggningens närmaste omgivning.

Den som tar emot en anmälan kan kräva att verksamhetsidkaren skall komplettera denna med de uppgifter som behövs för att kraven i kemikalielagen, lagen om explosionsfarliga ämnen och i denna förordning skall uppfyllas, om tillsynen över iakttagandet av denna förordning och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den förutsätter detta.

Säkerhetsteknikcentralen kan i samband med behandlingen av de anmälningar som avses i detta kapitel meddela föreskrifter eller villkor som gäller verksamheten för att kraven i bestämmelserna skall uppfyllas.

På motsvarande sätt kan brandchefen och den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten i samband med behandlingen av de anmälningar de har tagit emot meddela föreskrifter eller villkor som gäller verksamheten för att kraven i bestämmelserna skall uppfyllas.

Uppgifterna i anmälningarna skall i enlighet med säkerhetsteknikcentralens anvisningar föras in i det tillståndsregister som avses i kemikalieförordningen.

71 §
Förändringar i verksamhet som inletts före ikraftträdandet

I fråga om en anmälan och tillståndsansökan för förändringar i en sådan verksamhet som avses i 69 eller 70 § gäller 45–50 §.

72 §
Tiden för tillståndsansökan eller anmälan i vissa fall

Klassificeras en kemikalie som farlig eller ändras en kemikalies klassificering sedan verksamheten har inletts, skall en verksamhetsidkare som bedriver industriell hantering eller upplagring av kemikalien inom ett år från det beslutet om klassificering har trätt i kraft ansöka om tillstånd eller göra anmälan i enlighet med vad som i denna förordning bestäms om i vilken mån verksamheten är beroende av tillstånd och anmälan samt bestäms om ansökan om tillstånd och anmälan, om han inte har tillstånd eller godkännande enligt 17 eller 69 § för verksamheten eller inte har gjort anmälan om den enligt 40 eller 70 § eller om något annat inte bestäms genom ett beslut av handels- och industriministeriet.

En verksamhetsidkare som bedriver omfattande industriell hantering och upplagring och som avses i 1 mom. skall också presentera sådana säkerhetsprinciper som avses i 21 § inom ett år från det beslutet om klassificering har trätt i kraft, om något annat inte bestäms genom ett beslut av handels- och industriministeriet.

73 §
Säkerhetsprinciperna för industriell hantering och upplagring som inletts före ikraftträdandet

En verksamhetsidkare som avses i 14 § skall utarbeta en handling över säkerhetsprinciperna senast den 1 juli 2000, om något annat inte bestäms genom ett beslut av handels- och industriministeriet.

74 §
Övervakare av hantering och upplagring som utsetts före ikraftträdandet

En övervakare av hantering och upplagring, som utsetts innan denna förordning har trätt i kraft, kan vara verksam som sådan driftsövervakare som avses i 21 §. Den kompetens som avses i 21 § skall dock visas innan en övervakare kan utses till driftsövervakare vid en ny produktionsanläggning.

75 §
Säkerhetsrapporter och skyldighet att informera om verksamhet som inletts före ikraftträdandet

I enlighet med vad som bestäms om säkerhetsrapporter i 3 kap., skall en säkerhetsrapport utarbetas om industriell hantering och upplagring, som har inletts innan denna förordning träder i kraft, och tillställas säkerhetsteknikcentralen med följande tidsfrister:

1) i fråga om de produktionsanläggningar på vilka de bestämmelser om uppgörandet av en säkerhetsutredning som gäller när denna förordning träder i kraft tillämpades, senast den 1 februari 2001,

2) i fråga om de produktionsanläggningar på vilka de bestämmelser om uppgörandet av en säkerhetsutredning som gäller när denna förordning träder i kraft inte tillämpades, senast den 1 februari 2002.

På motsvarande sätt skall det informerande som avses i 29 § göras inom de tidsfrister som nämns i 1 mom. 1 och 2 punkten.

76 §
Interna räddningsplaner som gäller industriell hantering och upplagring som inletts före ikraftträdandet

En verksamhetsidkare skall göra upp en intern räddningsplan för omfattande industriell hantering och upplagring, som inletts innan denna förordning trätt i kraft, med följande tidsfrister:

1) i fråga om de produktionsanläggningar på vilka de bestämmelser om uppgörandet av en säkerhetsutredning som gäller när denna förordning träder i kraft tillämpades, senast den 1 februari 2001,

2) i fråga om de produktionsanläggningar på vilka de bestämmelser om uppgörandet av en säkerhetsutredning som gäller när denna förordning träder i kraft inte tillämpades, men på vilka bestämmelserna om utarbetandet av en säkerhetsrapport i denna förordning tillämpas, senast den 1 februari 2002,

3) andra omfattande produktionsanläggningar än de som avses i 1 eller 2 punkten och som idkar industriell hantering och upplagring, senast den 1 juli 2002.

Räddningsplanen i fråga om de produktionsanläggningar som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten skall tillställas säkerhetsteknikcentralen inom nämnda tidsfrist. På motsvarande sätt skall räddningsplanen i fråga om en produktionsanläggning som avses i 3 punkten tillställas brandchefen.

77 §
Fastställande av upplagsområde som gäller industriell hantering och upplagring som inletts före ikraftträdandet

För ett upplagsområde som avses i 31 § och vars verksamhet har inletts innan denna förordning trätt i kraft men som inte har fått sådant fastställande av upplagsområde som avses i 47 eller 74 § i den förordning som upphävts genom denna förordning, skall ansökas om att det fastställs att området skall vara upplagsområde senast den 1 februari 2001 så som bestäms i 32 §.

78 §
Behandling av anhängiga ärenden

Ett ärende som när denna förordning träder i kraft har anhängiggjorts med stöd av de bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft och behandlas av säkerhetsteknikcentralen, brandchefen eller den kommunala kemikalietillsynsmyndigheten skall behandlas och avgöras i enlighet med de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Avgörandet träffas dock av den myndighet på vilken ärendet med stöd av denna förordning ankommer, varför ansöknings- eller anmälningshandlingarna utan dröjsmål skall sändas till myndigheten i fråga.

Rådets direktiv 96/82/EG; EGT nr L 10, 14.1.1997, s.13
AVSTÅNDSKRAV FÖR AMMONIUMNITRATUPPLAG

Tabell 1. Avståndet mellan ammoniumnitratupplag och utomstående byggnader eller samlingsplatser utomhus

Ammoniumnitratmängd (m) i den största traven eller mängden lösning (m) i behållaren, tonAvstånd, meter
1 ≤ m < 5100
5 ≤ m < 10150
10 ≤ m < 15200
15 ≤ m < 30250
30 ≤ m < 50300
50 ≤ m < 100350

Tabell 2. Avståndet mellan en lagerbyggnad för ammoniumnitrat som uppfyller kraven på EG-gödselmedel och bostadshus eller djurstallar eller allmän trafikled

Ammoniumnitratmängd (m), tonAvstånd från bostadshus och djurstall, meterAvstånd från allmän trafikled, meter
1 ≤ m < 5 5035
5 ≤ m < 10 7550
10 ≤ m < 1510075
15 ≤ m < 3012590

Ikraftträdelsestadganden:

25.2.2000/240:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2000.

22.6.2005/484:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2005.

De förpliktelser som följer av denna förordning skall verksamhetsutövaren uppfylla enligt följande:

1) en anmälan som motsvarar anmälan enligt 70 § skall göras senast den 30 september 2005,

2) en intern räddningsplan enligt 27 § skall göras upp senast den 30 juni 2006,

3) en handling över säkerhetsprinciperna enligt 14 § skall upprättas senast den 30 september 2005,

4) en säkerhetsrapport enligt 15 § skall upprättas senast den 30 juni 2006.

Klassificeras en kemikalie som farlig eller ändras klassificeringen av en kemikalie sedan verksamheten har inletts så att verksamheten ökar i omfattning eller så att de gränser som gäller förpliktelserna enligt 14, 15 eller 40 § överskrids, är verksamhetsutövarens tidsfrister för åtgärderna i fråga följande:

1) tre månader för inlämnandet av en anmälan som motsvarar anmälan enligt 70 §,

2) ett år för uppgörandet av en intern räddningsplan enligt 27 §,

3) tre månader för upprättandet av en handling över säkerhetsprinciperna enligt 14 §,

4) ett år för upprättandet av en säkerhetsrapport enligt 15 §.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/105/EG; EUT nr L 345, 31.12.2003, s. 97

21.12.2011/1399:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2012.

Genom denna förordning upphävs handels- och industriministeriets beslut om ammoniumnitrat (172/1984).

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.