Beaktats t.o.m. FörfS 1096/2019.

17.3.1995/386

Elmarknadslag (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 9.8.2013/588, som gäller fr.o.m. 1.9.2013.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Allmänna stadganden

1 §
Lagens syften (21.12.2004/1172)

Avsikten med denna lag är att säkerställa förutsättningarna för en effektiv elmarknad så att tillgången på el till ett skäligt pris och med tillräckligt god kvalitet kan tryggas. De främsta metoderna för att uppnå detta är att trygga en sund och fungerande ekonomisk konkurrens vid produktionen och försäljningen av el samt att upprätthålla skäliga och jämlika principer för tjänsterna inom elnätsverksamheten.

Företagen på elmarknaden har till uppgift att sörja för de tjänster som sammanhänger med kundernas elanskaffning samt att främja en effektiv och sparsam användning av elektricitet både i sin egen och i kundernas verksamhet.

2 §
Lagens tillämpningsområde (21.12.2004/1172)

Denna lag tillämpas på elmarknaden varmed avses produktion, import, export, överföring och försäljning av el.

Bestämmelserna i 2 och 3 kap. samt 36 och 36 a § tillämpas inte på försvarsförvaltningens elnät och kraftverk. (21.12.2004/1172)

Bestämmelserna i denna lag om nätinnehavare tillämpas på en sammanslutning eller inrättning som utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet och i sin besittning har ett elnät, om inte elmarknadsmyndigheten har fattat ett beslut om att befria nätinnehavaren från tillståndsplikten. (6.6.2003/444)

Bestämmelserna i denna lag om minutförsäljare tillämpas på en elförsäljare som säljer el direkt till elanvändarna via en distributionsnätsinnehavares distributionsnät, om inte något annat bestäms nedan. (6.6.2003/444)

3 §
Definitioner (21.12.2004/1172)

I denna lag avses med

1) elnät en för elöverföring eller eldistribution avsedd helhet som bildas av till varandra anslutna elledningar, transformator- och kopplingsstationer och andra nödvändiga elanläggningar och elutrustningar,

2) distributionsnät ett elnät vars nominella spänning är lägre än 110 kilovolt,

3) anslutningsledning en elledning som dragits för en abonnent och med vilken denne ansluts till elnätet samt som inte överskrider riksgränsen, (21.12.2004/1172)

4) partiförsäljning av el försäljning av el till minutförsäljare och stora elanvändare,

5) minutförsäljning av el försäljning av el via distributionsnätsinnehavarens distributionsnät direkt till elanvändarna,

6) elnätsverksamhet att mot vederlag ställa elnät till förfogande för dem som behöver elöverföring och andra nättjänster; till elnätsverksamheten hör också planering, byggande, underhåll och drift av elnät, anslutande av kundernas elanläggningar till nätet, elmätning och andra sådana åtgärder som behövs för elöverföring och som är nödvändiga för elöverföringen och övriga nättjänster,

7) elöverföring transport av el i elnätet mellan parterna i elhandel,

8) nätinnehavare (innehavare av elnätstillstånd) en sammanslutning eller inrättning som i sin besittning har ett elnät och som utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet,

9) distributionsnätsinnehavare (innehavare av distributionsnätstillstånd) en nätinnehavare som i sin besittning har ett distributionsnät och som utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet,

10) småskalig elproduktion en elproduktionsanläggning eller en helhet som utgörs av flera elproduktionsanläggningar och som har en effekt på högst två megavoltamperer, (21.12.2007/1326)

11 punkten har upphävts genom L 6.6.2003/444. (6.6.2003/444)

12) ministerium handels- och industriministeriet, (21.12.2004/1172)

13) elmarknadsmyndighet Energimarknadsverket, (21.12.2004/1172)

14) balansavräkning en sådan utredning på timbasis av handeln med el som resulterar i en elbalans och balansavvikelse för respektive part på elmarknaden, (15.5.1998/332)

15) riksomfattande balansansvar ansvar för att det råder jämvikt mellan produktion och förbrukning av el i hela riket under respektive timme samt ansvar för den riksomfattande balansavräkningen, (26.3.1999/466)

16) balanskraft sådan el som den enhet som sköter uppgifter som omfattas av det riksomfattande balansansvaret (balanskraftsenheten) använder för att skapa jämvikt mellan en elmarknadsparts eltillförsel och elleverans så att dessa är lika stora, samt med (26.3.1999/466)

17) konsument en konsument som avses i 1 kap. 4 § konsumentskyddslagen (38/1978). (26.3.1999/466)

2 kap

Elnätstillstånd

4 §
Elnätstillstånd (21.12.2004/1172)

Elnätsverksamhet får endast utövas med tillstånd av elmarknadsmyndigheten (elnätstillstånd). Tillståndet beviljas tills vidare eller av särskilda skäl för en viss tid. Tillstånd kan beviljas en sammanslutning eller inrättning.

Tillståndspliktig är inte

1) elnätsverksamhet i vilken med ett elnät som en sammanslutning eller inrättning besitter endast sköts en fastighets eller en motsvarande fastighetsgrupps interna eldistribution,

2) planering av elnät.

(21.12.2004/1172)

Elmarknadsmyndigheten kan i enskilda fall för viss tid eller tills vidare tillåta elnätsverksamhet utan elnätstillstånd. Ett villkor är att nätinnehavarens elnät är av ringa betydelse med tanke på elöverföringen. (21.12.2004/1172)

5 § (21.12.2004/1172)
Beviljande av elnätstillstånd och villkor för tillståndet

Elnätstillstånd beviljas, om den som ansöker om tillstånd har tekniska, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar att sörja för sin elnätsverksamhet.

De förutsättningar som avses i 1 mom. uppfylls, om

1) sökandens organisation motsvarar omfattningen och arten av nätverksamheten,

2) sökanden har tillräckligt många anställda,

3) sökanden har i sin anställning en sådan driftsledare samt, om sökanden utför elarbeten, en sådan elarbetsledare som uppfyller de behörighetsvillkor som föreskrivs i och med stöd av elsäkerhetslagen (410/1996),

4) sökanden har ekonomiska förutsättningar för en lönsam elnätsverksamhet,

5) sökanden har beslutanderätt i fråga om de medel som behövs för drift, underhåll och utveckling av elnät, samt om

6) den stamnätsinnehavare som påförts systemansvar har ordnat utförandet av de uppgifter som gäller det riksomfattande balansansvaret så att de sköts av en separat verksamhetsenhet eller av ett dotterbolag som helt ägs av stamnätsinnehavaren.

Tillståndet kan förenas med sådana villkor som är nödvändiga med tanke på de förutsättningar som avses i 1 mom. Tillståndet eller tillståndsvillkoren kan ändras med tillståndshavarens samtycke eller också annars då det är nödvändigt på grund av väsentliga förändringar i verksamhetsförutsättningarna.

Tillståndet kan inte överföras på en annan sammanslutning eller inrättning.

6 §
Distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde (21.12.2004/1172)

I det elnätstillstånd som ges en distributionsnätsinnehavare fastställs tillståndshavarens geografiska ansvarsområde i fråga om distributionsnätet.

Tillståndshavaren kan avtala med en annan tillståndshavare om ändring av ansvarsområdet. Abonnenterna i området och elmarknadsmyndigheten skall underrättas om ändringen. Elmarknadsmyndigheten kan meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som skall ges i anmälan samt om anmälningsförfarandet. (21.12.2004/1172)

Också elmarknadsmyndigheten kan av vägande skäl ändra ansvarsområdet.

Den tillståndshavare vars ansvarsområde i sin helhet eller delvis överförs till en annan tillståndshavare är ansvarig för området tills överföringen på behörigt sätt har anmälts till elmarknadsmyndigheten och abonnenterna i området.

7 §
Återtagande av elnätstillstånd (21.12.2004/1172)

Elmarknadsmyndigheten kan återta elnätstillståndet

1) om tillståndshavaren upphör med elnätsverksamheten,

2) om tillståndshavaren inte längre uppfyller förutsättningarna för beviljandet av tillstånd, eller (21.12.2004/1172)

3) om tillståndshavaren upprepade gånger och i väsentlig grad bryter mot denna lag eller mot de stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

8 §
Åtgärder med anledning av återkallande av elnätstillstånd (21.12.2004/1172)

Om ett elnätstillstånd återkallas, skall elmarknadsmyndigheten vid behov besluta om de åtgärder som måste vidtas för att nätverksamheten skall kunna upprätthållas.

Ifall det inte avtalas om överföring av nätet till en annan nätinnehavare, kan elmarknadsmyndigheten besluta om överföring mot ersättning. I fråga om grunderna för ersättningen och hur den fastslås skall iakttas vad som stadgas om inlösningsersättning i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/77).

3 kap

Allmänna förpliktelser vid nätverksamhet och prissättningsprinciperna

9 §
Utvecklings- och anslutningsskyldighet (21.12.2004/1172)

Nätinnehavaren skall underhålla, driva och utveckla sitt elnät samt förbindelser till andra nät enligt kundernas rimliga behov och för sin del trygga kundernas tillgång på el av tillräckligt god kvalitet (nätutvecklingsskyldighet).

Nätinnehavaren skall på begäran och mot skälig ersättning till sitt nät ansluta eldriftsställen och elproduktionsinrättningar inom sitt verksamhetsområde som uppfyller de tekniska kraven (anslutningsskyldighet). Anslutningsvillkoren och de tekniska kraven skall vara objektiva och icke-diskriminerande och beakta de krav som ett driftsäkert och effektivt elsystem ställer. Nätinnehavaren skall publicera de tekniska kraven för anslutning. Nätinnehavaren skall på begäran av den som ansluter sig ge denne en täckande och tillräckligt detaljerad uppskattning av anslutningskostnaderna. (19.12.2003/1130)

En distributionsnätsinnehavare skall ha offentliga allmänna avtalsvillkor (anslutningsvillkor) för sådana kunder som ansluter sig till elnätet med en nominell spänning om högst 20 kilovolt och som inte är elproduktionsinrättningar. (26.3.1999/466)

10 §
Överföringsskyldighet (21.12.2004/1172)

Nätinnehavaren skall mot skälig ersättning sälja elöverföringstjänster till dem som behöver sådana inom gränserna för nätets överföringskapacitet (överföringsskyldighet).

Nätinnehavaren skall organisera mätningen av levererad el på behörigt sätt enligt vad som bestäms närmare genom förordning av statsrådet. Kunden skall betala nätinnehavaren för de skäliga mätningskostnader han har förorsakat denne. (6.6.2003/444)

11 § (21.12.2004/1172)
Anmälningsskyldighet i fråga om elöverföring

Genom förordning av ministeriet kan det föreskrivas att begäran om elöverföring, inledande av förhandlingar och resultaten av dem skall anmälas till elmarknadsmyndigheten och till internationella organisationer, om Finlands internationella avtalsförpliktelser förutsätter detta.

12 §
Offentliggörande av försäljningsvillkor och nyckeltal för nättjänster (21.12.2004/1172)

Nätinnehavaren skall offentliggöra de allmänna försäljningsvillkoren och försäljningspriserna för sina nättjänster samt grunderna för hur de fastställs.

Nätinnehavaren skall underrätta elmarknadsmyndigheten om gällande försäljningsvillkor och försäljningspriser för sina nättjänster samt om grunderna för hur de fastställs. Elmarknadsmyndigheten kan meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som skall ges i anmälan samt om anmälningsförfarandet. (21.12.2004/1172)

Nätinnehavaren skall offentliggöra nyckeltal som beskriver prisnivån på nättjänsterna samt nätverksamhetens effektivitet, kvalitet och lönsamhet. Elmarknadsmyndigheten kan meddela närmare föreskrifter om vilka nyckeltal denna skyldighet skall gälla, vilka formler och anvisningar som skall följas vid beräkning av nyckeltalen samt vilket förfarande som skall följas vid offentliggörandet. (21.12.2004/1172)

13 § (21.12.2004/1172)
Uppgifter som distributionsnätsinnehavaren skall lämna i fakturor

Distributionsnätsinnehavaren skall i faktureringen lämna sina kunder en specifikation över hur priset för nättjänsten bildas. Elmarknadsmyndigheten kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall ingå i fakturorna över elöverföring.

14 §
Allmänna bestämmelser om försäljningsvillkoren för och prissättningen av nättjänster (21.12.2004/1172)

Försäljningspriserna och försäljningsvillkoren för nättjänsterna samt grunderna för hur de fastställs skall vara objektiva och icke-diskriminerande för alla nätanvändare. Undantag från dem får göras endast av särskilda skäl.

Prissättningen av nättjänsterna skall vara skälig.

I prissättningen av nättjänsterna får inte finnas ogrundade villkor eller begränsningar eller sådana som uppenbarligen begränsar konkurrensen inom elhandeln. I den skall dock beaktas de villkor som elsystemets funktionsduglighet och effektivitet kräver samt de kostnader och fördelar som föranleds av att en elproduktionsinrättning ansluts till nätet. (19.12.2003/1130)

14 a § (6.6.2003/444)
Överföringsavgifter för import och export av el (21.12.2004/1172)

Stamnätsinnehavaren tar ut överföringsavgifter för import eller export av el över landets gränser, om inte annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland eller av avtal som stamnätsinnehavaren har ingått och som grundar sig på ömsesidighet vad gäller elsystemets driftssäkerhet och effektivitet samt på marknadsbetingelserna eller följer av andra arrangemang.

Överföringsavgifterna skall uppfylla de förutsättningar om vilka föreskrivs i 14 §.

14 b § (25.5.2007/624)
Specialbestämmelser som gäller nättjänsteavgifter för elproduktion

På prissättningen av de nättjänster som elproduktionen använder tillämpas utan hinder av övriga bestämmelser i detta kapitel följande:

1) i den avgift som tas ut för anslutning av småskalig elproduktion till ett elnät får inte inbegripas kostnader som föranleds av att elnätet förstärks,

2) med de överföringsavgifter som tas ut för elproduktionen i distributionsnätet skall en relativt sett mindre andel av kostnaderna för elnätet täckas än med de överföringsavgifter som tas ut för elförbrukning.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas, i vilka föreskrivs om överföringsavgifterna för elproduktionen och om hur de bestäms i distributionsnätet samt om de till den överförda energimängden relaterade gränsvärden som skall ställas för överföringsavgifterna för elproduktionen och som skall följas av distributionsnätsinnehavaren.

15 §
Punktprissättning (21.12.2004/1172)

Nätinnehavaren skall för sin del ordna förutsättningar för att en kund skall kunna avtala om alla nättjänster med den nätinnehavare till vars nät han är ansluten.

Nätinnehavaren skall för sin del ordna förutsättningar för att en kund genom att betala avgifterna får rätt att använda hela landets elnät utgående från sin anslutningspunkt, med undantag av utlandsförbindelser (punktprissättning).

I distributionsnätet får priset på överföringstjänsterna inte vara beroende av var inom nätinnehavarens ansvarsområde kunden finns. Inom de delar av distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde som är geografiskt åtskilda skall dock i fråga om respektive område tillämpas egna priser på överföringstjänsterna. Elmarknadsmyndigheten kan i enskilda fall bevilja undantag från tillämpningen av separata priser på överföringstjänsterna, om kostnadsnivåerna och prissättningsgrunderna inom delarna av distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde inte avviker betydligt från varandra. (21.12.2004/1172)

Genom förordning av ministeriet kan vid behov närmare bestämmelser utfärdas om tillämpningen av principerna för punktprissättning. (21.12.2004/1172)

15 a § (6.6.2003/444)
Bestämmelser om prestationer i samband med byte av elförsäljare (21.12.2004/1172)

Nätinnehavaren får inte ta ut en separat avgift för prestationer som anknyter till registrering, balansavräkning och andra motsvarande prestationer i samband med byte av elförsäljare.

Nätinnehavaren får inte ta ut en separat avgift för avläsning av mätarutrustningen i samband med byte av elförsäljare, om det har förflutit minst ett år sedan kunden senast bytte elförsäljare.

15 b § (21.12.2004/1172)
Anskaffning av förlustenergi

Nätinnehavaren skall skaffa förlustenergi för sitt elnät och reservkraft för driften av sitt elnät i enlighet med öppna, icke-diskriminerande och marknadsbaserade förfaranden.

4 kap (15.5.1998/332)

Systemförpliktelser och avräkning av elhandeln (21.12.2004/1172)

16 § (15.5.1998/332)
Systemansvar (21.12.2004/1172)

Elmarknadsmyndigheten bestämmer i elnätstillståndet att en stamnätsinnehavare skall svara för att landets elsystem är tekniskt funktionsdugligt och driftssäkert samt handha de uppgifter som omfattas av det riksomfattande balansansvaret på ett ändamålsenligt och för parterna på elmarknaden jämlikt och icke-diskriminerande sätt (systemansvar). Den stamnätsinnehavare som har systemansvar skall upprätthålla och utveckla sina verksamheter och tjänster som omfattas av systemansvaret samt upprätthålla, driva och utveckla sitt elnät och övriga anläggningar som behövs för skötseln av systemansvaret samt förbindelserna till andra nät så att förutsättningarna för en effektivt fungerande elmarknad kan tryggas. (6.6.2003/444)

Den stamnätsinnehavare som är systemansvarig kan ställa sådana villkor för användning av elöverföringssystemet samt de anslutna kraftverken och belastningarna som är nödvändiga för att systemansvaret skall kunna realiseras. Villkoren kan tillämpas i enskilda fall efter det att elmarknadsmyndigheten har fastställt dem genom sitt beslut. De fastställda villkoren kan tillämpas även om de överklagats, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. (21.12.2004/1172)

Den stamnätsinnehavare som har påförts systemansvar skall i fråga om de tjänster som anknyter till systemansvaret publicera samt till elmarknadsmyndigheten anmäla gällande försäljnings- och tillförselvillkor samt grunderna för hur de bestäms, gällande försäljnings- och tillförselpriser samt grunderna för hur de bestäms liksom även de villkor som avses i 2 mom.

Närmare bestämmelser om hur systemansvaret skall realiseras och om innehållet i det kan utfärdas genom förordning av ministeriet. (21.12.2004/1172)

16 a § (15.5.1998/332)
Riksomfattande balansansvar (21.12.2004/1172)

Tillförselvillkoren för den el som behövs för skötseln av det riksomfattande balansansvaret samt köpevillkoren för balanskraften skall vara jämlika och icke-diskriminerande för parterna på elmarknaden och i dem får inte ingå villkor eller avgränsningar som är ogrundade eller uppenbarligen begränsar konkurrensen i elhandeln. I dem skall dock beaktas de villkor som elsystemets funktionssäkerhet och effektivitet kräver.

Prissättningen för balanskraften skall vara skälig.

16 b § (15.5.1998/332)
Balansansvar (21.12.2004/1172)

En part på elmarknaden är ansvarig för att partens elproduktion och eltillförselavtal täcker partens elanvändning och elleveranser under respektive timme (balansansvar).

Närmare bestämmelser om innehållet i balansansvaret kan utfärdas genom förordning av statsrådet. (21.12.2004/1172)

16 c § (15.5.1998/332)
Balansavräkning (21.12.2004/1172)

Nätinnehavaren och de andra parterna på elmarknaden är skyldiga att handha balansavräkningen. (21.12.2004/1172)

En balansavräkning skall grunda sig på elmätning eller en kombination av mätning och typbelastningskurva samt på anmälningar som gäller leveranserna, på det sätt som bestäms närmare genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om innehållet i balansavräkningen och om de metoder som skall användas i den utfärdas genom förordning av statsrådet. (21.12.2004/1172)

Utöver vad som i 3 kap. bestäms om nättjänster skall balansavräkningstjänster erbjudas parterna på elmarknaden på jämlika och icke-diskriminerande villkor. När balansavräkningstjänster bjuds ut får det inte förekomma villkor eller avgränsningar som är ogrundade eller som uppenbarligen begränsar konkurrensen i elhandeln.

16 d § (21.12.2004/1172)
Anmälningsskyldighet i fråga om balansansvar och balansavräkning

Parterna på elmarknaden är skyldiga att meddela mätningsuppgifter som gäller produktion, användning och leverans av el samt andra uppgifter som krävs för att balansansvaret skall kunna realiseras och balansavräkningen uppgöras. Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om innehållet i anmälningsskyldigheten. Närmare bestämmelser om anmälningsförfarandet kan utfärdas genom förordning av ministeriet.

16 e § (21.12.2004/1172)
Sekretess i fråga om systemförpliktelser

På sekretess i fråga om handlingar som inkommit eller upprättats vid utförandet av uppgifter som avses i detta kapitel eller i bestämmelser utfärdade med stöd av det samt i fråga om uppgifter i handlingarna liksom på tystnadsplikt i fråga om och förbud mot utnyttjande av de upplysningar som erhållits vid utförandet av uppgifterna samt på brott mot sekretess tillämpas 22 och 23 § samt 24 § 1 mom. 20 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) även då det inte är fråga om en handling på vilken nämnda lag är tillämplig enligt dess 4 §.

5 kap

Byggande av elnät

17 §
Byggande av distributionsnät (21.12.2004/1172)

En distributionsnätsinnehavare har ensamrätt att bygga distributionsnät på sitt ansvarsområde.

Andra får bygga distributionsnät på ansvarsområdet, om

1) det är fråga om en anslutningsledning genom vilken ett eldriftsställe ansluts till distributionsnätsinnehavarens elnät på ansvarsområdet,

2) det är fråga om en anslutningsledning genom vilken en elproduktionsinrättning ansluts till distributionsnätsinnehavarens elnät på ansvarsområdet eller till någon annan nätinnehavares elnät,

3) det är fråga om ett internt nät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp, eller om

4) nätinnehavaren ger sitt samtycke till att nätet byggs.

(21.12.2004/1172)

De nät som avses i 2 mom. skall med rimliga anslutningsvillkor anslutas till nätinnehavarens nät, om de uppfyller de rimliga tekniska krav som nätinnehavaren har ställt. Nätinnehavaren har rätt att uppbära en skälig ersättning för att täcka kostnaderna för anslutandet av nätet och för användningen av det på det sätt som föreskrivs i 3 kap. (25.5.2007/624)

18 §
Byggande av högspänningsledningar (21.12.2004/1172)

För byggande av en elledning för en nominell spänning på minst 110 kilovolt skall tillstånd begäras hos elmarknadsmyndigheten. För byggande av en ledning för en nominell spänning på minst 110 kilovolt vilken sträcker sig över landets gräns skall tillstånd begäras hos ministeriet.

Tillstånd behövs dock inte för byggande av en intern elledning i en fastighet.

En förutsättning för att tillstånd skall beviljas är att elledningen behövs för att trygga elöverföringen. En förutsättning för att en ledning som överskrider landets gräns skall få byggas är dessutom att byggandet av den också i övrigt är ändamålsenligt med tanke på utvecklingen och ömsesidigheten på elmarknaden. Till tillståndet kan fogas villkor som skall anses nödvändiga med tanke på förutsättningarna för tillstånd. (6.6.2003/444)

Utan hinder av 3 mom. skall tillstånd beviljas för en anslutningsledning genom vilken ett eldriftsställe, en elproduktionsinrättning eller en transformator- och kopplingsstation för distributionsnätsinnehavaren på ansvarsområdet ansluts till närmaste elnät med en nominell spänning om minst 110 kilovolt. (21.12.2004/1172)

I tillståndet fastställs inte elledningens rutt. Innan tillståndet har beviljats behövs ingen områdesreservering eller kommunens samtycke enligt 20 § för ledningsrutten.

19 §
Ansökan om tillstånd att bygga och miljökonsekvensbedömning (21.12.2004/1172)

Ansökan om tillstånd att bygga skall innehålla de uppgifter och utredningar som anges närmare genom förordning av statsrådet. (21.12.2004/1172)

Till en tillståndsansökan som gäller ett sådant projekt som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/94) skall fogas en konsekvensbeskrivning enligt nämnda lag.

Av tillståndsbeslutet skall framgå på vilket sätt bedömningen enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning har beaktats.

20 §
Bestämmelser om kommunens ställning (21.12.2004/1172)

Om en elledning för en nominell spänning på minst 110 kilovolt byggs någon annanstans än på ett område som i planen har reserverats för detta ändamål eller om sådan områdesreservering inte har gjorts i planen, skall kommunens samtycke erhållas för ledningsrutten. Utan giltiga skäl som baserar sig på områdesplaneringen eller som hänför sig till miljöaspekter eller andra omständig heter får samtycke dock inte förvägras eller villkor ställas för beviljandet, om vägran eller villkoren medför oskäligt förfång för tryggandet av elöverföringen eller för sökanden. (5.2.1999/138)

Distributionsnätsinnehavaren skall se till att kommunerna informeras om planerna på att anlägga ett distributionsnät. Distributionsnätsinnehavaren skall i samråd med kommunerna inom sitt ansvarsområde även i övrigt se till att samarbetet fungerar tillräckligt väl för att nätet skall kunna placeras med hänsyn till kommunernas synpunkter och markanvändningen.

6 kap

Elförsäljning (26.3.1999/466)

21 § (21.12.2004/1172)
Leveransskyldighet

En minutförsäljare av el som har betydande marknadsinflytande på en distributionsnätsinnehavares ansvarsområde skall på ansvarsområdet leverera el till ett skäligt pris för konsumenterna och andra elanvändare vilkas driftsställe är utrustat med huvudsäkringar på högst 3 x 63 ampere eller till vilkas eldriftsställe högst 100 000 kilowattimmar el köps per år (leveransskyldighet).

Om det inte finns någon sådan minutförsäljare av el som avses i 1 mom., skall de skyldigheter som gäller minutförsäljare med betydande marknadsinflytande tillämpas på den minutförsäljare av el som med mängden levererad el som måttstock har den största marknadsandelen på det aktuella ansvarsområdet, i fråga om de elanvändare som omfattas av leveransskyldigheten.

En minutförsäljare med betydande marknadsinflytande skall ha offentliga elförsäljningsvillkor och elförsäljningspriser samt grunder för hur de fastställs för de kunder som omfattas av leveransskyldigheten. I dem får inte ingå oskäliga villkor eller begränsningar eller sådana villkor eller begränsningar som begränsar konkurrensen inom elhandeln.

Elmarknadsmyndigheten kan bestämma att en minutförsäljare som avses i denna paragraf skall leverera el till de kunder som omfattas av leveransskyldigheten på de villkor som anges i 3 mom.

22 § (21.12.2004/1172)
Anmälan till elmarknadsmyndigheten om minutförsäljares försäljningsvillkor

En minutförsäljare med betydande marknadsinflytande skall tillställa elmarknadsmyndigheten i 21 § 3 mom. avsedda minutförsäljningsvillkor och minutförsäljningspriser samt grunderna för hur de fastställs innan de införs.

En minutförsäljare av el skall underrätta elmarknadsmyndigheten eller den sammanslutning som elmarknadsmyndigheten utsett om de elminutförsäljningsvillkor och elminutförsäljningspriser som gäller när minutförsäljaren allmänt tillhandahåller el för konsumenterna och andra elanvändare vilkas driftsställe är utrustat med huvudsäkringar på högst 3 x 63 ampere eller till vilkas eldriftsställe högst 100 000 kilowattimmar el köps per år.

Elmarknadsmyndigheten kan meddela närmare föreskrifter om hur uppgifter med anknytning till minutförsäljningsvillkoren och minutförsäljningspriserna samt grunderna för hur de fastställs skall ges in till myndigheten, hur dessa uppgifter skall specificeras samt om det förfarande som skall iakttas när uppgifterna lämnas.

23 § (21.12.2004/1172)
Uppgifter som elförsäljare skall lämna i fakturorna samt offentliggörande av elförsäljares nyckeltal

Minutförsäljaren skall i faktureringen lämna sina kunder en specifikation över hur elpriset bildas. Elmarknadsmyndigheten kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall ingå i fakturorna över elenergi.

Minutförsäljarna skall offentliggöra uppgifter som beskriver den genomsnittliga prisnivån på el. Elmarknadsmyndigheten kan meddela föreskrifter om det förfarande som skall iakttas vid offentliggörandet.

24 § (6.6.2003/444)
Försäljning av el via ett internt nät i fastigheten (21.12.2004/1172)

Fastighetsinnehavaren skall organisera mätningen av levererad el på behörigt sätt enligt vad som bestäms närmare genom förordning av statsrådet, om el säljs till elanvändarna via ett internt elnät i fastigheten eller i en motsvarande fastighetsgrupp.

6 a kap (26.3.1999/466)

Bestämmelser om elmarknadsavtal

25 § (26.3.1999/466)
Kapitlets tillämpningsområde och definitioner

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på anslutningsavtal, elnätsavtal och elförsäljningsavtal.

I detta kapitel avses med

1) anslutningsavtal ett avtal mellan distributionsnätsinnehavaren och ägaren eller innehavaren av ett eldriftsställe (abonnent) om att eldriftsstället skall anslutas till ett distributionsnät som avses i 9 §; om anslutningsavtalet överförs på någon annan, tillämpas bestämmelserna om abonnent på denna mottagare,

2) elnätsavtal ett avtal mellan distributionsnätsinnehavaren och en elanvändare som gäller elöverföring via distributionsnätet och annan nättjänst i anslutning till detta, samt

3) elförsäljningsavtal ett avtal mellan en minutförsäljare och en elanvändare om elleverans till elanvändaren.

På ett avtal som avses i 2 mom. 2 och 3 punkten tillämpas bestämmelserna i kapitlet endast om en elanvändare som är part i avtalet köper el av minutförsäljaren huvudsakligen för eget bruk.

Bestämmelserna i detta kapitel om minutförsäljare tillämpas också på en elförsäljare som säljer el till elanvändarna via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp. (6.6.2003/444)

25 a § (26.3.1999/466)
Bestämmelsernas tvingande natur

Avvikelse från bestämmelserna i detta kapitel får inte genom avtal göras till nackdel för konsumenten.

Om inte något annat bestäms nedan, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel i övrigt endast om inget annat följer av avtalet, av praxis som avtalsparterna har omfattat eller av handelssed eller av någon annan sed som måste anses vara bindande för avtalsparterna.

25 b § (26.3.1999/466)
Tillsyn

Konsumentombudsmannen övervakar att villkoren i de avtal som avses i detta kapitel är lagenliga med tanke på konsumentskyddet.

25 c § (21.12.2004/1172)
Upplysningar som skall lämnas innan avtal ingås

Distributionsnätsinnehavaren skall innan ett anslutningsavtal ingås lämna en abonnent och innan elnätsavtal ingås en elanvändare upplysningar om de centrala villkor som skall tillämpas på avtalet samt om tillbudsstående alternativ som gäller innehållet i avtalet, såsom alternativ i fråga om prissättningen. En minutförsäljare skall innan ett elförsäljningsavtal ingås lämna elanvändaren motsvarande upplysningar.

Abonnenten och elanvändaren skall lämnas åtminstone följande uppgifter:

1) tjänsteleverantörens namn och kontaktuppgifter,

2) de prestationer eller tjänster som tillhandahålls, deras kvalitet och, om det är fråga om ett anslutningsavtal, tidpunkten för anslutningen,

3) eventuella underhållstjänster i anslutning till prestationer eller tjänster enligt avtalet,

4) metoderna för att abonnenten eller elanvändaren skall få information om de avgifter som skall tillämpas på avtalet eller underhållstjänster i anslutning till det,

5) avtalets giltighetstid samt villkoren för förnyelse och upphävande av avtalet,

6) de ersättningar och andra gottgörelser som skall tillämpas om prestationens eller tjänstens kvalitet inte motsvarar det som avtalats,

7) de mekanismer för tvistlösning som står till förfogande och hur de inleds.

Upplysningar om ett elnätsavtal eller elförsäljningsavtal behöver inte lämnas, om avtalet ingås muntligt och elanvändaren inte ber om upplysningar.

De uppgifter som avses i 2 mom. skall i överenskommen form antecknas i avtalet eller bekräftelsen.

25 d § (26.3.1999/466)
Ingående av avtal

Ett anslutningsavtal skall ingås skriftligen. Distributionsnätsinnehavaren får inte åberopa ett villkor som inte finns i anslutningsavtalet eller om vilket inte annars har överenskommits skriftligen.

Ett elnätsavtal och ett elförsäljningsavtal skall ingås skriftligen, om en avtalspart kräver detta.

En elanvändare som omfattas av leveransskyldigheten skall ha möjlighet att ingå ett sådant avtal med minutförsäljaren som utöver elförsäljning omfattar den nättjänst som elöverföringen förutsätter.

En elanvändare skall ha möjlighet att ingå elnätsavtal och elförsäljningsavtal enligt vilka distributionen sker via distributionsnätsinnehavarens distributionsnät. I detta syfte skall fastighetsinnehavaren ge elanvändaren rätt att använda fastighetens eller en motsvarande fastighetsgrupps interna elnät. Om elanvändaren har köpt sin el via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp, skall elanvändaren ersätta fastighetsinnehavaren för de kostnader som ändringsarbeten med anknytning till elmätningen har förorsakat när användaren övergår till att köpa sin el via distributionsnätsinnehavarens distributionsnät. (6.6.2003/444)

25 e § (26.3.1999/466)
Bekräftelse

Om ett elnätsavtal inte har ingåtts skriftligen, skall distributionsnätsinnehavaren till elanvändaren sända uppgifter om det avtal som har ingåtts samt om de priser och övriga villkor som skall tillämpas på det (bekräftelse). Minutförsäljaren skall sända elanvändaren motsvarande bekräftelse utom i fråga om ett elförsäljningsavtal som ingåtts skriftligen. Bekräftelsen skall sändas utan dröjsmål och senast inom två veckor från den tidpunkt då avtalet ingicks.

Avtalet anses ha ingåtts på de villkor som anges i bekräftelsen, om inte elanvändaren inom den tid för framförande av anmärkningar som nämns i bekräftelsen meddelar sin avtalspart att han inte anser att bekräftelsen motsvarar avtalet. Tiden för framförande av anmärkningar skall vara minst tre veckor från det bekräftelsen sändes.

Under tiden från det avtalet har ingåtts till dess elanvändaren lämnar in en anmärkning tillämpas avtalsvillkoren enligt bekräftelsen, om det inte visas att något annat har avtalats.

25 f § (26.3.1999/466)
Avtalets varaktighet och upphörande

Ett anslutningsavtal, elnätsavtal och elförsäljningsavtal kan ingås så att det är i kraft tills vidare eller en viss tid.

Ett avtal som är i kraft tills vidare upphör till följd av hävning eller uppsägning. Ett avtal som är i kraft en viss tid upphör när tiden har gått ut. Om en abonnent eller en elanvändare är konsument, får han dock säga upp också ett avtal som är i kraft en viss tid på samma sätt som ett avtal som är i kraft tills vidare. Detta gäller dock inte ett elförsäljningsavtal som inte omfattas av leveransskyldigheten.

Elnätsavtal och elförsäljningsavtal som är i kraft tills vidare upphör att gälla utan särskilda åtgärder, när det anslutningsavtal som gäller eldriftsstället i fråga upphör att gälla.

25 g § (26.3.1999/466)
Uppsägning av ett anslutningsavtal

Distributionsnätsinnehavaren får inte säga upp ett anslutningsavtal. En abonnent får inte säga upp ett anslutningsavtal, om ett elnätsavtal eller elförsäljningsavtal som en annan elanvändare har ingått för samma eldriftsställe är i kraft.

Uppsägningstiden för ett anslutningsavtal får inte vara längre än en månad.

Från bestämmelserna i denna paragraf får avvikelse inte göras genom avtal.

25 h § (26.3.1999/466)
Uppsägning av ett elnätsavtal

Distributionsnätsinnehavaren får inte säga upp ett elnätsavtal som ingåtts med en konsument. Ett annat elnätsavtal får distributionsnätsinnehavaren säga upp endast om det ur hans synvinkel är oskäligt att hålla avtalet i kraft till följd av en ändring i lagstiftningen eller en väsentlig förändring i förhållandena.

Uppsägningstiden för ett elnätsavtal är två veckor för elanvändaren och tre månader för distributionsnätsinnehavaren.

Från bestämmelserna i denna paragraf får avvikelse inte göras till skada för elanvändaren.

25 i § (26.3.1999/466)
Uppsägning av ett elförsäljningsavtal

En minutförsäljare får inte säga upp ett elförsäljningsavtal med en elanvändare som omfattas av leveransskyldigheten och är konsument. Ett annat elförsäljningsavtal som omfattas av leveransskyldigheten får minutförsäljaren säga upp endast om det ur hans synvinkel är oskäligt att hålla avtalet i kraft till följd av en ändring i lagstiftningen eller en väsentlig förändring i förhållandena.

Uppsägningstiden för ett elförsäljningsavtal är två veckor för elanvändaren och tre månader för minutförsäljaren. Uppsägningstiden för ett avtal som inte omfattas av leveransskyldigheten är två veckor för minutförsäljaren.

Om ett elförsäljningsavtal som är i kraft en viss tid och som inte omfattas av leveransskyldighet har ingåtts med en konsument för en längre tid än två år, får konsumenten efter två år säga upp avtalet på samma sätt som ett avtal som är i kraft tills vidare.

Från bestämmelserna i 1 och 2 mom. får avvikelse inte göras till skada för en elanvändare som omfattas av leveransskyldigheten.

26 § (26.3.1999/466)
Ändring av avtalsvillkoren

Distributionsnätsinnehavaren får ändra de priser och övriga avtalsvillkor som anges i anslutningsavtalet och elnätsavtalet samt minutförsäljaren de som anges i elförsäljningsavtalet endast

1) på en grund som har specificerats i avtalet, förutsatt att innehållet i avtalet inte ändras i väsentlig mån; minutförsäljaren får dock inte på denna grund ändra ett elförsäljningsavtal som är i kraft en viss tid och som inte omfattas av leveransskyldigheten,

2) om ändringen baserar sig på en ändring av lagstiftningen eller på ett myndighetsbeslut som distributionsnätsinnehavaren eller minutförsäljaren inte har kunnat beakta då avtalet ingicks, eller

3) om det finns särskilda skäl till ändringen till följd av en väsentlig förändring i förhållandena, förnyande av föråldrade avtalseller prissättningsarrangemang eller åtgärder som behövs för energisparandet; minutförsäljaren får dock inte på dessa grunder ändra ett avtal som inte omfattas av leveransskyldigheten.

Distributionsnätsinnehavaren och minutförsäljaren har dessutom rätt att göra sådana små ändringar i avtalsvillkoren som inte påverkar det centrala innehållet i avtalet.

Om distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde förändras, har distributionsnätsinnehavaren rätt att ändra priset på överföringstjänsterna för att kunna genomföra en sådan enhetlig prissättning som avses i 15 § 3 mom. Prisändringar som medför betydande ändringar i enskilda kunders avgifter skall genomföras inom en övergångsperiod som elmarknadsmyndigheten godkänt innan den nya prissättningen införs. (21.12.2004/1172)

Distributionsnätsinnehavaren och minutförsäljaren skall sända sin avtalspart ett meddelande om hur och från vilken tidpunkt priserna eller andra avtalsvillkor ändras och vad som ligger till grund för ändringen. I meddelandet skall nämnas om avtalsparten har rätt att säga upp avtalet. Om grunden är något annat än en ändring av lagstiftningen eller ett myndighetsbeslut, får ändringen träda i kraft tidigast en månad efter att meddelandet sändes.

27 § (26.3.1999/466)
Rätt att hålla inne betalning

Om en anslutning till följd av dröjsmål hos distributionsnätsinnehavaren inte har kopplats vid den tidpunkt när anslutningsavgiften eller en del av den enligt avtalet förfaller till betalning, har abonnenten rätt att hålla inne betalningen tills anslutningen har kopplats. Sedan anslutningen har kopplats har abonnenten rätt att hålla inne en sådan del av avgiften som är nödvändig som säkerhet för ersättningsanspråk som grundar sig på dröjsmålet.

Om en elleverans på grund av minutförsäljarens dröjsmål inte har inletts vid avtalad tidpunkt, är elanvändaren skyldig att betala de avgifter som baserar sig på avtalet först från det elleveransen har inletts. Sedan elleveransen har inletts har elanvändaren rätt att hålla inne en sådan del av avgiften som är nödvändig som säkerhet för ersättningsanspråk som grundar sig på dröjsmålet.

27 a § (26.3.1999/466)
Standardersättning vid dröjsmål med kopplandet av en anslutning

Om kopplandet av en anslutning fördröjs, har abonnenten rätt till en standardersättning. Den uppgår till 5 procent av anslutningsavgiften för varje påbörjad vecka under de två första dröjsmålsveckorna och till 10 procent av anslutningsavgiften under varje påbörjad dröjsmålsvecka efter detta. Standardersättningen är högst 30 procent av anslutningsavgiften, dock högst 1 700 euro. Standardersättningens maximibelopp kan justeras genom förordning av statsrådet så att det motsvarar förändringen i penningvärdet. När standardersättningen beräknas används som grund de avgifter som distributionsnätsinnehavaren allmänt tar ut för anslutandet utan sådana förhöjningar som beror på specialförhållanden. (21.12.2004/1172)

En abonnent har dock utan hinder av denna paragraf med stöd av 27 b § rätt att få en ersättning som överskrider standardersättningen för den skada som han har lidit.

Om distributionsnätsinnehavarens prestation drabbas av ett sådant hinder som avses i 27 b § 1 och 2 mom., är distributionsnätsinnehavaren inte skyldig att betala standardersättning.

27 b § (26.3.1999/466)
Skadestånd på grund av dröjsmål

En abonnent och en elanvändare har rätt till ersättning för en skada, som han lider till följd av dröjsmål, om inte den distributionsnätsinnehavare eller minutförsäljare som är avtalspart visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha beaktat när avtalet ingicks och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

Om dröjsmålet beror på någon som distributionsnätsinnehavaren eller minutförsäljaren har anlitat för att fullgöra avtalet, är distributionsnätsinnehavaren eller på motsvarande sätt minutförsäljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri från ansvar enligt 1 mom.

Distributionsnätsinnehavarens och minutförsäljarens skyldighet att ersätta indirekt skada gäller dock endast om dröjsmålet eller skadan beror på vårdslöshet från hans sida. Som indirekt skada anses

1) förlust av inkomst, som abonnenten eller elanvändaren lider på grund av dröjsmål eller åtgärder som föranleds av detta,

2) skada som beror på en förpliktelse som grundar sig på något annat avtal,

3) sådan väsentlig förlust av bruksnyttan av ett eldriftsställe som inte medför direkt ekonomisk skada samt annan därmed jämförbar väsentlig olägenhet, och

4) annan skada av samma slag som är svår att förutse.

27 c § (26.3.1999/466)
Fel

En elleverans är felaktig, om elkvaliteten eller elleveranssättet inte motsvarar det som kan anses ha avtalats. Om inte något annat har avtalats, är en elleverans felaktig, om elen till sin kvalitet inte motsvarar de standarder som skall följas i Finland eller om elleveransen kontinuerligt eller upprepade gånger är avbruten och avbrottet inte kan anses ringa med beaktande av skälen till och förhållandena under avbrottet.

27 d § (26.3.1999/466)
Prisavdrag på grund av fel (6.6.2003/444)

Till följd av ett fel har en elanvändare rätt till ett prisavdrag som motsvarar felet. Om felet beror på ett avbrott i elleveransen, utgör prisavdraget en sådan andel av den årliga avgiften för nättjänsten som motsvarar minst två veckor.

27 e § (26.3.1999/466)
Skadestånd på grund av fel

En elanvändare har rätt till ersättning för den skada som han lider till följd av ett fel. En minutförsäljare eller distributionsnätsinnehavare som avses i 27 f § är härvid skyldig att ersätta en indirekt skada som avses i 27 b § 3 mom. endast om felet eller skadan beror på vårdslöshet från hans sida.

27 f § (6.6.2003/444)
Standardersättning på grund av avbrott i nättjänsten

En elanvändare har rätt till en standardersättning på basis av ett sammanhängande avbrott i nättjänsten, om distributionsnätsinnehavaren eller minutförsäljaren, som säljer el till elanvändarna via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp, inte visar att avbrottet i nättjänsten beror på ett hinder som står utanför hans påverkningsmöjligheter och som han skäligen inte kan förutsättas beakta i sin verksamhet och vars följder han inte har kunnat undvika eller övervinna trots att han har iakttagit all omsorgsfullhet.

Av elanvändarens årliga avgift för nättjänsten utgör standardersättningen

1) 10 procent, när avbrottet har varat minst 12 timmar men mindre än 24 timmar,

2) 25 procent, när avbrottet har varat minst 24 timmar men mindre än 72 timmar,

3) 50 procent, när avbrottet har varat minst 72 timmar men mindre än 120 timmar, samt

4) 100 procent, när avbrottet har varat minst 120 timmar.

Standardersättningens maximibelopp till följd av ett avbrott i nättjänsten är dock 700 euro per elanvändare. Standardersättningens maximibelopp kan justeras genom förordning av statsrådet så att det motsvarar förändringen i penningvärdet.

Om en elanvändare till följd av ett avbrott i nättjänsten betalas en sådan standardersättning som avses i 2 mom., har elanvändaren inte rätt till ett sådant prisavdrag som anges i 27 d § för samma avbrott.

Från bestämmelserna i denna paragraf får avvikelse inte göras genom avtal till skada för elanvändaren.

27 g § (6.6.2003/444)
Ansvariga parter

En elanvändare har alltid rätt att hos distributionsnätsinnehavaren framställa ett yrkande som grundar sig på ett fel samt på ett sådant avbrott i nättjänsten som avses i 27 f §. Yrkandet skall framställas inom skälig tid från det att elanvändaren upptäckte eller borde ha upptäckt felet eller avbrottet i nättjänsten och hade de uppgifter om distributionsnätsinnehavaren som behövs för att framställa yrkandet.

Distributionsnätsinnehavaren ansvarar för ett fel gentemot en konsument, om inte distributionsnätsinnehavaren inom en skälig tid från det att han har fått kännedom om yrkandet meddelar konsumenten den minutförsäljare som är ansvarig för felet och som åtar sig att svara för det skadestånd eller det prisavdrag som blir följden av felet.

Distributionsnätsinnehavaren och minutförsäljaren, som levererar el via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp, ansvarar gentemot elanvändaren för ett sådant avbrott i nättjänsten som avses i 27 f §. Dessutom ansvarar distributionsnätsinnehavaren för avbrott i nättjänsten i sitt nät också gentemot en elanvändare som köper el via ett internt elnät i en fastighet eller i en motsvarande fastighetsgrupp som har anslutits till innehavarens distributionsnät, om inte distributionsnätsinnehavaren inom en skälig tid från det att han har fått kännedom om yrkandet meddelar elanvändaren den minutförsäljare som åtar sig att svara för den standardersättning som grundar sig på avbrottet i nättjänsten.

27 h § (26.3.1999/466)
Avbrott i elleveransen av skäl som beror på minutförsäljaren

Distributionsnätsinnehavaren får inte avbryta en elleverans av ett skäl som beror på minutförsäljaren innan distributionsnätsinnehavaren har meddelat elanvändaren att elleveransen kommer att avbrytas och orsaken till detta. Distributionsnätsinnehavaren skall sörja för att till en konsument levereras el under minst tre veckor efter att meddelandet har sänts.

Distributionsnätsinnehavaren får inte avbryta elleveransen till en elanvändare som omfattas av leveransskyldigheten innan elmarknadsmyndigheten med stöd av 21 § har utsett en ny minutförsäljare.

En elanvändare skall ersätta distributionsnätsinnehavaren för de skäliga kostnader som orsakats av elleverans som avses i denna paragraf. Om elanvändaren och distributionsnätsinnehavaren inte kommer överens om ersättningen, bestämmer elmarknadsmyndigheten ersättningens storlek.

27 i § (26.3.1999/466)
Avbrott i elleveransen av skäl som beror på elanvändaren

Elleveransen kan avbrytas om elanvändaren i väsentlig grad har försummat att betala avgifterna till minutförsäljaren eller distributionsnätsinnehavaren eller annars väsentligt har brutit mot sina förpliktelser enligt avtalet. Innan elleveransen avbryts skall till elanvändaren sändas en skriftlig anmärkning om betalningsförsummelsen eller något annat avtalsbrott samt tidigast två veckor efter att anmärkningen har sänts en separat varning om att elleveransen kommer att avbrytas. Elleveransen får avbrytas tidigast fem veckor efter att avgiften har förfallit till betalning eller något annat avtalsbrott för första gången har meddelats elanvändaren och avtalsbrottet inte har avhjälpts i tid före den tidpunkt då elleveransen enligt varningen kommer att avbrytas.

Om försummelsen av betalningen har berott på elanvändarens betalningssvårigheter som han har råkat i till följd av en svår sjukdom, arbetslöshet eller någon annan särskild omständighet, huvudsakligen utan att själv vara orsak till dem, får elleveransen avbrytas tidigast två månader efter den dag då avgiften förföll till betalning.

Elleveransen till en byggnad som används som stadigvarande bostad eller till en del av en sådan får inte, om uppvärmningen är beroende av el, avbrytas trots obetalda avgifter under tiden från ingången av oktober till utgången av april innan fyra månader har förflutit från förfallodagen för den obetalda avgiften.

27 j § (26.3.1999/466)
Hävning av anslutningsavtal

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att häva ett anslutningsavtal, om abonnenten väsentligt har brutit mot sina förpliktelser enligt anslutningsavtalet och avtalsbrottet inte har åtgärdats inom en skälig tid som distributionsnätsinnehavaren har meddelat skriftligen.

Distributionsnätsinnehavaren skall sända sin avtalspart ett skriftligt meddelande om hävningen av avtalet och i detta skall nämnas grunden för hävningen och den tidpunkt då avtalet upphör att gälla.

27 k § (6.6.2003/444)
Distributionsnätsinnehavarens rätt att häva ett elnätsavtal och minutförsäljarens rätt att häva ett elförsäljningsavtal

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att häva ett elnätsavtal och minutförsäljaren ett elförsäljningsavtal, om

1) elanvändaren väsentligt har brutit mot sina förpliktelser enligt avtalet och avtalsbrottet inte har åtgärdats inom en skälig tid som distributionsnätsinnehavaren eller minutförsäljaren har meddelat skriftligen, eller om

2) elleveransen till ett eldriftsställe som avses i avtalet har avbrutits på en sådan grund om vilken bestäms i 27 i § 1 mom. och avbrottet har varat i minst en månad.

Ett elnätsavtal och ett elförsäljningsavtal får på grund av konsumentens dröjsmål med betalningen hävas endast i ett sådant fall som nämns i 1 mom. 2 punkten.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. får ett elnätsavtal och ett elförsäljningsavtal hävas omedelbart, om elanvändaren har gjort sig skyldig till tillgrepp av el, uppsåtlig skadegörelse på utrustning som försäljaren eller distributionsnätsinnehavaren ansvarar för eller till att ha brutit sigill som försäljaren har fäst.

Distributionsnätsinnehavaren eller på motsvarande sätt minutförsäljaren skall sända sin avtalspart ett skriftligt meddelande om hävningen av avtalet och i detta skall nämnas grunden för hävningen och den tidpunkt då avtalet upphör att gälla.

Från bestämmelserna i 1 mom. får avvikelse inte göras till nackdel för en elanvändare som omfattas av leveransskyldigheten.

27 k § (26.3.1999/466)
Distributionsnätsinnehavarens rätt att häva ett elnätsavtal och minutförsäljarens rätt att häva ett elförsäljningsavtal

Distributionsnätsinnehavaren har rätt att häva ett elnätsavtal och minutförsäljaren ett elförsäljningsavtal, om

1) elanvändaren väsentligt har brutit mot sina förpliktelser enligt avtalet och avtalsbrottet inte har åtgärdats inom en skälig tid som distributionsnätsinnehavaren eller minutförsäljaren har meddelat skriftligen, eller om

2) elleveransen till ett eldriftsställe som avses i avtalet har avbrutits på en sådan grund om vilken bestäms i 27 h § 1 mom. och avbrottet har varat i minst en månad.

Ett elnätsavtal och ett elförsäljningsavtal får på grund av konsumentens dröjsmål med betalningen hävas endast i ett sådant fall som nämns i 1 mom. 2 punkten.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. får ett elnätsavtal och ett elförsäljningsavtal hävas omedelbart, om elanvändaren har gjort sig skyldig till tillgrepp av el, uppsåtlig skadegörelse på utrustning som försäljaren eller distributionsnätsinnehavaren ansvarar för eller till att ha brutit sigill som försäljaren har fäst.

Distributionsnätsinnehavaren eller på motsvarande sätt minutförsäljaren skall sända sin avtalspart ett skriftligt meddelande om hävningen av avtalet och i detta skall nämnas grunden för hävningen och den tidpunkt då avtalet upphör att gälla.

Från bestämmelserna i 1 mom. får avvikelse inte göras till nackdel för en elanvändare som omfattas av leveransskyldigheten.

7 kap (21.12.2004/1172)

Åtskiljande av verksamheterna

28 § (21.12.2004/1172)
Skyldighet att särredovisa elaffärsverksamheter

De företag som är verksamma på elmarknaden skall särredovisa elnätsverksamhet och övriga elaffärsverksamheter samt elaffärsverksamheter och företagets övriga affärsverksamhet.

Nätinnehavaren skall särredovisa följande delfunktioner i elnätsverksamheten:

1) stamnätsverksamhet och distributionsnätsverksamhet, och

2) distributionsnätsverksamheter som bedrivs i olika geografiska delar av ansvarsområdet, om separata priser på överföringstjänster i enlighet med 15 § 3 mom. tillämpas i delarna.

Elaffärsverksamheter behöver dock inte särredovisas från varandra eller från den övriga affärsverksamheten, om affärsverksamheten till sin volym eller i förhållande till företagets övriga affärsverksamhet är ringa. Genom förordning av ministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om när affärsverksamheten kan anses vara av ringa betydelse.

29 § (21.12.2004/1172)
Innehållet i särredovisningsskyldigheten

Med särredovisning avses i denna lag att det för de elaffärsverksamheter som skall särredovisas per räkenskapsperiod skall upprättas en resultaträkning och balansräkning. Resultaträkningen och balansräkningen, som skall kunna härledas ur företagets bokföring, skall i tillämpliga delar upprättas enligt bokföringslagen (1336/1997).

30 § (21.12.2004/1172)
Särredovisning av en kommunal inrättning

En kommunal inrättning som utövar elaffärsverksamhet skall per räkenskapsperiod redovisas skilt från kommunen och från kommunens övriga inrättningar. För inrättningen skall en egen resultaträkning och balansräkning upprättas.

31 § (21.12.2004/1172)
Granskning av särredovisade bokslut

Revisorerna för en sammanslutning samt en kommunal eller statlig inrättning som utövar elaffärsverksamhet skall granska de särredovisade verksamheternas resultaträkningar, balansräkningar och tilläggsuppgifterna till dessa som en del av den lagstadgade revisionen av sammanslutningen, kommunen eller inrättningen.

32 § (21.12.2004/1172)
Offentliggörande av särredovisade bokslut

Bokslut över särredovisade elaffärsverksamheter skall offentliggöras. Boksluten skall fogas till det officiella bokslutet över ett företag, en koncern, en kommun, en samkommun eller en statlig inrättning som utövar elaffärsverksamhet samt till den årsredovisning som skall offentliggöras eller till någon annan offentlig handling som motsvarar årsredovisningen och som är tillgänglig för intressentgrupperna.

33 § (21.12.2004/1172)
Upprättande av särredovisade bokslut

Affärshändelser och balansposter skall tas upp i resultaträkningen och balansräkningen över affärsverksamheterna i enlighet med orsaksprincipen. Gemensamma inkomster och utgifter samt balansposter registreras kalkylmässigt för de olika verksamheterna i samband med att bokslutet upprättas så att orsaksprincipen i mån av möjlighet realiseras.

I särredovisade bokslut skall avskrivningarna basera sig på anskaffningsutgifter. När ett särredovisat bokslut upprättas första gången skall anläggningstillgångarnas anskaffningsutgifter, minskade med de planenliga avskrivningarna, inbegripas i bokslutet.

Det särredovisningsförfarande som väljs skall följas kontinuerligt, om det inte finns grundad anledning att ändra det. Ändringarna skall klarläggas i samband med det särredovisade bokslutet.

34 § (21.12.2004/1172)
Kompletterande bestämmelser om särredovisning

Genom förordning av ministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om

1) grunderna för registrering av inkomster och utgifter samt balansposter för de olika affärsverksamheterna,

2) grunderna för registrering av inkomster och utgifter samt balansposter som gäller en enskild elaffärsverksamhet,

3) registreringen av gemensamma inkomster och utgifter samt balansposter för de olika affärsverksamheterna,

4) schemat för särredovisade resultaträkningar och balansräkningar samt för nätinnehavarens resultaträkning och balansräkning,

5) de tilläggsuppgifter som skall inbegripas i bokslut över särredovisade verksamheter samt i nätinnehavarens bokslut,

6) sändande av särredovisade bokslut samt nätinnehavarens bokslut till elmarknadsmyndigheten.

I samband med särredovisade bokslut skall uppgifter som klargör grunderna för hur boksluten har upprättats samt nyckeltal som beskriver nätinnehavarens verksamhet offentliggöras. Elmarknadsmyndigheten kan meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter och nyckeltal skyldigheten att offentliggöra gäller samt vilket förfarande som skall iakttas vid offentliggörandet.

Elmarknadsmyndigheten kan av grundad anledning i enskilda fall bevilja undantag från det sätt att särredovisa verksamheterna som denna lag kräver, om det är oskäligt att särredovisa dem på det sätt som krävs i lagen.

34 a § (21.12.2004/1172)
Juridiskt åtskild elnätsverksamhet

Om en stamnätsinnehavare eller någon annan nätinnehavare i vars elnät med en spänning om 400 volt de tre senaste utgångna kalenderåren årligen överförts en elmängd på minst 200 gigawattimmar är verksam som en del av ett företag eller av en företagsgrupp där samma part har bestämmanderätt och som bedriver elproduktion eller elförsäljning, skall nätinnehavaren till sin juridiska form, sin organisation och sitt beslutsfattande vara oberoende av företagets eller företagsgruppens elproduktions- och elförsäljningsverksamhet (juridiskt åtskild elnätsverksamhet).

Med bestämmanderätt avses i 1 mom. rättigheter, avtal och andra medel som separat eller tillsammans med hänsyn till de faktiska och juridiska omständigheterna i saken ger parten möjlighet att utöva avgörande inflytande i företaget och dess organ.

En ändring av företagsstrukturen beträffande juridiskt åtskild elnätsverksamhet skall verkställas inom två år från utgången av det kalenderår då tröskelvärdet enligt 1 mom. uppnåddes.

34 b § (21.12.2004/1172)
En juridiskt åtskild nätinnehavares rätt att bedriva eltillförsel och elförsäljning

En nätinnehavare som utövar juridiskt åtskild elnätsverksamhet kan bedriva eltillförsel och elförsäljning, om syftet med verksamheten är att

1) skaffa förlustenergi för elnätet,

2) sköta uppgifter som omfattas av systemansvaret,

3) kontrollera överföringsbegränsningar,

4) använda flyttbara reservkraftsaggregat för byggande, drift och underhåll av nätet och till nätet sälja el som producerats med dessa,

5) skaffa el för eget bruk till sammanslutningens lokaler, transformator- och kopplingsstationer eller länkstationer eller till sammanslutningens andra motsvarande objekt,

6) distributionsnätsinnehavaren med stöd av skyldigheten enligt denna lag skall leverera el till elanvändarna i en situation där minutförsäljarens leverans har avbrutits av en orsak som beror på försäljaren.

34 c § (21.12.2004/1172)
Operativa krav på åtskiljande

Den som hör till ledningen för en nätinnehavare som utövar juridiskt åtskild elnätsverksamhet och som har minst 50 000 kunder får inte vara verkställande direktör för ett företag som svarar för elproduktion eller elförsäljning och inte medlem av styrelsen eller motsvarande organ i ett sådant företag, om samma part har bestämmanderätt hos nätinnehavaren och företaget.

Genom förordning av ministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om operativa krav på åtskiljande för nätinnehavare som utövar juridiskt åtskild elnätsverksamhet och som har minst 100 000 kunder. Kraven kan gälla

1) beslut om anställningsförmåner som gäller säkerställande av oavhängighet för dem som hör till nätinnehavarens ledning, samt

2) nätinnehavarens skyldighet att utarbeta ett program med åtgärder som säkerställer att nätinnehavaren på ett icke-diskriminerande sätt uppfyller sina förpliktelser enligt 3 och 4 kap.

8 kap (21.12.2004/1172)

Produktion, import och export av el

35 § (21.12.2004/1172)
Anbudsförfarande för ny elproduktionskapacitet

I syfte att trygga tillräcklig eltillförsel kan statsrådet besluta om ordnande av offentligt anbudsförfarande för ny elproduktionskapacitet eller åtgärder för styrning av efterfrågan. Beslutet får fattas endast om tillgången på el, med beaktande av planerade elproduktionsinrättningar och överföringsförbindelser samt elproduktionsinrättningar och överföringsförbindelser som anläggs, och de åtgärder för styrning av efterfrågan som skall vidtas, inte räcker till för att svara på efterfrågan på el i Finland och om tillräcklig eltillförsel inte kan tryggas genom andra åtgärder.

I beslutet om ordnande av anbudsförfarande anges

1) de uppgifter om förutsatta avtalsvillkor vilka skall ingå i anbudsförfrågan och de förfaringssätt som anbudsgivarna skall iakta, samt

2) de grunder som reglerar valet av anbudsgivare och ingåendet av avtal.

Beslut om ordnande av anbudsförfarande avgörs vid statsrådets allmänna sammanträde. Ministeriet beslutar om godkännande av anbuden. Ministeriet svarar också för verkställandet av anbudsförfarandet.

Närmare bestämmelser om tillvägagångssätten vid anbudsförfaranden utfärdas genom förordning av statsrådet.

36 § (21.12.2004/1172)
Anmälan om byggande och urdrifttagande av kraftverk

Kraftverksinnehavaren skall underrätta elmarknadsmyndigheten om byggnadsplanen för och idrifttagandet av ett kraftverk samt om långvarig eller bestående urdrifttagande av ett kraftverk. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om innehållet i anmälningsskyldigheten och om anmälningsförfarandet.

36 a § (21.12.2010/1281)
Underhållsstopp vid kraftverk

Kraftverksinnehavaren ska underrätta elmarknadsmyndigheten om planerade underhållsstopp under perioden mellan den 1 december och 28 februari vid kraftverk med en effekt på minst 100 megavoltampere och separat elproduktion. Anmälan ska göras minst sex månader före den planerade tidpunkten för underhållsstoppet. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i anmälan och om anmälningsförfarandet.

Elmarknadsmyndigheten får bestämma att tidpunkten för ett underhållsstopp vid ett kraftverk enligt 1 mom. ska infalla utanför perioden mellan den 1 december och 28 februari, om det finns grundad anledning att misstänka att tillgången på el inte skulle motsvara efterfrågan på el i Finland vid den tidpunkt som anmälts för underhållsstoppet. Beslut om flyttning av underhållsstoppet ska fattas senast tre månader före den tidpunkt då underhållsstoppet enligt anmälan ska inledas. Beslut om flyttning får inte fattas, om en flyttning av underhållsstoppet skulle medföra risk för tekniska fel i kraftverket eller äventyra säkerheten vid drift av kraftverket. Före ett beslut om flyttning ska elmarknadsmyndigheten höra Säkerhets- och kemikalieverket och, om underhållsstoppet gäller ett kärnkraftverk, Strålsäkerhetscentralen. Ett beslut om flyttning ska iakttas även om det överklagats, om inte besvärsmyndigheten har förbjudit att beslutet verkställs eller bestämt att verkställigheten ska avbrytas.

Elmarknadsmyndigheten kan förena ett beslut enligt 2 mom. med vite.

37 § (21.12.2004/1172)
Anmälningsskyldighet i fråga om elimport och elexport

Genom förordning av ministeriet kan det föreskrivas att avtal om elimport och elexport skall anmälas till ministeriet. I anmälan skall lämnas de uppgifter som föreskrivs i förordningen.

9 kap

Ledning och tillsyn

38 § (21.12.2004/1172)
Tillsynsmyndigheter och deras uppgifter

Den allmänna ledningen och uppföljningen av verkställigheten av lagen ankommer på ministeriet.

Elmarknadsmyndigheten har till uppgift att övervaka att denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1228/2003 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel iakttas. Byggandet av elledningar som överskrider landets gränser samt elimport och elexport övervakas dock av ministeriet.

Elmarknadsmyndigheten skall tillsammans med andra myndigheter övervaka utvecklingen av balansen mellan tillgång och efterfrågan på el i Finland.

Elmarknadsmyndigheten skall årligen offentliggöra rapporter om tillsynen samt om utvecklingen av balansen mellan tillgång och efterfrågan på el samt sköta de internationella informationsförpliktelserna i anslutning till sina uppgifter.

38 a § (21.12.2004/1172)
Villkor och metoder fastställda av elmarknadsmyndigheten

Elmarknadsmyndigheten skall genom beslut fastställa att en nätinnehavare och en stamnätsinnehavare som påförts systemansvar skall iaktta följande villkor för tjänsterna och metoder för prissättning av tjänsterna innan dessa införs:

1) metoderna för bestämmande av nätinnehavarens intäkter av nätverksamheten och de avgifter som skall tas ut för överföringstjänsten under tillsynsperioden,

2) villkoren för nätinnehavarens överföringstjänst,

3) villkoren för nätinnehavarens anslutningstjänst och metoderna för bestämmande av de avgifter som tas ut för anslutningen,

4) villkoren för de tjänster som omfattas av systemansvaret för den stamnätsinnehavare som påförts systemansvar samt metoderna för bestämmande av avgifterna för nämnda tjänster.

Beslutet om fastställande skall basera sig på de grunder som föreskrivs i 3, 4 och 6 a kap. samt i Europaparlamentets och rådets förordning om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel. I beslutet om fastställande av de metoder som skall iakttas vid prissättningen kan bestämmas om

1) principerna för värdering av det kapital som är bundet till nätverksamheten,

2) sättet för bestämmande av en godtagbar avkastning på det kapital som är bundet till nätverksamheten,

3) sättet för bestämmande av nätverksamhetens resultat och sådan rättelse av resultaträkningen och balansräkningen som detta kräver,

4) mål som sporrar till effektivisering av nätverksamheten och sättet för hur detta bestäms samt den metod enligt vilken effektiviseringsmålsättningen tillämpas i prissättningen,

5) metoden för bestämmande av prissättningsstrukturen, om en sådan metod behövs för genomförande av tillträde till nätet eller verkställigheten av en internationell förpliktelse som är bindande för Finland, eller om metoden hänför sig till prissättning av tjänster som omfattas av systemansvar.

Beslut om fastställande, som tillämpas på de metoder som avses i 1 mom. 1 punkten, gäller under en tillsynsperiod på fyra år. Om en nätinnehavare har inlett sin verksamhet medan den tillsynsperiod som tillämpas på andra nätinnehavare fortfarande pågår, gäller beslutet om fastställande enligt 1 mom. 1 punkten trots det fram till slutet av denna tillsynsperiod. Övriga beslut som avses i 1 mom. gäller tills vidare eller, om det finns särskilda skäl, den tid som anges i beslutet.

38 b § (21.12.2004/1172)
Ändring av elmarknadsmyndighetens beslut om fastställande

Elmarknadsmyndigheten kan ändra det beslut om fastställande som avses i 38 a § 1 mom. genom ett nytt beslut vars behandling har inletts på ansökan av en nätinnehavare eller en stamnätsinnehavare som påförts systemansvar eller på elmarknadsmyndighetens eget initiativ. Beslutet kan ändras på initiativ av elmarknadsmyndigheten, om

1) den som beslutet gäller har lämnat felaktiga eller bristfälliga uppgifter som har inverkat på beslutets innehåll,

2) ändringen grundar sig på en ändring i lagstiftningen eller ett avgörande som en fullföljdsdomstol har meddelat,

3) det finns vägande skäl för att ändra beslutet till följd av att en väsentlig förändring i omständigheterna inträffat efter att beslutet meddelades eller på grund av revidering av föråldrade villkor eller prissättningsarrangemangen, eller om

4) ändringen är nödvändig på grund av verkställigheten av en internationell förpliktelse som är bindande för Finland.

38 c § (21.12.2004/1172)
Elmarknadsmyndighetens beslut efter tillsynsperioden

Elmarknadsmyndigheten skall efter att den tillsynsperiod som nämns i 38 a § har utgått genom beslut förplikta nätinnehavaren att under en pågående tillsynsperiod sänka sina avgifter för överföringstjänster som bestämts enligt de i 1 mom. 1 punkten i paragrafen avsedda metoderna med det belopp med vilket nätverksamhetens avkastning under den tillsynsperiod som utgått överstigit beloppet av en skälig avkastning, eller berättiga nätinnehavaren att under tillsynsperioden höja sina avgifter för överföringstjänster med det belopp med vilket nätverksamhetens avkastning under den tillsynsperiod som utgått understigit beloppet av en skälig avkastning. Om avkastningen av nätverksamheten under tillsynsperioden har överstigit beloppet av en skälig avkastning med minst 5 procent, skall till det belopp med vilket avgifterna skall sänkas, för den tillsynsperiod som utgått fogas ränta, räknad som årlig ränta på hela det sistnämnda beloppet enligt genomsnittsräntan på eget kapital bestämt i enlighet med det beslut om fastställande som avses i 38 a § 1 mom. 1 punkten.

Elmarknadsmyndigheten kan av vägande skäl förlänga den utjämningsperiod som avses i 1 mom.

38 d § (21.12.2004/1172)
Överlåtelse av elnätsaffärsverksamhet och nätinnehavarnas fusionering under en tillsynsperiod

Om en nätinnehavare överlåter elnätsaffärsverksamheten till någon annan eller fusioneras med en annan aktör under den tillsynsperiod som avses i 38 a § 1 mom. 1 punkten, tillämpas beslutet om fastställande i fråga om den nätverksamhet som till följd av överlåtelsen eller fusionen övergått till någon annan på mottagaren eller den övertagande sammanslutningen under återstoden av tillsynsperioden. Mottagaren eller den övertagande sammanslutningen ansvarar för återbäring av avgifter för överföringstjänster enligt 38 c § till den överlåtande nätinnehavarens kunder också till den del återbäringen hänför sig till en del av den tillsynsperiod som föregick överlåtandet eller fusioneringen. Mottagaren eller den övertagande sammanslutningen får på motsvarande sätt räkna sig till godo den i 38 c § avsedda rätten att höja avgifterna för överföringstjänsterna också till den del denna rätt hänför sig till den överlåtande nätinnehavarens nätverksamhet under en del av den tillsynsperiod som föregick överlåtandet eller fusioneringen.

Elmarknadsmyndigheten skall på begäran av överlåtaren och mottagaren meddela särskilt ett beslut i vilket det belopp som avses i 1 mom. fastställs för överlåtelsetidpunkten.

39 § (21.12.2004/1172)
Tillsynsmyndigheternas befogenheter i tillsynsärenden

Om någon bryter mot eller åsidosätter de förpliktelser som föreskrivs i denna lag eller i bestämmelser utfärdade med stöd av den eller i Europaparlamentets och rådets förordning om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel, skall tillsynsmyndigheten förplikta honom att rätta till felet eller försummelsen. I det förpliktande beslutet kan förordnas om på vilket sätt felet eller försummelsen skall rättas. I det förpliktande beslutet kan också förordnas att en avgift som tagits ut på felaktiga grunder skall betalas tillbaka till kunden, om inte återbäringsförfarandet enligt 38 c § tillämpas.

Tillsynsmyndigheten kan förena sitt beslut enligt 1 mom. samt enligt 38 a–38 c § med vite. Vid vitesföreläggande och utdömande av vite iakttas det förfarande som föreskrivs i viteslagen (1113/1990).

Nedan bestäms särskilt om verkställigheten av förpliktelsen avseende de uppgifter som skall tillställas tillsynsmyndigheten.

39 a § (21.12.2004/1172)
Särskilda bestämmelser om hur elmarknadsmyndigheten skall handlägga en begäran om utredning

Elmarknadsmyndigheten skall behandla en begäran om utredning som gäller nätinnehavare inom två månader från mottagandet av begäran. Elmarknadsmyndigheten kan förlänga tidsfristen för behandlingen, om begäran om utredning gäller avgifter för anslutning av ett kraftverk på mer än 40 megavoltampere eller om behandlingen av en begäran om utredning förutsätter att ytterligare uppgifter inhämtas. I det senare fallet kan fristen förlängas med högst två månader, varefter fristen ytterligare kan förlängas, om den som begärt en utredning samtycker till detta.

40 §
Hindrande av byggande av elnät utan tillstånd (21.12.2004/1172)

Elmarknadsmyndigheten har rätt att bestämma att byggandet av ett elnät skall avbrytas eller förbjuda användningen av det, om byggnadsarbetet har inletts eller elnätet byggts utan tillstånd eller rätt enligt denna lag. Vad som sägs ovan gäller dock inte en elledning som överskrider landets gräns.

Ministeriet har rätt att bestämma att byggandet av en elledning som överskrider landets gräns skall avbrytas eller förbjuda användningen av den, om byggandet har inletts eller elledningen har byggts utan sådant tillstånd som avses i denna lag. (21.12.2004/1172)

41 § (30.11.2012/669)
Lagens förhållande till konkurrenslagstiftningen

Om ett ärende som elmarknadsmyndigheten behandlar gäller ett förfarande som kan bryta mot bestämmelserna om konkurrensbegränsningar i konkurrenslagen (948/2011), får elmarknadsmyndigheten hänskjuta ärendet för behandling i enlighet med konkurrenslagen till den del det är fråga om konkurrensbegränsningar.

När konkurrensbegränsningar på elmarknaden och deras skadliga effekter bedöms ska också denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser och föreskrifter beaktas.

Konkurrens- och konsumentverket ska årligen offentliggöra en berättelse om tillämpningen av konkurrenslagen på elmarknaden. Berättelsen ska lämnas till Europeiska kommissionen i enlighet med internationella informationsförpliktelser som är bindande för Finland.

L om konkurrensbegränsningar 480/1992 har upphävts genom KonkurrensL 948/2011, som gäller fr.o.m. 1.11.2011.

42 § (21.12.2004/1172)
Lämnande av uppgifter till myndigheter

En person, sammanslutning eller inrättning som utövar elnätsverksamhet eller försäljning, produktion, import eller export av el skall ge ministeriet och elmarknadsmyndigheten den information som är nödvändig för skötseln av de tillsynsuppgifter som avses i denna lag. Utöver detta skall ministeriet och elmarknadsmyndigheten ges den statistik och övrig information som är nödvändig för skötseln av de uppgifter som avses i denna lag eller för uppfyllande av internationella avtalsförpliktelser.

En behörig tjänsteman vid elmarknadsmyndigheten har rätt att utföra granskningar i lokaler som innehas av en sammanslutning eller en inrättning som bedriver tillsyn underkastad verksamhet för att fullgöra tillsynsuppgiften enligt denna lag samt för att övervaka att det beslut om fastställande samt det förpliktande beslut som elmarknadsmyndigheten har gett följs. Granskningar får dock inte utföras i hemfridsskyddade lokaler. En sammanslutning eller inrättning som bedriver verksamhet som är underkastad tillsyn skall på yrkande för den tjänsteman som utför granskningen visa de handlingar och registreringar i datasystemet samt ordna tillträde till de elanläggningar och elutrustningar som kan ha betydelse vid övervakningen av efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag eller av bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Den tjänsteman som utför granskningen har rätt att avgiftsfritt ta kopior av de handlingar som skall granskas och utskrifter av de registreringar som finns i datasystemet.

Om någon bryter mot eller åsidosätter de förpliktelser som gäller skyldighet att tillställa tillsynsmyndigheten de uppgifter som föreskrivs i denna lag eller i bestämmelser utfärdade med stöd av den, kan tillsynsmyndigheten förplikta honom att rätta sitt fel eller sin försummelse. Tillsynsmyndigheten kan förena sitt beslut med vite. Vid vitesföreläggande och utdömande av vite iakttas det förfarande som föreskrivs i viteslagen.

43 §
Avgifter som tas ut för myndigheternas prestationer (21.12.2004/1172)

Ministeriets och elmarknadsmyndighetens övervakningsprestationer och andra prestationer enligt denna lag är avgiftsbelagda. Beträffande avgifterna iakttas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92).

10 kap (21.12.2004/1172)

Skadestånd och straff

44 § (21.12.2004/1172)
Skadeståndsskyldighet

Den som genom ett förfarande som står i strid med 9 § 2 mom. (anslutningsskyldighet), 10 § 1 mom. (överföringsskyldighet), 21 § 1 mom. (leveransskyldighet) eller 27 i § (avbrott i elleveransen av skäl som beror på elanvändaren) orsakar någon annan skada är skyldig att ersätta skadan.

45 § (21.12.2004/1172)
Olovligt utövande av elnätsverksamhet

Den som utövar elnätsverksamhet utan tillstånd som avses i 4 § eller bygger en elledning utan tillstånd enligt 18 §, skall för olovligt utövande av elnätsverksamhet dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs i någon annan lag.

46 § (21.12.2004/1172)
Straffbar drift av kraftverk

Den som

1) efter att ha åsidosatt den skyldighet enligt 36 a § 1 mom. att anmäla ett planerat underhållsstopp vid ett kraftverk genomför ett sådant underhållsstopp vid kraftverket som omfattas av anmälningsskyldigheten, eller

2) bryter mot elmarknadsmyndighetens beslut om flyttning av underhållsstoppet,

skall för straffbar drift av kraftverk dömas till böter.

47 § (21.12.2004/1172)
Brott mot sekretess i fråga om systemförpliktelser

Till straff för brott mot sekretess som föreskrivs i 16 e § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen (39/1889).

11 kap

Särskilda stadganden

48 §
Kommunens rätt att utöva elaffärsverksamhet utanför kommunens område (21.12.2004/1172)

En kommun eller en sammanslutning i vilken kommunen har bestämmanderätten kan bedriva elproduktion, elnätsverksamhet och elförsäljning också utanför kommunens område.

49 § (21.5.1999/623)

49 § har upphävts genom L 21.5.1999/623.

50 §
Handräckning (21.12.2004/1172)

Polisen skall vid behov ge handräckning i ärenden som gäller övervakning av denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser. Polismyndigheten skall vid behov bistå också vid verkställandet av de tvångsmedel som avses i 40 §.

51 § (21.12.2004/1172)
Ändringssökande

Ändring i beslut som elmarknadsmyndigheten har meddelat med stöd av denna lag får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996), om inte något annat bestäms nedan.

Ändring i beslut som elmarknadsmyndigheten har meddelat med stöd av 16 § 2 mom., 38 a–38 d och 39 § och artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 får sökas genom besvär hos marknadsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Bestämmelser om handläggningen av ärenden i marknadsdomstolen finns i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013). (31.1.2013/124)

Ändring i beslut som ministeriet har fattat med stöd av denna lag samt i beslut av förvaltningsdomstolen eller marknadsdomstolen får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Elmarknadsmyndigheten har rätt att genom besvär söka ändring i beslut av förvaltningsdomstolen i ett tillståndsärende enligt denna lag och i ett beslut av marknadsdomstolen enligt 2 mom. genom vilka fullföljdsdomstolen har upphävt eller ändrat elmarknadsmyndighetens beslut.

52 § (21.12.2004/1172)
Specialbestämmelser om verkställbarheten av elmarknadsmyndighetens beslut

Ett beslut som elmarknadsmyndigheten har meddelat med stöd av 38 a–38 d och 39 § skall följas även om det överklagats, om inte elmarknadsmyndigheten genom sitt beslut bestämmer något annat. Ett beslut som gäller återbäring till en enskild kund av avgifter som tagits ut på felaktiga grunder eller ett beslut som gäller utdömande av vite får dock inte verkställas innan det har vunnit laga kraft. Fullföljdsdomstolen har dessutom rätt att meddela föreskrifter om verkställigheten av beslut, enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen.

53 § (21.12.2004/1172)
Bemyndigande att utfärda förordning

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

12 kap

Ikraftträdande och övergångsstadganden

54 § (21.12.2004/1172)

54 § har upphävts genom L 21.12.2004/1172.

55 §
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (21.12.2004/1172)

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995.

Genom denna lag upphävs

1) i ellagen av den 16 mars 1979 (319/79) 1 § 2 mom., 2 § 1 mom. 5 punkten, 3 §, 2-5 kap., 30 § 2 mom., 60 § 3 mom. samt 64, 66, 68 och 69 §§, av dessa lagrum 1 § 2 mom., 30 § 2 mom. och 60 § 3 mom. sådana de lyder i lag av den 13 januari 1989 (59/89), 2-5 kap. sådana de lyder jämte ändringar samt 64 § sådan den lyder i lag av den 24 augusti 1990 (814/90),

2) lagen den 12 december 1957 om överföring av elektrisk energi över landets gränser (410/57),

3) i elförordningen av den 14 december 1979 (925/79) 2, 4 och 5 kap. samt 28 §, sådana de lyder, 2, 4 och 5 kap. jämte ändringar samt 28 § i förordning av den 17 mars 1989 (281/89),

4) förordningen den 30 november 1990 om avgifter för tillstånd att bygga kraftverk och elanläggningar (1052/90),

5) de allmänna mål som statsrådet godkänt för elförsörjningen den 27 mars 1980,

6) handels- och industriministeriets beslut av den 19 juni 1980 om allmänna elleveransvillkor (479/80) jämte ändringar samt

7) handels- och industriministeriets beslut av den 27 oktober 1980 om elförsörjningens samarbetsregioner (716/80).

En elnätsinnehavare som är verksam när denna lag träder i kraft skall tillställa elmarknadsmyndigheten sin tillståndsansökan inom ett halvt år från den tidpunkt då lagen träder i kraft. Ett elverkstillstånd som beviljats nätinnehavaren med stöd av ellagen motsvarar ett elnätstillstånd enligt denna lag och det distributionsområde som anvisats distributionsnätsinnehavare i en regionplan för elförsörjningen enligt ellagen är distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde tills elmarknadsmyndigheten har fattat beslut om en ny tillståndsansökan.

På de anslutningsavtal och elleveransavtal som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas de leveransvillkor som ministeriet fastställer med stöd av 9 § 3 mom. i denna lag och de elförsäljningsvillkor som ministeriet fastställer med stöd av 25 § till den del som de med tanke på abonnenten eller elanvändaren är rimligare än villkoren i handels- och industriministeriets beslut om allmänna elleveransvillkor eller de villkor som annars skall tillämpas på avtalet. På återbetalningen av anslutningsavgiften och på säkerheter som har överlåtits innan denna lag har trätt i kraft tillämpas dock handels- och industriministeriets nämnda beslut eller de villkor som annars har tillämpats på avtalet innan denna lag trädde i kraft.

Ifall en elledning som avses i 18 § har anmälts till ministeriet enligt ellagen eller den ingår i en regionplan för elförsörjningen som har tillställts ministeriet eller i en komplettering till en sådan plan och ministeriet inte har inlett förhandlingar enligt ellagen om projektet, behöver tillstånd enligt 18 § denna lag inte begäras för elledningen, om byggandet av den inleds inom tre år från den tidpunkt då denna lag träder i kraft. Om ministeriet har inlett förhandlingar enligt ellagen om projektet, skall för elledningen sökas tillstånd enligt denna lag. Med inledande av byggande avses här utöver inledandet av egentliga byggnadstekniska arbeten också sådana åtgärder som skulle medföra oskäliga ekonomiska förluster för byggherren, om tillståndet avslås.

Om elmarknadsmyndigheten inte har inrättats eller dess uppgifter inte har anvisats någon annan myndighet när denna lag träder i kraft, skall handels- och industriministeriet sköta uppgifterna temporärt.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 138/94, EkUB 56/94, Rådets direktiv 90/547/EEG ; EGT nr L 313, 13.11.1990, s. 30

Ikraftträdelsestadganden:

15.5.1998/332:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1998.

Elmarknadsmyndigheten kan ändra villkoren i det elnätstillstånd som har beviljats den stamnätsinnehavare som har påförts systemansvar på det sätt som bestämmelserna i denna lag förutsätter.

Den stamnätsinnehavare som har påförts systemansvar skall senast den 1 januari 1999 ordna riksomfattande balansansvar i enlighet med denna lag och bestämmelser som utfärdats med stöd av den. Fram till dess får stamnätsinnehavaren handha det riksomfattande balansansvaret på ett sätt som godkänns av elmarknadsmyndigheten.

Det system med typbelastningskurvor som avses i 16 c § 2 mom. införs stegvis på det sätt som föreskrivs genom förordning, dock senast den 1 november 1998.

RP 227/1997, EkUB 4/1998, RSv 22/1998

5.2.1999/138:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

RP 101/1998, MiUB 6/1998, RSv 248/1998

26.3.1999/466:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1999.

Denna lag tillämpas också på de anslutningsavtal, elnätsavtal och elförsäljningsavtal som har ingåtts innan lagen träder i kraft.

Handels- och industriministeriets beslut av den 5 maj 1995 om anslutningsvillkor och elförsäljningsvillkor (781/1995) gäller fortfarande till den del det inte står i strid med bestämmelserna i denna lag, dock högst två år från det denna lag träder i kraft. Handels- och industriminsteriet kan under denna tid ändra beslutet. Sedan lagen har trätt i kraft kan distributionsnätsinnehavaren och minutförsäljaren i sina avtalsförhållanden tillämpa de allmänna avtalsvillkor som de har utarbetat med stöd av 9 § 3 mom. och 22 § 1 mom. i stället för villkoren enligt bilagorna 1 och 2 till beslutet.

RP 162/1998, EkUB 25/1998, RSv 185/1998

21.5.1999/623:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998

6.6.2003/444:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2003.

Bestämmelserna i denna lag tillämpas också på elavtal som ingåtts innan lagen träder i kraft. Om nättjänsten är avbruten när denna lag träder i kraft, anses avbrottstiden enligt 27 f § 2 mom. börja vid den tidpunkt då lagen träder i kraft.

Maximibeloppet av den standardersättning som skall betalas till följd av avbrott i nättjänsten är 350 euro, om det avbrott som utgör grund för standardersättningen har börjat innan två år har förflutit från det lagen träder i kraft.

RP 218/2002, EkUB 29/2002, RSv 303/2002, Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG (31996L0092); EGT nr L 27, 31.1.1997, s. 20

19.12.2003/1130:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 95/2003, EkUB 3/2003, RSv 58/2003, Euroopaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG (32001L0077); EGT nr L 283, 27.10.2001, s. 33, Euroopaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG (32003L0054); EGT nr L 176, 15.7.2003, s. 37

21.12.2004/1172:

1. Denna lag träder i kraft den 27 december 2004.

2. Bestämmelsen i 15 § 3 mom. om separat prissättning av överföringstjänster gäller de delar av distributionsnätsinnehavarens ansvarsområde som är geografiskt åtskilda och som bildats efter lagens ikraftträdande.

3. Lagens 15 b § tillämpas inte på avtal för viss tid som ingåtts före ikraftträdandet.

4. Lagens 27 a § 1 mom. tillämpas också på elavtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande, om det dröjsmål som avses i momentet har skett efter ikraftträdandet. Lagens 44 § tillämpas också på elavtal som ingåtts före ikraftträdandet.

5. När 34 a § 1 mom. tillämpas inräknas i de senaste utgångna kalenderåren också de kalenderår som utgått före lagens ikraftträdande.

6. Om ett företag som utövar elnätsverksamhet har uppnått det tröskelvärde som avses i 34 a § 1 mom. före lagens ikraftträdande, skall de ändringar i företagsstrukturerna som förutsätts i 34 a § 1 mom. genomföras före den 1 januari 2007.

7. Den första tillsynsperioden enligt 38 a § börjar den 1 januari 2005. För elnätsinnehavare är den första tillsynsperioden tre år.

8. Bestämmelserna i 39 a § tillämpas på begäran om utredning som elmarknadsmyndigheten har tagit emot efter lagens ikraftträdande.

9. Lagens 51 § 2 mom. tillämpas på beslut som elmarknadsmyndigheten meddelat med stöd av 39 §, om beslutsärendet har väckts efter lagens ikraftträdande.

10. De beslut som handels- och industriministeriet meddelat med stöd av de bestämmelser i 6 § 2 mom., 13 §, 16 c § 2 mom., 16 d §, 22 § 2 mom., 23 § eller 34 § 1 eller 2 mom. som gällde vid ikraftträdandet fortsätter att gälla tills förordningarna och föreskrifterna av den behöriga myndigheten träder i kraft.

11. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 127/2004, EkUB 27/2004, RSv 217/2004, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG (32003L0054); EGT nr L 176, 15.7.2003, s. 37, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1228/2003 (32003R1228); EGT nr L 176, 15.7.2003, s. 1

25.5.2007/624:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 181/2006, EkUB 35/2006, RSv 305/2006, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG, (32001L0077); EGT nr L 283, 27.10.2001, s. 33, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG, (32003L0054); EGT nr L 176, 15.7.2003, s. 37

21.12.2007/1326:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2008.

RP 116/2007, EkUB 9/2007, RSv 116/2007

21.12.2010/1281:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 173/2010, EkUB 27/2010, RSv 200/2010

30.11.2012/669:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 108/2012, EkUB 9/2012, RSv 98/2012

31.1.2013/124:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2013.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 124/2012, LaUB 15/2012, RSv 158/2012

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.