Beaktats t.o.m. FörfS 1096/2019.

4.12.1992/1256

Förordning om fordons konstruktion och utrustning (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På föredragning av trafikministern stadgas med stöd av 92 och 108 §§ vägtrafiklagen den 3 april 1981 (267/81), sådana de lyder, 92 § delvis ändrad och 108 § helt ändrad genom lag av den 6 november 1992 (989/92), 34 § lagen den 30 december 1966 om motorfordonskatt (722/66), sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 26 juni 1981 (486/81) samt 25 § lagen den 14 november 1967 om bil- och motorcykelskatt (482/67), sådan den lyder i lag av den 31 maj 1990 (478/90):

1 kap

Tillämpningsområde

1 §

1. Denna förordning tillämpas på alla fordon samt på fordons och spårvagnars utrustning.

2. Denna förordning tillämpas dock inte på

a) sådana rullstolar för handikappade, som är handdrivna eller har en motor, vars effekt är högst 1 kW och vars största konstruktiva hastighet är högst 15 km/h, inte heller

b) sådana sparkstöttingar, lekfordon eller motsvarande anordning som inte har motor.

3. På militärfordon som definieras i 2 § militärfordonsförordningen (560/92), förutom pansarfordon, tillämpas denna förordning på det sätt som stadgas i militärfordonsförordningen eller med stöd därav.

4. På fordon som används för specialtransport tillämpas denna förordning på det sätt som bestäms i trafikministeriets beslut.

2 kap

Definitioner på fordon

2 § (24.4.1998/290)
Motorfordon

Motorfordon är ett motordrivet fordon som är avsett huvudsakligen för transport av personer eller gods eller för annan färd på väg och som inte skall anses vara en traktor, ett motorredskap eller ett terrängfordon. Motorfordon är bilar och bussar (kategori M och N), motorcyklar (kategori L3 och L4) och mopeder (kategori L1 och L2) samt andra fordon i kategori L, som inte hör till dessa kategorier.

3 §
Bil och buss

1. Med bil (fordon i kategori M och N) avses ett för person- eller godstransport eller för en bestämd specialuppgift konstruerat motorfordon som har minst fyra hjul eller band och vars största konstruktiva hastighet är mer än 30 km/h. Som bil anses dock inte ett fyrhjuligt fordon som med stöd av 4 eller 5 § anses höra till kategori L. En bil kan också dra ett släpfordon. (11.7.1997/671)

1 mom. har ändrats fr.o.m 1.12.1998 genom F 671/1997. Den tidigare formen av mom. 1 lyder som följer:

1. Bil (kategori M och N) är ett för person- eller godstransport eller för en bestämd specialuppgift konstruerat motorfordon som har minst fyra hjul eller band och vars största konstruktiva hastighet är mer än 30 km/h.

2. Personbil (kategori M1) är en för persontransport avsedd bil med plats för högst åtta personer utöver föraren.

3. Med buss (fordon i kategori M2 och M3) avses en för persontransport avsedd bil med plats för fler än åtta personer utöver föraren. Totalmassan för ett fordon i kategori M2 är högst 5 ton och för ett fordon i kategori M3 över 5 ton. (11.7.1997/671)

4. Paketbil (kategori N1) är en för godstransport avsedd bil med en totalmassa av högst 3,5 ton.

5. Lastbil är en för godstransport avsedd bil med en totalmassa som är större än 3,5 ton. Lastbilarna indelas i kategori N2, med en totalmassa som är högst 12 ton, och i kategori N3, med en totalmassa som är större än 12 ton.

6. Vid klassificering av fordon anses ett för en specialuppgift konstruerat fordons tillbehör, så som kran, betongpump och serviceutrustning, motsvara gods.

3 a § (11.7.1997/671)
Dragbil

1. Med dragbil (dragfordon) avses ett fordon i kategori N som är konstruerat och tillverkat uteslutande eller huvudsakligen för att dra släpvagnar.

2. Med dragbil för släpvagn avses ett dragfordon som är konstruerat och tillverkat uteslutande eller huvudsakligen för att dra andra släpvagnar än påhängsvagnar. Det kan vara utrustat med lastflak.

3. Med dragbil för påhängsvagn avses ett dragfordon som är konstruerat och tillverkat uteslutande eller huvudsakligen för att dra påhängsvagnar.

3 b § (11.7.1997/671)
Buss

1. Med minibuss avses ett fordon i kategori M2 eller M3 som har konstruerats för högst 22 personer utöver föraren.

2. Med ledbuss avses en buss som består av två eller flera styva sektioner som är permanent kopplade till varandra via en led. Passagerarutrymmena i varje sektion skall stå i förbindelse med varandra så att passagerarna kan förflytta sig fritt mellan dem.

3. Med tvåvåningsbuss avses en buss där passagerarutrymmena åtminstone delvis är uppdelade på två våningar och där den övre våningen inte har ståplatser.

4 § (24.4.1998/290)
Motorcykel och fordon i kategori L5

1. Med motorcykel (kategori L3 och L4) avses ett tvåhjuligt motorfordon (kategori L3) eller ett sådant fordon försett med sidvagn (kategori L4). En motorcykel har en förbränningsmotor som är större än 50 cm3 eller dess största konstruktiva hastighet oavsett framdrivningsmetod är högre än 45 km/h.

2. Till kategori L5 anses höra ett för vägtrafik avsett trehjuligt fordon

a) med en förbränningsmotor som är större än 50 cm3 eller vars största konstruktiva hastighet oavsett framdrivningsmetod är högre än 45 km/h,

b) vars hjul är symmetriskt placerade i förhållande till fordonets mittaxel, och

c) vars olastade massa är högst 1 000 kg; vid fastställande av den olastade massan tas ingen hänsyn till massan hos drivbatterier till elfordon.

3. Till kategori L5 anses även höra ett för vägtrafik avsett fyrhjuligt fordon

a) som har en ottomotor vars slagvolym är större än 50 cm3 eller någon annan motor än en ottomotor vars effekt är större än 4 kW eller vars största konstruktiva hastighet är högre än 45 km/h,

b) vars olastade massa då fordonet är avsett för persontransporter är högst 400 kg eller, då fordonet är avsett för godstransporter, högst 550 kg, i fråga om elfordon i vartdera fallet utan hänsyn till massan hos drivbatterierna, och

c) vars motoreffekt inte överskrider 15 kW.

5 § (24.4.1998/290)
Moped och lätt fyrhjuling

1. Moped (kategori L1 och L2) är ett tvåhjuligt (kategori L1) eller trehjuligt (kategori L2) motorfordon med en högst 50 cm3:s förbränningsmotor, vars största konstruktiva hastighet är högst 45 km/h. Ett två- eller trehjuligt fordon med någon annan motor än en förbränningsmotor och vars största konstruktiva hastighet är högst 45 km/h anses också höra till denna kategori.

2. Moped med låg effekt är en tvåhjulig moped försett med pedaler, vars största konstruktiva hastighet är 25 km/h och vars maximala motoreffekt är 1 kW.

3. Till mopeder hänförs dock inte cyklar försedda med en högst 250 W:s elmotor som fungerar endast vid trampning och som kopplas ur funktion när hastigheten stiger till 25 km/h. I fråga om dylika fordon tillämpas vad som i 11 kap. föreskrivs om cyklar.

4. Lätt fyrhjuling är ett fyrhjuligt fordon som uppfyller följande krav:

a) fordonets olastade massa är mindre än 350 kg, i fråga om eldrivna fordon utan hänsyn till massan hos drivbatterierna,

b) fordonets största konstruktiva hastighet är högst 45 km/h, och

c) slagvolymen hos en ottomotor är högst 50 cm3, eller motoreffekten i fråga om någon annan motor än en ottomotor överstiger inte 4 kW.

6 § (18.6.1999/754)
Traktor

1. Traktor (kategori T) är ett motordrivet fordon försett med hjul eller band, som är konstruerat för att dra, skjuta, använda eller transportera huvudsakligen för jord- och skogsbruk avsedda arbetsredskap eller för att dra eller skjuta fordon som används för jordoch skogsbruk.

2. Trafiktraktor är en lastbärande traktor med hydraulisk ledramstyrning som är avsedd för godstransport. En trafiktraktor är också en annan för godstransport använd traktor som är utrustad med en släpvagn vars kopplingsmassa är större än 10 ton. Som trafiktraktor anses dock inte en traktor, som används för transport som avses i 17 a § lagen om skatt på motorfordon.

3. Största konstruktiva hastighet för en traktor är högst 40 km/h, när den mäts i enlighet med rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om högsta konstruktiva hastighet och lastplattformar för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul 74/152/EEG, sådant det lyder ändrat genom direktiven 82/890/EEG, 88/412/EEG, 97/54/ EG och 98/89/EG, och högst 50 km/h för en trafiktraktor.

7 §
Motorredskap

Motorredskap är

a) ett motordrivet fordon som är konstruerat eller avsett att utrustas som arbetsmaskin och vars största konstruktiva hastighet är högst 40 km/h,

b) ett för väghållningsarbete konstruerat annat motordrivet fordon än en bil även om dess största konstruktiva hastighet är större än 40 km/h, och

c) en dragtruck som är avsedd för förflyttning av släpvagnar och transportlavetter från hamn till fartyg eller på något annat terminalområde och vars största konstruktiva hastighet är högst 50 km/h, om inte fordonet skall anses vara en lastbil eller trafiktraktor.

8 §
Terrängfordon

1. Terrängfordon är ett motordrivet fordon konstruerat för person- eller godstransport eller för dragning av andra fordon på is, i snö eller på sank mark eller för färd över marken med stöd av luftkudde, såsom motorsläde eller luftkuddefartyg. Som terrängfordon anses dock inte fordon, som är avsett att framföras även på annan väg än snöskoterled.

2. Med motorsläde avses ett terrängfordon som har medar eller band. Snöskoter är en banddriven motorsläde med plats för högst två personer utöver föraren och med en egenmassa av högst 0,5 ton.

3. Luftkuddefartyg är ett fordon, som kan färdas över mark eller vatten huvudsakligen med stöd av en luftkudde och som inte är avsett för färd längs med marken.

9 § (11.7.1997/671)
Släpvagn

1. Med släpvagn (kategori O1–O4) avses ett för person- eller godstransport eller turism konstruerat släpfordon. En släpvagn är inte självgående, och den är konstruerad och tillverkad för att dras av ett motorfordon. En släde är en med medar försedd släpvagn.

2. Med påhängsvagn avses ett släpfordon som är konstruerat för att kopplas till en dragbil för påhängsvagnar eller till en dolly. En påhängsvagn påför en avsevärd vertikal belastning på dragbilen eller dollyn.

3. Med egentlig släpvagn (dragstångssläpvagn) avses en släpvagn med minst två axlar som är utrustad med en draganordning som styr främre axeln eller axlarna, kan röra sig vertikalt i förhållande till släpvagnen och inte överför någon nämnvärd vertikal belastning på dragfordonet.

4. Med medelaxelsläpvagn avses en släpvagn med oledad dragstång där axeln eller axlarna är placerade i släpvagnens tyngdpunkt eller i dess närhet så, att endast en obetydlig del av släpvagnens totalmassa överförs på kopplingspunkten. Massan på kopplingspunkten får inte vara större än 1 000 kg eller 10 procent av släpvagnens totalmassa, varvid det lägre värdet skall tillämpas. Med medelaxelsläpvagn avses också en dolly som är försedd med oledad dragstång och vändskiva för påhängsvagn och som används när en påhängsvagn i en fordonskombination kopplas till en dragbil. En traktorsläpvagn är en för koppling till traktor avsedd medelaxelsläpvagn som belastar dragfordonet med en massa som är större än vad som sägs ovan i detta moment, dock inte över 3 000 kg.

9 a § (11.7.1997/671)
Släpvagnars undergrupper

Släpvagnarna indelas i följande kategorier med hänsyn till totalmassan:

a) en släpvagn med en totalmassa som är högst 0,75 ton anses höra till kategori O1 (lätt släpvagn),

b) en släpvagn med en totalmassa som är större än 0,75 ton men högst 3,5 ton anses höra till kategori O2,

c) en släpvagn med en totalmassa som är större än 3,5 ton men högst 10 ton anses höra till kategori O3, och

d) en släpvagn med en totalmassa som är större än 10 ton anses höra till kategori O4 .

10 §
Släpanordning

1. Med släpanordning avses andra släpfordon än släpvagnar.

2. Släpanordning är också

a) en mellanvagn, som är avsedd för koppling av en för specialtransport konstruerad påhängsvagn och som belastas på samma sätt som en påhägnsvagn och som delar belastningen från släpvagnen mellan dragfordonets vändskiva och mellanvagnens axlar,

b punkten har upphävts genom F 11.7.1997/671. (11.7.1997/671)

c) en hjälpvagn, som är avsedd att kopplas till en bil i kategori M1 eller N1 och med vars hjälp en skadad bil kan bogseras.

11 § (24.4.1998/290)
Fordon utan motor

1. Cykel är ett för transport av en eller flera personer eller gods konstruerat fordon som har minst två hjul, samt pedaler eller vevanordningar och som saknar motor. En cykel kan vara försedd även med en elektrisk hjälpmotor, förutsatt att dess funktion är bunden till att cykeln samtidigt trampas och att motorns funktion är begränsad med avseende på hastighet och effekt.

2. Hästfordon är en hästdragen vagn eller släde.

3 kap

Tilläggsdefinitioner för konstruktionskrav, beskattning av fordon och deras nvändning samt för körkortsbestämmelser

12 §
Terrängbilar

1. En bil i kategori M1 och en bil i kategori N1 med en totalmassa av högst två ton anses som terrängbil (kategori M1G och N1G), om

a) den har minst en drivande fram- och bakaxel, i vilket fall driften till en av axlarna kan vara urkopplingsbar,

b) den har minst en differentialspärr eller är försedd med en mekanism som har likadan effekt,

c) dess beräknade backtagningsförmåga är minst 30 procent utan släpvagn, och

d) den uppfyller minst fem av följande sex villkor:

i) främre överhängsvinkeln är minst 25ø,

ii) bakre överhängsvinkeln är minst 20ø,

iii) rampvinkeln är minst 20ø,

iv) markfrigången under framaxeln är minst 180 mm,

v) markfrigången under bakaxeln är minst 180 mm, och

vi) markfrigången mellan axlarna är minst 200 mm.

(18.6.1993/530)

2. En bil i kategori N1 med en totalmassa som är större än två ton och en bil i kategori M2, M3 och N2 med en totalmassa som är högst 12 ton anses som terrängbil (kategori N1G, M2G, M3G och N2G), om

a) den är banddriven eller allhjulsdriven, i vilket fall driften till en av axlarna kan vara urkopplingsbar, eller

b) den uppfyller följande tre villkor:

i) den har minst en drivande fram- och bakaxel eller drift kan kopplas till en sådan axel,

ii) minst en av axlarna har differentialspärr eller är försedd med en mekanism som har likadan effekt,

iii) dess beräknade backtagningsförmåga är minst 25 % utan släpvagn.

3. En bil i kategori N3 och en bil i kategori M3 med en totalmassa som är större än 12 ton anses som terrängbil (kategori M3G och N3G), om den är banddriven eller allhjulsdriven, i vilket fall en av axlarna kan vara urkopplingsbar, eller om den uppfyller följande villkor:

a) minst hälften av hjulen är drivande,

b) minst en av axlarna har differentialspärr eller är försedd med en mekanism som har likadan effekt,

c) dess beräknade backtagningsförmåga är minst 25 % utan släpvagn, och

d) bilen uppfyller minst fyra av följande sex villkor:

i) främre överhängsvinkeln är minst 25,

ii) bakre överhängsvinkeln är minst 25,

iii) rampvinkeln är minst 25,

iv) markfrigången under framaxeln är minst 250 mm,

v) markfrigången under bakaxeln är minst 250 mm, och

vi) markfrigången mellan axlarna är minst 300 mm.

4. Mätningen eller beräkningen av terrängbilens backtagningsförmåga, överhängsvinklar och rampvinkel samt markfrigång bestäms i enlighet med EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännandet av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/156/EEG), sådant det lyder ändrat genom direktivet 92/53/EEG.

13 § (27.6.2018/510)

13 § har upphävts genom F 27.6.2018/510.

14 §
Räddningsbil

1. Räddningsbil är en för brand- och räddningsväsendet särskilt konstruerad bil, vars totalmassa är större än 3,5 ton.

2. Räddningsbil är också en annan bil, som innehas av en kommun eller en myndighet som lyder under statens räddningsförvaltning, av en läroanstalt inom statens räddningsförvaltning, av luftfartsverket eller statsjärnvägen, och som används uteslutande för uppgifter inom brand- och räddningsväsendet.

3. Som räddningsbil anses också en manskapsbil som är i brandkårens ägo och som har plats för minst åtta personer utöver föraren.

4. En räddningsbil skall utmärkas med kommunens vapen eller brandkårens namn eller med den symbol som kännetecknar det statliga verk eller den inrättning som äger bilen. En räddningsbilen skall ha fasta alarmanordningar och dessutom till sin konstruktion och utrustning motsvara inrikesministeriets bestämmelser.

15 § (25.9.1998/703)
Ambulans

Ambulans är ett fordon i kategori M avsett för transport av sjuka eller skadade personer vilket har specialutrustning för detta ändamål. En ambulans skall till sina mått och sin utrustning uppfylla de krav som det ministerium som ansvarar för social- och hälsovårdstjänster vid behov har fastställt samt ha godkänts för sjuktransport av en hälsocentral.

16 §
Veterinärbil

1. Veterinärbil är en bil i kategori N1 som av en bil i kategori M1 eller N1 har konstruerats och utrustats för användning inom veterinärarbetet, som har plats för passagerare endast på sätet bredvid föraren, och som ägs av en veterinär som praktiserar sitt yrke.

2. Den inre höjden på den del av karosseriet som är belägen bakom veterinärbilens förarutrymme, på ett område som är 0,8 meter brett och 1,4 meter långt, skall vara minst 0,5 meter. I detta utrymme skall det för veterinärarbetet finnas ett fast installerat förvaringsutrymme med en maskinell kylanordning samt fasta skåp, lådor och andra nödvändiga konstruktioner.

17 § (27.6.2018/510)

17 § har upphävts genom F 27.6.2018/510.

18 § (25.9.1998/703)
Likbil

1. Likbil är ett fordon i kategori M avsett för transport av avlidna vilket har särskild utrustning för detta ändamål.

2. I bilskattelagen avsedd skattefri likbil är en för transport av lik avsedd till färgen svart, vit eller silvergrå bil i kategori M1 som ägs av en idkare av begravningstjänst och som har ett karosseri försett med en fast draglavett.

3. Mellan skattefri likbilens förarhytt och kistutrymme skall det finnas en fast mellanvägg. Kistutrymmets längd skall vara minst 2,1 meter när den mäts på en höjd av 0,4 meter från draglavetten. I kistutrymmet får finnas högst ett säte för en person.

19 §
Servicebil

1. Servicebil är en bil i kategori N som är avsedd för service av fordon och maskiner samt för transport av reparationsmanskap och utrustning och som är utrustad med behövliga arbetsredskap och har plats för högst två personer bredvid föraren.

2. En servicebil är även en bil i kategori M1 som ägs av staten, ett statligt affärsverk, ett el-, värme-, tele-, gas-, eller vattenverk eller en kommun och är avsedd för service som gäller vägar, gator, banor och banmaterial samt el-, värme-, tele-, gas-, och vattenverkens nät och anläggningar eller som är avsedd för transport av försvarsmaktens militärutrustning och för transport av reparationsmanskap och utrustning samt är försedd med behövliga arbetsredskap och anordningar. En sådan servicebil har plats för högst åtta personer utöver föraren.

20 §
Motorredskap som byggts på bilunderrede

Motorredskap som byggts på bilunderrede är ett fordon i klass N2 eller N3 som har speciell utrustning för utförande av arbete och som inte är avsett för transport av annan last än de redskap och den utrustning som behövs för arbetet.

21 §
Museifordon

Museifordon är ett fordon som godkänts av en landsomfattande museifordonsförening. Dessutom krävs att minst 25 år har förflutit sedan utgången av tillverkningsåret och att fordonet antingen har hållits i ett skick som motsvarar originalskicket eller renoverats.

21 a § (25.9.1998/703)
Pansrat fordon

Pansrat fordon är ett fordon avsett för skydd av passagerare eller varor som transporteras vilket uppfyller kraven på bepansring och skottsäkerhet.

21 b § (25.9.1998/703)
Bil avsedd för två ändamål

1. Bil avsedd för två ändamål är ett fordon i kategori N1 med sittplatser för högst sex personer utöver föraren. Av den högsta tillåtna totalmassan på en bil avsedd för flera ändamål är massan av bilens last större än den sammanlagda massan av passagerarsäten (exklusive föraren) med en beräknad massa om 68 kg.

2. En sittplats anses förefintlig om fordonet är utrustat med lätt åtkomliga fästanordningar för sätena. Med lätt åtkomliga fästanordningar för säten avses fästanordningar som kan användas. För att förhindra fästanordningarna från att vara lätt åtkomliga skall tillverkaren fysiskt förhindra deras användning, till exempel genom att svetsa fast täckplåtar eller genom att montera någon motsvarande permanent anordning som inte kan avlägsnas med normalt tillgängliga verktyg.

22 §
Vissa motorcykelkategorier

1. Lätt motorcykel är en tvåhjulig motorcykel med en högst 125 cm3:s förbränningsmotor.

2 mom. har upphävts genom F 30.12.1997/1366. (30.12.1997/1366)

3. Invalidmotorcykel är en för handikappade avsedd och konstruerad trehjulig motorcykel.

23 §
Varumoped

Varumoped är ett för varutransport avsett och konstruerat fordon i kategori L.

4 kap

Andra definitioner

24 § (11.7.1997/671)
Ministeriet

1. I denna förordning avses med ministeriet det ministerium till vars verksamhetsområde fordon som används på vägen hör.

2. Om det uppstår ovisshet vid definiering av fordon i kategorierna som nämns i 2. kap. eller i 3. kap., bestämmer ministeriet till vilken kategori fordonet anses höra och ger vid behov anvisningar därom.

24 a § (25.9.1998/703)
Dimensioner

1. Ett fordons längd mäts enligt ISO-standard 612–1978, term nr 6.1. Med avvikelse från standarden skall vid mätning av fordonets längd hos andra fordon än fordon i kategori M1 följande anordningar inte beaktas:

a) vindrutetorkare och vindrutespolare,

b) främre och bakre märkningsskyltar,

c) tullförseglingsanordningar och skydd för dessa,

d) fästanordningar för presenning och skydd för dessa,

e) belysningsutrustning,

f) backspeglar,

g) hjälpmedel för övervakning av området bakom fordonet,

h) luftintag,

i) längdstopp för växelflak,

j) fotsteg,

k) stötfångargummin,

l) lyftplattformar, lastramper och liknande utrustning som är i körklart läge och som inte överstiger 200 mm, förutsatt att fordonets lastkapacitet inte ökas, och

m) kopplingsanordningar för motorfordon.

2. Fordonets bredd mäts enligt ISO-standard 612–1978, term nr 6.2. Med avvikelse från standarden skall vid mätning av fordonets bredd hos andra fordon än fordon i kategori M1 följande anordningar inte beaktas:

a) tullförseglingsanordningar och skydd för dessa,

b) fästanordningar för presenning och skydd för dessa,

c) däckfelsindikatorer,

d) utskjutande böjliga delar av en stänkskyddsanordning,

e) belysningsutrustning,

f) för bussar lastramper i körklart läge samt lyftplattformar och liknande utrustning i körklart läge, förutsatt att de inte skjuter ut mer än 10 mm från fordonets sida och att rampernas hörn, som är vända framåt eller bakåt, är avrundade med en radie på minst 5 mm samt att kanterna är avrundade med en radie på minst 2,5 mm,

g) backspeglar,

h) ringtrycksindikatorer,

i) indragbara fotsteg, och

j) den utbuktande delen av däcksidan omedelbart ovanför den punkt där däcket är i kontakt med marken.

3. Fordonets höjd mäts enligt ISO-standard 612–1978, term nr 6.3. Med avvikelse från standarden skall vid mätning av fordonets höjd hos andra fordon än fordon i kategori M1 följande anordningar inte beaktas:

a) antenner, och

b) strömavtagare i upplyft läge.

4. Med lastytans längd hos andra fordon än dragbil för påhängsvagn eller påhängsvagn avses avståndet från den främsta yttre punkten på lastytan till den bakersta yttre punkten på fordonet mätt horisontellt i fordonets längdriktning. Avståndet skall mätas utan hänsyn till

a) lastytan framför förarhyttens bakersta punkt,

b) de i 1 mom. nämnda anordningarna, och

c) utskjutande kylaggregat och annan utrustning framför lastytan.

5. Med en fordonskombinations längd avses längden på ett motorfordon och en eller flera släpvagnar som kopplats till det, när deras längdaxlar befinner sig på samma räta linje.

6. Om de beräknade dimensionerna avviker från dem som tillverkaren anger för fordon av samma typ, skall de beräknade dimensionerna användas när dimensionskraven granskas.

25 § (11.7.1997/671)
Totalmassa

1. Med största tekniskt tillåtna totalmassa avses den största av tillverkaren tillåtna massan för ett belastat fordon baserad på dess konstruktion och prestanda. En påhängsvagns och en medelaxelsläpvagns totalmassa är den massa som axeln eller axlarna överför till vägen när den belastade släpvagnen är kopplad till dragfordonet.

2. Om tillverkaren av fordonets chassi har begränsat fordonets totalmassa till ett värde som är mindre än vad som anges i 1 mom., anses fordonets totalmassa vara det värde som tillverkaren av chassiet angett.

3. Med största tekniskt tillåtna massa för en fordonskombination avses det högsta värdet av summan av det belastade motorfordonets och det belastade släpfordonet eller de belastade släpfordonens massa baserat på motorfordonets konstruktion och i enlighet med tillverkarens uppgifter.

4. Med största tillåtna totalmassa vid registrering och ibruktagande avses den största tillåtna massan för ett belastat fordon eller en belastad fordonskombination för att fordonet eller fordonskombinationen allmänt skall få användas på väg.

25 a § (11.7.1997/671)
Egenmassa och olastad massa

1. Med ett fordons egenmassa (fordonets massa i körklart skick) avses ett körklart obelastat fordons massa med karosseri och kopplingsanordning, om det rör sig om ett dragfordon, eller chassiets massa med förarhytt, om tillverkaren inte monterar karosseriet eller kopplingsanordningen. I egenmassan räknas kylvätska, oljor, 90 procent bränsle, 100 procent andra vätskor, med undantag för spillvatten, verktyg, reservhjul och förare och, för bussar, massan av en extra besättningsmedlem, om fordonet är utrustat med ett säte för den som hör till personalen. För ett fordon i kategori L räknas förarens massa dock inte till egenmassan. En påhängsvagns och en medelaxelsläpvagns egenmassa är den massa som axeln eller axlarna överför till vägen när släpvagnen är kopplad till dragfordonet. I en husbils egenmassa räknas en massa som motsvarar dricksvatten- och gasbehållare fyllda till 90 procent av sin volym.

2. Om den beräknade massan inte skiljer sig mer än 3 procent från den massa som tillverkaren anger för motsvarande fordonstyp, eller inte mer än 5 procent om fordonet hör till kategori N1, O1, O2 eller M2 och inte överstiger 3,5 ton, skall massan för ett fordon i körklart skick och dess fördelning på axlarna i enlighet med tillverkarens uppgifter användas när kraven angående massa granskas. I annat fall skall den beräknade massan användas.

3. Med olastad massa för ett fordon i kategori L avses fordonets egenmassa minskad med massan för bränsle och sådan tilläggsutrustning som inte nödvändigtvis krävs enligt bestämmelser eller vid normal användning av fordonet.

25 b § (11.7.1997/671)
Massa på axel och boggi

1. Med största tekniskt tillåtna massa på axel eller boggi avses den största av tillverkaren tillåtna massa som någon axel eller boggi överför till vägen och som baserar sig på fordonets och axelns eller boggins konstruktion.

2. Med största tillåtna massa på axel eller boggi vid registrering och ibruktagande avses den största totala belastade massa på axel eller boggi enligt vilken fordonet allmänt får användas på väg.

25 c § (11.7.1997/671)
Kopplingsmassa, massa på kopplingspunkten och kopplingsanordningens massa

1. Med kopplingsmassa avses den största faktiska totalmassa för släpfordonet eller släpfordonen som tillåts vid kopplingen. Till kopplingsmassan för en påhängsvagn och en medelaxelsläpvagn hänförs dock inte massan på dragbilens vändskiva eller dragkoppling.

2. Med ett motorfordons största vid registrering och ibruktagande tillåtna massa som dras avses den största kopplingsmassa som får dras av motorfordonet och på basis av vilken fordonet allmänt får användas på väg.

3. Med största tekniskt tillåtna massa på ett motorfordons kopplingspunkt avses den massa som motsvarar högsta tillåtna vertikala massa på kopplingspunkten baserad på motorfordonets och kopplingsanordningens eller enbart kopplingsanordningens konstruktion och i enlighet med tillverkarens uppgifter. Denna massa innefattar inte kopplingsanordningens massa för dragbil, men den innefattar massan för alla slags kopplingsanordningar som tillkopplas för de andra fordonen.

4. Med största tekniskt tillåtna massa på en påhängsvagns eller medelaxelsläpvagns kopplingspunkt avses den massa som motsvarar den högsta tillåtna statiska vertikala belastning som skall överföras från släpvagnen till dragbilens draganordning i enlighet med släpvagnstillverkarens uppgifter.

25 d § (14.12.2000/1063)
Förarens och passagerarnas massa

Förarens och passagerarnas massa beräknas vara 75 kg per person eller, om massan enligt direktivet skiljer sig från detta, den massa som anges i direktivet.

25 e § (11.7.1997/671)
Beräkningar av massafördelningen

1. Beräkningar av massafördelningen i fråga om fordon i kategori M1 utförs i enlighet med bilaga II till rådets direktiv 92/21/EEG beträffande massa och dimensioner för motorfordon av klass M1, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 95/48/EG.

2. Beräkningar av massafördelningen i fråga om andra fordon än fordon i kategori M1 utförs i enlighet med punkt 7.4 i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 97/27/EG om massa och dimensioner för vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon och om ändring av direktiv 70/156/EEG.

26 § (11.7.1997/671)
Axel och axelgrupp

1. Med boggi avses en axelkonstruktion med två eller flera axlar där belastningen mellan axlarna blir utjämnad och där det inbördes avståndet mellan två axlar i följd är högst 2,60 meter.

2. Med tandemaxelkonstruktion avses en sådan axelkonstruktion på ett framhjulsdrivet fordon i kategori M1 eller N1 samt på ett släpfordon i kategori O1 eller O2 där hjulbasen mellan två axlar i följd är högst 1,00 meter och där upphängningen av axlarna inte är ihopkopplad för att utjämna belastningen mellan axlarna. Med trippelaxelkonstruktion avses en motsvarande axelkonstruktion på ett treaxlat släpfordon i kategori O1 eller O2.

3. Med axelgrupp avses axlar som utgör en del av en boggi. En grupp med två axlar kallas en tvåaxlad boggi, och en grupp med tre axlar en treaxlad boggi. En singelaxel betraktas som en grupp med en axel.

4. Med bilens styrande axel avses en axel eller axelgrupp som styrs mekaniskt, hydrauliskt eller elektriskt enligt rattens rörelser.

5. Med självstyrd axel avses en axel eller boggi som styrs av krafter eller moment som uppstår vid kontakten mellan däck och väg.

26 a § (11.7.1997/671)
Axellyftanordning

1. Med axellyftanordning avses en i punkt 3 i bilaga IV till direktiv 97/27/EG avsedd eller någon annan anordning som är permanent monterad på ett fordon i syfte att minska eller öka axellasten beroende på fordonets lastförhållanden, antingen genom att lyfta upp hjulen från marken eller trycka dem till marken, eller utan att lyfta hjulen från marken. Axellyftanordningen används för att minska däckslitaget när fordonet inte är fullt belastat eller för att göra det lättare för motorfordon eller fordonskombinationer att starta på halt underlag genom att öka belastningen på drivaxeln.

2. Med lyftbar axel avses en axel som kan lyftas och sänkas med en axellyftanordning som avses i 1 mom.

3. Med belastningsbar axel avses en axel vars belastning kan varieras utan att axeln lyfts upp med hjälp av en axellyftanordning som avses i 1 mom.

26 b § (11.7.1997/671)
Luftfjädring och motsvarande fjädring

1. Med luftfjädring avses ett fjädringssystem där minst 75 procent av fjädringseffekten åstadkoms av luftfjädern.

2. Med fjädring som anses vara likvärdig med luftfjädring avses ett fjädringssystem för en fordonsaxel eller axelgrupp som uppfyller kraven enligt punkt 7.11 i bilaga I till direktiv 97/27/EG.

27 § (15.6.2000/563)
Lågemissionsfordon

1. Med lågemissionsbil avses en bil som uppfyller kraven enligt 46 § nedan.

2. Med en bil i miljökategori I avses en bil i kategori M2, M3, N2 och N3 vars avgasoch partikelutsläpp inte överskrider gränsvärdena enligt 48 § 1–3 mom. och vars ljudnivå inte överskrider gränsvärdena enligt 54 § 2 mom.

3. Med ett miljövänligare fordon avses ett fordon i kategori M2, M3, N1, N2 och N3 som uppfyller kraven i 48 § 4 mom.

27 a § (6.9.2001/781)
Transportfordon för transport av farligt gods

Ett transportfordon för transport av farligt gods är ett fordon i kategori N eller O som uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/91/EG om motorfordon och släpvagnar till dessa fordon avsedda för transport av farligt gods på väg och om ändring av direktiv 70/156/EEG om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 105 som till sin kravnivå motsvarar det nämnda direktivet.

28 §
Avfrostningsanordning för bakruta

1. Med avfrostningsanordning för bakruta avses en anordning för borttagning av frost och imma på ett område av minst 70 % av den del av bakrutan som minst skall synas från den inre backspegeln som nämns i 97 § 1 mom. Om avfrostningsanordningen fungerar med hjälp av elmotståndstrådar, skall effekten vara minst 250 W per kvadratmeter på den ovan nämnda 70 procents siktytan.

2. Med avfrostningsanordning för bakruta avses även en anordning som inte uppfyller vad som anges i 1 mom. men som, i testet enligt den internationella standardiseringsföreningens standard ISO 5898, inom 20 minuter efter början av testperioden avfrostat 60 % av området som nämns i 1 mom. eller 50 % av ett rektangulärt område med samma bas och höjd som det ovan nämnda området.

3. Vad som bestäms i 1 och 2 mom. gäller inte fordon i kategori L. (21.12.2000/1188)

29 §
Strålkastarrengörare

Med strålkastarrengörare avses en anordning som motsvarar kraven i E-reglementet nr 45/01 och som utrustats med vätskebehållare av volymklass 50 som rymmer vätska tillräckligt för 50 rengöringar.

30 §
System för godkännande och bestyrkande

1. Med EG-godkännande och e-godkännande avses godkännande av fordons konstruktion, utrustning eller delar enligt förordningar eller direktiv utfärdade av Europeiska unionens råd eller Europeiska gemenskapernas kommission eller av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd tillsammans. Ett sådant godkännande anges genom ett intyg om överensstämmelse eller ett på fordonet, utrustningen eller delen märkt e-godkännandemärke som består av förordningens eller direktivets nummer och en rektangel som omger bokstaven e samt en symbol för den medlemsstat som beviljat godkännandet. (7.6.1995/849)

2. Med E-godkännande avses godkännande av fordons konstruktion, utrustning eller delar enligt ett reglemente som har bifogats den i Genéve den 20 mars 1958 ingångna överenskommelsen om förenhetligande av villkoren för typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon samt om ömsesidigt erkännande av sådant godkännande (FördrS 70/76). E-godkännandet anges genom ett på fordonet, utrustningen eller delen märkt godkännandemärke som består av reglementets nummer och en ring som omger bokstaven E samt en symbol för den medlemsstat som beviljat godkännandet.

3. Med komponent som motsvarar ett EG-direktiv eller E-reglemente avses en sådan komponent på fordon som uppfyller kraven i de EG-direktiv eller E-reglementen som nämns i 1 eller 2 mom. En komponent som används i ett fordon i kategori M1 eller L skall vara EG-, e- eller E-godkänd. En dylik komponent som används i ett annat fordon behöver inte vara EG-, e- eller E-godkänd. (21.12.2000/1188)

4. Med en komponent som motsvarar kraven i FMVSS-standarden avses en sådan komponent på fordon som uppfyller kraven i en av Förenta Staterna fastställd säkerhetsstandard.

5. Ett fordons komponenter eller utrustning anses vara godkända om de uppfyller kraven enligt en senare ändring av det E-reglemente eller EG-direktiv som har ställts som villkor för dess godkännande.

6. Ävenså anses ett fordons komponenter eller utrustning vara godkända om de uppfyller kraven på de EG-direktiv som är till sin anspråksnivå lindrigare än E-reglemente på det villkor, att dessa krav motsvarar anspråksnivån på det tidigare E-reglementet. (18.6.1993/530)

5 kap

Allmänna stadganden som gäller alla fordon

31 §
Allmänna krav som gäller konstruktion och utrustning

1. Ett fordon skall utrustas med de anordningar och den utrustning som nämns i 83 och 83 b §§ vägtrafiklagen, om inte annat stadgas i 6-16 kap.

2. Om de anordningar och den utrustning som ett fordon är försett med stadgas närmare i detta kapitel och i 6-16 kapitlet.

3. En symbol som enligt stadgandena om olika fordonsgrupper är obligatorisk eller tillåten på ett visst fordon eller en viss fordonsgrupp får inte monteras på andra fordon.

4. Det får inte finnas någonting i fordonet som hindrar sikten från förarplatsen över vägen framåt och åt sidorna eller något annat som stör körandet.

5. Om det har förflutit minst 25 år sedan utgången av fordonets tillverkningsår, tillämpas på fordonet i stället för stadgandena i denna förordning de krav som var gällande i Finland då fordonet tillverkades.

31 a § (6.9.2001/781)
Erkännande av vissa E-reglementen

Fordon och deras delar, om vilkas egenskaper eller godkännande inte har utfärdats särskilda bestämmelser, anses motsvara kraven i 83, 83 a och 83 b § vägtrafiklagen (267/1981) enligt följande:

a) särskild utrustning för flytgasdrivna motorfordon kraven i E-reglementet nr 67,

b) beträffande förarens synfält i fråga om traktorer kraven i E-reglementet nr 71,

c) beträffande egenskaperna hos batteri och elutrustning i batteridrivna fordon som enbart drivs med elkraft kraven i E-reglementet nr 100, och

d) luftfyllda däck på traktorer och släpvagnar till traktorer kraven i E-reglementet nr 106.

31 b § (22.3.2001/280)
Överensstämmelse i fråga om fordon som för första gången har tagits i bruk någon annanstans än i Finland

Ett fordon anses uppfylla kraven i denna förordning, om fordonet uppfyller

a) de krav som gäller fordon som för första gången togs i bruk i Finland vid tidpunkten för fordonets ibruktagande,

b) kraven i de senaste E-reglementen som tillåtits bli tillämpade eller kraven i direktiv som tillåtits bli tillämpade i EG:s medlemsstater vid tidpunkten för fordonets ibruktagande, emellertid så att för fordon i kategori M1 och N1 avgasutsläppen och bilbältenas fästpunkter skall fylla de krav som gäller fordon som för första gången togs i bruk i Finland vid tidpunkten för fordonets ibruktagande, eller

c) sådana nationella krav som varit i kraft i en EES-stat och som beträffande säkerhet och miljö motsvarar minst de krav som avses i a- eller b-punkten.

32 § (25.8.1994/773)
Identifieringsnummer

1. Ett motordrivet fordon och dess släpvagn skall på karosseriet, ramen eller på motsvarande konstruktion, på en klart synligt och lätt åtkomlig plats på högra sidan av fordonet ha ett exempelvis genom stansning beständigt inmärkt identifieringsnummer som givits av fordonstillverkaren eller av myndighet.

2. En bil och dess släpvagn skall ha identifieringsnummer i enlighet med EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om föreskrivna skyltar och märkningar samt deras placering och fastsättningssätt på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (76/114/EEG), sådant det lyder ändrat genom komissionens direktiv 78/507/EEG.

3. En motorcykel, en moped samt ett fordon i kategori L5 skall ha identifieringsnummer som motsvarar kraven i rådets direktiv om föreskrivna märkningar på två- och trehjuliga motorfordon 93/34/EEG, sådana kraven lyder ändrade genom kommissionens direktiv 1999/25/EG. (23.12.1999/1243)

4. En traktor skall ha ett identifieringsnummer i enlighet med EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa delar och egenskaper på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (89/173/EEG).

32 a § (30.9.1997/902)
Tillverkarskylt

1. På en bil och dess släpvagn, ett två- eller trehjuligt motorfordon samt på en traktor skall på en klart synlig och lätt åtkomlig plats stadigt fästas en tillverkarskylt på en del som normalt inte byts ut under fordonets livstid.

2. Om fordonet ändras så att de uppgifter som anges på skylten ändras, skall brevid den obligatoriska skylten fästas en skylt av vilken framgår de ändrade uppgifterna och att den till denna del ersätter originalskylten.

32 b § (15.3.1998/337)
Krav beträffande tillverkarskylten för bilar och släpvagnar

1. Skylten för bilar och för släpvagnar till bilar skall överensstämma med det i 32 § 2 mom. nämnda direktivet och på skylten skall tydligt och med outplånlig text antecknas åtminstone följande upplysningar i angiven ordning:

a) tillverkarens namn,

b) EG-typgodkännandenummer för fordon i kategori M1,

c) fordonets identifieringsnummer,

d) högsta för ett fordon i kategori M1 eller N1 vid registrering och användning tillåtna massa med last,

e) högsta vid registrering och användning tillåtna massa för en fordonskombination med last om fordonet i kategori M1 eller N1 används som dragfordon,

f) högsta för ett fordon i kategori M1 eller N1 vid registrering och användning tillåtna massa på varje axel, i ordningen framifrån bakåt, och

g) för en påhängsvagn högsta vid registrering och användning tillåtna massa på vändskivans kopplingstapp.

2. Upplysningar avsedda i 1 mom. får vara märkta på tillverkarskylten av andra fordon än de som avses i nämnda momentet.

32 c § (30.9.1997/902)
Krav beträffande tillverkarskylten för två- och trehjuliga motorfordon

Skylten på en motorcykel, en moped och ett fordon i kategori L5 skall överensstämma med det i 32 § 3 mom. nämnda direktivet och på skylten skall tydligt och med outplånlig text antecknas åtminstone följande upplysningar i angiven ordning:

a) tillverkarens namn,

b) EG-typgodkännandenummer,

c) fordonets identifieringsnummer, och

d) den statiska ljudnivån för fordonets motor och motsvarande varvtal.

32 d § (30.9.1997/902)
Skylt eller intyg över dimensioner

1. Utöver eller i stället för den tillverkarskylt om vilken bestäms i 32 a och 32 b § skall fordon i kategori M2, M3, N2 och N3 samt släpvagnar i kategori O3 och O4 vara försedda med någon av följande skyltar eller något av följande intyg:

a) en tillverkarskylt och en så nära den som möjligt fäst skylt om dimensionerna; skylterna skall vara utformade och fästa i enlighet med det i 32 § 2 mom. nämnda direktivet,

b) en skylt som har utformats och fästs i enlighet med det i 32 § 2 mom. nämnda direktivet och som innehåller samma uppgifter som de två skyltarna som nämns i a-punkten, eller

c) ett intyg, utfärdat av förrättare av besiktning, som har samma rubriker och samma uppgifter som de skyltar som nämns i a-punkten; dokumentet skall förvaras på en plats där det är lättåtkomligt för kontroll och det skall skyddas på lämpligt sätt.

2. Skylten eller intyget om dimensioner skall innehålla följande uppgifter:

a) tillverkarens namn,

b) fordonets tillverkningsnummer,

c) längd på motorfordonet eller släpvagnen,

d) bredd på motorfordonet eller släpvagnen, och

e) uppgifter för mätning av fordonskombinationens längd.

3. De uppgifter som avses i 2 mom. e-punkten skall uppges som följer:

a) avståndet mellan dragbilens framkant och draganordningens kopplingspunkt (kopplingstapp eller vändskiva); för vändskiva med flera kopplingspunkter skall det minsta och det högsta värdet anges, samt

b) avståndet mellan mittpunkten på draganordningens kopplingspunkt för släpvagnen (dragögla) eller påhängsvagnen (kopplingstapp) och bakkanten på släpvagnen eller påhängsvagnen; för en släpvagn eller påhängsvagn med justerbar längd, flera kopplingspunkter, flyttbar draganordning eller dragstång med justerbar längd skall det minsta och det högsta värdet anges; för en dolly avsedd att dra en påhängsvagn skall på motsvarande sätt anges avståndet från dragögla till vändskiva samt för en påhängsvagn avsedd att dra en släpvagn avståndet från kopplingstapp till draganordningens kopplingspunkt i bakre delen av släpvagnen.

32 e § (30.9.1997/902)
Monteringsplatsen för den bakre registreringsskylten

1. Monteringsplatsen för den bakre registreringsskylten på en bil skall motsvara kraven i rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om monteringsutrymmet för och fastsättningen av bakre registreringsskyltar på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/222/EEG).

2. Monteringsplatsen för den bakre registreringsskylten på en motorcykel, en moped och ett fordon i kategori L5 skall motsvara kraven i rådets direktiv om monteringsplatsen för den bakre registreringsskylten på två- och trehjuliga motorfordon 93/94/EEG, sådana kraven lyder ändrade genom kommissionens direktiv 1999/26/EG. (23.12.1999/1243)

33 §
Axelkonstruktion

1. Som massa på axel får godkännas för tandemaxelkonstruktion högst 2,5 ton och för trippelaxelkonstruktion högst 3,5 ton.

2. När avståndet mellan de yttersta axlarna i en tvåaxlad boggi på släpfordon är större än 2,4 meter eller motsvarande avstånd i en treaxlad boggi överstiger 2,8 meter, skall minst en av boggins axlar vara självstyrd eller tvångsstyrd. Den bakre axeln i en tvåaxlad boggi på en egentlig släpvagn får dock inte vara självstyrd.

3. I en boggi med tre eller flera axlar får den sammanlagda massan som belastar de självstyrda axlarna uppgå till högst hälften av den sammanlagda massa som belastar boggins fasta eller tvångsstyrda axlar.

4. Självstyrda axlar skall förses med en från förarplatsen manövrerbar anordning, som låser styrningen i mittläge.

34 §
Montering av lyktor och reflektorer

1. Ett fordon får förses endast med sådana lyktor och reflektorer som nedan i stadganden om olika fordonsgrupper nämnts som obligatoriska eller tillåtna.

2. Om inte annat stadgas nedan, skall lyktorna placeras symmetriskt i förhållande till fordonets längsgående mittlinje.

35 §
Varningstriangel

En varningstriangel skall vara E-godkänd i enlighet med reglementet nr 27/03.

35 a § (14.12.2000/1063)
Överensstämmelse i fråga om fordon som motsvarar Förenta Staternas, Kanadas och Japans standarder

Ett fordon som har införts till landet som flyttgods, som innehas av en främmande stats beskickning eller en medlem av diplomatkåren, som erhållits genom arv eller testamente eller som skaffats på en tullauktion eller någon annan av staten ordnad auktion anses uppfylla de krav på överensstämmelse med EG-direktiven som anges i 5 kap., om det i dessa avseenden uppfyller alla de fordonstekniska krav gällande fordonets modellår som ställs i Förenta Staterna, Kanada eller Japan.

35 b § (11.7.1997/671)
Massa och dimensioner för fordon i kategori M1

Ett fordon i kategori M1 skall ha EG-godkänts enligt direktiv 92/21/EEG, sådant det lyder ändrat genom direktiv 95/48/EG.

35 c § (25.9.1998/703)
Avvikelser som gäller vissa fordonsgrupper

Kravet i 30 § 3 mom. gällande EG-, e- eller E-godkännande för komponenter på fordon i kategori M1 och kravet i 32 b § gällande EG-typgodkännandenummer för fordon tillämpas inte på

a) en invalidtaxi, räddningsbil, ambulans, husbil, likbil, servicebil eller ett pansrat fordon i kategori M1,

b) hopbyggda fordon som avses i trafikministeriets beslut om iståndsättning av skadade fordon och hopmontering av fordon av komponenter (167/1997),

c) begagnade fordon som skall ändringsbesiktas som tillhörande kategori M1,

d) fordon som införs till landet som flyttgods,

e) fordon som skall exportregistreras,

f) fordon som innehas av en främmande stats beskickning eller en medlem av diplomatkåren,

g) fordon som erhållits genom arv eller testamente,

h) fordon som skaffats på en tullauktion eller någon annan av staten ordnad auktion,

i) fordon som är avsedda för handikappade förare,

j) fordon som används för räddningsväsendets eller polisens tjänsteuppdrag,

k) fordon i kategori M1 som används i hastighetstävlingar och vars motor enligt tävlingsreglerna får trimmas, när fordonet används i tävlingar samt vid färd till och från en tävling eller besiktning,

l) fordon i kategori M1 av sådan typ som genomgått typbesiktning av små serier,

m) fordon i kategori M1, som i Finland utrustats separat genom att i ett EG-typgodkänt fordon i kategori M1 ändrats åtminstone de bakom förarsätet belägna sätena, deras fastsättning och bilbältenas placering så, att fordonet avviker från de ursprungliga EG- eller E-godkända lösningarna,

n) fordon i kategori M1, som i Finland utrustats separat när det gäller inredningen genom att ett ej färdigbyggt fordon avsett att bli ett fordon i kategori M1 förses med inredning för ett passagerarutrymme inklusive säten och bilbälten, eller

o) fordon i kategori M1, som i Finland utrustats separat genom att ett fordon i kategori N förses med inredning för passagerarutrymme inklusive säten och bilbälten.

6 kap

Bil

36 § (19.6.2002/541)
Däck

1. Däcken på fordon i kategori M och N, dock inte regummerade däck, skall vara e-godkända i enlighet med rådets direktiv 92/23/EEG om däck och däckmontering på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, sådant detta direktiv lyder ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/43/EG, eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 30, 54 eller 64 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

2. På ett regummerat däck skall finnas en anteckning om däckets storlek och bärighetsklass samt texten "Pinnoitettu - Regummerad" beständigt inmärkt på däckets bägge sidor. En sådan märkning om regummering krävs inte om det regummerade däcket är E-godkänt och märkt med texten "Retread" enligt E-reglementet nr 108 eller 109.

3. På slitbanan på en personbils däck får spår inte göras efteråt och spåren får inte heller fördjupas. På andra hjul får i däcken för förbättrande av väggreppet göras tilläggsspår med högst samma djup som de ursprungliga spåren eller, om däcket har stålkordstomme, till det djup som tillverkaren tillåter.

4. Kraven gällande däckbuller i det direktiv som nämns i 1 mom. tillämpas inte på

a) däck som är konstruerade endast för montering på fordon som första gången registrerats före den 1 oktober 1980,

b) däck avsedda för hastigheter under 80 km/h,

c) däck med en nominell fälgdiameter som är högst 254 mm eller minst 635 mm eller

d) reservdäck av T-typ som är avsedda för tillfälligt bruk.

36 § har ändrats genom F 541/2002, som trädde i kraft 3.8.2002 med de undantag som föreskrivs i ikraftträdelsebestämmelsen. Se ikraftträdelsebestämmelsen.

37 §
Dubbarnas antal och montering

1. På en bils dubbdäck, med en fälgdiameter på högst 13"" får det finnas högst 90 dubbar och på ett däck vars fälgdiameter är högst 15"" högst 110 dubbar. På ett personbilsdäck som monteras på en större fälg får det finnas högst 130 dubbar och på ett annat däck högst 150 dubbar. (26.4.1996/304)

2. Dubbarna skall fästas vid däcket så att mitt på slitbanan minst en tredjedel av banans bredd lämnas utan dubbar.

3. Medeltalet av dubbspetsarnas utstick får på ett nytt dubbdäck eller när nya dubbar fästs på ett begagnat däck vara högst 1,2 mm på ett lätt lastbilsdäck och ett personbilsdäck och högst 1,5 mm på ett lastbilsdäck. (26.4.1996/304)

38 §
Godkännande av dubbar

1. På bil får användas endast dubbar som är av godkänd typ. Dubb får ha endast en spets och den får inte vara vass eller rörformig. Godkännande av dubb skall sökas hos Bilregistercentralens enhet för fordonsförvaltning.

2. Villkoret för typgodkännande av dubbar är att dubbens statiska dubbkraft, mätt med ett utstick på 1,2 mm, i ett personbilsdäck är högst 120 N och att dubbens massa är högst 1,1 g. På ett lätt lastbilsdäck får ovan nämnda dubbkraft vara högst 180 N och massan högst 2,3 g och på ett lastbilsdäck högst 340 N respektive 3,0 g, mätt med ett utstick på 1,5 mm. Fordonsförvaltningscentralen kan även godkänna ett däck med andra dubbar än de som nämns i detta moment under förutsättning att det slitage som dubbdäcket orsakar på vägbeläggningen inte är större än det slitage som orsakas av ett dubbdäck med dubbar som uppfyller kraven enligt detta moment. (26.4.1996/304)

3. Ministeriet meddelar närmare föreskrifter om mätning av dubbens dubbkraft.

39 § (22.3.2001/280)
Styrmekanism

1. En bil skall ha styrmekanismen på vänstra sidan. En bil som är särskilt konstruerad eller utrustad för väghållning och en bil som används för utdelning av postförsändelser, tidningar och reklam eller för uppsamling och transport av avfall får ha styrmekanismen på bilens högra sida. Om användningssyftet senare ändras behöver styrmekanismen inte flyttas. Styrmekanismen får vara på högra sidan även på en bil som införts till landet som flyttgods från ett land med vänstertrafik, på en bil som erhållits genom arv eller testamente eller skaffats på en tullauktion eller någon annan av staten ordnad auktion, samt om det har förflutit minst 25 år sedan utgången av tillverkningsåret på bilen.

2. En treaxlad boggi på en bil skall ha minst en styrande axel.

3. Styrmekanismen skall motsvara kraven enligt rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om styrinrättningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon 70/311/EEG, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 92/62/EEG och 99/7/EG, eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 79 som motsvarar de nämnda direktiven.

39 a § (30.9.1997/902)
Styrmekanismens uppförande vid sammanstötning

1. Styrmekanismen på ett fordon i kategori M1 och på ett sådant fordon i kategori N1 vars vid registreringen och i användning största tillåtna massa är mindre än 1,5 ton, skall vara EG-godkänd enligt rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om inredningsdetaljer i motorfordon (styrmekanismens uppförande i händelse av en sammanstötning) (74/297/EEG), sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 91/662/EEG eller E-godkänd enligt reglementet nr 12/03.

2. Ett fordon som är EG-godkänt enligt det direktiv som nämns i 58 a § anses uppfylla de krav som anses i 1 mom.

40 § (22.3.2001/280)
Anordning för förhindrande av olovlig användning samt fordonslarm

1. Kravet i 83 b § vägtrafiklagen på att bilar skall vara försedda med en anordning som förhindrar olovlig användning anses vara uppfyllt om bilen är EG-godkänd i enlighet med rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om anordningar för att förhindra obehörigt nyttjande av motorfordon 74/61/EEG, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 95/56/EG, eller E-godkänd i enlighet med en sådan version av reglementet nr 18 som när det gäller nivån på kraven motsvarar kraven i de nämnda direktiven. Ett fordon i kategori M1 skall dessutom vara försett med en i enlighet med nämnda direktiv eller en sådan version av E-reglementet nr 97 som motsvarar det nämnda direktivet godkänd anordning som hindrar körning. Om ett fordon i någon annan kategori är försett med en anordning som hindrar körning, skall också den vara godkänd i enlighet med nämnda direktiv eller E-reglementen.

2. I andra fordon än fordon i kategori M1 och N1 godkänns tändningslås som en anordning för förhindrande av olovlig användning. Om ett dylikt fordon är försett med en skyddsanordning som låser ratten eller växelspaken, skall den uppfylla kraven enligt 1 mom.

3. Om en bil är försedd med fordonslarm, skall bilen vara typgodkänd eller fordonslarmet vara EG-godkänt i enlighet med det i 1 mom. nämnda direktivet eller E-reglementet.

41 § (22.3.2001/280)
Bromsar

1. Bromsarna på fordon i kategori M och N skall motsvara kraven i rådets direktiv 71/320/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bromsutrustning på vissa kategorier av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 74/132/EEG, 75/524/EEG, 79/489/EEG, 85/647/EEG, 88/194/EEG, 91/422/EEG och 98/12/EG, eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 13 som motsvarar de nämnda direktiven, eller i trafikministeriets beslut om bromsanordningar för bilar med tryckluftsbromsar och till dem kopplade släpvagnar (631/1990). En personbil anses motsvara kraven i detta moment också om den är av en sådan typ vars bromsar är E-godkända i enlighet med reglementet nr 13-H.

2. I bromsarna får användas endast sådana reglerings- och säkerhetsanordningar som biltillverkaren ursprungligen har installerat eller som till sin funktion motsvarar de ursprungliga anordningarna eller sådana som tillverkaren enligt sina egna villkor har godkänt för senare installation. Reglerings- och säkerhetsanordningarna får inte äventyra bromsarnas funktion. Ersättningsbromsbelägg anses uppfylla detta krav, om de är e-godkända i enlighet med direktiv 98/12/EG eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 90 som till sin kravnivå motsvarar det nämnda direktivet.

3. Ett fordon i kategori M2, M3, N2 och N3 skall ha låsningsfria bromsar av klass 1 enligt det i 1 mom. nämnda direktivet eller E-reglementet.

4. I en bil som används i hastighetstävlingar och vars motor enligt tävlingsreglerna får trimmas får en parkeringsbroms som fungerar genom mekanisk kraftöverföring när bilen används i tävlingar samt vid färd till och från en tävling eller besiktning ersättas med en av bilens tillverkare för hastighetstävlingar avsedd parkeringsbroms som fungerar genom hydraulisk kraftöverföring. Bilens ersättningsbromsbelägg behöver inte uppfylla de krav som anges i 2 mom.

41 a § (13.4.2000/360)
Förhållandet mellan motoreffekt och massa

Motorfordon skall ha en motoreffekt på minst 5 kW/ton av den största tillåtna totalmassan för fordonskombinationen vid registreringen och ibruktagandet. Motoreffekten skall mätas i enlighet med bestämmelserna i rådets direktiv 80/1269/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motoreffekten hos motorfordon, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 88/195/EEG, 89/491/EEG och 1999/99/EG, eller i enlighet med en sådan version av E-reglementet nr 85 till sin kravnivå motsvarar de krav som anges i de nämnda direktiven.

41 b § (11.7.1997/671)
Massan på drivaxlar

Av massan hos fordon i kategori M2, M3 och N skall minst 25 procent belasta en eller flera drivaxlar.

41 c § (6.9.2001/781)
Vändningsförmåga

En bil skall kunna vända så, att när dess yttersta främre hörn rör sig längs en cirkelbåge med 12,50 meters radie rör sig dess inre sida längs en cirkelbåge med minst 5,30 meters radie.

41 d § (6.9.2001/781)
Det bakre hörnets förskjutning i sidled

1. En lastbils (kategori N2 och N3) karosseri skall vara så dimensionerat att om styranordningen vid start befinner sig i ett läge som beskriver en cirkelbåge med 12,50 meters radie skall det yttersta bakre hörnet inte förskjutas med mer än 0,80 meter utanför det vertikala plan som i längdriktningen bestäms av bilens sida.

2. Ett busskarosseri (kategori M2 och M3) skall vara så dimensionerat att när man med bussen kör rakt in mot en vändcirkel med 12,50 meters radie och börjar köra längs cirkeln förskjutningen av det yttersta bakre hörnet i förhållande till det vertikala plan som bestäms av bussens sida när den körde rakt fram är högst 0,60 meter.

3. För dimensionering av fordon med axellyftanordning skall kravet i 1 mom. också gälla när axeln eller axlarna är i upplyft läge. För fordon i kategori N med lyftbara axlar i upplyft läge eller belastningsbara axlar i avlastat läge skall värdet 0,80 meter ersättas med 1,00 meter.

42 § (22.3.2001/280)
Avgassystem

1. Avgasröret skall vara så placerat, att ingen punkt på det befinner sig farligt nära bränsletanken eller bränsleröret. Om det ovanför avgasgrenröret eller avgasröret finns anordningar som hör till bränslesystemet eller bränslerörsskarvar som är placerade på ett sådant sätt att bränslet vid eventuellt läckage kan droppa eller rinna ned på avgasgrenröret eller avgasröret eller om uppenbar risk för antändning av bränslet annars föreligger, skall avgasgrenröret eller avgasröret förses med ett ändamålsenligt skydd.

2. Avgassystemets mynning skall vara så placerad och riktad att avgaserna inte medför onödig olägenhet för bilens passagerare, fotgängare eller andra vägtrafikanter. Avgasrörets mynning på ett fordon i en annan kategori än M1 och N1 skall vara riktad bakåt eller till vänster. Om ett avgasrör på vänstra sidan eller baktill på vänster sida är riktat mera än 45° åt vänster, skall rörets mynning dessutom vändas så att avgaserna riktas i minst 45° vinkel nedåt från horisontalplanet. På fordon i kategori N2 och N3 får avgasröret vara riktat uppåt, men det skall då nå upp till minst samma nivå som förarhyttens högsta punkt. Avgasrörets mynning får ha en yttre diameter av högst 120 mm eller, om det finns särskilda skäl till det, högst 150 mm.

3. Omkring avgasrörets mynning skall det finnas ett minst 50 mm fritt utrymme på en sträcka av 50 mm, mätt från rörets ända.

43 § (30.9.1997/902)
Bogseringsanordningar

1. En bil skall framtill vara utrustad med en bogseringsanordning eller en fästpunkt för bogseringsstång eller bogserlina. Ett fordon i kategori M1, med undantag av fordon som inte lämpar sig för bogsering av last, skall ha en bogseringsanordning eller fästpunkt även i bakre delen.

2. Bogseringsanordningen eller fästpunkten skall hålla för en drag- och tryckkraft som motsvarar hälften av fordonets största tekniskt tillåtna massa.

3. Bogseringsanordningen eller bogseringsstångens fästpunkt anses uppfylla de krav som nämns i 2 mom., om den överensstämmer med rådets direktiv 77/389/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bogseringsanordningar till motorfordon, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 96/64/EG.

43 a § (11.7.1997/671)
Massan på kopplingspunkten

1. Den största tekniskt tillåtna massan på kopplingspunkten för ett fordon konstruerat för att dra en medelaxelsläpvagn, och med en största tekniskt tillåten massa som dras och som överstiger 3,5 ton, skall uppgå till minst 10 procent av den största tekniskt tillåtna totalmassan för släpfordonet eller till 1 000 kg, varvid det lägre värdet skall tillämpas. Till detta värde läggs, för andra motorfordon än dragfordon, kopplingsanordningens massa, om denna anordning har monterats av tillverkaren, eller kopplingsanordningens största tekniskt tillåtna massa om anordningen inte har monterats av tillverkaren.

2. Den största tekniskt tillåtna massan på kopplingspunkten för ett fordon konstruerat för att dra en medelaxelsläpvagn, och med en största tekniskt tillåten massa som dras och som inte överstiger 3,5 ton, skall uppgå till minst 4 procent av den största tekniskt tillåtna totalmassan för släpfordonet eller till 25 kg, varvid det högre värdet skall tillämpas. Till detta värde läggs, för andra motorfordon än dragfordon, kopplingsanordningens massa, om denna anordning har monterats av tillverkaren, eller kopplingsanordningens största tekniskt tillåtna massa om anordningen inte har monterats av tillverkaren.

43 b § (18.6.1999/754)
Draganordningar

1. Ett fordon i kategori N3 som inte är försett med dragkoppling eller vändskiva för släpvagn skall i bakre delen ha en dragbalk med fäste för dragkrok. Dragbalken skall ha fästhål i enlighet med standarden ISO 3584. En dragbalk är inte obligatorisk på en bil som är försedd med bakgavellyft eller anordning som förhindrar montering av dragkrok.

2. En dragkoppling som är avsedd för att dra en egentlig släpvagn skall befinna sig på bilens längdaxel. En vändskiva som är avsedd för en påhängsvagn skall ha sitt centrum på bilens längdaxel, i bakaxelns eller boggins belastningspunkt eller framför den.

3. Draganordningen för en släpvagn skall fästas säkert vid bilens ram eller vid konstruktioner eller anordningar som fastsatts på denna. En dragkrok för en medelaxelsläpvagn i kategori O1 eller O2 får dock också fästas vid de fästpunkter i bilens karosseri som tillverkaren har angivit. Stöd- och draganordningar får fastsättas i godsflak endast vid lätta tillfälliga lokaltransporter av konstruktionsjärn eller motsvarande långa föremål, varvid fästpunkten får befinna sig bakom bakaxelkonstruktionen.

4. En draganordning som är avsedd för att dra en släpvagn skall uppfylla kraven enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/20/EG om mekaniska kopplingsanordningar för motorfordon och för släpvagnar och deras fastsättande på dessa fordon eller E-reglementet nr 55 och, om det är fråga om en kortkopplingsanordning, E-reglementet nr 102. Ministeriet utfärdar vid behov närmare bestämmelser om hållfasthet och godkännande av dragbalk som är avsedd för fastsättning av dragkoppling.

43 c § (22.3.2001/280)
Främre underkörningsskydd

1. Fordon i kategori N2 och N3 skall vara konstruerade eller utrustade så att de skyddar särskilt fordon i kategori M1 och N1 från underkörning vid en kollision framifrån. Underkörningsskyddet skall motsvara kraven enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/40/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om främre underkörningsskydd för motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 93 som motsvarar det nämnda direktivet.

2. Främre underkörningsskydd krävs dock inte på

a) ett fordon vars karosseri, chassi eller fasta del eller anordning till sin konstruktion och placering uppfyller kraven på främre underkörningsskydd,

b) terrängfordon i kategori N2 och N3, eller

c) ett fordon på vilket främre underkörningsskydd inte kan användas till följd av fordonets användningssyfte.

44 § (22.3.2001/280)
Underkörningsskydd baktill

1. Ett fordon i kategori M och N skall ha en bakre stötfångare eller motsvarande anordning som erbjuder skydd mot underkörning bakifrån i synnerhet för fordon i kategori M1 och N1. Underkörningsskyddet skall motsvara kraven enligt rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tankar för flytande bränsle och bakre underkörningsskydd för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon 70/221/EEG, sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 79/490/EEG, 81/333/EEG och 97/19/EG eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 58 som motsvarar de nämnda direktiven.

2. Underkörningsskydd baktill krävs dock inte på

a) ett fordon vars karosseri, chassi eller fasta del eller anordning till sin konstruktion och placering uppfyller kraven på underkörningsskydd,

b) ett fordon i kategori M1, M2, M3 eller N1, om markfrigången för bakre delen av karosserikonstruktionen är högst 0,55 meter, mätt från vägytan med bilen i obelastat tillstånd över en bredd som inte får vara mera än 0,20 meter smalare än bilens bredd på ett avstånd av högst 0,45 meter från fordonets bakre punkt,

c) en bil som används för dragning av en påhängsvagn,

d) ett fordon i kategori N som är avsett för ett särskilt syfte och som får framföras på väg endast då det flyttas från en arbetsplats till en annan,

e) en bil som är avsedd för transport av trävaror eller långa föremål och som saknar karosseri,

f) terrängfordon i kategori N2 eller N3,

g) en bil som är försedd med andra växelflaksanordningar än stödbensväxelflak, eller

h) någon annan bil där ett underkörningsskydd betydligt försvårar användningen av bilen eller dess anordningar.

45 §
Sidoskydd

1. En bil i kategori N2 och N3 skall vara konstruerad eller utrustad så att risken för att oskyddade trafikanter faller under dess sidor eller hamnar under dess hjul är så liten som möjligt. Sidoskydd skall uppfylla kraven enligt EG-direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om sidoskydd på vissa fordon och släpvagnar till dessa fordon (89/297/EEG) eller E-reglementet nr 73.

2. Om bilens sidor är planerade eller utrustade så att de till följd av sin form och delarnas egenskaper uppfyller kraven enligt det EG-direktiv eller E-reglemente som nämns i 1 mom., kan bilens konstruktion anses ersätta sidoskydd.

3. Särskilt sidoskydd krävs inte

a) på en dragbil för påhängsvagn,

b) på en allhjulsdriven bil i kategori N2G och N3G, inte heller

c) på en bil som är planerad och konstruerad för specialändamål och som i praktiken inte kan utrustas med sidoskydd.

46 § (6.9.2001/781)
Avgasutsläpp från person- och paketbilar

1. Fordon i kategorierna M1 och N1 samt andra bilar försedda med ottomotor som drivs med annat än natur- eller flytgas skall vara EG-godkända enligt rådets direktiv 70/220/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon, sådant det gäller för de olika fordonskategorierna och lyder ändrat genom rådets direktiv 74/290/EEG, 83/351/EEG, 88/76/EEG, 88/436/EEG, 89/458/EEG, 91/441/EEG och 93/59/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/12/EG, 96/69/EG, 98/69/EG, 2001/1/EG och 2001/100/EG samt kommissionens direktiv 77/102/EEG, 78/665/EEG, 89/491/EEG, 96/44/EG, 98/77/EG och 1999/102/EG, eller godkända enligt en sådan version av E-reglementet nr 49 eller nr 83 som till sin kravnivå motsvarar de krav som anges i de nämnda direktiven. (13.6.2002/511)

1 mom. har ändrats genom F 511/2002, som trädde i kraft 30.6.2002 med de undantag som föreskrivs i ikraftträdelsebestämmelse. Se ikraftträdelsebestämmelsen.

2. Fordon i kategorierna M1 och N1 anses också uppfylla de krav som avses i 1 mom., om fordonets motor är EG-godkänd enligt rådets direktiv 88/77/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller motorgas vilka används i fordon, sådant det gäller för de olika fordonskategorierna och lyder ändrat genom rådets direktiv 91/542/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/1/EG och 1999/96/EG samt kommissionens direktiv 2001/27/EG, eller godkänd enligt en sådan version av E-reglementet nr 49 som till sin kravnivå motsvarar de krav som anges i de nämnda direktiven.

47 § (18.6.1999/754)

47 § har upphävts genom F 18.6.1999/754.

48 § (6.9.2001/781)
Avgasutsläpp från tunga diesel- och ottomotorer

1. En dieselmotor och en ottomotor driven med natur- eller flytgas i ett fordon i kategori M2, M3, N2 och N3 skall vara EG-godkända enligt rådets direktiv 88/77/EEG, sådant det gäller för de olika fordonskategorierna och lyder ändrat genom rådets direktiv 91/542/EEG och genom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/1/EG och 1999/96/EG samt kommissionens direktiv 2001/27/EG, eller godkända enligt en sådan version av E-reglementet nr 49 som till sin kravnivå motsvarar de krav som anges i de nämnda direktiven.

2. Ett fordon i kategori M2 och N2 anses motsvara de krav som avses i 1 mom. också om det är typgodkänt enligt 46 §.

3. Om motorn till ett motorredskap som byggts på ett bilunderrede inte typgodkänts i enlighet med 1 mom., skall motorn vara EG-godkänd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 2001/63/EG. (13.6.2002/511)

3 mom. har ändrats genom F 511/2002, som trädde i kraft 30.6.2002

4. En motor i ett miljövänligare fordon skall vara EG-godkänd enligt rådets direktiv 88/77/EEG, sådant det gäller för de olika fordonskategorierna och lyder ändrat genom direktiven 1999/96/EG och 2001/27/EG.

49 § (15.6.2000/563)
Rök från dieselmotorer

En bils dieselmotor skall beträffande den synliga röken uppfylla kraven i rådets direktiv 72/306/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av föroreningar från dieselbränsle som används i fordon, sådana dessa krav gäller för de olika fordonskategorierna och lyder ändrade genom kommissionens direktiv 89/491/EEG och 97/20/EG, eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 24 som till sin kravnivå motsvarar de krav som anges i de nämnda direktiven.

50 § (18.12.1998/1037)
Ersättningskatalysator

1. En ersättningskatalysator som är avsedd att användas i fordon i kategori M1 och N1 som inte är utrustade med system för omborddiagnos (OBD) skall vara EG-godkänd enligt rådets direktiv 70/220/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 98/77/EG, eller E-godkänt i enlighet med reglementet nr 103.

2. I en bil som används i hastighetstävlingar och vars motor enligt tävlingsreglerna får trimmas, behöver inte ersättningskatalysatorn uppfylla kraven i 1 mom. när bilen används i tävlingar samt vid färd till och från en tävling eller besiktning.

51 § (20.5.1996/338)

51 § har upphävts genom F 20.5.1996/338.

52 § (20.5.1996/338)

52 § har upphävts genom F 20.5.1996/338.

53 § (5.12.1996/965)
Avvikelser från utsläppsbegränsningar angående vissa bilgrupper

Bestämmelserna i 46-49 § tillämpas inte på

a) bilar som skall exportregistreras, när avsikten är att exportera dem för registrering i ett annat land än ett sådant som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat), eller

b) en personbil som används i hastighetstävlingar och vars motor enligt tävlingsreglerna får trimmas, när bilen används i tävlingar samt vid färd till och från en tävling eller besiktning.

53 a § (13.4.2000/360)
Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning

Om i sådan till konsumenter riktad reklam eller motsvarande som gäller fordon i kategori M1 eller i tekniska uppgifter om fordonet meddelas bilens koldioxidutsläpp eller bränsleförbrukning, skall åtminstone det sammanlagda värdet för körning i stadstrafik och i trafik utanför tätort meddelas. Utsläppen (g/km) eller förbrukningen (l/100 km) meddelas uppmätta i enlighet med rådets direktiv 80/1268/EEG om motorfordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 89/491/EEG, 93/116/EEG och 1999/100/EG, eller i enlighet med en sådan version av E-reglementet nr 101 som till sin kravnivå motsvarar de krav som anges i de nämnda direktiven.

53 b § (13.4.2000/360)
Upplysning om effekt

Om motoreffekten anges i sådan till konsumenter riktad reklam eller motsvarande som gäller bilar med förbränningsmotor eller i tekniska uppgifter om bilarna, skall denna uttryckas som motorns nettoeffekt uppmätt i enlighet med rådets direktiv 80/1269/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motoreffekten hos motorfordon, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 88/195/EEG, 89/491/EEG, 97/21/EG och 1999/99/EG, eller i enlighet med en sådan version av E-reglementet nr 85 som till sin kravnivå motsvarar de krav som anges i de nämnda direktiven.

54 § (4.9.1998/665)
Bullerbegränsning

1. Ett fordon i kategori M och N med förbränningsmotor skall ha sådana ljuddämpare, att insugnings- eller avloppsljudet från den motor som används vid körning inte i störande grad överröstar något annat ljud som fordonet i normal drift förorsakar. Fordonet skall vara EG-godkänt enligt rådets direktiv 70/157/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudnivå och avgassystemet för motorfordon, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 73/350/EEG, 81/334/EEG, 84/372/EEG, 89/491/EEG, 96/20/EG och 1999/101/EG samt genom rådets direktiv 77/212/EEG, 84/424/EEG och 92/97/EEG, eller godkänt enligt en sådan version av E-reglementet nr 51 som till sin kravnivå motsvarar de krav som anges i de nämnda direktiven. (13.4.2000/360)

2. Ersättningsljuddämparen skall vara e-godkänd i enlighet med det direktiv som nämns i 1 mom. eller E-godkänd i enlighet med reglementet nr 59. Ersättningsljuddämpare som tillverkats i EES-staterna och som uppfyller de krav som föreskrivs i dessa stater anses motsvara kraven i detta moment, fastän de inte skulle vara försedda med en märkning som visar att de är E-godkända.

55 §
Hastighetsbegränsare

1. En buss i kategori M3 med en totalmassa som är större än 10 ton och en bil i kategori N3 skall vara försedd med hastighetsbegränsare, som på en buss i kategori M3 skall vara inställd så att den begränsar hastigheten till högst 100 km/h och på en bil i kategori N3, till högst 85 km/h. Hastighetsbegränsaren skall motsvara kraven enligt EG-direktivet 92/24/EEG eller kraven enligt E-reglementet nr 89.

2. Hastighetsbegränsare krävs inte för

a) militärfordon,

b) räddningsbil,

c) polisbil,

d) buss i kategori M3 som används endast i tätortstrafik, eller

e) bil, vars hastighet inte på grund av dess konstruktion kan överstiga de värden som nämns i 1 mom.

3. Om montering och reparering av hastighetsbegränsare stadgas särskilt.

56 § (22.3.2001/280)
Radiostörningar och elektromagnetisk kompatibilitet

Både en bil med ottomotor och en bil med dieselmotor skall motsvara kraven enligt rådets direktiv gällande radiostörningar som orsakas av fordon och om elektromagnetisk kompatibilitet 72/245/EEG, sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 89/491/EEG och 95/54/EG, eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 10 som motsvarar de nämnda direktiven.

57 § (22.3.2001/280)
Bränsletank

1. Bränsletanken och dess placering i fordon i kategori M och N skall motsvara kraven enligt direktivet 70/221/EEG, sådant detta direktiv lyder ändrat genom kommissionens direktiv 97/19/EG, och bränsletanken i fordon i kategori M1 skall uppfylla kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 34 som motsvarar de nämnda direktiven. Bränsletankar av plast skall uppfylla kraven enligt det nämnda direktivet 70/221/EEG, sådant detta direktiv lyder ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/8/EG. På husbilar, ambulanser och likbilar är ändring av dragningen och längden på tankningsröret och omplacering av den inre tanken tillåten.

2. Om bränsletankens volym är större än 800 liter, skall på den tillämpas vad som bestäms om behållare som är avsedda för transport av farliga ämnen.

58 §
Stänkskärmar och -skydd

1. En bil skall vara försedd med stänkskärmar på varje hjul. En särskild stänkskärm krävs inte, om karosseriet eller flakbottnet utrustat med behövliga hjälpanordningar utgör ett sådant skydd mot stänk som motsvarar bestämmelser i denna paragraf.

2. Stänkskärmar på en bil i kategori M1 skall vara EG-godkända enligt EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om hjulskydd på motorfordon (78/549/ EEG), sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 94/78/EG. En bil i någon annan kategori än M1 skall uppfylla kraven i 3-5 mom. (7.6.1995/849)

3. Stänkskärmar skall vara utformade så att de täcker hela däcksbredden eller den sammanlagda bredden i fråga om dubbelmonterade däck ,framme i en vinkel på minst 30 framåt och bakom på en bil i kategori N1 50 och på andra bilar minst 90 bakåt från ett vertikalt plan som löper genom hjulets axel. Stänkskärmarna skall sträcka sig bakåt från det vertikala plan som går genom hjulets axel så att stänkskärmarnas bakre del när bilen är olastad når minst till ett horisontalplan som ligger 150 mm ovanför hjulets axel. Ytterligare skall skärningspunkten mellan stänkskärmens kant och nämnda horisontalplan ligga utanför däckets symmetrilängdplan, eller i fråga om parhjul utanför det yttersta däckets symmetrilängdplan.

4. Stänkskärmens profil skall vara rännformad så att rännans djup mätt ovanför axeln är minst 30 mm. Rännformen får minskas i riktning mot de vinklar som nämns i 3 mom.

5. Stänkskärmens avstånd från axeln får inte mellan de vinklar som nämns i 3 mom. vara större än däckets diameter.

6. På en bil i kategori N2 eller N3 skall bakhjulens stänkskärmar vara försedda med stänkskydd som har samma bredd som stänkskärmarna och som är placerade på ett avstånd som inte är större än 1,2 meter från hjulaxeln. Avståndet från stänkskyddens nedre kant till marken då bilen är olastad får vara högst en fjärdedel av nämnda avstånd, om inte bilens och fjädringens konstruktion förutsätter annat. Stänkskyddden på en bil i kategori N2 vars egenmassa är större än 7,5 ton, och stänkskydden på en bil i kategori N3 vilka uppfyller kraven enligt EG-direktivet (91/226/EEG), anses motsvara kraven i detta moment.

58 a § (22.3.2001/280)
Skydd för förare och passagerare vid en frontalkollision

Ett fordon i kategori M1 vars totalmassa är högst 2,5 ton skall för att skydda de personer som befinner sig i bilen vid en kollision framifrån vara EG-godkänt enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/79/EG om skydd av förare och passagerare i motorfordon vid frontalkollision, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 1999/98/EG, eller E-godkänt i enlighet med en sådan version av reglementet nr 94 som när det gäller nivån på kraven motsvarar kraven i de nämnda direktiven. Detta krav gäller dock inte fordon som tillverkas i flera etapper och som inte tillverkas i större antal än upp till det takvärde för små serier som bestäms i bilaga XII till direktiv 70/156/EEG.

58 b § (22.3.2001/280)
Skydd för passagerare vid en sidokollision

Ett fordon i kategori M1 och N1 i vilket R-punkten för det lägsta sätet befinner sig högst 700 mm över marknivå, skall för att skydda de personer som befinner sig i bilen vid en kollision från sidan vara EG-godkänt enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/27/EG om skydd för passagerare i motorfordon vid sidokollision eller E-godkänt i enlighet med en sådan version av reglementet nr 95 som när det gäller nivån på kraven motsvarar kraven i det nämnda direktivet. Detta krav gäller dock inte fordon som tillverkas i flera etapper och som inte tillverkas i större antal än upp till det takvärde för små serier som bestäms i bilaga XII till direktiv 70/156/EEG.

59 § (6.9.2001/781)
Gångjärn och lås samt fotsteg

På en bil i kategori M1 och N skall sidodörrars gångjärn och lås samt fotsteg vara EG-godkända enligt EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om dörrar på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon 70/387/EEG, sådant det gäller för de olika fordonskategorierna och lyder ändrat genom kommissionens direktiv 98/90/EG och 2001/31/EG, eller godkända i enlighet med en sådan version av E-reglementet nr 11 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

60 § (22.3.2001/280)
Hur sätena skall vara fästa

1. Fäst- och regleringsanordningar på säten i ett fordon i kategori M och N skall vara EG-godkända enligt rådets direktiv 74/408/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om inredningsdetaljer i motorfordon (hållfastheten hos sätena och fästanordningarna för dessa), sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 81/577/EEG och 96/37/EG, eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 17 som motsvarar de nämnda direktiven, eller när det är fråga om fordon i kategori M2 eller M3, enligt en sådan version av E-reglementet nr 80 som motsvarar de nämnda direktiven. På begäran av fordonstillverkaren kan fäst- och regleringsanordningarna på säten i fordon i kategori M2 godkännas i enlighet med reglementet nr 17/06. Hopfällbara samt sido- eller bakåtriktade säten behöver inte uppfylla kraven i nämnda direktiv eller reglemente.

2. I ett fordon som byggts om från ett fordon i kategori N1 till ett fordon i kategori M1 samt i fordon i kategori M2 och M3 anses fäst- och regleringsanordningarna på sätena uppfylla kraven i 1 mom., om anordningarna i fråga motsvarar kraven i det direktiv eller E-reglemente som nämns i 1 mom.

61 §
Sittplatser

1. Vid beräkningen av antalet sittplatser i en bil skall för varje person reserveras en sittyta av minst 400 mm x 400 mm och, på en höjd av 500 mm från sätet, ett skulderutrymme som har en bredd som är minst 400 mm. Sätets bredd mäts på ett avstånd av 100 mm och skulderutrymmets bredd på ett avstånd av 50 mm från motsvarande ställe på ryggstödet.

2. Med avvikelse från vad som stadgas i 1 mom. anses baksätet räcka till för tre personer, om sittytans bredd, mätt i enlighet med 1 mom., är minst 1100 mm och skulderutrymmets bredd minst 1200 mm.

3. Den fria höjden, när den mäts från ytan av ett belastat säte i ryggstödets riktning och på ett avstånd av 100 mm från detta, skall vara minst 850 mm. Sätets ryggstöd skall vara minst 500 mm högt.

4. För en bils originalsäten får dock inte inom ramen för de mått som anges i denna paragraf godkännas flera sittplatser än vad biltillverkaren har avsett.

5. Om sätena i en husbil inte uppfyller stadgandena i denna paragraf, skall de uppfylla de bestämmelser om säten i husbil som har utfärdats särskilt.

6. Med hopfällbart säte avses ett extrasäte som är avsett för tillfälligt bruk och som i normala fall är uppfällt. (11.7.1997/671)

62 § (4.5.2000/415)
Passagerarutrymme i förarhytt på bil i kategori N

1. I denna paragraf avses med förarhytt ett sådant sammanhängande utrymme i fordonskarosseriet som planerats och utrustats för förare och passagerare och inte är avsett för varutransport. Förarhytten på en bil kategori N2 och N3 skall ha en bakre vägg av samma bredd och höjd som förarhytten. Avståndet till den bakre väggen från rattens mittpunkt, skall, när ratten är i sin bakersta position och när avståndet mäts i bilens längdriktning bakåt, vara högst 2500 mm.

2. Förarhytten på en bil i kategori N1 och N2 får utöver förarsätet förses med sittplatser för högst två personer. Sittplatserna skall placeras bredvid förarsätet. Förarhytten anses ha platser för två personer utöver föraren, om avståndet från styraxelns förlängning längs sätets mittlinje till högra dörren eller väggen är minst 1100 mm.

3. Förarhytten på en bil i kategori N3 får utöver förarsätet förses med sittplatser för högst tre personer. Sittplatserna skall vara placerade bredvid förarsätet. Förarhytten anses ha platser för två personer utöver föraren, om avståndet från styraxelns förlängning längs sätets mittlinje till högra dörren eller väggen är minst 1100 mm, och för tre personer, om avståndet från styraxelns förlängning längs sätets mittlinje till högra dörren eller väggen är minst 1500 mm.

4. Förarhytten på en skollastbil och ett fordon i kategori N3 får bakom förarsätet och de bredvidliggande sätena förses med tilläggssäten för högst fyra personer. Passagen från sätena ut ur fordonet måste vara fri eller de framförvarande sätena lätt kunna vikas undan, så att det bildas fri passage till någon av dörrarna. I förarhytten på ett fordon i kategori N3 får utöver förarsätet finnas sittplatser för högst sex personer.

5. En sittplats anses vara placerad bakom förarsätet i förarhytten, om avståndet i bilens längdriktning från föreningspunkten mellan sitsen och ryggstödet på förarsätet till föreningspunkten mellan sitsen och ryggstödet på den bakom förarsätet placerade sittplatsen överstiger 400 mm när förarsätet är tillbakaskjutet till den bakersta position som det enligt tillverkaren får inta under körning.

6. Dimensioneringen av sittplatserna bakom förarsätet i en skollastbil får avvika från bestämmelserna i 61 §.

7. Fäst- och regleringsanordningarna på sätena bakom förarsätet i en skollastbil och i ett fordon i kategori N3 skall motsvara kraven i 60 § och bilbältenas fästpunkter skall motsvara kraven i 64 a §.

63 § (18.6.1999/754)
Säten i lastutrymmet på bilar i kategori N

1. I ett täckt lastutrymme eller en täckt avdelning av lastutrymmet på ett fordon i kategori N1 får säten installeras på de villkor som anges i 24 § bilskattelagen, med beaktande av begränsningarna enligt 2 mom. punkterna b–d. I lastutrymmet på en till kategori N1 hörande bil avsedd för två ändamål får med avvikelse från vad som anges ovan installeras säten som i fråga om kraven beträffande montering av säten, bilbältesutrustning och fästpunkter för bilbälten samt huvudstöd uppfyller kraven för bilar i kategori M1.

2. I ett täckt lastutrymme eller en täckt avdelning av lastutrymmet på ett fordon i kategori N2 eller N3 får säten installeras på följande villkor:

a) säten får installeras inom ramen för fordonets bärförmåga, varvid fordonet får ha plats för högst åtta personer utöver föraren,

b) sätenas och ryggstödens tjocklek får vara högst 50 mm,

c) sätena skall med gångjärn i sitsens bakre kant fastmonteras i lastutrymmets yttereller mellanvägg på sådant sätt att de kan fällas upp och låsas i uppfällt läge och att de inte i detta läge väsentligt minskar det för godstransport avsedda utrymmet, och

d) varje karosseriavdelning som har sittplatser skall ha två separata dörrar som kan öppnas från insidan, eller alternativt en sådan dörr och en taklucka som lämpar sig som nödutgång eller ett fönster som lätt kan lösgöras eller krossas och som lämpar sig som nödutgång.

3. I ett fordon i kategori N2 eller N3 får på följande villkor installeras bänkar, som fästs stadigt vid lastflaket eller karosseriet:

a) sittplatser får finnas inom ramen för fordonets bärförmåga,

b) tjockleken på säten och ryggstöd, om sådana finns, får vara högst 50 mm,

c) för varje person skall det finnas ett flakutrymme på 400 mm x 700 mm, och

d) om lastutrymmet är öppet, skall det förses med tillräckligt höga och stadiga stängsel, och om lastutrymmet är täckt, skall det ha ändamålsenliga nödutgångar.

4. I lastutrymmet på ett fordon i kategori N får inte installeras andra eller andra slags permanenta eller tillfälliga säten eller för installering av sådana avsedda anordningar än vad som nämns i denna paragraf.

64 § (14.9.2000/790)
Bilbälten

1. I ett fordon i kategori M och N skall alla framåt- eller bakåtriktade säten vara försedda med lättåtkomliga bilbälten. Bilbälte krävs dock inte för

a) hopfällbara säten,

b) säten som är avsedda att användas endast då fordonet står stilla, och

c) säten i ett sådant fordon i kategori M2 eller M3 som är avsett för användning i stadstrafik och som har platser för stående passagerare.

2. Bilbältestypen för varje säte och varje fordonskategori skall uppfylla kraven enligt bilaga XV till rådets direktiv 77/541/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bilbälten och fasthållningsanordningar, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 81/576/EEG och kommissionens direktiv 82/319/EEG, 90/628/EEG, 96/36/EG och 2000/3/EG. Fasthållningsanordningarna i fordonet skall vara godkända i enlighet med de nämnda direktiven eller bilbältena motsvara kraven i de nämnda direktiven eller i en sådan version av E-reglementet nr 16 som till sin kravnivå motsvarar bestämmelserna i direktiven.

64 a § (22.3.2001/280)
Bilbältenas fästpunkter

1. Antalet fästpunkter för bilbältena för varje säte i varje fordonskategori skall motsvara kraven enligt rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om förankring av bilbälten i motorfordon 76/115/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 81/575/EEG och kommissionens direktiv 82/318/EEG, 90/629/EEG och 96/38/EEG, eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 14 som motsvarar de nämnda direktiven.

2. Med undantag av fästpunkterna för andra säten än framsäten i ett fordon som byggts om från ett fordon i kategori N1 till ett fordon i kategori M1 samt i fordon i kategori M2 och M3 skall fästpunkterna motsvara kraven i det i 1 mom. Nämnda direktivet eller E-reglementet.

64 b § (14.9.2000/790)
Varning för krockkudde

På ett passagerarsäte som är försett med krockkudde skall finnas en varning för användning av en bakåtriktad barnstol i detta säte. Ett varningsmärke i form av en bildsymbol som eventuellt innehåller en förklarande text skall anbringas på ett sådant sätt att det är outplånligt och väl synligt när en bakåtriktad barnstol skall monteras på sätet i fråga. Ifall varningen inte syns när dörren är stängd skall en permanent märkning med uppgift om att passagerarsätet är utrustat med krockkudde vara synlig. Något varningsmärke krävs dock inte, om fordonet är utrustat med en sådan anordning som genast registrerar närvaron av en barnstol och säkerställer att krockkudden inte utlöses då en barnstol är monterad. Varningsmärkningen gällande krockkudde skall i enlighet med direktiv 2000/3/EG också finnas på fasthållningsanordningar för barn.

65 § (22.3.2001/280)
Skyddsanordningar för barn

1. Som en barnstol eller någon annan för barn och för den som är kortare än 150 cm avsedd skyddsanordning enligt 88 § 3 och 4 mom. vägtrafiklagen godkänns en barnstol, bälteskudde eller annan skyddsanordning som överensstämmer med direktivet 2000/3/EG eller E-reglementet nr 44/03, eller alternativt en barnstol, bälteskudde eller annan skyddsanordning som lagligen framställs eller marknadsförs i Europeiska unionens medlemsstater eller EES-stater, och vilken motsvarar säkerhetsnivån enligt det nämnda direktivet eller E-reglementet. Om en skyddsanordning för barn inte har godkänts enligt det nämnda direktivet eller E-reglementet, skall en tillförlitlig utredning över att produkten uppfyller kraven tillställas Fordonsförvaltningscentralen innan produkten tas i bruk, säljs eller överlåts på annat sätt.

2. Som barnstol eller någon annan skyddsanordning godkänns också en skyddsanordning som formgivits och utrustats individuellt på det sätt som persons sjukdom eller handikapp förutsätter och som har tillverkats i ett enskilt exemplar, samt en skyddsanordning som formgivits och utrustats så att två eller flera personer kan sitta på den samtidigt.

66 § (22.3.2001/280)
Huvudstöd

Ett fordon i kategori M1, ett fordon i kategori M2 vars vid registreringen och i användning största tillåtna massa är högst 3,5 ton och ett fordon i kategori N1 skall för förarsätet och för framsätet ytterst till höger ha ett huvudstöd som utgör en del av ryggstödet, eller ett separat huvudstöd. Fordonet skall vara EG-godkänt enligt det direktiv eller E-reglemente som nämns i 60 §, sätet skall vara EG-godkänt enligt det nämnda direktivet eller E-godkänt enligt en sådan version av reglementet nr 25 som motsvarar det nämnda direktivet, eller huvudstödet skall vara e-godkänt enligt rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om huvudstöd på säten i motorfordon 78/932/EEG eller E-godkänt enligt det nämnda reglementet.

67 § (22.3.2001/280)
Inredning

Placeringen av anordningarna i förarhytten och passagerarutrymmet samt avrundningen och stoppningen av manöverorgan, strömbrytare och andra inredningsdelar i ett fordon i kategori M1 skall vara EG-godkända enligt rådets direktiv 74/60/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om inredningsdetaljer i motorfordon (passagerarutrymmets inre delar frånsett inre backspeglar, manöverorganens utformning, taket eller det öppningsbara taket, ryggstödet och sätenas baksida), sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 78/632/EEG, eller E-godkända enligt en sådan version av reglementet nr 21 som när det gäller nivån på kraven motsvarar kraven i de nämnda direktiven. Elstyrda fönster, takluckor och skiljeväggar i fordon i kategori M1 skall vara godkända enligt det nämnda direktivet 74/60/EEG, sådant det lyder ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/4/EG.

68 § (5.6.2002/463)
Vindrutan och övriga rutor

1. Bilens vindruta skall vara av laminerat glas.

2. Vindrutan och övriga rutor skall vara av säkerhetsglas eller av annat sådant material så att det uppstår så litet vassa kanter som möjligt om glaset krossas. Vindrutan och övriga rutor skall motsvara kraven enligt rådets direktiv 92/22/EEG om säkerhetsglas och glasmaterial på motorfordon och släpvagnar till dessa, sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 2001/92/EG, eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 43 som motsvarar kraven enligt de nämnda direktiven.

68 a § (5.6.2002/463)
Värmesystem

1. I fordon i kategori M och N skall finnas ett värmesystem för passagerarutrymmet som motsvarar kraven enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/56/EG om värmesystem för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, om ändring av rådets direktiv 70/156/EEG och om upphävande av rådets direktiv 78/548/EEG.

2. Bilens förbränningsvärmare skall motsvara kraven enligt det direktiv som avses i 1 mom.

69 § (7.6.1995/849)
Avfrostnings- och avimningsanordningar

En bil skall ha en anordning för avlägsnande av frost från vindrutans utsida och imma från vindrutans insida. På en bil i kategori M1 skall avfrostnings- och avimningsanordningen vara testad vid en temperatur av -18 ± 3°C och vara godkänd enligt EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om avfrostning och avimning av glasrutor i motorfordon (78/317/EEG).

70 § (7.6.1995/849)
Vindrutetorkare och -spolare

En bil skall ha en maskinell vindrutetorkare och vindrutespolare. I en bil i kategori M1 skall vindrutetorkaren och vindrutespolaren vara godkänd enligt EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om torkar- och spolarsystem för motorfordon (78/318/EEG), sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 94/68/EG. Vindrutespolarens spolvätskebehållare i en buss i kategori M2 och M3 skall rymma minst fem liter vätska.

71 § (22.3.2001/280)
Obligatoriska och tillåtna strålkastare, lyktor och reflektorer

1. Ett fordon i kategori M och N skall ha följande strålkastare, lyktor och reflektorer:

a) helljus- och halvljusstrålkastare,

b) körriktningsvisare och koppling av dem som varningsblinker,

c) bromslyktor och i ett fordon i kategori M1 mittbromslyktor,

d) en lykta för bakre registreringsskylt,

e) främre och bakre positionslyktor,

f) röda reflektorer baktill,

g) sidoreflektorer, om bilens längd är större än 6,00 meter,

h) sidolyktor, om bilens längd är större än 6,00 meter, dock inte i fråga om dragbil för påhängsvagn,

i) en eller flera dimbaklyktor,

j) en eller flera backningsstrålkastare,

k) konturlyktor, om bilens bredd är större än 2,10 meter; konturlyktor som syns bakåt krävs dock inte på en dragbil för påhängsvagn,

l) en igenkänningslykta som anger fordonsslaget när det är fråga om ett fordon i kategori M1 som används i taxitrafik,

m) en belyst skylt som visar åtminstone bestämmelseorten och som finns framtill på fordonet när det är fråga om ett fordon i kategori M2 eller M3 som används i kollektivtrafik; när det är fråga om en bil som används i lokal- och närtrafik räcker det med en belyst skylt som visar linjenumret och som då bör finnas även baktill,

n) en blinkande orangegul varningslykta när det är fråga om en bogserbil, en bil som används för väghållning eller en mjölkbil som måste stannas på vägens vänstra sida,

o) en blinkande blå varningslykta när det är fråga om en bil som används som utryckningsfordon, och

p) orangegula reflektorer som är synliga åt sidorna för markering av en konstruktion eller anordning som är smalare än bilen i övrigt och som skjuter ut utanför bilens främre del eller över en meter utanför bilens bakre del.

2. Utöver vad som bestäms i 1 mom. får ett fordon ha följande strålkastare, lyktor och reflektorer:

a) extra helljusstrålkastare,

b) högt placerade extra helljus- och halvljusstrålkastare och körriktningsvisare samt extra främre positionslyktor när det är fråga om en bil som plogar en väg,

c) främre dimstrålkastare,

d) parkeringslyktor, om bilens längd är högst 6,00 meter och bredd högst 2,00 meter,

e) sidoreflektorer, om bilens längd är högst 6,00 meter,

f) sidolyktor, om bilens längd är högst 6,00 meter,

g) främre reflektorer,

h) konturlyktor när det gäller en bil vars bredd är minst 1,80 meter och högst 2,10 meter; när det är fråga om dragbilar till påhängsvagnar får sådana lyktor finnas bakom förarhytten,

i) en upptill monterad mittbromslykta när det gäller andra fordon än fordon i kategori M1,

j) varsellyktor,

k) en polisbil och en bil som används för polisens tjänsteuppdrag kan ha en belyst blå skylt med texten "POLIISI" eller "POLIS" på karosseriets eller förarhyttens tak samt en blinkande blå varningslykta och högst en framåtriktad blinkande röd stoppsignallykta,

l) blinkande orangegul varningslykta när det är fråga om en bil som används som utryckningsfordon, en bil som används för arbete på eller bredvid vägen, en vägservicebil som nämns i 90 § och på grund av något särskilt skäl, med tillstånd av fordonsförvaltningscentralen, också när det är fråga om någon annan bil,

m) en igenkänningslykta som anger fordonsslaget när det är fråga om en vägservicebil,

n) arbets- och hjälpstrålkastare som är nödvändiga för lastning och lossning eller annan användning av fordonet, när det är fråga om ett fordon i kategori N och när det är fråga om en räddningsbil, ambulans och servicebil samt en bil som används för polisens tjänsteuppdrag i kategori M,

o) lyktor som när det är fråga om ett fordon i kategori N2 och N3 belyser en skylt som anger namnet på transportidkaren, transportköparen eller bilens ägare eller namnen på linjens yttersta bestämmelseorter samt på ett för tillståndspliktig persontrafik använt fordon i kategori M2 och M3 lyktor som belyser en skylt på fordonets sida som visar numret på linjen samt en skylt framtill som anger att fordonet är fullbelagt,

p) reflekterande bandliknande markeringar eller konturmarkeringar och reklam som syns åt sidan och bakåt när det är fråga om fordon i kategori M2, M3, N2 och N3, och

q) separat föreskrivna lyktor och reflektorer på en bil som används för specialtransport eller på dess last.

3. Strålkastare, lyktor och reflektorer som avses i 1 mom. a–k punkten och 2 mom. a–j punkten skall, i fråga om färg, typ, antal, placering, synbarhet, inriktning samt sina kopplingar och kraven på funktionskontrollanordningar, med undantag av vad som bestäms i 4 mom. motsvara kraven i rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om montering av belysning och ljussignalanordningar på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon 76/756/EEG, sådana dessa krav lyder ändrade genom rådets direktiv 83/276/EEG och kommissionens direktiv 80/233/EEG, 82/244/EEG, 84/8/EEG, 89/278/EEG, 91/663/EEG och 97/28/EG, eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 48 som motsvarar de nämnda direktiven. Kraven i ovan nämnda direktiv och reglemente tillämpas även vid bestämning av färg, placering, synbarhet och inriktning i fråga om andra strålkastare, lyktor och reflektorer.

4. När det är fråga om en bil som används för snöplogning, får extra halvljus- och helljusstrålkastare, extra körriktningsvisare och främre extra positionslyktor monteras på en höjd som är motiverad av förhållandena, men halvljusstrålkastarna skall dock vara riktade så, att de inte i onödan stör mötande förare. Strömkretsen för de extra halvljusstrålkastarna skall ha en avbrytare placerad på en sådan plats att det är omöjligt att under färd koppla om de egentliga halvljusstrålkastarna till de extra halvljusstrålkastarna eller tvärtom.

72 § (23.12.1999/1243)
Halvljus- och helljusstrålkastare

Halvljusstrålkastare skall vara avsedda för högertrafik. Halvljus- och helljusstrålkastare skall vara e-godkända i enlighet med rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motorfordonsstrålkastare för helljus och/eller halvljus och ljuskällor (glödlampor och andra) för användning i ljusanordningar godkända för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon 76/761/EEG, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 89/517/EEG och 1999/17/EG, eller alternativt godkända i enlighet med en sådan version av E-reglementet nr 1, 5, 8, 20, 31 eller 98 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven. En glödlampa som används i halvljus- och helljusstrålkastare skall vara avsedd för en sådan strålkastare och e-godkänd enligt nämnda direktiv eller alternativt godkänd i enlighet med en sådan version av E-reglementet nr 2, 8, 20, 37 eller 99 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven. Den sammanlagda ljuseffekten för helljusstrålkastare som kan kopplas på samtidigt får inte överstiga 225 000 candela, varvid summan av de referenstal som anges på helljusstrålkastare som kan kopplas på samtidigt inte överstiger värdet 75.

73 § (23.12.1999/1243)
Körriktningsvisare

Körriktningsvisarna skall vara e-godkända i enlighet med EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om körriktningsvisare för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon 76/759/EEG, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 89/277/EEG och 1999/15/EG, eller godkända i enlighet med en sådan version av E-reglementet nr 6 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

74 § (22.3.2001/280)
Bromslyktor

Bromslyktorna skall vara e-godkända i enlighet med rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om breddmarkeringslyktor, främre positionslyktor, bakre positionslyktor, stopplyktor, varsellyktor och sidolyktor på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon 76/758/EEG, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 89/516/EEG och 97/30/EG, eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 7 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

75 § (30.9.1997/902)
Lykta för bakre registreringsskylt

En lykta för den bakre registreringsskylten skall vara e-godkänd i enlighet med rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bakre skyltlyktor för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (76/760/EEG), sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 97/31/EG, eller E-godkänd i enlighet med reglementet nr 4.

76 §
Främre och bakre positionslyktor

I fråga om de främre och bakre positionslyktorna tillämpas vad som 74 § 1 mom. stadgar om bromslyktor.

77 § (22.3.2001/280)
Reflektorer

1. Reflektorerna skall vara e-godkända i enlighet med rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om reflexanordningar på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon 76/757/EEG, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 97/29/EEG, eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 3 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

2. Framåtriktade reflektorer skall vara vita, sidoriktade orangegula och bakåtriktade röda. Reflektorerna får inte vara triangelformade.

78 § (23.12.1999/1243)
Dimbaklykta

En dimbaklykta skall vara e-godkänd i enlighet med EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om dimbaklyktor för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon 77/538/EEG, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 89/518/EEG och 1999/14/EG, eller godkänd i enlighet med en sådan version av E-reglementet nr 38 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

79 § (30.9.1997/902)
Backningsstrålkastare

En backningsstrålkastare skall vara e-godkänd i enlighet med rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om backningsstrålkastare till motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (77/539/EEG), sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 97/32/EG, eller E-godkänd i enlighet med reglementet nr 23.

80 §
Konturlyktor

I fråga om konturlyktor tillämpas vad som 74 § 1 mom. stadgar om bromslyktor.

81 §
Taxiljus

En personbil som får användas i tillståndspliktig personbeställningstrafik utan särskilda begränsningar angående transportens art, skall vara försedd på taket med en lykta som är ca 300 mm bred och 115 mm hög och som avger gult ljus i alla riktningar och som framtill eller framtill och baktill har texten "TAKSI" eller "TAXI" skriven i svart. Lyktan får monteras på mitten av bilen eller på bilens vänstra sida på ett avstånd av minst 0,15 meter från bilens sida. På lyktan får med svarta tecken anges bilens ordningsnummer, och en symbol som visar bilens gruppnummer och stationeringsort. Till lyktan får kopplas en anordning med vilken lyktan kan fås att blinka i en nödsituation.

82 §
Skyltlyktor

1. Den belysande ytan av en lykta som belyser en skylt får inte synas rakt framåt, bakåt eller åt sidorna. Skylten får dock vara belyst inifrån. Skyltlyktor eller, om skylten är belyst inifrån, själva skylten skall avge vitt eller ljusgult ljus, som inte får blinka. De lampor som används får ha en effekt på högst 18 W per lampa.

2. På en namn- och nummerskylt på en buss i kategori M2 skall textens höjd vara minst 100 mm, om texten har skrivits på en rad, och minst 50 mm, om texten skrivits på två rader. På en skylt som endast visar linjenumret skall höjden av siffrorna vara minst 150 mm. På en buss i kategori M3 är de motsvarande minimihöjderna 150 mm, 70 mm respektive 200 mm.

83 §
Blinkande varningslyktor

1. En blinkande varningslykta skall vara E-godkänd i enlighet med reglementet nr 65 eller godkänd av Bilregistercentralens enhet för fordonsförvaltning.

2. Flera sådana lyktor får monteras, om det är nödvändigt för att varningslyktorna skall kunna uppmärksammas från olika håll. För föraren skall det finnas en kontrollampa som anger lyktans eller lyktornas funktion.

84 § (23.12.1999/1243)
Främre dimstrålkastare

En främre dimstrålkastare skall vara e-godkänd i enlighet med rådets direktiv 76/762/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om främre dimstrålkastare för motorfordon, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 1999/18/EG, eller godkänd i enlighet med en sådan version av E-reglementet nr 19 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

85 § (23.12.1999/1243)
Parkeringslyktor

En parkeringslykta skall vara e-godkänd i enlighet med EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om parkeringslyktor på motorfordon 77/540/EEG, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 1999/16/EG, eller godkänd i enlighet med en sådan version av E-reglementet nr 77 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

86 § (30.9.1997/902)
Varsellyktor

Varsellyktorna skall vara e-godkända i enlighet med det i 74 § nämnda direktivet eller E-godkända i enlighet med reglementet nr 87.

87 § (30.9.1997/902)
Sidolyktor

Sidolyktorna skall vara e-godkända i enlighet med det i 74 § nämnda direktivet eller E-godkända i enlighet med reglementet nr 91.

88 §
Polisens stoppsignallykta

Polisens stoppsignallykta skall vara placerad på bilens längaxel eller på bilens vänstra sida på taket, bakom vindrutan eller ovanför stötfångaren. Lyktan skall tändas och slockna 1-2 gånger i sekunden. Stoppsignallyktans ljusstyrka i referensaxelns riktning och i en riktning som avviker minst 5 från referensaxeln skall vara minst 500 candela.

89 §
En dragbils igenkänningslyktor

En dragbils igenkänningslyktor skall installeras symmetriskt och deras inbördes avstånd får vara högst 100 mm. Lampan i en igenkänningslykta får ha en effekt på högst 20 W.

90 §
Igenkänningslykta för vägservicebil

1. På en bil som registrerats för privat bruk och som används i vägserviceverksamhet som anordnas av en registrerad förening som idkar vägservice inom ramen för den frivilliga räddningstjänsten och har minst 15 medlemmar, och förutsatt att bilen är försedd med tillräcklig förstahjälps- och reparationsutrustning samt har tillräckligt med reservdelar och dessutom har kommunikationsapparatur, får på främre delen av taket monteras en ljusskylt som är högst 650 mm bred och 120 mm hög, är belyst med lampor med en effekt på högst 10 W per lampa och avger gult ljus i alla riktningar och som på fram- och baksidan är försedd med svart text med något av orden "TIEPALVELU", "VÄGSERVICE" eller "ROAD SERVICE" eller en kombination av dessa och vid behov med vägserviceorganisationens namn och symbol.

2. På en bil, som används speciellt för förstahjälpverksamhet får på de grunder som nämns i 1 mom., dock utan krav på reparationsutrustning och reservdelar, monteras en ljusskylt som avger vitt ljus och är försedd med svart text med något av orden "ENSIAPU", "FÖRSTA HJÄLP" eller "FIRST AID" eller en kombination av dessa och en symbol för förstahjälporganisationen.

3. Ett intyg över att bilens förare innehar tillräcklig förstahjälps- och om, det är fråga om vägservice, reparationsfärdighet samt att bilen används i denna verksamhet, vilket högst ett år tidigare har utfärdats av en organisation som idkar vägservice eller förstahjälpverksamhet, skall vid färd medföras och på begäran uppvisas för trafikövervakare. Ljusskylten skall övertäckas eller avlägsnas då bilen framförs på väg utan att den används i vägservice- eller förstahjälp-verksamhet.

91 §
Ljusanordning på bogserbil

I en bogserbil skall det finnas en löstagbar anordning för bakre positionslyktor, bromslyktor och körriktningsvisare, som placeras baktill på av släpfordonet under bogsering i förhållanden då ljusen bör vara tända och det bogserade fordonets lyktor inte kan användas enligt bestämmelserna. Alternativt får en bogserbil förses med dubbla bakre positionslyktor, bromslyktor och körriktningsvisare uppe bakom förarhytten. De får användas endast vid bogsering.

92 § (22.3.2001/280)
Identifieringsskylt för lastbil

På ett fordon i kategori N2 och N3 får det finnas bakre identifieringsskyltar för tunga fordon som har märkts med växelvis röda fluorescerande eller reflekterande och gula reflekterande diagonala fält och som motsvarar kraven enligt E-reglementet nr 70/01.

92 a § (3.4.1998/258)
Reflekterande konturmarkeringar och reklam på fordon i kategori M2, M3, N2 och N3

1. Om det på en bil finns sådana åt sidan eller bakåt synliga reflekterande bandliknande markeringar eller konturmarkeringar och sådan reflekterande reklam som placerats innanför dessa markeringar, skall dessa vara tillverkade av ett E-godkänt reflekterande material som överensstämmer med kraven enligt reglementet nr 104.

2. I reflekterande markeringar får inte användas sådant material som reflekterar vitt ljus bakåt. Reflekterande markeringar eller reklam får inte finnas på en dragbil om inte sådana också finns på släpvagnen.

3. En reflekterande bandliknande markering eller konturmarkering skall vara 50–60 mm bred och ange åtminstone 80 procent av fordonets längd och bredd. Om markeringen inte är kontinuerlig, får avståndet mellan reflexbanden vara högst hälften av längden av det kortaste reflexbandet. Bandliknande markeringar eller nedre kanten av en konturmarkering skall vara på minst 0,25 och högst 1,50 meters höjd, eller om detta på grund av fordonets konstruktion inte är möjligt, på högst 2,10 meters höjd.

4. Reflekterande reklam skall placeras på fordonets sidor innanför konturmarkeringarna och får inte försvaga konturmarkeringens eller strålkastarnas, lyktornas och reflektorernas funktion. Reklamen får omfatta högst 15 bokstäver eller siffror. Höjden på bokstäverna och siffrorna skall vara minst 0,30 meter och högst 1,00 meter. Ytan på reflekterande reklam för vilken har använts reflekterande material av klass D, avsett i det i 1 mom. nämnda E-reglementet, får vara högst 2,00 m2.

93 § (30.9.1997/902)
Hastighetsmätare

1. På en bil som inte är försedd med färdskrivare skall det finnas en hastighetsmätare som är monterad i förarhytten så att hastighetsindikationen tydligt kan avläsas av föraren.

2. Hastighetsmätare skall uppfylla kraven enligt rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om backväxeln och hastighetsmätarutrustning på motorfordon (75/443/EEG), sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 97/39/EG, eller kraven enligt E-reglementet nr 39.

94 § (22.12.1993/1569)
Färdskrivare

1. En bil i kategori N2 , N3 , M2 och M3 skall ha en färdskrivare. Färdskrivare krävs dock inte för en bil som med stöd av artikel 4 i EG-rådets förordning (EEG) nr 3820/85 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter inte berörs av bestämmelserna om kör- och vilotider och inte heller om det enligt artikel 14.1 i förordningen tillämpas ett system med tjänstgöringslista. Färdskrivare krävs inte heller för en bil på vilken ovan nämnda EG-förordning inte tillämpas enligt 7 § förordningen om användning av fordon på väg. Bilar i kategori N2 , N3 ,M2 och M3 som används i körundervisning skall dock ha färdskrivare.

2. Färdskrivaren skall vara e-godkänt enligt rådets reglemente (EEG) nr 3821/85 om introduktion av färdskrivare för vägtransporter, sådan den lyder ändrad genom kommissionens förordningar (EEG) nr 3314/90 och nr 3688/92 samt förordning (EG) 2479/95. (5.1.1996/3)

95 §
Taxameter

1. På en bil i kategori M1 som används i tillståndspliktig personbeställningstrafik skall det finnas en taxameter, om tillståndsmyndigheten inte har beviljat befrielse i detta avseende.

2. En taxameter skall vara e-godkänd i enlighet med EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemstaternas lagstiftning om taxametrar (77/95/EEG) eller vara av en typ som godkänts av Bilregistercentralens enhet för fordonsförvaltning. Taxametern skall vara förseglad av en av fordonsförvaltningen auktoriserad verkstad eller besiktningsplats. Förseglingen skall vara sådan att mätarställningen inte kan ändras utan att förseglingen bryts.

3. En taxameter får inte inställas på en högre tariff än den gällande. På förseglingen eller på en separat platta skall tidpunkten för tariffbeslutet vara märkt.

95 a § (5.12.1996/965)
Märkning av manöverorgan, kontrollampor och visare

Märkningen av manöverorgan, kontrollampor och visare i en bil skall motsvara kraven i rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om inredningsdetaljer i motorfordon (märkning av manöverorgan, kontrollampor och visare) (78/316/EEG), sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 93/91/EEG och 94/53/EG.

96 § (30.9.1997/902)
Ljudsignalanordning

1. En bil skall ha en ljudsignalanordning. Bilen eller ljudsignalanordningen som monteras i den skall uppfylla kraven enligt rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om ljudsignalanordningar på motorfordon (70/388/EEG) eller kraven enligt E-reglementet nr 28.

2. En bil som används som utryckningsfordon skall ha en ljudsignalanordning som avger ett varierande eller periodiskt ljud med en volym som är större än 104 dBA mätt på ett avstånd av sju meter framför bilen. En sådan anordning får inte monteras på andra bilar.

3. En bil, dock inte en bil i kategori M1, får ha en backvarnare som avger ett periodiskt ljud vid backning eller då backväxeln är ikopplad. Ljudet av backvarningssignalen får ha en volym på högst 75 dBA, mätt på ett avstånd av sju meter bakom bilen.

97 § (22.3.2001/280)
Backspeglar

1. På ett fordon i en annan kategori än M1 och N1 skall det på karosseriets vardera sida finnas en yttre backspegel. På ett fordon i kategori M1 och N1 skall det finnas en backspegel på karosseriets vänstra sida och, om det inte finns sikt genom bakrutan, på vardera sidan. På ett fordon i kategori M1 och N1 skall därtill finnas en backspegel inne i förarhytten, dock inte i ett fordon där det inte finns sikt genom bakrutan. Backspeglarna skall i fråga om antal, placering, siktfält, ytmått, hållfasthet och hur fastsättningen ger efter motsvara kraven enligt rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om backspeglar för motorfordon 71/127/EEG, sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 79/795/EEG, 85/205/EEG, 86/562/EEG och 88/321/EEG, eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 46 som motsvarar de nämnda direktiven. Backspeglarna på sådana husbilar, ambulanser och likbilar vilkas totalmassa överstiger 2 500 kg får godkännas, om de uppfyller kraven för den fordonskategori utgående från vilken den för specialändamål avsedda bilen utrustats, eller kraven för ett fordon i kategori N vilket med avseende på totalmassa motsvarar det för specialändamål avsedda fordonet.

2. Kraven angående siktfält enligt det direktiv och E-reglemente som nämns i 1 mom. gäller inte tilläggsbackspeglar på ett fordon i kategori M1 och N1 som är avsett för dragning av släpvagnar och inte heller den backspegel som skall finnas på en skolbil med tanke på läraren.

3. Då sikten från förarsätet åt sidorna är menligt begränsad på grund av fordonets konstruktion eller därtill hörande anordning eller utrustning, skall fordonet förses med behövliga tilläggsspeglar, i vilka föraren kan se längs fordonets sidor och ge akt på den övriga trafiken.

98 §
Hastighetsskylt

1. En bil i kategori N1 vars högsta tillåtna hastighet är 80 km/h skall vara utrustad med en rund gul skylt med svarta kanter som är synlig bakåt och har en diameter på 240 mm samt talet 80 märkt med svarta 120 mm höga siffror. En buss i kategori M2 eller M3 vars högsta tillåtna hastighet är 100 km/h skall vara försedd med en motsvarande skylt med talet 100.

2. En skylt som anger den högsta tillåtna hastigheten i km/h och som i övrigt uppfyller kravet i 1 mom. skall fästas på en sådan annan bil vars hastighet särskilt har begränsats till mindre än 80 km/h.

99 §
Sikthinder

1. Vindrutan i en bil samt förarhyttens sidoglas eller sidoskydd skall till konstruktion och skick vara sådana att föraren har så obehindrad sikt som möjligt såväl framåt som åt sidorna. Varken innanför eller utanför bilen får utöver särskilt föreskrivna märken och anordningar hängas eller fästas märken, föremål eller anordningar som kan störa sikten. En parkeringsskiva som uppfyller ministeriets bestämmelser får dock fästas vid vindrutans högra sida. Likaså får ett barnsäte fästas vid sätet bredvid föraren förutsatt att barnsätet inte oskäligt begränsar sikten.

1 a. I ett fordon i kategori M1 skall förarens siktfält motsvara kraven i rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om siktfält i motorfordon (77/649/EEG), sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 81/643/EEG, 88/366/EEG och 90/630/EEG. (5.12.1996/965)

2. Vid bakrutor på en bil i kategori M1 får inte hängas eller fästas märken eller anordningar, som kan hindra sikten bakåt genom den inre backspegeln mera än vad som tillåts i de EG-direktiv och E-reglementen som nämns i 97 §.

100 §
Beteckningar på bil i tillståndspliktig trafik

På en bil i kategori N som används i tillståndspliktig trafik skall på vardera sidan finnas en tydlig och varaktig text med namnet på trafiktillståndets innehavare. I beteckningen skall bokstäverna vara minst 60 mm höga.

101 § (22.3.2001/280)
Utskjutande delar

1. På karosseri eller flaket i fordon i kategori M och N får inte monteras eller fästas sådana delar eller sådan utrustning som har direkt framåt-, sido- eller bakåtriktade spetsiga eller annan slags utskjutande delar som kan orsaka fara.

2. Ett fordon i kategori M1 skall motsvara kraven i rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utskjutande delar på motorfordon 74/483/EEG, sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 79/488/EEG, eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 26 som motsvarar de nämnda direktiven. Ett fordon i kategori N skall uppfylla kraven i rådets direktiv om utskjutande delar framför förarhyttens bakre vägg på motorfordon i kategori N 92/114/EEG eller kraven i E-reglementet nr 61.

3. En antenn som monteras på ett fordon får inte riktas så att den i längd- eller breddriktning sträcker sig över bilens yttersta gränser.

102 § (4.9.1998/665)
Speciella bestämmelser om bussar

1. Utöver vad som bestäms i denna förordning skall en buss i kategori M2 och M3 vars bredd är högst 2,55 meter och längd högst 12,00 meter eller, i fråga om en buss med ledkonstruktion 18,00 meter, motsvara kraven enligt E-reglementet nr 36/01 eller 52/01 eller kraven i trafikministeriets beslut om bussars konstruktion och utrustning (637/1990). Karosserikonstruktionens hållfasthet anses motsvara kraven i detta moment, om karosserikonstruktionen är E-godkänd i enlighet med reglementet nr 66. En tvåvåningsbuss anses motsvara kraven i detta moment, om den är av en sådan typ som har godkänts i enlighet med E-reglementet nr 107.

2. En buss i kategori M3, vars bredd är större än 2,55 meter eller längd är större än 12,00 meter i fråga om en annan buss än en ledbuss, skall motsvara kraven i det ministeriebeslut som nämns i 1 mom.

3. Brandsäkerheten hos inredningsmaterialet i fordon i kategori M3 som är avsedda för transport av fler än 22 passagerare skall motsvara kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/28/EG om brinnegenskaperna hos material som används i inredningen till vissa kategorier av motorfordon.

103 § (25.9.1998/703)
Avvikelser som gäller invalidtaxi, räddningsbil, ambulans, husbil, likbil och servicebil

1. På en invalidtaxi, räddningsbil, ambulans, husbil, likbil och servicebil tillämpas inte

a) bestämmelsen i 43 § om draganordning baktill,

b) bestämmelsen i 53 a § om uppmätning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning,

c) kravet i 59 § angående gångjärn och lås på sidodörr till den del det gäller dörrar som leder till andra säten än sådana som används under färden,

d) kravet i 60 § angående fastsättning av säten, kravet i 64 § angående bilbälten, kravet i 64 a § angående fästpunkter för bilbälten och kravet i 66 § angående huvudstöd till den del de gäller andra säten än sådana som används under färden,

e) kravet i 67 § angående säkerhet i fråga om inredningen till den del det gäller området bakom det bakersta sätets ryggstöd, eller

f) kravet i 71 § på att vissa strålkastare, lyktor och reflektorer i fråga om färg, typ, antal, placering, synbarhet, inriktning, kopplingar och kraven på funktionskontrollanordningar skall uppfylla kraven i EG-direktivet eller E-reglementet, om bilens särskilda användning förutsätter smärre avvikelser från kravet.

2. Om ett fordon som avses i 1 mom. har byggts utgående från ett fordon i kategori N2, N3, M2 eller M3 tillämpas inte de krav som nämns i sagda moment och inte heller

a) kraven i 41 § angående bromsar i den mån de gäller fordon i kategori M1,

b) kraven i 46 § angående avgas- och partikelutsläpp, eller

c) kravet i 70 § angående vindrutetorkare och -spolare.

3. Beträffande fordon som nämns i 1 och 2 mom. tillämpas de krav på bromsar enligt 41 § samt de krav på avgas- och partikelutsläpp enligt 46–48 § som gäller fordon i fordonskategori N med motsvarande totalmassa eller den fordonskategori som det fordon som avses i denna paragraf och som ändringen utfördes på tillhörde. En här avsedd bil med en totalmassa som överstiger 2 500 kg får godkännas med avseende på bulleregenskaper, om bilen uppfyller de krav som gäller den avslutade eller den ej färdigbyggda bil utgående från vilken den för specialändamål utrustade bilen har ändrats, eller de krav som gäller ett fordon i kategori N, vilket med avseende på totalmassa motsvarar den för specialändamål byggda bilen. Godkännandet i fråga om det mest representativa grundfordonet förblir i kraft även om referensmassan ändras. Utöver detta är en ändring av avgassystemets längd upp till en sträcka av två meter efter den sista ljuddämparen och katalysatorn tillåten utan ytterligare test.

4. På en husbil, ambulans och likbil tillämpas inte

a) kravet i 39 § på att styrmekanismen skall motsvara kraven i EG-direktivet eller E-reglementet, om fordonet har byggts utgående från ett fordon i kategori N eller om dess totalmassa överstiger 2 500 kg,

b) kravet i 58 a § angående skydd för förare och passagerare vid en frontalkollision,

c) kravet i 58 b § angående skydd för passagerare vid en sidokollision,

d) kravet i 68 § angående säkerhetsglas till den del det gäller andra glas än vindrutan och de främre sidoglasen; andra fönster än vindrutan och de främre sidoglasen får vara av stadigt plastmaterial,

e) kravet i 69 § på att vindrutans avfrostnings- och avimningsanordningar skall vara godkända och testade i enlighet med EG-direktivet, om bilens totalmassa överstiger 2 500 kg,

f) kravet i 70 § på att vindrutetorkaren och -spolaren skall vara godkända i enlighet med EG-direktivet, om bilens totalmassa överstiger 2 500 kg,

g) kravet i 99 § på att siktfältet skall uppfylla kraven i EG-direktivet, om bilens totalmassa överstiger 2 500 kg; ljustransmissionsfaktorn för vindrutan och de främre sidofönstren skall dock motsvara kraven i fråga om vindrutor och främre sidofönster, eller

h) kravet i 101 § på att ett fordon i fråga om utskjutande delar skall uppfylla kraven i EG-direktivet eller E-reglementet, om bilens särskilda användning förutsätter smärre avvikelser från kravet.

103 a § (25.9.1998/703)
Avvikelser som gäller pansrade fordon

1. På ett pansrat fordon i kategori M1 tillämpas inte

a) kravet i 36 § på att däcken skall vara eeller E-godkända,

b) kravet i 39 § på att styrmekanismen skall uppfylla kraven i EG-direktivet eller E-reglementet,

c) kravet i 43 § på att bogseringsanordningen skall överensstämma med EG-direktivet, om fordonets särskilda användning förutsätter smärre avvikelser från kravet,

d) kravet i 46 § angående avgas-, avdunstnings- och partikelutsläpp, om fordonets särskilda användning förutsätter smärre avvikelser från kravet,

e) bestämmelsen i 53 a § om uppmätning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning,

f) kravet i 58 a § angående skydd för förare och passagerare vid en frontalkollision,

g) kravet i 58 b § angående skydd för passagerare vid en sidokollision,

h) kraven i 64 och 64 a § på att bilbälten och deras fästpunkter skall uppfylla kraven i EG-direktivet eller E-reglementet, om bilens särskilda användning förutsätter smärre avvikelser från kravet,

i) kravet i 67 § angående säkerhet i fråga om inredningen, om fordonets särskilda användning förutsätter smärre avvikelser från kravet,

j) kravet i 68 § på att det säkerhetsglas som används i fordonets vindruta skall motsvara kraven enligt EG-direktivet, E-reglementet eller Finlands eller Förenta Staternas standard,

k) kravet i 69 § på att vindrutans avfrostnings- och avimningsanordningar skall vara godkända och testade i enlighet med EG-direktivet, om fordonets särskilda användning förutsätter smärre avvikelser från kravet,

l) kravet i 70 § på att vindrutetorkaren och -spolaren skall vara godkända i enlighet med EG-direktivet, om fordonets särskilda användning förutsätter smärre avvikelser från kravet,

m) kravet i 71 § på att vissa strålkastare, lyktor och reflektorer i fråga om färg, typ, antal, placering, synbarhet, inriktning, kopplingar och kraven på funktionskontrollanordningar skall uppfylla kraven i EG-direktivet eller E-reglementet, om fordonets särskilda användning förutsätter smärre avvikelser från kravet,

n) kravet i 96 § på att ljudsignalanordningen skall uppfylla kraven i EG-direktivet eller E-reglementet, om fordonets särskilda användning förutsätter smärre avvikelser från kravet,

o) hänvisningen till ljustransmissionsfaktorn för sido- och baklyktor i fråga om kravet i 97 § angående backspeglar; ljustransmissionsfaktorn skall dock vara minst 60 procent,

p) kravet i 99 § på att siktfältet skall uppfylla kraven i EG-direktivet; ljustransmissionsfaktorn för vindrutan och sidofönstren skall dock vara minst 60 procent och sikten snett framåt får inte vara alltför begränsad, eller

q) kravet i 101 § på att ett fordon i fråga om utskjutande delar skall uppfylla kraven i EG-direktivet eller E-reglementet, om fordonets särskilda användning förutsätter smärre avvikelser från kravet.

103 b § (25.9.1998/703)
Krav på fordon som används för särskilda ändamål

Följande fordon och fordonsdelar skall uppfylla de krav som gällde i Finland när fordonet togs i bruk:

a) invalidtaxi, räddningsbil, ambulans, husbil, likbil, servicebil och pansrat fordon i kategori M1,

b) hopbyggda fordon som avses i trafikministeriets beslut om iståndsättning av skadade fordon och hopmontering av fordon av komponenter (167/1997),

c) begagnade fordon som skall ändringsbesiktas som tillhörande kategori M1,

d) fordon som är avsedda för handikappade förare, med undantag för delar som installerats för handikappade förares specialbehov,

e) fordon som används för räddningsväsendets eller polisens tjänsteuppdrag, med undantag för delar som installerats för räddningsväsendets eller polisens specialbehov,

f) fordon i kategori M1 som används i hastighetstävlingar och vars motor enligt tävlingsreglerna får trimmas, när fordonet används i tävlingar samt vid färd till och från en tävling eller besiktning,

g) fordon i kategori M1 av sådan typ som genomgått typbesiktning av små serier,

h) fordon i kategori M1, som i Finland utrustats separat genom att i ett EG-typgodkänt fordon i kategori M1 ändrats åtminstone de bakom förarsätet belägna sätena, deras fastsättning och bilbältenas placering så, att fordonet avviker från de ursprungliga EGeller E-godkända lösningarna,

i) fordon i kategori M1, som i Finland utrustats separat när det gäller inredningen genom att ett ej färdigbyggt fordon avsett att bli ett fordon i kategori M1 förses med inredning för ett passagerarutrymme inklusive säten och bilbälten, eller

j) fordon i kategori M1, som i Finland utrustats separat genom att ett fordon i kategori N förses med inredning för ett passagerarutrymme inklusive säten och bilbälten.

104 § (22.3.2001/280)
Överensstämmelse i fråga om EG-typgodkänd bil

Ett fordon i kategori M1 anses uppfylla kraven enligt detta kapitel, om det är av en typ som har typgodkänts enligt direktivet 70/156/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 78/315/EEG, 78/547/EEG, 80/1267/EEG, 87/358/EEG, 87/403/EEG och 92/53/EEG, genom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/27/EG, 96/79/EG, 97/27/EG, 98/91/EG och 2000/40/EG samt genom kommissionens direktiv 93/81/EEG, 95/54/EG och 98/14/EG.

104 a § (14.12.2000/1063)
Överensstämmelse i fråga om bilar som motsvarar Förenta Staternas, Kanadas och Japans standarder

1. Ett fordon i kategori M1 som har införts till landet som flyttgods, som innehas av en främmande stats beskickning eller en medlem av diplomatkåren, som erhållits genom arv eller testamente eller som skaffats på en tullauktion eller någon annan av staten ordnad auktion anses uppfylla de krav på överensstämmelse med EG- och E-godkännande som anges i 6 kap., kravet på höjdjusteringsanordningen för halvljusstrålkastare medräknad, om fordonet uppfyller kraven i alla FMVSS- eller CMVSS- fordonsstandarder gällande bilens modellår eller japaniska reglmenter gällande bilens säkerhet och kraven i Förenta Staternas, Kanadas och Japans bestämmelser om avgasutsläpp.

2. Bilar som avses i denna paragraf skall då det gäller antalet strålkastare och lyktor uppfylla kraven enligt det i 71 § 3 mom. nämnda direktivet eller E-reglementet. Halv- och helljusstrålkastare på en bil skall överensstämma med kraven i 72 § eller vara försedda med lampor med märkningen DOT samt vara av typ HB1–HB5, HB7, D2S eller D2R. Bilens främre positionslyktor skall till färgen samt körriktningsvisarna beträffande färg och synbarhet överensstämma med kraven i 73 §.

104 b § (25.9.1998/703)
Överensstämmelse i fråga om bilar för särskilda ändamål

En husbil, ambulans och likbil samt ett pansrat fordon i kategori M1 anses i fråga om konstruktion, fordonsdelar eller egenskaper utan särskild provning uppfylla kraven i 103–103 b § om konstruktionen, fordonsdelarna eller egenskaperna uppfyller kraven i bilaga XI till direktiv 70/156/EEG.

7 kap (24.4.1998/290)

Motorcykel och fordon i kategori L5

105 § (24.4.1998/290)
Däck

1. Däck på motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara e-godkända i enlighet med de bestämmelser om däck för två- eller trehjuliga motorfordon och inpassning av dem vilka ingår i kapitel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG om vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon eller E-godkända enligt reglementet nr 75.

2. På fordon i kategori L4 och L5 får användas även sådana däck som godkänts för bilar i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 36 § 1 mom.

3. Spåren i motorcykeldäckets slitbana får inte fördjupas.

105 a § (24.4.1998/290)
Dubbar

I fråga om dubbdäck på motorcyklar och fordon i kategori L5 gäller vad som i 37 och 38 § bestäms om utstick, dubbkraft, massa och godkännande av dubbar på personbilsdäck. Motorcykeldäck får dock ha dubbar även på slitbanans mittersta tredjedel.

106 § (23.12.1999/1243)
Passagerarhandtag

Passagerarhandtagen på tvåhjuliga motorcyklar (kategori L3) skall vara EG-godkända i enlighet med rådets direktiv 93/32/EEG om passagerarhandtag på tvåhjuliga motorfordon, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 1999/24/EG. Passagerarhandtagen krävs dock inte i ett fordon som inte är avsett för transport av en person.

107 § (6.9.2001/781)
Anordning som förhindrar olovlig användning

1. Motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara försedda med en fastmonterad anordning som låser styret eller någon annan anordning som förhindrar olovlig användning av fordonet. Låsanordningen skall vara EG-godkänd i enlighet med rådets direktiv 93/33/EEG om skyddsanordningar för att förhindra obehörigt nyttjande av två- och trehjuliga motorfordon, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 1999/23/EG, eller godkänd i enlighet med en sådan version av E-reglementet nr 62 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

2. På fordon i kategori L3–L5 får användas även en sådan anordning som förhindrar olovlig användning som godkänts för bilar i enlighet med det direktiv som nämns i 40 § 1 mom.

108 § (6.9.2001/781)
Stöd

Tvåhjuliga motorcyklar (kategori L3) skall vara försedda med ett stöd. Stödet skall vara EG-godkänt i enlighet med rådets direktiv 93/31/EEG om stöd för tvåhjuliga motorfordon, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 2000/72/EG.

109 § (22.3.2001/280)
Bromsar

1. Bromsarna på motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara EG-godkända i enlighet med rådets direktiv 93/14/EEG om bromsar på två- och trehjuliga motorfordon eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 78 som till sin kravnivå motsvarar det nämnda direktivet.

2. I bromsarna får användas endast sådana reglerings- och säkerhetsanordningar som tillverkaren ursprungligen har installerat eller som till sin funktion motsvarar de ursprungliga anordningarna eller sådana som tillverkaren godkänt för senare installation på tillverkarens villkor.

109 a § (21.12.2000/1188)
Massa och dimensioner för motorcyklar och fordon i kategori L5

Motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara EG-godkända enligt rådets direktiv 93/93/EG om massa och dimensioner för två- och trehjuliga motorfordon.

110 § (24.4.1998/290)
Draganordningar

Draganordningen för en släpvagn till motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara EG-godkänd i enlighet med de bestämmelser om kopplingsanordningar för två- eller trehjuliga motorfordon vilka ingår i kapitel 10 i det i 105 § 1 mom. nämnda direktivet.

111 § (24.4.1998/290)
Bränslesystem

Bränsletanken på motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara EG-godkänd och installerad i enlighet med de bestämmelser om bränsletankar för två- eller trehjuliga motorfordon vilka ingår i kapitel 6 i det i 105 § 1 mom. nämnda direktivet.

111 a § (24.4.1998/290)
Avgasutsläpp

Motorcyklar och fordon i kategori L5 skall med avseende på avgasutsläpp vara EG-godkända i enlighet med de bestämmelser om åtgärder som bör vidtas mot luftföroreningar orsakade av två- och trehjuliga motorfordon vilka ingår i kapitel 5 i det i 105 § 1 mom. nämnda direktivet.

112 § (24.4.1998/290)
Effekt, vridmoment och maxhastighet

1. Om i reklam eller motsvarande som riktar sig till konsumenter och avser med förbränningsmotor försedda motorcyklar och fordon i kategori L5 eller i tekniska uppgifter om motorcykeln meddelas fordonets motoreffekt, vridmoment eller maxhastighet, skall dessa anges uppmätta enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/1/EG om teknisk maxhastighet, högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt hos två- och trehjuliga motorfordon.

2. En motorcyckel vars slagvolym är högst 125 cm3 och effekt högst 11 kW skall vara EG-godkändt i enlighet med de bestämmelser om åtgärder mot otillåten förändring av tvåhjuliga mopeder och motorcyklar vilka ingår i kapitel 7 i det i 105 § 1 mom. nämnda direktivet.

3. Följande delar eller en helhet bestående av delar som avviker från den ursprungliga sammansättningen på ett fordon som avses i 2 mom. får inte bytas ut mellan fordonet och vilket som helst annat fordon av samma tillverkare, om effekten för fordonet ökar med mer än 10 % eller överskrider 11 kW:

a) i tvåtaktsmotorer: enheten cylinder/kolv, förgasare, insugningsrör och avgassystem, och

b) i fyrtaktsmotorer, utöver punkt a: topplock och kamaxel. Den största nettoeffekten hos en motorcykel får dock inte överskridas genom ändring av fordonets konstruktion.

113 § (22.3.2001/280)
Bullerbegränsning

1. Motorcyklar med förbränningsmotor skall ha sådana ljuddämpare att insugnings- eller avloppsljudet inte i störande grad överröstar något annat ljud som motorcyklar i normal drift förorsakar.

2. Motorcyklar och fordon i kategori L5 skall med avseende på bullernivå vara EG-godkända i enlighet med de bestämmelser om godtagbar bullernivå och avgassystem hos två- och trehjuliga motorfordon vilka ingår i kapitel 9 i det i 105 § 1 mom. nämnda direktivet.

3. Ett fordon i kategori L3 anses uppfylla kraven i 2 mom., om fordonet är E-godkänt i enlighet med en sådan version av reglementet nr 41 som till sin kravnivå motsvarar det nämnda direktivet.

4. Ett fordon i kategori L5 anses uppfylla kraven i 2 mom., om fordonet är E-godkänt i enlighet med en sådan version av reglementet nr 9 som till sin kravnivå motsvarar det nämnda direktivet.

114 § (24.4.1998/290)
Elektromagnetisk kompatibilitet av elektriska eller elektroniska enheter

Motorcyklar och fordon i kategori L5 skall med avseende på elektromagnetisk kompatibilitet vara EG-godkända i enlighet med de bestämmelser om elektromagnetisk kompabilitet av två- eller trehjuliga motorfordon och elektriska eller elektroniska separata tekniska enheter vilka ingår i kapitel 8 i det i 105 § 1 mom. nämnda direktivet. Detta gäller även sådana elektriska eller elektroniska separata enheter som installeras särskilt och som är uteslutande konstruerade för två- eller trehjuliga motorfordon.

115 § (24.4.1998/290)
Säkerhetsbälten och deras förankringar

1. Sådan fordon i kategori L5 med karosseri vars egenmassa är över 250 kg skall vara försedda med säkerhetsbälten.

2. Fordon i kategori L5 med karosseri skall med avseende på säkerhetsbälten och deras förankringar vara EG-godkända i enlighet med de bestämmelser om säkerhetsbältens förankringar och säkerhetsbälten för trehjuliga mopeder, trehjulingar och fyrhjulingar med karosseri vilka ingår i kapitel 11 i det i 105 § 1 mom. nämnda direktivet. Detta gäller även säkerhetsbälten och förankringar av säkerhetsbälten som installeras i andra än i 1 mom. nämda fordon i kategori L5.

3. Den typ av säkerhetsbälte som används i fordon i kategori L5 med karosseri skall vara e- eller E-godkänd i enlighet med det direktiv om bilbälten i fordon i kategori M1 eller det E-reglemente som nämns i 64 § 2 mom.

116 § (24.4.1998/290)
Vindrutan

1. Fordon i kategori L5 med karosseri skall vara försedda med vindruta.

2. Fordon i kategori L5 med karosseri skall med avseende på vindrutor och synfält vara EG-godkända i enlighet med de bestämmelser om glasrutor, vindrutetorkare, spolare, avisare och defrostrar för trehjuliga mopeder, trehjulingar och fyrhjulingar med karosseri vilka ingår i kapitel 12 i det i 105 § 1 mom. nämnda direktivet.

116 a § (24.4.1998/290)
Vindrutans anordningar

1. Fordon i kategori L5 med karosseri skall vara försedda med vindrutetorkare och vindrutespolare samt avfrostnings- och avimningsanordningar.

2. Vindrutetorkarna och vindrutespolaren samt avfrostnings- och avimningsanordningen i fordon i kategori L5 med karosseri skall vara EG-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som avses i 116 § 2 mom.

3. Vindrutespolarens spolvätskebehållare skall rymma minst en liter vätska.

117 § (6.9.2001/781)
Obligatoriska och tillåtna strålkastare, lyktor och reflektorer

1. Motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara försedda med följande strålkastare, lyktor och reflektorer:

a) helljus- och halvljusstrålkastare,

b) körriktningsvisare,

c) bromslykta eller bromslyktor,

d) lykta för bakre registreringsskylt,

e) främre och bakre positionslykta eller positionslyktor,

f) röd reflektor eller röda reflektorer baktill,

g) anordning för omkoppling av körriktningsvisare till varningsblinker när det är fråga om fordon i kategori L5, och

h) blinkande blå varningslykta när det är fråga om en polismotorcykel.

2. Utöver vad som bestäms i 1 mom. får motorcyklar och fordon i kategori L5 vara försedda med följande strålkastare, lyktor och reflektorer:

a) extra helljusstrålkastare,

b) främre dimstrålkastare,

c) dimbaklykta eller dimbaklyktor,

d) anordning för omkoppling av körriktningsvisare till varningsblinker när det är fråga om övriga fordon än fordon i kategori L5,

e) backningsstrålkastare när det är fråga om fordon i kategori L5,

f) sidoreflektorer, och

g) högst en framåtriktad blinkande röd stoppsignallykta när det är fråga om en polismotorcykel.

3. De strålkastare, lyktor och reflektorer på motorcyklar och fordon i kategori L5 som avses i 1 och 2 mom. skall vara e- eller E-godkända i enlighet med något av de direktiv eller E-reglementen som anges i 118–123, 123 a, 124 eller 125 § eller vara godkända för fyrhjuliga fordon i kategori M1 eller N1 i enlighet med något av de direktiv eller E-reglementen som anges i 72–75, 77–79 eller 84 §.

4. Strålkastare, lyktor och reflektorer skall i fråga om färg, typ, antal, placering, synbarhet, inriktning, kopplingar och funktionskontrollanordning motsvara kraven i rådets direktiv 93/92/EEG om montering av belysnings- och ljudsignalanordningar på två- eller trehjuliga motorfordon, sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 2000/73/EG, eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 53 som motsvarar kraven i de nämnda direktiven. Dessa krav gäller dock inte sådana i 1 mom. h-punkten och 2 mom. g-punkten definierade strålkastare och lyktor som monteras på en polismotorcykel.

5. Lamporna i strålkastare eller lyktor på motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara avsedda för respektive strålkastare eller lykta och e- eller E-godkända i enlighet med det direktiv som gäller strålkastaren eller lyktan i fråga, eller enligt en sådan version av E-reglementet nr 37 som motsvarar det nämnda direktivet, eller enligt de i 3 mom. avsedda kraven gällande lamporna i typgodkända strålkastare eller lyktor på fordon i kategori M1 och N1.

118 § (22.3.2001/280)
Helljus- och halvljusstrålkastare

Helljus- och halvljusstrålkastare på motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara e-godkända i enlighet med de bestämmelser om belysnings- och ljussignalanordningar för två- eller trehjuliga motorfordon vilka ingår i kapitel 2 i det i 105 § 1 mom. nämnda direktivet eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 57 eller 72 som till sin kravnivå motsvarar det nämnda direktivet.

119 § (24.4.1998/290)
Körriktningsvisare

1. Körriktningsvisare på motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara e-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 118 § eller E-godkända enligt reglementet nr 50.

2. Anordningen för omkoppling av körriktningsvisare till varningsblinker skall motsvara kraven i det direktiv eller E-reglemente som nämns i 117 § 4 mom.

120 § (24.4.1998/290)
Bromslyktor samt främre och bakre positionslyktor

Bromslyktor samt främre och bakre positionslyktor på motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara e-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som avses i 118 § eller E-godkända enligt E-reglemente som nämns i 119 § 1 mom.

121 § (24.4.1998/290)
Lykta för bakre registreringsskylt

Lyktan för den bakre registreringsskylten på motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara e-godkänd i enlighet med det kapitel i direktivet som avses i 118 § eller E-godkänd enligt E-reglemente som nämns i 119 § 1 mom.

122 § (24.4.1998/290)
Reflektorer

1. Reflektorer på motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara e- eller E-godkända i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 77 §.

2. Den framåtriktade reflektorn skall vara vit, de sidoriktade reflektorerna orangegula och den bakåtriktade reflektorn röd. Reflektorerna får inte vara triangelformade.

123 § (24.4.1998/290)
Främre dimstrålkastare

En främre dimstrålkastare på en motorcykel och ett fordon i kategori L5 skall vara eeller E-godkänd i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 84 §.

123 a § (24.4.1998/290)
Dimbaklyktor

En dimbaklykta på en motorcykel och ett fordon i kategori L5 skall vara e- eller E-godkänd i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 78 §.

124 § (24.4.1998/290)
Backningsstrålkastare

En backningsstrålkastare på ett fordon i kategori L5 skall vara e- eller E-godkänd i enlighet med det direktiv eller det E-reglemente som nämns i 79 §.

125 § (24.4.1998/290)
Blinkande varningslyktor

1. En blå varningslykta på en polismotorcykel skall vara E-godkänd i enlighet med reglementet nr 65 eller godkänd av fordonsförvaltningscentralen.

2. Flera sådana lyktor får monteras, om det är nödvändigt för att varningslyktorna skall synas från olika håll.

125 a § (24.4.1998/290)
Polisens stoppsignallykta

Stoppsignallyktan skall tändas och slockna 1–2 gånger i sekunden. Stoppsignallyktans ljusstyrka i referensaxelns riktning och i en riktning som avviker minst 5° från referensaxeln skall vara minst 500 candela.

126 § (21.12.2000/1188)
Hastighetsmätare

1. Motorcyklar och fordon i kategori L5 skall ha en hastighetsmätare som är inom förarens omedelbara synfält och som tydligt kan avläsas både dag och natt.

2. En hastighetsmätare får inte visa en hastighet som är mindre än den verkliga. Den indikerade hastigheten får vara högst 10 procent jämte ytterligare 8 km/h högre än den verkliga hastigheten.

3. Hastighetsmätare för motorcyklar och fordon i kategori L5 skall vara e-godkända enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/7/EG om hastighetsmätare för två- och trehjuliga motorfordon och om ändring av rådets direktiv 92/61/EEG om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon eller E-godkända enligt det E-reglemente som nämns i 93 § 2 mom.

126 a § (6.9.2001/781)
Symboler för manöverorgan, kontrollampor och visare

Motorcyklar och fordon i kategori L5 skall med avseende på symbolerna för manöverorgan, kontrollampor och visare vara EG-godkända i enlighet med rådets direktiv om identifiering av manöverorgan, kontrollampor och visare för två- och trehjuliga motorfordon 93/29/EEG, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 2000/74/EG, eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 60 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

126 b § (24.4.1998/290)
Ljudsignalanordning

1. Motorcyklar och fordon i kategori L5 skall ha en ljudsignalanordning. Motorcyklar och fordon i kategori L5 eller den ljudsignalanordning som monterats på dem skall vara EG- eller E-godkända i enlighet med rådets direktiv 93/30/EEG om ljudsignalanordningar på två- och trehjuliga motorfordon eller enligt E-reglemente som nämns i 96 §.

2. En polismotorcykel som används som utryckningsfordon skall ha en ljudsignalanordning som avger ett varierande eller periodiskt ljud och som är starkare än den ljudsignalanordning som nämns i 1 mom. En sådan anordning får inte monteras på andra motorcyklar.

127 § (24.4.1998/290)
Backspeglar

1. På vänstra och högra sida av en motorcykel och ett fordon i kategori L5 skall det finnas en yttre backspegel. På ett fordon i kategori L5 med karosseri skall det finnas en backspegel på fordonets vänstra sida och därtill en backspegel inne i förarhytten. En backspegel inne i förarhytten krävs dock inte i ett fordon där det inte finns sikt bakåt, och då skall backspegeln inne i förarhytten ersättas med en backspegel på fordonets högra sida.

2. Backspeglarna skall vara EG- eller E-godkända samt monterade i enlighet med de bestämmelser om backspeglar för två- eller trehjuliga motorfordon vilka ingår i kapitel 4 i det direktiv som nämns i 105 § 1 mom. eller enligt E-reglementet nr 81.

3. I motorcyklar och fordon i kategori L5 kan användas även sådana e- eller E-godkända backspeglar som överensstämmer med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 97 § och vilka är avsedda för fordon vilkas största i registrering och bruk tillåtna massa inte överstiger 3 500 kg.

127 a § (24.4.1998/290)
Utskjutande delar

1. På motorcyklar och fordon i kategori L5 får inte finnas sådana spetsiga, vassa eller utskjutande delar, vilkas form, mått, riktning eller hårdhet ökar risken för eller graden av kroppsskada i samband med en eventuell olycka.

2. Motorcyklar och trehjuliga fordon i kategori L5 skall med avseende på utskjutande delar vara EG-godkända i enlighet med de bestämmelser om utskjutande delar av tvåeller trehjuliga motorfordon vilka ingår i kapitel 3 i det i 105 § 1 mom. nämnda direktivet.

128 § (24.4.1998/290)
Särskilda krav för motorcyklar i kategori L4

1. En sidvagn får kopplas endast till en tvåhjulig motorcykel vars egenmassa är minst 100 kg. Sidvagnen skall kopplas till motorcykelns högra sida.

2. Om sidvagnen är avsedd för godstransport eller transport av flera än en person, skall sidvagnen förses med en bromsanordning.

3. En sidvagn som är avsedd för persontransport får ha högst två sittplatser.

4. Körriktningsvisarna på motorcykelns högra sida skall övertäckas eller sättas ur funktion. På sidvagnens högra sida skall monteras körriktningsvisare som motsvarar de körriktningsvisare som har övertäckts eller satts ur funktion.

129 § (24.4.1998/290)
Skyddshjälm för motorcyklist

En sådan skyddshjälm för motorcyklist om är godkänd i enlighet med E-reglementet nr 22/04 och en skyddshjälm som uppfyller kraven i standarden FMVSS 218 anses vara av godkänd modell enligt 89 § vägtrafiklagen.

130 § (22.3.2001/280)
Överensstämmelse i fråga om motorcyklar och fordon i kategori L5

En motorcykel och ett fordon i kategori L5 anses uppfylla kraven i detta kapitel, om det är av en typ som har typgodkänts enligt rådets direktiv 92/61/EEG om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon, sådant det lyder ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/7/EG.

130 a § (24.4.1998/290)
Överensstämmelse i fråga om motorcyklar som motsvarar Förenta Staternas standarder

1. En motorcykel som har införts till landet som flyttgods, som innehas av en främmande stats beskickning eller en medlem av diplomatkåren, som erhållits genom arv eller testamente eller som skaffats på en tullauktion eller någon annan av staten ordnad auktion anses uppfylla de krav på överensstämmelse med EG- och E-godkännande som anges i detta kapitel, om den uppfyller kraven i alla FMVSS-standarder gällande motorcykelns modellår och kraven i Förenta Staternas bestämmelser om avgasutsläpp.

2. I fråga om motorcyklar som avses i denna paragraf skall då det gäller antalet strålkastare och lyktor eller färgen av den främre positionslyktan iakttas kraven i 117 § 4 mom.

8 kap (24.4.1998/290)

Moped och lätt fyrhjuling

131 § (24.4.1998/290)
Däck

1. Däck på mopeder och lätta fyrhjulingar skall vara e- eller E-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet eller det E-reglemente som nämns i 105 § 1 mom. På fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar får användas även sådana däck som godkänts för bilar i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 36 § 1 mom.

2. I fråga om mopeder och lätta fyrhjulingar får spåren i däckets slitbana inte fördjupas.

131 a § (24.4.1998/290)
Dubbar

I fråga om dubbdäck på mopeder och lätta fyrhjulingar gäller vad som i 37 och 38 § bestäms om utstick, dubbkraft, massa och godkännande av dubbar på personbilsdäck. En mopeds däck får dock ha dubbar även på slitbanans mittersta tredjedel.

132 § (24.4.1998/290)
Passagerarhandtag

Passagerarhandtagen på fordon i kategori L1 skall vara EG-godkända i enlighet med det direktiv som nämns i 106 §. Passagerarhandtag krävs dock inte i ett fordon som är inte avsett för transport av en person.

133 § (6.9.2001/781)
Anordning som förhindrar olovlig användning

1. Om en moped eller en lätt fyrhjuling har en fastmonterad anordning som låser styret eller någon annan anordning som förhindrar olovlig användning av fordonet, skall anordningen vara EG- eller E-godkänd i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 107 §.

2. På en moped eller en lätt fyrhjuling får användas även en sådan anordning som förhindrar olovlig användning som godkänts för bilar i enlighet med det direktiv som nämns i 40 § 1 mom.

134 § (24.4.1998/290)
Stöd

Fordon i kategori L1 skall vara försedda med ett stöd. Stödet skall vara EG-godkänt i enlighet med det direktiv som nämns i 108 §.

135 § (24.4.1998/290)
Bromsar

1. Bromsarna på mopeder och lätta fyrhjulingar skall vara EG- eller E-godkända i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 109 §.

2. I bromsarna får användas endast sådana reglerings- och säkerhetsanordningar som tillverkaren ursprungligen har installerat eller som till sin funktion motsvarar de ursprungliga anordningarna eller sådana som tillverkaren godkänt för senare installation på tillverkarens villkor.

135 a § (21.12.2000/1188)
Massa och dimensioner för mopeder och lätta fyrhjulingar

Mopeder och lätta fyrhjulingar skall i fråga om massa och dimensioner vara EG-godkända enligt det direktiv som nämns i 109 a §.

136 § (24.4.1998/290)
Draganordningar

Draganordningen för en släpvagn till mopeder och lätta fyrhjulingar skall vara EG-godkänd i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 110 §.

137 § (24.4.1998/290)
Bränslesystem

Mopeder och lätta fyrhjulingar som är försedda med förbränningsmotor skall med avseende på bränsletanken vara EG-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som avses i 111 §.

137 a § (24.4.1998/290)
Avgasutsläpp

1. Mopeder och lätta fyrhjulingar skall med avseende på avgasutsläpp vara EG-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som avses i 111 a §.

138 § (24.4.1998/290)
Effekt, vridmoment och maxhastighet

1. Om i reklam eller motsvarande som riktar sig till konsumenter och avser med förbränningsmotor försedda mopeder eller lätta fyrhjulingar eller i tekniska uppgifter om mopeden eller den lätta fyrhjulingen meddelas motoreffekt, vridmoment eller maxhastighet, skall dessa anges uppmätta enligt det direktiv nämns i 112 § 1 mom.

2. Mot otillåten förändring skall en moped eller en lätt fyrhjuling vara EG-godkänd i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 112 § 2 mom.

3. Följande delar eller en helhet bestående av delar som avviker från den ursprungliga sammansättningen på en moped och en lätt fyrhjuling får inte bytas ut mellan fordonet och vilket som helst annat fordon av samma tillverkare, om fordonets största konstruktiva hastighet ökar med mer än 5 km/h:

a) i tvåtaktsmotorer: enheten cylinder/kolv, förgasare, insugningsrör och avgassystem, samt

b) i fyrtaktsmotorer, utöver punkt a: topplock och kamaxel. Den största konstruktiva hastigheten hos en moped och en lätt fyrhjuling får dock inte överskridas genom ändring av fordonets konstruktion.

139 § (22.3.2001/280)
Bullerbegränsning

1. Mopeder och lätta fyrhjulingar som är försedda med förbränningsmotor skall ha sådana ljuddämpare att insugnings- eller avloppsljudet inte i störande grad överröstar något annat ljud som mopeder i normal drift förorsakar.

2. Mopeder och lätta fyrhjulingar skall med avseende på bullernivå vara EG-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 113 § 2 mom.

3. Ett fordon i kategori L1 anses uppfylla kraven i 2 mom., om fordonet är E-godkänt i enlighet med en sådan version av reglementet nr 63 som till sin kravnivå motsvarar det nämnda direktivet.

4. Ett fordon i kategori L2 och en lätt fyrhjuling anses uppfylla kraven i 2 mom., om fordonet är E-godkänt enligt det reglementet som nämns i 113 § 4 mom.

140 § (24.4.1998/290)
Elektromagnetisk kompatibilitet av elektriska eller elektroniska enheter

Mopeder och lätta fyrhjulingar skall med avseende på elektromagnetisk kompatibilitet vara EG-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 114 §. Detta gäller även sådana elektriska eller elektroniska separata enheter som installeras särskilt och som är uteslutande konstruerade för två- eller trehjuliga motorfordon.

141 § (14.9.2000/790)
Säkerhetsbälten och deras förankringar

1. Sådana fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar med karosseri vars egenmassa överstiger 250 kg skall vara försedda med säkerhetsbälten.

2. Fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar med karosseri skall med avseende på säkerhetsbälten och deras förankringar vara EG-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 115 § 2 mom. Detta gäller även säkerhetsbälten och förankringar av säkerhetsbälten som installeras i andra än i 1 mom. nämnda fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar.

3. Den typ av säkerhetsbälte som används i fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar med karosseri skall vara e- eller E-godkänd i enlighet med det direktiv om bilbälten i motorfordon eller det E-reglemente som nämns i 64 § 2 mom.

142 § (24.4.1998/290)
Vindrutan

1. Fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar med karosseri skall vara försedda med vindruta.

2. Fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar med karosseri skall med avseende på vindrutor och synfält vara EG-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 116 § 2 mom.

142 a § (24.4.1998/290)
Vindrutans anordningar

1. Fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar med vindruta skall vara försedda med vindrutetorkare och vindrutespolare samt avfrostnings- och avimningsanordningar.

2. Vindrutetorkarna och vindrutespolaren samt avfrostnings- och avimningsanordningen i fordon i kategori L2 med karosseri eller lätta fyrhjulingar skall vara EG-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 116 § 2 mom.

3. En avfrostnings- och avimningsanordning krävs dock inte i sådana trehjuliga fordon i kategori L2 vars motoreffekt inte överstiger 4 kW.

4. Vindrutespolarens spolvätskebehållare skall rymma minst en liter vätska.

143 § (22.3.2001/280)
Obligatoriska och tillåtna strålkastare, lyktor och reflektorer

1. Mopeder och lätta fyrhjulingar skall vara försedda med följande strålkastare, lyktor och reflektorer:

a) halvljusstrålkastare,

b) bakre positionslykta eller positionslyktor,

c) främre positionslykta eller positionslyktor när det är fråga om fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar,

d) bromslykta eller bromslyktor när det är fråga om fordon i kategori L1 med en motoreffekt som överstiger 0,5 kW eller vilkas största konstruktiva hastighet är högre än 25 km/h, samt när det är fråga om fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar,

e) körriktningsvisare när det är fråga om fordon i kategori L2 med täckt kaross och lätta fyrhjulingar,

f) reflektor eller reflektorer baktill,

g) sidoreflektor när det är fråga om fordon i kategori L1, och

h) reflektorer på pedalerna när det är fråga om fordon i kategori L1 som är utrustade med icke infällbara pedaler.

2. Utöver vad som bestäms i 1 mom. får mopeder och lätta fyrhjulingar vara försedda med följande strålkastare, lyktor och reflektorer:

a) helljusstrålkastare,

b) främre positionslykta när det är fråga om fordon i kategori L1,

c) bromslykta när det är fråga om fordon i kategori L1 med en motoreffekt om högst 0,5 kW eller vilkas största konstruktiva hastighet är högst 25 km/h,

d) körriktningsvisare när det är fråga om andra fordon i kategori L2 än sådana med täckt kaross och lätta fyrhjulingar,

e) lykta för bakre registreringsskylt,

f) främre reflektorer när det är fråga om fordon i kategori L1, och

g) sidoreflektorer när det är fråga om fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar.

3. De strålkastare, lyktor och reflektorer på mopeder och lätta fyrhjulingar som avses i 1 och 2 mom. skall vara e- eller E-godkända i enlighet med något av de direktiv eller E-reglementen som anges i 144–148 § eller vara godkända för motorcyklar i enlighet med något av de direktiv eller E-reglementen som avses i 118–123, 123 a, 124 eller 125 §.

4. Strålkastare, lyktor och reflektorer på mopeder och lätta fyrhjulingar skall i fråga om färg, typ, antal, placering, synbarhet, inriktning, kopplingar och funktionskontrollanordning motsvara kraven i det direktiv som nämns i 117 § 4 mom. eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 74 som motsvarar det nämnda direktivet.

5. Lamporna i strålkastare eller lyktor på mopeder och lätta fyrhjulingar skall vara avsedda för respektive strålkastare eller lykta och e- eller E-godkända i enlighet med direktivet som gäller strålkastare eller lykta i fråga eller enligt en sådan version av E-reglementet nr 37 som motsvarar det nämnda direktivet, eller uppfylla någotdera av de i 3 mom. avsedda kraven gällande lampor i typgodkända strålkastare eller lyktor på motorcyklar.

144 § (24.4.1998/290)
Helljus- och halvljusstrålkastare

Helljus- och halvljusstrålkastare på mopeder och lätta fyrhjulingar skall vara e-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 118 § eller E-godkända enligt reglementet nr 56 eller 82.

145 § (24.4.1998/290)
Körriktningsvisare

Körriktningsvisare på mopeder och lätta fyrhjulingar skall vara e-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 118 § eller E-godkända i enlighet med det E-reglemente som nämns i 119 § 1 mom.

146 § (24.4.1998/290)
Bromslyktor samt främre och bakre positionslyktor

Bromslyktor samt främre och bakre positionslyktor på mopeder och lätta fyrhjulingar skall vara e-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 118 § eller E-godkända i enlighet med det E-reglemente som nämns i 119 § 1 mom.

147 § (24.4.1998/290)
Lykta för bakre registreringsskylt

Lyktan för den bakre registreringsskylten på mopeder och lätta fyrhjulingar skall vara e-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som nämns i 118 § eller E-godkända i enlighet med det E-reglemente som nämns i 119 § 1 mom.

148 § (24.4.1998/290)
Reflektorer

1. Reflektorer på mopeder och lätta fyrhjulingar skall vara e- eller E-godkända i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 77 §.

2. Den framåtriktade reflektorn skall vara vit, de sidoriktade reflektorerna orangegula och den bakåtriktade reflektorn röd. Reflektorer på pedalerna på fordon i kategori L1 skall dock vara orangegula. Reflektorerna får inte vara triangelformade.

3. Reflektorer på pedalerna skall dessutom vara sådana till formen att de ryms i en rektangel, där förhållandet mellan rektangelns sidor får vara högst åtta. Den reflekterande ytan på var och en av de fyra pedalreflektorerna skall vara minst 8 cm2.

148 a § (21.12.2000/1188)
Hastighetsmätare

1. Mopeder och lätta fyrhjulingar skall ha en hastighetsmätare som är inom förarens omedelbara synfält och som tydligt kan avläsas både dag och natt.

2. En hastighetsmätare får inte visa en hastighet som är mindre än den verkliga. Den indikerade hastigheten får vara högst 10 procent jämte ytterligare 4 km/h högre än den verkliga hastigheten.

3. Hastighetsmätare för mopeder och lätta fyrhjulingar skall vara e-godkända enligt det direktiv som nämns i 126 § 3 mom. eller E-godkända enligt det E-reglemente som nämns i 93 § 2 mom.

149 § (24.4.1998/290)
Symboler för manöverorgan, kontrollampor och visare

Mopeder och lätta fyrhjulingar skall med avseende på symbolerna för manöverorgan, kontrollampor och visare vara EG- eller E-godkända i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 126 a §.

149 a § (24.4.1998/290)
Ljudsignalanordning

Mopeder och lätta fyrhjulingar skall ha en ljudsignalanordning. Den ljudsignalanordningen som monterats på en moped eller en lätt fyrhjuling skall vara EG- eller E-godkänt i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 126 b §.

150 § (24.4.1998/290)
Backspeglar

1. På vänstra sidan av mopeder och lätta fyrhjulingar skall det finnas en backspegel. På fordon i kategori L2 och lätta fyrhjulingar med karosseri skall det dessutom finnas en backspegel inne i förarhytten. I ett fordon där det inte finns sikt bakåt skall backspegeln inne i förarhytten ersättas med en backspegel på fordonets högra sida.

2. Backspeglarna skall vara e- eller E-godkända och monterade i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 127 § 2 mom.

3. I mopeder och lätta fyrhjulingar kan användas även sådana e- eller E-godkända backspeglar som överensstämmer med det i 97 § nämnda direktivet eller E-reglementet och som är avsedda för fordon vilkas största i registrering och bruk tillåtna massa inte överstiger 3 500 kg.

150 a § (24.4.1998/290)
Utskjutande delar

1. På mopeder och lätta fyrhjulingar får inte finnas sådana spetsiga, vassa eller utskjutande delar, vilkas form, mått, riktning eller hårdhet ökar risken för eller graden av kroppsskada i samband med en eventuell olycka.

2. Mopeder och fordon i kategori L2 skall med avseende på utskjutande delar vara EG-godkända i enlighet med det kapitel i direktivet som avses i 127 a §.

151 § (24.4.1998/290)
Skyddshjälm för mopedist

Sådana skyddshjälmar av godkänd modell för mopedister som avses i 89 § vägtrafiklagen är skyddshjälmar som godkänts i enlighet med det E-reglemente som nämns i 129 § och skyddshjälmar som uppfyller kraven i den standard som anges i nämnda paragraf.

152 § (24.4.1998/290)
Överensstämmelse i fråga om mopeder med låg effekt

En med pedaler försedd tvåhjulig moped med låg effekt vars maximieffekt är 1 kW och vars största konstruktiva hastighet inte överstiger 25 km/h, får avvika från kraven i fråga om däck, passagerarhandtag, anordning som förhindrar olovlig användning, effekt och vridmoment, strålkastare, lyktor och reflektorer samt manöverorgan, kontrollampor och visare i enlighet med vad som särskilt bestäms i de direktiv som avses i 131 § 1 mom., 132 och 133 §, 138 § 2 mom., 143 § 4 mom. och 149 §.

152 a § (22.3.2001/280)
Överensstämmelse i fråga om mopeder och lätta fyrhjulingar

Mopeder och lätta fyrhjulingar anses uppfylla kraven i detta kapitel, om de är av en typ som har typgodkänts enligt det direktiv som nämns i 130 §.

9 kap

Traktor och motorredskap

153 §
Däck och band

Traktorer och motorredskap skall vara försedda med luftdäck eller gummiklädda band. Traktorer och motorredskap, vars största konstruktiva hastighet är högst 10 km/h, får vara försedda med kompakta däck eller band av metall.

154 § (22.4.1999/510)
Styranordning

1. En traktors eller ett motorredskaps styranordning och förarsäte skall vara så placerade, att föraren har den sikt framåt och åt sidorna som förhållandena kräver.

2. I en traktors eller ett motorredskaps styranordning får för kraftöverföringen användas hydraultryck producerat av en separat pump, om ett visst rattläge motsvarar ett bestämt utslag på de styrande hjulen och om fordonet vid motorstopp kan styras på ett tillfredsställande sätt.

3. I en traktor eller ett motorredskap får även användas en anordning, som styr fordonet genom att förändra rotationshastigheten på motsatta sidors hjul. För styrningens kraftöverföring får härvid användas hydraultryck, som regleras genom en med manöverspaken förenad ventil.

4. En traktors styranordning skall motsvara kraven enligt rådets direktiv 75/321/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om styrinrättningen på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul, sådana de lyder ändrade genom direktiv 88/411/EEG och 98/39/EG.

155 § (30.9.1997/902)
Bromsar

1. Traktorer och motorredskap skall vara försedda med en effektiv färdbroms och parkeringsbroms eller låsanordning för färdbromsen. En traktors bromsar skall motsvara kraven i rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bromsutrustning på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (76/432/EEG), sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 96/63/EG.

2. Med avvikelse från 1 mom. skall trafiktraktorns färdbroms ha sådan effekt att den uppnådda retardationen vid användning av bromsen är minst 3,5 m/s2, då friktionskoefficienten mellan vägen och däcken är 0,8. Trafiktraktorns parkeringsbroms skall uppfylla det i 1 mom. nämnda direktivets krav på bromseffekt i belastat tillstånd eller försedd med en lastad släpvagn, om en släpvagn kan kopplas till trafiktraktorn.

3. På traktorer och motorredskap med hydrostatisk kraftöverföring krävs inte en egentlig färdbroms, om en tillräcklig retardation kan åstadkommas med hjälp av kraftöverföringen. Fordonet skall i så fall bli stående om motorn stannar.

4. I bromsarna får användas endast sådana reglerings- och säkerhetsanordningar, som tillverkaren ursprungligen har installerat eller som till sin funktion motsvarar de ursprungliga anordningarna eller sådana som tillverkaren enligt sina egna villkor har godkänt för senare installation. Reglerings- och säkerhetsanordningarna får inte äventyra bromsarnas funktion.

156 § (22.4.1999/510)
Avgassystem

1. Avgasröret skall vara så placerat, att ingen del av det ligger farligt nära bränsletanken eller bränsleröret. Om det ovanför avgasgrenröret eller avgasröret finns anordningar som hör till bränslesystemet eller bränslerörsskarvar så placerade att bränslet vid ett läckage kan droppa eller rinna ned på avgasgrenröret eller avgasröret eller om uppenbar risk för antändning av bränslet annars föreligger, skall avgasgrenröret eller avgasröret förses med ett ändamålsenligt skydd.

2. Riktningen på avgasrörets mynning skall uppfylla kraven enligt direktiv 98/38/EG.

157 § (21.6.2000/593)
Draganordning

1. En traktor skall framtill vara försedd med en draganordning eller en fästpunkt för dragstång eller dragrep i enlighet med bestämmelserna i rådets direktiv 79/533/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kopplingsanordningen och backväxeln på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul, sådana dessa bestämmelser lyder ändrade genom kommissionens direktiv 1999/58/EG.

2. Om traktorn bak är försedd med kopplingsanordning för koppling av släpfordon, skall kopplingsanordningen motsvara kraven i direktiv 89/173/EEG, sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 2000/1/EG.

158 § (14.9.2000/790)
Röktätheten i fråga om en traktors dieselmotor

Röktätheten i fråga om en traktors dieselmotor skall uppfylla kraven som nämns i rådets direktiv 77/537/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av föroreningar från motorer som används i jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul, sådant det lyder senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/54/EG, eller kraven enligt en sådan version av E-reglementet nr 24 som till sin kravnivå motsvarar bestämmelserna i direktiven.

158 a § (14.9.2000/790)
Avgas- och partikelutsläpp från en traktors dieselmotor

1. En dieselmotor som används i en traktor skall vara EG-godkänd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks- eller skogstraktorer och om ändring av rådets direktiv 74/150/EEG.

2. En traktors dieselmotor anses motsvara kraven i 1 mom. också om den är typgodkänd i enlighet med det direktiv som nämns i 48 § 3 mom.

3. En traktors dieselmotor anses beträffande det i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG avsedda första steget i fråga om typgodkännande motsvara kraven i 1 mom. också om den är typgodkänd i enlighet med det direktiv som nämns i 46 § 2 mom., sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 91/542/EEG, eller godkänd enligt en sådan version av E-reglementet nr 49 eller 96 som till sin kravnivå motsvarar direktiven.

159 §
Begränsning av buller

1. Traktorer och motorredskap, som är försedda med förbränningsmotor skall ha sådana ljuddämpare, att insugnings- eller avloppsljudet inte i störande grad överröstar annat ljud som fordonet i normal drift förorsakar. Styrkan på traktormotorns ljud uppmätt enligt direktivet som avses i 2 mom. får inte vara större än 89 dBA, om traktorns egenmassa är större än 1,5 ton och inte större än 85 dBA, om traktorns egenmassa är högst 1,5 ton.

2. En traktor anses uppfylla kravet i 1 mom., om den är av modell som uppfyller kraven i EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om vissa delar och egenskaper hos jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (74/151/EEG), sådana de lyder ändrade genom direktivet 88/410/EEG.

3. Ljuddämpare får inte avlägsnas, inte heller får en ljuddämpare eller motorn ändras så att den av dem beroende ljudstyrkan blir större än det tillåtna värdet. Fordon får inte heller förses med anordningar som möjliggör att ljuddämparna kan kopplas av medan motorn är igång.

160 § (6.9.2001/781)
Radiostörningar och elektromagnetisk kompatibilitet

En traktor skall vara försedd med ett sådant system för avlägsnande av radiostörningar som motsvarar kraven i rådets direktiv 75/322/EEG om dämpning av radiostörningar (elektromagnetisk kompatibilitet) som orsakas av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, sådana dessa krav lyder ändrade genom kommissionens direktiv 2000/2/EG och 2001/3/EG.

161 § (22.4.1999/510)
Undvikande av brandfara

En traktors bränsletank skall till sin konstruktion och placering motsvara kraven enligt det direktiv som nämns i 159 §, sådana de lyder ändrade genom direktiv 88/410/EEG och 98/38/EG.

162 §
Stänkskärmar

1. En trafiktraktor skall vara försedd med stänkskärmar på alla hjul. Stänkskärmar krävs dock inte, om fordonets karosseri- eller flakbotten med erforderliga hjälpanordningar utgör ett sådant skydd mot stänk som motsvarar kraven nedan i denna paragraf.

2. Stänkskärmarna skall vara utformade så att de täcker minst hela däcksbredden eller den sammanlagda bredden för pardäck, i en vinkel på 30ø framåt och 50ø bakåt från ett vertikalt plan genom hjulaxeln.

3. En stänkskärms tvärsektion skall vara rännformig med ett djup på minst 30 mm, mätt ovanför axeln. Rännformigheten får minska i riktning mot vinklarna som nämns i 2 mom.

4. Stänkskärmens avstånd från axeln får inte mellan vinklarna som nämns i 2 mom. vara större än däckets diameter.

163 §
Vindruta och övriga rutor

En traktors vindruta och övriga rutor, om sådana finns, skall motsvara kraven i EG-direktivet 89/173/EEG, E-reglementet nr 43 eller standarden SFS 2728.

164 §
Avfrostnings- och avimningsanordningar

Traktorer och motorredskap, som är försedda med täckt förarhytt skall ha en anordning för avlägsnande av frost från vindrutans yttersida och imma från dess insida. Avfrostnings- och avimningsanordningarna skall kunna regleras av föraren.

165 §
Vindrutetorkare och -spolare

1. På traktorer och motorredskap skall det finnas ett maskinellt torkarsystem och ett spolarsystem för vindrutan.

2. En traktors vindrutetorkarsystem skall motsvara kraven i EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om siktfältet och vindrutetorkare för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul (74/347/EEG), sådana de lyder ändrade genom direktivet 79/1073/EEG, eller kraven i standarden SFS 4420.

3. Vindrutespolarens spolvätskebehållare skall rymma minst en liter vätska.

166 § (21.6.2000/593)
Obligatoriska och tillåtna lyktor, strålkastare och reflektorer

1. Traktor och motorredskap skall vara försedda med följande lyktor, strålkastare och reflektorer:

a) halvljusstrålkastare,

b) körriktningsvisare och koppling av dem som varningsblinker,

c) bromslyktor på traktorer,

d) en lykta för den bakre registreringsskylten, om den är avsedd att monteras baktill,

e) främre och bakre positionslyktor,

f) röda reflektorer baktill,

g) blinkande orangegul varningslykta på traktorer och motorredskap som används för arbete på eller invid vägen, och

h) orangegula reflektorer som är synliga åt sidorna för markering av konstruktion eller anordning som är smalare än fordonet i övrigt och som skjuter ut utanför fordonet fram eller bak mer än en meter.

2. Traktorer och motorredskap, som har en egenmassa som är större än 0,5 ton, skall baktill ha en skylt som betecknar långsamt fordon. Skylten krävs inte, om ett släpfordon som är försett med en sådan skylt är kopplat till traktorn eller motorredskapet.

3. Utöver vad som bestäms i 1 och 2 mom. får traktor och motorredskap vara utrustade med följande lyktor, strålkastare och reflektorer:

a) helljusstrålkastare,

b) bromslyktor på motorredskap,

c) främre dimstrålkastare,

d) dimbaklyktor,

e) parkeringslyktor,

f) backningsstrålkastare,

g) sidolyktor,

h) fram- och sidoreflektorer,

i) konturlyktor på en sådan traktor och ett sådant motorredskap, vars bredd är större än 2,1 meter,

j) arbets- och hjälpstrålkastare, som är nödvändiga för lastning, lossning eller annat bruk, och

k) separat förordnade lyktor och reflektorer på traktorer som används för specialtransport eller på lasten och på motorredskap.

4. De lyktor, strålkastare och reflektorer på en traktor, vilka nämns i 1 mom. a–f punkten och i 3 mom. skall till färg, typ, antal, placering, synbarhet, inriktning, koppling och krav på funktionskontrollanordning, förutom placeringen av lykta för bakre registreringsskylt, uppfylla bestämmelserna i rådets direktiv 78/933/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om installationen av belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- och skogsbrukstraktorer med hjul, sådana dessa bestämmelser lyder ändrade genom kommissionens direktiv 1999/56/EG, eller E-reglementet nr 86. Bestämmelserna i det ovan nämnda direktivet och E-reglementet tillämpas också på färg, placering, synbarhet och inriktning av en traktors andra lyktor, strålkastare och reflektorer.

167 § (22.3.2001/280)
Helljus- och halvljusstrålkastare

Halvljusstrålkastarna skall vara avsedda för högertrafik. En traktors halvljus- och helljusstrålkastare skall vara e-godkända i enlighet med EG-rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av delar för belysnings- och ljussignalanordningar på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul 79/532/EEG, eller 76/761/EEG, eller alternativt E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 1, 5, 8, 20 eller 31 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven. Glödlampan, som används i halvljus- och helljusstrålkastaren skall vara avsedd för en sådan strålkastare och vara alternativt E-godkänd i enlighet med en sådan version av reglementet nr 2, 8, 20 eller 37 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

168 § (22.3.2001/280)
Körriktningsvisare

En traktors körriktningsvisare skall vara e-godkända i enlighet med direktivet 76/759/EEG, sådant det lyder ändrat genom direktiv 89/277/EEG, eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 6 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

169 § (30.9.1997/902)
Bromslyktor samt främre och bakre positionslyktor

En traktors bromslyktor samt främre och bakre positionslyktor skall vara godkända i enlighet med det i 74 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

170 § (22.4.1999/510)
Monteringsplats och lyktor för bakre registreringsskylt

1. Monteringsplatsen för den bakre registreringsskylten på en traktor skall motsvara kraven enligt det direktiv som nämns i 159 §, sådana de lyder ändrade genom direktiv 98/38/EG.

2. Lyktan för en traktors bakre registreringsskylt skall belysa registreringsskylten och vara godkänd i enlighet med det i 75 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

171 § (30.9.1997/902)
Reflektorer

1. En traktors reflektorer skall vara godkända i enlighet med det i 77 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

2. Framåtriktade reflektorer skall vara vita, sidoriktade orangegula och bakåtriktade röda. Reflektorerna får inte vara triangelformade.

172 §
Blinkande varningslykta

1. En blinkande varningslykta skall vara E-godkänd i enlighet med reglementet nr 65 eller godkänd av Bilregistercentralens enhet för fordonsförvaltning.

2. Flera av dessa lyktor får monteras om det är nödvändigt för att en sådan lykta skall kunna uppmärksammas från alla håll. För föraren skall installeras en kontrollampa, som anger att varningslyktan fungerar.

173 § (30.9.1997/902)
Skylt som betecknar långsamt fordon

En skylt som betecknar långsamt fordon skall placeras baktill mitt på fordonet eller på dess vänstra sida och riktas rakt bakåt med en tolerans på högst 10° och på en höjd av högst 2,40 meter. En skylt som betecknar långsamt fordon skall vara E-godkänd i enlighet med reglementet nr 69/01.

174 § (22.3.2001/280)
Främre dimstrålkastare

De främre dimstrålkastarna på en traktor skall vara e-godkända i enlighet med direktivet 76/762/EEG eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 19 som till sin kravnivå motsvarar det nämnda direktivet.

175 §
Dimbaklykta

En traktors dimbaklykta skall vara e-godkänd i enlighet med direktivet 77/538/EEG, sådant det lyder ändrat genom direktivet 89/518/EEG, eller E-godkänd i enlighet med reglementet nr 38.

176 §
Parkeringslykta

En traktors parkeringslykta skall vara e-godkänd i enlighet med direktivet 77/540/EEG eller E-godkänd i enlighet med reglementet nr 77.

177 § (30.9.1997/902)
Backningsstrålkastare

En traktors backningsstrålkastare skall vara godkänd i enlighet med det i 79 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

178 § (30.9.1997/902)
Sidolyktor

1. Om en traktors eller ett motorredskaps längd är större än 6,00 meter, skall minst två sidolyktor, om sådana har installerats, finnas på vardera sidan. Antalet sidolyktor skall därtill vara sådant, att det inbördes avståndet mellan lyktorna i fordonets längdriktning är minst 2,00 meter och högst 6,00 meter. Lyktorna skall, om minst två lyktor finns på fordonets vardera sida, installeras så att den främsta är belägen på ett avstånd av högst 2,00 meter från fordonets främre del och den bakre på ett avstånd av högst 1,00 meter från fordonets bakre del.

2. Lyktorna skall befinna sig på en höjd av minst 0,35 meter och högst 1,50 meter. Om mera än en lykta har installerats på båda sidorna, skall de vara på ungefär samma höjd.

3. En sidolykta skall synas minst 15° uppåt och nedåt samt 45° framåt och bakåt.

4. En sidolykta skall vara riktad åt sidan och vara orangegul till färgen.

5. Sidolyktorna skall vara godkända i enlighet med det i 87 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

6. Sidolyktorna skall vara kopplade så, att de fungerar samtidigt med de främre positionslyktorna och halv- och helljusstrålkastarna.

179 § (22.12.1993/1569)
Färdskrivare

1. Trafiktraktorer skall ha färdskrivare. Färdskrivare krävs dock inte på trafiktraktorer på vilka EG-rådets förordning (EEG) nr 3820/85 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter inte tillämpas enligt 7 § förordningen om användning av fordon på väg eller på vilken bestämmelserna om kör- eller vilotider inte tillämpas med enligt artikel 4 i nämnda EG-förordning.

2. Färdskrivaren skall vara e-godkänt enligt rådets reglemente (EEG) nr 3821/85, sådan den lyder ändrad genom kommissionens förordningar (EEG) nr 3314/90 och nr 3688/92 samt förordning (EG) 2479/95. (5.1.1996/3)

180 § (22.4.1999/510)
Ljudsignalanordning

1. Traktorer och motorredskap skall vara försedda med en ljudsignalanordning.

2. Ljudstyrkan på traktorns ljudsignalanordning, när den mäts på ett avstånd av sju meter från fordonets framdel, skall vara minst 93 dBA och högst 112 dBA. Ljudet skall vara oavbrutet och ha jämn tonhöjd. Ljudsignalanordningen anses uppfylla kraven, om fordonet eller dess ljudsignalanordning är e-godkända i enlighet med rådets direktiv 70/388/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om ljudsignalanordningar på motorfordon, eller E-godkända i enlighet med reglementet nr 28 och, i fråga om ljudstyrka, anordningen uppfyller kraven enligt det direktiv som nämns i 159 §, sådana de lyder ändrade genom direktiv 98/38/EG.

3. Traktorer och motorredskap får vara försedda med en backningsalarmanordning som avger ett periodiskt ljud när fordonet backar eller när backväxeln är ikopplad och som har en ljudstyrka som inte får vara större än 75 dBA, när den mäts på ett avstånd av sju meter från fordonets bakre del.

181 § (22.4.1999/510)
Backspegel

1. Traktorer och motorredskap skall vara försedda med en backspegel, frånsett traktorer som har en egenmassa på högst 0,5 ton.

2. En traktors backspegel skall i fråga om placering, sikt, ytmått, hållfasthet och hur fastsättningen ger efter motsvara kraven enligt rådets direktiv 74/346/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om backspeglar på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul, sådana de lyder ändrade genom direktiv 98/40/EG. Backspegeln på traktorer och motorredskap som är försedda med täckt förarhytt skall vara synlig genom den del av vindrutan som rengörs av vindrutetorkaren eller genom sidorutan.

3. Om sikten från förarplatsen framåt eller åt sidorna är menligt begränsad på grund av kontruktionen hos traktorn eller motorredskapet eller av därtill hörande anordningar eller utrustning, skall fordonet förses med erforderliga tilläggsspeglar, genom vilka föraren kan se längs fordonets sidor och följa med övrig trafik.

182 §
Sikthinder

På traktorer och motorredskap skall vindrutan samt förarhyttens sidorutor eller sidoskydd till konstruktion och skick vara sådana, att föraren har så obehindrad sikt som möjligt såväl framåt som åt sidorna. Varken innanför eller utanför får utöver särskilt föreskrivna märken och anordningar hängas eller fästas märken, föremål eller anordningar, som kan störa sikten.

183 §
Utskjutande delar och anordningar

Om arbetsredskap har kopplats till en traktor eller ett motorredskap, och de överskrider fordonets största bredd med mera än 0,2 meter, eller om fordonets eller arbetsredskapets största bredd överskrider 2,60 meter, skall de utskjutande delarna märkas med växelvis röda och gula ränder. De utskjutande delarna skall därtill förses med framåtriktade vita och bakåtriktade röda e- eller E-godkända reflektorer.

183 a § (22.4.1999/510)
Tilläggsvikter

Ballastvikterna och monteringen av dem skall i fråga om en EG-typgodkänd traktor uppfylla kraven enligt direktiv 98/38/EG.

184 §
Traktorer och motorredskap avsedda att styras av en gående person

1. Traktorer och motorredskap avsedda att styras av en gående person skall förses med en anordning, som stannar fordonet, om föraren tappar greppet om manöveranordningarna.

2. På traktorer och motorredskap avsedda att styras av en gående person krävs inte bakre positionslyktor, körriktningsvisare, backspegel, backningsanordning eller ljudsignalanordning.

184 a § (6.9.2001/781)
Överensstämmelse i fråga om EG-typgodkänd traktor

En traktor anses uppfylla kraven i detta kapitel, om den typgodkänts enligt rådets direktiv 74/150/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul, sådant det lyder ändrat genom direktiven 79/694/EEG, 82/890/EEG, 88/297/EEG, 97/54/EG, 2000/25/EG och 2001/3/EG, och fordonets tillverkare har givit det ett sådant intyg om överensstämmelse som avses i artikel 5 i nämnda direktiv.

185 §
Tillämpning av andra stadganden

Utöver vad som stadgas i denna förordning, tillämpas på traktorer och motorredskap de bestämmelser om deras konstruktion och utrustning som meddelats med stöd av lagen om skydd i arbete (299/58).

10 kap

Terrängfordon

186 §
Däck och band

Terrängfordon skall vara försett med luftdäck eller gummiklädda band. Ett terrängfordon, vars största konstruktiva hastighet är högst 10 km/h, får ha kompakta däck eller metallarvfötter.

187 §
Styranordning

1. I ett terrängfordons styranordningar får för kraftöverföringen användas hydraultryck producerat av en separat pump, under förutsättning att ett visst rattläge motsvarar ett bestämt utslag på de styrande hjulen och att fordonet vid motorstopp kan styras på ett tillfredsställande sätt.

2. På terrängfordon får användas även en anordning, som styr fordonet genom att förändra rotationshastigheten hos motsatta sidors hjul eller band. För styrningens kraftöverföring får härvid användas hydraultryck, som regleras genom en med manöverspaken förenad ventil.

188 §
Bromsar

1. Ett terrängfordon skall vara försett med en effektiv färdbroms och en parkeringsbroms eller låsanordning för färdbroms.

2. På ett terrängfordon skall de med bromsar försedda axlarna eller bandparen uppbära minst hälften av fordonets totalmassa.

3. Bromsarnas manöveranordning får till sin konstruktion vara sådan, att hjulen eller banden på fordonets båda sidor kan bromsas skilt för sig. Manöveranordningarna till bromsarna för de båda sidornas hjul eller band bör dock pålitligt kunna kopplas så att de fungerar tillsammans, om det inte till konstruktionen hör en separat manöveranordning som påverkar alla bromsförsedda hjul eller band.

189 §
Avgassystem

1. Avgasröret skall vara så placerat, att ingen del av det ligger farligt nära bränsletanken eller bränsleröret. Om det ovanför avgasgrenröret eller avgasröret finns bränsleanordningar eller bränslerörsskarvar så placerade att bränslet vid eventuellt läckage kan droppa eller rinna ned på avgasgrenröret eller avgasröret eller om uppenbar risk för antändning av bränslet annars föreligger, skall avgasgrenröret eller avgasröret förses med ett ändamålsenligt skydd.

2. Avgasrörets mynning skall vara så placerad och riktad, att avgaserna inte är till olägenhet för fordonets passagerare eller för andra vägtrafikanter.

189 a § (8.12.1994/1122)
Bullerbegränsning

En snöskoter skall ha en effektiv ljuddämpare. Ljudstyrkan från snöskotern får inte överskrida 78 dBA mätt enligt standard SAE J192A.

190 §
Vindruta och övriga rutor

1. Ett terrängfordons vindruta och övriga rutor, om sådana finns, skall vara av säkerhetsglas eller av annat sådant material som, om rutan krossas, bildar vassa kanter i så ringa mån som möjligt. Glaset skall på ett tillfredsställande sätt motstå i trafiken förekommande mekaniska, klimatologiska och kemiska påfrestningar samt slitage. Det skall dessutom vara tillräckligt genomskinligt och får inte förvränga objekt som syns genom det och inte heller orsaka risk för förväxling av färger som används vid trafikreglering.

2. På en snöskoter får anbringas ett vindskydd, förutsatt att detta inte stör sikten från förarplatsen eller minskar förarens möjligheter att behärska snöskotern. Vindskyddet skall vara tillräckligt stadigt och tillverkat av genomskinlig, vanligtvis minst 2,0 mm tjock plast eller motsvarande material som inte bildar vassa kanter om det krossas.

191 §
Avfrostnings- och avimningsanordningar

Terrängfordon med täckt förarhytt skall ha en anordning för avlägsnande av frost från vindrutans yttersida och imma från vindrutans insida. Avfrostnings- och avimningsanordningarna skall kunna regleras av föraren.

192 §
Vindrutetorkare och -spolare

1. Terrängfordon med täckt förarhytt skall ha maskinellt vindrutetorkarsystem och vindrutespolarsystem. Vindrutetorkaren skall rengöra en våt vindruta med en hastighet av minst 45 slag fram och tillbaka i minuten. Torkaren får fungera periodvis, om antalet slag uppfyller det ovan nämnda kravet.

2. Spolvätskebehållaren till vindrutespolaren på ett terrängfordon skall rymma minst en liter vätska.

193 §
Obligatoriska och tillåtna lyktor, strålkastare och reflektorer

1. Ett terrängfordon skall ha följande lyktor, strålkastare och reflektorer:

a) halvljusstrålkastare,

b) körriktningsvisare, om fordonets förarhytt är täckt och egenmassan är större än 0,5 ton,

c) bakre positionslyktor,

d) reflektorer fram, bak och åt sidan, och

e) orangegula reflektorer som är synliga åt sidorna för markering av en konstruktion eller anordning som är smalare än fordonet i övrigt och som skjuter ut över en meter utanför fordonets fram- eller bakdel.

2. Utöver vad som stadgas i 1 mom. får ett terrängfordon förses med följande lyktor, strålkastare och reflektorer:

a) helljusstrålkastare,

b) bromslyktor,

c) främre positionslyktor, och

d) nödvändiga arbets- och hjälpstrålkastare.

3. Lyktor och reflexanordningar som krävs på båda sidor av fordonet skall placeras på ett avstånd av högst 0,4 meter från fordonets sida. Reflektorerna skall placeras på en höjd av högst 0,9 meter.

4. På en snöskoter krävs endast endast en lykta och en reflektor av de lyktor och reflektorer som nämns i 1 eller 2 mom.

194 § (22.3.2001/280)
Helljus- och halvljusstrålkastare

Helljus- och halvljusstrålkastarna skall vara e-godkända i enlighet med direktivet 76/761/EEG eller 79/532/EEG, alternativt E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 1, 5, 8, 20 eller 31 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven, eller annars vara lämpade att användas som halvljusstrålkastare. Lampan, som används i helljus- och halvljusstrålkastaren skall vara avsedd för strålkastaren i fråga.

195 §
Körriktningsvisare

1. Körriktningsvisarna skall framtill och baktill befinna sig på ett avstånd av minst 0,6 meter från varandra. Körriktningsvisare skall avge orangegult blinkande ljus och dess glödlampa skall ha en effekt på minst 4 W.

2. På ett terrängfordon som har en längd på högst 4,6 meter, får de i 1 mom. nämnda körriktningsvisarna på vardera sidan ersättas med en lykta, som syns både framåt och bakåt.

3. För föraren skall finnas en anordning som anger körriktningsvisarens funktion.

196 §
Bromslyktor samt främre och bakre positionslyktor

1. Bromslyktan skall fungera, när färdbromsen används. Bromslykta skall avge rött ljus bakåt.

2. En främre positionslykta skall avge vitt ljus och en bakre positionslykta rött ljus. Kopplingarna skall vara sådana, att den främre positionslyktan fungerar samtidigt med halvljusstrålkastaren och den bakre positionslyktan samtidigt med halvljusstrålkastaren och den främre positionslyktan, om en sådan finns.

197 § (30.9.1997/902)
Reflektorer

Reflektorerna skall vara godkända i enlighet med det i 77 § nämnda direktivet eller E-reglementet. Framåtriktade reflektorer skall vara vita, sidoriktade orangegula och bakåtriktade röda. Reflektorerna får inte vara triangelformade.

198 §
Ljudsignalanordning

1. Ljudstyrkan på en ljudsignalanordning på ett terrängfordon, när den mäts på ett avstånd av sju meter framför fordonet skall vara minst 93 dBA och högst 104 dBA, för en snöskoter skall den dock vara minst 89 dBA eller om snöskotern inte är försedd med batteri, minst 76 dBA.

2. Ljudet skall vara oavbrutet och ha jämn tonhöjd.

3. På ett terrängfordon får finnas en backningsalarmanordning som avger periodiskt ljud vid backning eller då bakaxeln är ilagd och som vilkas ljudstyrka inte är större än 75 dBA, mätt på ett avstånd av sju meter bakom fordonet.

199 §
Backskpeglar

1. Ett terrängfordon, förutom en snöskoter, skall ha en backspegel.

2. Backspegeln på ett terrängfordon med täckt förarhytt skall vara synlig genom den del av vindrutan som rengörs av vindrutetorkaren eller genom sidofönstret.

200 §
Sikthinder

På ett terrängfordon skall vindrutan samt förarhyttens sidorutor eller sidoskydd till konstruktion och skick vara sådana, att föraren har så obehindrad sikt som möjligt såväl framåt som åt sidorna. Vid dem får varken innanför eller utanpå utöver särskilt föreskrivna märken och anordningar hängas eller fästas märken, föremål eller anordningar, vilka kan hindra sikten.

201 §
Nödstopp

En snöskoter skall förses med en anordning, som stannar fordonet, om föraren tappar greppet om manöveranordningarna.

202 § (22.4.1996/267)
Skyddshjälm för snöskoterförare

En sådan skyddshjälm för snöskoterförare som är godkänd i enlighet med E-reglementet nr 22/04 eller uppfyller kraven i standarden FMVSS 218 anses vara av godkänd modell enligt 89 § vägtrafiklagen.

203 §
Undantag beträffande luftkuddefartyg

Kraven på styranordningar, bromsar, lyktor, strålkastare, reflektorer och backspeglar tillämpas inte på luftkuddefartyg.

11 kap

Fordon som saknar motor

204 § (24.4.1998/290)
Tillämpning av bestämmelser om cykel

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på cykel som definieras i 11 § 1 mom. och som har en sitshöjd på 0,635 meter eller mera i sitsens lägsta ställning. Bestämmelserna i detta kapitel skall i tillämpliga delar iakttas även i fråga om sparkcykel.

205 §
Bromsar

1. En cykel skall vara försedd med åtminstone en effektiv bromsanordning. En cykel som är avsedd för transport av gods eller mera än en person, en cykel som är försedd med släpvagn och en cykel med mera än två växlar skall dock vara försedd med två separata effektiva bromsanordningar.

2. Bromseffekten och hållfastheten påbromsanordningar skall uppfylla kraven på en cykels bromsar i standarden SFS 5200 eller ISO 4210.

206 §
Styranordning

Om stödet som kopplar samman styrstången och framgaffeln är höj- och sänkbart, skall det förses med varaktig beteckning över det minimidjup som stödet skall monteras på i framgaffelns lagerhylsa. Minimidjupet skall vara den yttre diametern av stödet multiplicerad med 2,5 när diametern mäts på stödets nedre ända.

207 § (30.9.1997/902)
Reflektorer

1. En cykel skall förses med fram-, sido-, pedal- och bakreflektorer. Sidoreflektorerna skall vara på cykelns främre och bakre del på vardera sidan. På vardera pedalen skall det finnas två reflektorer och när cykeln framförs skall den ena vara riktad framåt och den andra bakåt. Då en för sport- och tävlingsbruk konstruerad och för användning på vägen avsedd cykel med minst 12 växlar och en egenmassa som är högst 10 kg krävs dock inte fram-, sido- och inte heller pedalreflektorer när cykeln framförs vid dagsljus.

2. Framreflektorn skall vara vit, bakreflektorn röd och pedal- och sidoreflektorerna orangegula. Även reflekterande däck som till sin färg och reflexionsförmåga motsvarar kraven i E-reglementet nr 88 godkänns som sidoreflektorer.

3. Främre och bakre reflektorer skall vara på en höjd av minst 0,30 meter och högst 1,20 meter från vägytan.

4. Fram- och sidoreflektorer samt bakreflektorer skall vara godkända i kategori IV A i enlighet med det i 77 § nämnda direktivet eller E-reglementet. Pedalreflektorer skall uppfylla kraven på reflexion från en röd reflektor i kategori 1 A i enlighet med vad som bestäms i nämnda direktiv eller E-reglemente.

5. Säkerhetsvimpeln på en cykel får förses med vita eller gula framåtriktade reflektorer och gula eller röda bakåtriktade reflektorer. Säkerhetsvimpeln får vara sådan att den kan svängas i cykelns längdriktning.

6. En cykel får förutom de reflektorer som krävs i denna paragraf vara utrustad med vita framåtriktade reflektorer, gula sidoriktade reflektorer och röda bakåtriktade reflektorer. Förutom de reflektorer som krävs i denna paragraf får tillåtna framåt- och bakåtriktade reflektorer vara installerade på bredden med avvikelse från cykelns mittlinje och på en höjd av högst 1,30 m från vägytan. (3.4.1998/258)

208 § (3.4.1998/258)
Lyktor

1. När en cykel framförs under förhållanden som nämns i 36 § 2 mom. vägtrafiklagen skall den framtill ha en lykta som avger vitt eller ljusgult ljus. En cykel får baktill förses med en baklykta som avger rött ljus. Lyktorna får vara placerade på bredden med avvikelse från cykelns mittlinje.

2. Lyktorna skall vara belägna på en höjd av minst 0,30 meter och högst 1,30 meter från vägytan.

209 §
Ljudsignalanordning

En cykel skall vara försedd med en ljudsignalanordning bestående av en ringklocka.

210 §
Hästfordon

1. Ett hästfordon skall i körriktningen på vänstra sidan framtill ha en framåtriktad vit och baktill en bakåtriktad röd E-godkänd reflektor.

2. När hästfordonet används under förhållanden som nämns i 36 § 2 mom. vägtrafiklagen, skall fordonet i körriktningen på vänstra sidan ha en lykta som avger vitt ljus framåt och rött ljus bakåt.

12 kap

Spårvagn

211 §
Allmänna konstruktionskrav

1. En spårvagn skall till konstruktion, utrustning och skick vara säker och även i övrigt lämplig för ändamålet.

2. En spårvagn skall ha effektiva färd- och parkeringsbromsar samt en spårbroms.

212 §
Strålkastare, lyktor och reflektorer

1. En spårvagn skall framtill vara försedd med

a) en på mittlinjen placerad halvljus- och helljusstrålkastare som avger vitt ljus eller två sådana strålkastare placerade symmetriskt i förhållande till mittlinjen,

b) en främre positionslykta antingen separat eller kombinerad med en strålkastare, och

c) en vit lykta som innehåller symbolen för eller numret på linjen.

2. En spårvagn skall baktill vara försedd med

a) en på mittlinjen placerad röd baklykta eller två sådana placerade symmetriskt i förhållande till mittlinjen, och

b) två röda reflektorer placerade symmetriskt i förhållande till mittlinjen.

3. En spårvagn skall på vardera sidan vara försedd med minst en orangegul körriktningsvisare.

213 §
Övrig utrustning

En spårvagn skall vara försedd med

a) en vindruta med torkare och avfrostningsanordning,

b) en ljudsignalanordning,

c) nödvändiga backspeglar,

d) lyktor inne i fordonet som tillräckligt belyser vagnens inre och trapporna, och

e) anordningar för signalering från passagerarutrymmet till förarutrymmet.

214 §
Släpvagn till spårvagn

De ovan nämnda stadgandena om spårvagn gäller i tillämpliga delar för en släpvagn till en spårvagn.

13 kap

Släpvagn till bil

215 §
Konstruktion

En släpvagn till bil får vara reglerbar till längden, om konstruktioner och anordningar ägnade för regleringen är ändamålsenliga och hållbara.

216 § (19.6.2002/541)
Däck

På däcken på en släpvagn till bil tillämpas det som i 36 § bestäms om däcken på fordon i kategorierna M och N.

216 § har ändrats genom F 541/2002, som trädde i kraft 3.8.2002 med de undantag som föreskrivs i ikraftträdelsebestämmelsen. Se ikraftträdelsebestämmelsen.

217 §
Dubbar

Stadgandena i 37 och 38 §§ om bilars dubbdäck gällande antal, fastsättning, utstick, dubbkraft, massa och godkännande tillämpas på dubbdäck för släpvagnar till bilar.

217 a § (30.9.1997/902)
Styrinrättning

1. Styrinrättningen skall uppfylla kraven enligt det i 39 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

2. Finns det en kulkrans under vändskivan till en dolly, skall den kunna låsas i mittläget. Kulkransens vridrörelse skall begränsas åt båda hållen så att den är högst 30°.

218 § (4.9.1998/665)
Bromsar

1. En släpvagn till bil, förutom en släpvagn i kategori O1, skall vara försedd med tillförlitliga och effektiva bromsanordningar. De skall uppfylla kraven enligt det direktiv, E-reglemente eller ministeriebeslut som nämns i 41 § 1 mom. En släpvagn skall vara försedd med parkeringsbroms och med en anordning som aktiverar släpvagnens bromsar då kopplingen ger efter.

2. I bromsarna får användas endast sådana reglerings- och säkerhetsanordningar som släpvagnstillverkaren ursprungligen har installerat eller som till sin funktion motsvarar de ursprungliga anordningarna eller sådana som tillverkaren enligt sina egna villkor har godkänt för senare installation. Regleringsoch säkerhetsanordningarna får inte äventyra bromsarnas funktion. Ersättningsbromsbelägg anses uppfylla detta krav, om de är eeller E-godkända i enlighet med det direktiv eller E-reglemente som nämns i 41 § 2 mom.

3. En släpvagn i kategori O3 och O4 skall vara försedd med sådana låsningsfria bromsar som avses i det direktiv eller E-reglemente som nämns i 41 § 1 mom.

218 a § (11.7.1997/671)
En påhängsvagns vändningsförmåga

1. En påhängsvagn skall kunna vända så, att när dess yttersta främre hörn rör sig längs en cirkelbåge med 12,50 meters radie, rör sig dess inre sida längs en cirkelbåge med minst 5,30 meters radie. En påhängsvagn anses uppfylla detta krav, om avståndet från kopplingstappen till de fasta boggiaxlarnas vridningscentrum inte är större än

där

L är påhängsvagnens bredd. Om en eller flera av de icke-styrbara boggiaxlarna har en axellyftanordning, skall den beaktas vid beräknandet av vändningsförmågan.

2. På tillverkarens begäran kan kraven enligt 1 mom. kontrolleras genom en lämplig likvärdig beräkning eller geometrisk demonstration.

219 § (18.6.1999/754)
Draganordningar

1. En släpvagns dragögla, kopplingstapp, vändskiva eller dragkoppling skall befinna sig på släpvagnens längdaxel.

2. Dragstången får ha reglerbar längd, och i så fall skall den vara försedd med tillförlitliga låsanordningar. Den skall i alla använda positioner vara godkänd för de belastningar som överförs till den. Om ändringen av längden sker med hjälp av en hydraulisk eller en motsvarande anordning, skall anordningens kraft begränsas så att ingen sådan belastning som kan äventyra trafiksäkerheten överförs till draganordningarna.

3. Dragöglan, dragstången och kopplingstappen på släpvagnar skall motsvara kraven i direktiv 94/20/EG eller i E-reglementet nr 55 och, om det är fråga om en kortkopplingsanordning, i E-reglementet nr 102. Ministeriet meddelar dock vid behov närmare föreskrifter om dragstängers hållfasthet och godkännande då de är avsedda att användas på släpvagnar med framboggi.

4. På dragkoppling, vändskiva och dragbalk som monteras på en släpvagn tillämpas dessutom i tillämpliga delar vad som bestäms om draganordningar för bilar.

220 §
Underkörningsskydd

1. En släpvagn till bil skall vara försedd med bakre stötfångare eller motsvarande anordning som erbjuder skydd mot underkörning bakifrån i synnerhet för fordon i kategori M1 och N1. Underkörningsskyddet skall uppfylla kraven enligt det i 44 § i mom. nämnda direktivet eller enligt E-reglementet. (5.12.1996/965)

2. Underkörningsskydd krävs dock inte på

a) en släpvagn vars karosseri, chassi eller en fast del eller anordning till sin konstruktion och placering uppfyller kraven på underkörningsskydd,

b) en släpvagn i kategori O1 eller O2, om markfrigången av den bakre delen av karosserikonstruktionen är högst 0,55 meter, mätt från vägytan med släpvagnen i obelastat tillstånd över en bredd som inte får vara mera än 0,2 meter smalare än vagnens bredd på ett avstånd av 0,45 meter från vagnens bakre punkt,

c) en släpvagn som är konstruerad och tillverkad särskilt för transport av långa, odelbara laster såsom stockar eller stålstänger,

d) en släpvagn som kopplas till ett allhjulsdrivet fordon i kategori N2G eller N3G,

e) en släpvagn där ett underkörningsskydd betydligt försvårar användningen av släpvagnen eller dess anordningar, eller

f) en dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn.

(11.7.1997/671)
221 §
Sidoskydd

1. En släpvagn i kategori O3 och O4 som är avsedd att kopplas till en bil skall vara konstruerad eller utrustad så att risken för oskyddade trafikanter att falla under dess sidor eller hamna under dess hjul är så liten som möjlig. Sidoskydd skall motsvara kraven enligt EG-rådets direktiv 89/297/EEG eller E-reglementet nr 73.

2. Om släpvagnens sidor är planerade eller utrustade så att de till följd av sin form och delarnas egenskaper uppfyller kraven enligt EG-direktivet eller E-reglementet som nämns i 1 mom., kan släpvagnens konstruktion anses ersätta sidoskydd.

3. Särskilt sidoskydd krävs inte

a) på en släpvagn som är konstruerad och tillverkad särskilt för transport av långa odelbara laster, såsom stockar eller stålstänger,

b) på en släpvagn som kopplas till en allhjulsdriven bil i kategori N2G eller N3G,

c) på en släpvagn som är konstruerad och tillverkad för specialändamål och som i praktiken inte kan utrustas med sidoskydd, eller

d) på en dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn.

(11.7.1997/671)
221 a § (11.7.1997/671)
Bränsletank

I en släpvagn får inte finnas andra bränsletankar än en tank på högst 200 l för en bränsleförbrukande anordning i släpvagnen, t.ex. en kylanordning. En dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn får inte utrustas med bränsletank.

222 §
Stänkskärmar och -skydd

1. En släpvagn till en bil skall vara försedd med stänkskärmar på varje hjul. En särskild stänkskärm krävs inte, om karosseri- eller flakbotten utrustad med erforderliga hjälpanordningar utgör sådant skydd mot stänk som motsvarar bestämmelserna i denna paragraf.

2. Stänkskärmar skall vara utformade så att de täcker hela däcksbredden eller sammanlagda bredden för dubbelmonterade däck framme i en vinkel på 30 framåt från ett vertikalt plan genom hjulaxeln och så att de, när släpvagnen är obelastad, bakåt når minst axelns nivå.

3. En stänkskärms tvärsektion skall vara rännformig så att rännans djup är minst 30 mm, mätt ovanför axeln. Avståndet mellan stänkskärmens kant och hjulaxeln får inte vara mera än 1,5 gånger större än däckets radie.

4. På en släpvagn i kategori O3 och O4 skall bakhjulens stänkskärmar vara försedda med stänkskydd av samma bredd som stänkskärmarna på ett avstånd som inte är större än 1,2 meter från hjulaxeln. Avståndet från stänkskyddets nedre kant till marken får då släpvagnen är obelastad vara högst en fjärdedel av nämnda avstånd, om inte släpvagnens och fjädringens konstruktion förutsätter annat.

5. Stänkskydden på en släpvagn i kategori O3 och O4 vilka uppfyller kraven enligt EG-direktivet 91/226/EEG, anses motsvara kraven i 4 mom.

222 a § (5.6.2002/463)
Rutor

Rutorna skall vara av säkerhetsglas eller av annat sådant material så att det uppstår så litet vassa kanter som möjligt om glaset krossas. Rutorna skall motsvara kraven enligt det direktiv eller E-reglemente som nämns i 68 § 2 mom.

222 b § (5.6.2002/463)
Värmesystem

Om släpvagnen har ett värmesystem skall det motsvara kraven enligt det direktiv som nämns i 68 a §.

223 § (30.9.1997/902)
Obligatoriska och tillåtna strålkastare, lyktor och reflektorer

1. En släpvagn till en bil skall vara försedd med följande lyktor och reflektorer:

a) körriktningsvisare,

b) bromslyktor,

c) en lykta för registreringsskylt,

d) främre positionslyktor, om släpvagnens bredd är större än 1,60 meter; detta gäller dock inte en dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn,

e) bakre positionslyktor,

f) triangelformade röda reflektorer bak,

g) främre reflektorer,

h) sidoreflektorer,

i) sidolyktor, om släpvagnens längd, inklusive dragstången, är större än 6,00 meter,

j) en eller flera dimbaklyktor; detta gäller dock inte en dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn,

k) konturlyktor, om släpvagnens bredd är större än 2,10 meter; detta gäller dock inte en dolly som är avsedd för koppling av en påhängsvagn, och

l) orangegula reflektorer som är synliga åt sidorna för markering av en konstruktion eller anordning som är smalare än vagnen i övrigt och som skjuter ut utanför vagnens bakre del över en meter.

2. Utöver vad som bestäms i 1 mom. får en släpvagn till en bil vara försedd med följande strålkastare, lyktor och reflektorer:

a) främre positionslyktor, om släpvagnens bredd är högst 1,60 meter,

b) en eller flera backningsstrålkastare,

c) sidolyktor, om släpvagnens längd är högst 6 meter,

d) konturlyktor, om släpvagnens bredd är minst 1,8 meter och högst 2,1 meter,

e) en upptill monterad mittbromslykta,

f) baktill röda reflektorer av annan än triangelform, om de är grupperade tillsammans med de andra bakre positionslyktorna,

g) arbets- och hjälpstrålkastare som är nödvändiga för lastning eller lossning,

h) på fordon i kategori O3 och O4 åt sidorna och bakåt synliga bandliknande markeringar eller konturmarkeringar och reklamer, samt

i) separat föreskrivna lyktor och reflektorer på en släpvagn som används för specialtransport eller på dess last.

3. Lyktor, strålkastare och reflektorer som avses i 1 mom. a–k punkten samt 2 mom. a–f punkten skall i fråga om färg, typ, antal, placering, synbarhet, inriktning och koppling motsvara krav i det i 72 § nämnda direktivet eller E-reglementet. Även vid bestämning av färg, placering, synbarhet och inriktning när det gäller andra lyktor, strålkastare och reflektorer tillämpas stadgandena i ovan nämnda direktiv eller E-reglemente.

224 § (22.3.2001/280)
Körriktningsvisare

Körriktningsvisare skall vara e-godkända i enlighet med direktivet 76/759/EEG, sådant det lyder ändrat genom direktiv 89/277/EEG, eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 6 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

225 § (30.9.1997/902)
Bromslyktor

Bromslyktor skall vara godkända i enlighet med det i 74 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

226 § (30.9.1997/902)
Lykta för registreringsskylt

Lyktan för registreringsskylten skall belysa registreringsskylten, och den skall vara godkänd i enlighet med det i 75 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

227 § (30.9.1997/902)
Främre och bakre positionslykta

Främre och bakre positionslyktorna skall vara godkända i enlighet med det i 74 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

228 § (30.9.1997/902)
Reflektorer

1. Reflektorer skall vara godkända i enlighet med det i 77 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

2. Framåtriktade reflektorer skall vara vita, sidoriktade orangegula och bakåtriktade röda. Bakåtriktade reflektorer skall vara triangelformade. Andra reflektorer får inte vara triangelformade.

229 §
Dimbaklykta

En dimbaklykta skall vara e-godkänd i enlighet med direktivet 77/538/EEG sådant det lyder ändrat genom direktivet 89/518/EEG, eller E-godkänd i enlighet med reglementet nr 38.

230 § (30.9.1997/902)
Konturlyktor

Konturlyktorna skall vara godkända i enlighet med det i 74 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

231 § (30.9.1997/902)
Backningsstrålkastare

Backningsstrålkastare skall vara godkända i enlighet med det i 79 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

232 § (30.9.1997/902)
Sidolyktor

Sidolyktorna skall vara godkända i enlighet med det i 87 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

233 §
Hastighetsskylt

På en släpvagn vars bogseringshastighet särskilt har begränsats till en hastighet som är mindre än 80 km/h skall fästas en bakåt synlig rund skylt som har en diameter på 240 mm samt svarta kanter på gul botten med en beteckning av den högsta tillåtna hastigheten i km/h med svarta 120 mm höga siffror.

234 § (22.3.2001/280)
Skylt för långa fordonskombinationer

En fordonskombination vars största längd överskrider 15,50 meter skall ha bakåtriktade skyltar som anger långt fordon och motsvarar kraven i E-reglementet nr 70/01 eller en skylt på minst 0,30 m x 0,80 m med 25 mm breda röda fluorescerande eller reflekterande kanter på reflekterande gul botten och ha en svart bild av fordonskombination. Under bilden får finnas en anteckning om fordonskombinationens längd.

234 a § (3.4.1998/258)
Reflekterande konturmarkeringar och reklam på släpvagnar i kategori O3 och O4

1. Om det på en släpvagn finns sådana åt sidan eller bakåt synliga reflekterande bandliknande markeringar eller konturmarkeringar och sådan reflekterande reklam som placerats innanför dessa markeringar, skall dessa vara tillverkade av ett E-godkänt reflekterande material som överensstämmer med kraven enligt det i 92 a § nämnda reglementet.

2. I reflekterande markeringar får inte användas sådant material som reflekterar vitt ljus bakåt. Reflekterande markeringar eller reklam får inte finnas på en släpvagn om inte sådana också finns på dragbilen.

3. En reflekterande bandliknande markering eller konturmarkering skall vara 50–60 mm bred och ange åtminstone 80 procent av fordonets längd och bredd. Om markeringen inte är kontinuerlig, får avståndet mellan reflexbanden vara högst hälften av längden av det kortaste reflexbandet. Bandliknande markeringar eller nedre kanten av en konturmarkering skall vara på minst 0,25 och högst 1,50 meters höjd, eller om detta på grund av fordonets konstruktion inte är möjligt, på högst 2,10 meters höjd.

4. Reflekterande reklam skall placeras på fordonets sidor innanför konturmarkeringarna och får inte försvaga konturmarkeringens eller strålkastarnas, lyktornas och reflektorernas funktion. Reklamen får omfatta högst 15 bokstäver eller siffror. Höjden på bokstäverna och siffrorna skall vara minst 0,30 meter och högst 1,00 meter. Ytan på reflekterande reklam för vilken har använts reflekterande material av klass D, avsedd i det i 92 a § 1 mom. nämnda E-reglementet, får vara högst 2,00 m2.

14 kap

Släpvagn till motorcykel, moped, cykel och terrängfordon

235 § (22.3.2001/280)
Däck

1. En släpvagn till en motorcykel, moped eller cykel skall ha luftdäck. En släpvagn till ett terrängfordon får ha medar eller band.

2. Däck på en släpvagn till en motorcykel, dock inte regummerade däck, skall vara e-godkända i enlighet med direktivet 92/23/EEG, E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 30 eller 75 som till sin kravnivå motsvarar det nämnda direktivet, eller uppfylla kraven i standarden FMVSS nr 109.

236 §
Dubbar

I fråga om dubbdäck på släpvagn till motorcykel gäller vad 37 och 38 §§ stadgar om antal, fastsättning, utstick, dubbkraft, massa och godkännande för dubbar på personbilsdäck. Däck på en släpvagn till motorcykel får dock ha dubbar även på slitbanans mittersta tredjedel.

237 §
Draganordningar

Draganordningar på en släpvagn till en motorcykel, moped, cykel eller ett terrängfordon skall vara säkra och ändamålsenliga. Draganordningarna skall vara försedda med en anordning som förhindrar oavsiktlig öppning.

238 §
Obligatoriska lyktor och reflektorer

1. En släpvagn till en moped eller cykel samt en släpvagn till ett terrängfordon där vagnen har en totalmassa på högst 200 kg, skall vara försedd med fram-, sido- och bakreflektorer. En släpvagn till ett terrängfordon där vagnen har en större totalmassa skall därtill vara försedd med körriktningsvisare och bakre positionslyktor. (24.5.1996/357)

2. Utöver de lyktor och reflektorer som nämns i 1 mom. skall en släpvagn till en motorcykel vara försedd med bromslyktor.

3. Lyktor och reflektorer skall befinna sig på vardera sidan av släpvagnen. För en släpvagn som är högst 0,8 meter bred krävs dock endast en bromslykta, en bakre positionslykta och en bakre reflektor.

4. Om antalet lyktor och reflektorer som riktats framåt eller bakåt är jämnt skall de placeras på en släpvagn till en motorcykel, moped eller cykel på ett avstånd av högst 0,1 meter och på en släpvagn till ett terrängfordon på ett avstånd av högst 0,4 meter från släpvagns sida samt på en höjd av minst 0,35 meter. Lyktorna får placeras på en höjd av högst 1,2 meter samt fram- och bakreflektorerna på en höjd av högst 0,9 meter. (24.5.1996/357)

239 §
Körriktningsvisare

1. Körriktningsvisarna skall vara orangegula och avge blinkande ljus.

2. Det inbördes avståndet mellan körriktningsvisare skall om möjligt vara minst 0,6 meter.

3. Körriktningsvisarna får inte vara på ett avstånd av mera än 0,3 meter från släpvagns bakre del.

240 §
Bromslyktor

1. Bromslyktorna på en släpvagn till en motorcykel skall avge rött ljus bakåt. Lyktorna skall fungera när någondera av motorcykelns bromsar används. Glödlampan som används i bromslyktan skall ha en effekt på minst 5 W.

2. Bromslyktorna får inte befinna sig på ett avstånd av mera än 1,0 meter från släpvagns bakre del.

241 §
Bakre positionslykta

1. De bakre positionslyktorna skall avge rött ljus bakåt. Kopplingen för de bakre positionslyktorna skall vara sådan, att de fungerar samtidigt som dragfordonets främre positionslyktor, halvljusstrålkastare och helljustrålkastare. På en släpvagn till en motorcykel skall glödlampan som används i de bakre positionslyktorna ha en effekt på minst 2 W och på en släpvagn till ett terrängfordon minst 5 W.

2. På en släpvagn till ett terrängfordon får de bakre positionslyktorna vara belägna på en höjd av högst 1,5 meter.

3. De bakre positionslyktorna får inte vara belägna på ett avstånd av mera än 1,0 meter från släpvagns bakre del.

242 § (22.3.2001/280)
Reflektorer

1. En släpvagn till motorcykel, moped, cykel eller terrängfordon skall på vardera sidan ha en brungul sidoreflektor samt på vardera sidan framtill en vit reflektor och baktill en röd reflektor som är triangelformad.

2. Fram- och bakreflektorerna skall vara riktade rakt framåt eller bakåt med en tolerans på högst 10°.

3. De bakre reflektorerna får inte vara belägna på ett avstånd som är större än 1,0 meter från släpvagns bakre del.

4. Reflektorerna skall vara e-godkända i enlighet med direktivet 76/757/EEG eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 3 som till sin kravnivå motsvarar det nämnda direktivet. Som sidoreflektorer för en släpvagn till cykel godkänns även reflekterande däck som till sin färg och reflexionsförmåga motsvarar kraven i E-reglementet nr 88.

243 §
Stänkskärmar

En släpvagn till en motorcykel skall för varje hjul ha ändamålsenliga stänkskärmar. Stänkskärmarna skall vara utformade så att de täcker minst hela däcksbredden i en vinkel på 60ø framåt och 90ø bakåt från ett vertikalt plan genom hjulaxeln, när släpvagnen är i obelastat tillstånd. Stänkskärmen behöver dock inte täcka hjulet på ovan nämnda sätt, om fordonets övriga konstruktioner utgör ett motsvarande skydd mot stänk.

15 kap

Släpvagn till traktor och motorredskap

244 §
Däck och dubbar

1. En släpvagn till en traktor och ett motorredskap skall ha luftdäck, medar eller gummiklädda band.

2. Däck och band får förses med dubbar, snökedjor eller motsvarande slirskydd, som inte väsentligt skadar vägytan.

245 §
Bromsar

1. En släpvagn till en trafiktraktor skall vara försedd med säkra och effektiva bromsanordningar. Färdbromsen skall ha en sådan effekt, att den uppnådda retardationen vid användning av bromsen är minst 3,5 m/s2 när friktionskoefficienten mellan vägen och däcken är 0,8. En släpvagn till en trafiktraktor skall vara försedd med parkeringsbroms och med en anordning, som aktiverar släpvagnens bromsar om kopplingen ger efter.

2. Om en släpvagn till en annan traktor är försedd med bromsar, skall de motsvara kraven i EG-direktivet 89/173/EEG. På en släpvagn med boggi skall bromsarna påverka hjulen på den främre axeln.

246 §
Draganordningar

1. Draganordningarna på en släpvagn till en traktor och ett motorredskap skall vara säkra och ändamålsenliga. De skall vara försedda med en anordning som förhindrar oavsiktlig öppning.

2. Kopplingsanordningen på en släpvagn till en traktor skall kunna kopplas till en sådan kopplingsanordning för traktor som motsvarar kraven i EG-direktivet 89/173/EEG.

247 §
Traktorsläpvagn med drivande axel

Om en traktorsläpvagns axel är drivande skall kraftöverföringen vara sådan att körhastigheten inte kan överskrida 40 km/h när denna axel ensam driver kombinationen.

248 §
Stänkskärmar

1. En släpvagn till en trafiktraktor skall vara försedd med stänksärmar på varje hjul. En särskild stänkskärm krävs inte om släpvagns karosseri- eller flakbotten utrustad med erforderliga hjälpanordningar utgör sådant skydd mot stänk som motsvarar bestämmelserna i denna paragraf.

2. Stänkskärmarna skall vara utformade så att de täcker hela däcksbredden eller den sammanlagda bredden för dubbelmonterade däck i en vinkel på 30 framåt från ett vertikalt plan genom hjulaxeln och så att de på en obelastad släpvagn bakåt når minst till axelns nivå.

3. Stänkskärmens tvärsektion skall vara rännformig så att dess djup är minst 30 mm, mätt ovanför axeln. Avståndet från stänkskärmens kant till axeln får inte vara mera än 1,5 gånger större än däckets radie.

249 §
Obligatoriska och tillåtna strålkastare, lyktor och reflektorer

1. En släpvagn till en traktor och ett motorredskap skall vara försedd med följande lyktor och reflektorer:

a) körriktningsvisare, om inte dragfordonets körriktningsvisare syns tydligt,

b) bromslyktor på en släpvagn till en trafiktraktor,

c) främre positionslyktor på en släpvagn till en trafiktraktor,

d) bakre positionslyktor,

e) sidolyktor för en släpvagn till en traktor om längden på vagnens karosserikonstruktion är större än 6,0 meter,

f) röda reflektorer baktill,

g) främre reflektorer, om bredden på en traktorsläpvagn är större än 2,2 meter eller bredden på en släpvagn till ett motorredskap är större än 1,6 meter, och

h) en skylt som betecknar långsamt fordon.

2. Utöver vad som stadgas i 1 mom. får släpvagn till traktor och motorredskap vara försedd med följande strålkastare, lyktor och reflektorer:

a) körriktningsvisare,

b) bromslyktor,

c) främre positionslyktor,

d) dimbaklyktor,

e) backningsstrålkastare,

f) sidolyktor,

g) främre reflektorer,

h) sidoreflektorer,

i) arbets- och hjälpstrålkastare, som är nödvändiga för lastning, lossning eller annat bruk, och

j) separat förordnade lyktor och reflektorer på en släpvagn som används för en specialtransport eller på lasten.

3. Lyktorna och reflektorerna skall placeras på ett avstånd av högst 0,4 meter från släpvagnens sida samt på en höjd av minst 0,35 meter. Lyktorna får placeras på en höjd av högst 1,9 meter eller, om särskilda skäl som beror på karosserikonstruktionen kräver det, på en höjd av 2,1 meter. Reflektorerna får placeras på en höjd av högst 0,9 meter eller, om särskilda skäl som beror på karosserikonstruktionen kräver det, på en höjd av 1,2 meter.

250 § (22.3.2001/280)
Körriktningsvisare

1. Körriktningsvisare skall vara orangegula och avge blinkande ljus.

2. Inbördes avstånd mellan körriktningsvisare skall, om möjligt, vara minst 0,6 meter.

3. Körriktningsvisare på släpvagn till traktor skall vara e-godkända i enlighet med direktivet 76/759/EEG, sådant det lyder ändrat genom direktiv 89/277/EEG, eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 6 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

251 § (30.9.1997/902)
Bromslyktor samt främre och bakre positionslyktor

1. Bromslyktor och bakre positionslyktor skall vara röda och främre positionslyktor vita. Bromslyktan skall fungera när färdbromsen på traktorn eller motorredskapet används. De främre och bakre positionslyktorna skall fungera när främre positionslyktor, halvljusstrålkastare och helljusstrålkastare på traktorn eller motorredskapet fungerar.

2. Bromsljuset skall synas minst 15° uppåt och nedåt, dock minst 5° nedåt, om lyktan är belägen på en höjd av mindre än 0,75 meter, samt 45° åt sidorna.

3. Bromslyktorna samt de främre och bakre positionslyktorna skall vara godkända i enlighet med det i 74 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

252 § (30.9.1997/902)
Sidolyktor

1. Om längden på släpvagnen är större än 6,00 meter, skall den på vardera sidan ha minst två sidolyktor, om sådana har installerats. Antalet sidolyktor skall därtill vara sådant att lyktornas inbördes avstånd i släpvagnens längdriktning är minst 2,00 meter och högst 6,00 meter.

2. Sidolyktorna får vara belägna på en höjd av högst 1,20 meter. Om mera än en lykta har installerats på vardera sidan, skall de vara på ungefär samma höjd.

3. Sidolyktorna skall vara riktade åt sidan och vara orangegula till färgen.

4. Sidolyktorna skall vara godkända i enlighet med det i 87 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

5. Kopplingen av sidolyktor skall vara sådan att de fungerar samtidigt med de främre positionslyktorna samt halvljus- och helljusstrålkastarna på traktorn eller motorredskapet.

253 § (30.9.1997/902)
Reflektorer

1. Främre och bakre reflektorer skall riktas rakt framåt eller bakåt med en tolerans på högst 10° och de skall placeras så nära karosseriets hörn som möjligt.

2. Sidoreflektorerna skall vara riktade åt sidan. Placeringen skall motsvara bestämmelserna om sidolyktor.

3. De främre reflektorerna skall vara vita, de bakre reflektorerna röda och sidoreflektorerna orangegula. De bakre reflektorerna skall vara triangelformade. Andra reflektorer får inte vara triangelformade.

4. Reflektorerna skall vara godkända i enlighet med det i 77 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

254 § (30.9.1997/902)
Skylt som betecknar långsamt fordon

En skylt som betecknar ett långsamt fordon skall placeras baktill i mitten eller på vänstra sidan på ett avstånd av högst 2,00 meter från fordons bakre del och den skall riktas rakt bakåt med en tolerans på högst 10°och vara belägen på en höjd av högst 1,80 meter. En skylt som betecknar långsamt fordon skall vara E-godkänd i enlighet med det reglemente som nämns i 173 §.

255 §
Dimbaklykta

En dimbaklykta skall vara e-godkänd i enlighet med direktivet 77/538/EEG, sådant det lyder ändrat genom direktivet 89/518/EEG, eller E-godkänd i enlighet med reglementet nr 38.

256 § (30.9.1997/902)
Backningsstrålkastare

1. En backningsstrålkastare får fungera endast vid backning eller när backväxeln på traktorn eller motorredskapet är ikopplad.

2. Backningsstrålkastaren skall vara belägen på en höjd av minst 0,25 meter och högst 1,20 meter. Om en släpvagn är försedd med en backningsstrålkastare, får dess placering avvika från bestämmelserna i 34 § 2 mom.

3. Backningsstrålkastaren på en släpvagn till en traktor skall vara godkänd i enlighet med det i 79 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

257 §
Släpvagn till traktor avsedd att styras av en gående person

En bakre positionslykta krävs inte för en släpvagn till en traktor som styrs av en gående person. Släpvagnen skall vara försedd med främre och bakre reflektorer vilkas placering får avvika från de mått som stadgats ovan i detta kapitel.

16 kap

Släpanordningar

258 §
Däck och dubbar

1. En släpanordning skall ha luftdäck, kompakta däck, medar eller band.

2. Däck och band får förses med dubbar, snökedjor eller motsvarande slirskydd, som inte väsentligt skadar vägytan.

259 § (11.7.1997/671)
Draganordningar

1. Draganordningarna på en släpanordning skall vara säkra och ändamålsenliga. En draganordning på en dragbil skall vara försedd med en anordning som förhindrar oavsiktligt öppnande.

2. På placering, dimensionering och hållfasthet för kopplingsanordningar tillämpas bestämmelserna om ett motordrivet fordons och motsvarande släpvagns draganordningar.

259 a § (25.8.1994/773)
Bränsletank

I en släpanordning får inte finnas andra bränsletankar än vad som är nödvändigt för en bränsleförbrukande anordning i släpanordningen. Om bränsletankens volym är större än 800 l, skall på den tillämpas vad som bestäms om behållare som är avsedda för transport av farliga ämnen.

260 §
Obligatoriska och tillåtna strålkastare, lyktor och reflektorer

1. En släpanordning skall vara försedd med följande lyktor och reflektorer:

a) körriktningsvisare, om dragfordonets körriktningsvisare inte är klart synliga,

b) bakre positionslyktor, om en släpanordning används under förhållanden som enligt trafikreglerna förutsätter användning av lyktor,

c) röda reflektorer baktill, och

d) främre reflektorer, om bredden på anordningen är större än 1,6 meter.

2. En hjälpvagn kopplad till en bil i kategori M1 eller N1 som placeras under ett bogserat fordons framhjul skall vara försedd med bakre positionslyktor, bromslyktor och körriktningsvisare samt bakre reflektorer antingen fastmonterade eller i en löstagbar lyktställning som under bogseringen fästes baktill på det bogserade fordonet. För en annan hjälpvagn och en mellanvagn krävs inga lyktor, men vagnen skall vara försedd med främre och bakre reflektorer.

3. Utöver vad som stadgas i 1 mom. får släpanordning vara försedd med följande strålkastare, lyktor och reflektorer:

a) körriktningsvisare,

b) bromslyktor,

c) bakre positionslyktor,

d) främre positionslyktor,

e) dimbaklyktor,

f) backningsstrålkastare,

g) sidolyktor,

h) främre reflektorer,

i) sidoreflektorer,

j) nödvändiga arbets- och hjälpstrålkastare, och

k) separat förordnade lyktor och reflektorer på en släpanordning vars bredd överskrider den allmänt tillåtna bredden.

4. Lyktorna skall placeras på ett avstånd av högst 0,4 meter från släpanordningens sida samt på en höjd av minst 0,35 meter. Lyktorna får placeras på en höjd av högst 1,9 meter eller, om särskilda skäl som beror på karosseri-konstruktionen kräver det, på en höjd av 2,1 meter. Reflektorerna får placeras på en höjd av högst 0,9 meter eller, om särskilda skäl som beror på karosserikonstruktionen kräver det, på en höjd av 1,2 meter.

261 § (22.3.2001/280)
Körriktningsvisare

1. Körriktningsvisarna skall vara orangegula och avge blinkande ljus.

2. Inbördes avstånd mellan körriktningsvisarna skall, om möjligt, vara minst 0,6 meter.

3. Körriktningsvisarna skall vara e-godkända i enlighet med direktiv 76/759/EEG, sådant det lyder ändrat genom direktiv 89/277/EEG, eller E-godkända i enlighet med en sådan version av reglementet nr 6 som till sin kravnivå motsvarar de nämnda direktiven.

262 § (30.9.1997/902)
Bromslyktor samt främre och bakre positionslyktor

1. Bromslyktor och bakre positionslyktor skall vara röda och främre positionslyktor vita. Bromslyktan skall fungera när dragfordons färdbroms används. De främre och bakre positionslyktorna skall fungera när dragfordonets främre positionslyktor samt halvljus- och helljusstrålkastarna fungerar.

2. Bromsljuset skall synas minst 15° uppåt och nedåt, dock minst 5° nedåt, om lyktan är belägen på en höjd av mindre än 0,75 meter, samt 45° åt sidorna.

3. Bromslyktorna samt de främre och bakre positionslyktorna skall vara godkända i enlighet med det i 74 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

263 § (30.9.1997/902)
Sidolyktor

1. Om släpanordningens längd överskrider 6,00 meter, skall den på vardera sidan ha minst två sidolyktor, om sådana har installerats. Antalet sidolyktor skall därtill vara sådant att lyktornas inbördes avstånd i anordningens längdriktning är minst 2,00 meter och högst 6,00 meter.

2. Sidolyktorna får vara belägna på en höjd av högst 1,20 meter. Om mera än en lykta har installerats på vardera sidan, skall de vara på ungefär samma höjd.

3. Sidolyktorna skall vara riktade åt sidan och vara orangegula till färgen.

4. Sidolyktorna skall vara godkända i enlighet med det i 87 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

5. Kopplingen av sidolyktor skall vara sådan att de fungerar samtidigt med de främre positionslyktorna samt halvljus- och helljusstrålkastarna på traktorn eller motorredskapet.

264 § (30.9.1997/902)
Reflektorer

1. Främre och bakre reflektorer skall riktas rakt framåt eller bakåt med en tolerans på högst 10° och de skall placeras så nära karosseriets hörn som möjligt.

2. Sidoreflektorerna skall vara riktade åt sidan. Placeringen skall motsvara bestämmelserna om sidolyktor.

3. De främre reflektorerna skall vara vita, de bakre reflektorerna röda och sidoreflektorerna orangegula. De bakre reflektorerna skall vara triangelformade. Andra reflektorer får inte vara triangelformade.

4. Reflektorerna skall vara godkända i enlighet med det i 77 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

265 §
Dimbaklykta

En dimbaklykta skall vara e-godkänd i enlighet med direktivet 77/538/EEG, sådant det lyder ändrat genom direktivet 89/518/EEG eller E-godkänd i enlighet med reglementet nr 38.

266 § (30.9.1997/902)
Backningsstrålkastare

1. En backningsstrålkastare får fungera endast vid backning eller när dragfordonets backväxeln är ikopplad.

2. Backningsstrålkastaren skall vara belägen på en höjd av minst 0,25 meter och högst 1,20 meter. Om en släpanordning är försedd med en backningsstrålkastare, får dess placering avvika från bestämmelserna i 34 § 2 mom.

3. Backningsstrålkastaren skall vara godkänd i enlighet med det i 79 § nämnda direktivet eller E-reglementet.

267 §
Hastighetsskylt

På en släpanordning vars bogseringshastighet särskilt har begränsats till en hastighet som är mindre än 80 km/h skall en bakåt synlig rund skylt fästas som har en diameter på 240 mm samt svarta kanter på gul botten med en beteckning av den högsta tillåtna hastigheten i km/h med svarta 120 mm höga siffror.

17 kap

Särskilda stadganden

268 § (11.7.1997/671)
Konstruktion och utrustning av fordonschassier

Bestämmelserna i denna förordning tillämpas också på sådana fordonschassier som ännu inte är försedda med karosseri. Vid tillfällig förflyttning krävs på dem dock inte reflektorer, backspeglar, stänkskärmar eller stänkskydd, även om chassiet skulle vara försett med förarhytt, och inte heller kopplingsanordning, underkörningsskydd, sidoskydd, anordning som förhindrar obehörig användning eller färdskrivare.

269 § (14.12.2000/1063)
Avvikelser rörande alla fordonsklasser

1. Fordonsförvaltningscentralen kan av särskilda skäl

a) bevilja undantag som gäller en viss tid och endast i Finland för ett fordon och delar till det, som ännu inte beviljats det godkännande som krävs i denna förordning, under villkor att fordonet eller delen till det testats i Finland eller i en annan EES-stat och uppfyller de krav som förutsätts för godkännandet,

b) godkänna att ett oregistrerat fordon, som importerats minst fyra år före registreringen och som inte har brukats, tas i bruk enligt de regler som gällde då fordonet importerades,

c) bevilja en person eller ett samfund som tidigare beviljats undantag för viss tid eller en annan person eller ett annat samfund förnyat undantag för viss tid, och

d) vid typbesiktning bevilja smärre undantag från kraven i denna förordning.

2. Fordonsförvaltningscentralen tillställer varje år ministeriet en förteckning över de avvikelser som beviljats med stöd av denna paragraf, 269 a, 269 b och 270–275 §.

269 a § (14.12.2000/1063)
Avvikelser rörande de sista bilarna i serien

1. Fordonsförvaltningscentralen kan på följande villkor av tekniska eller ekonomiska skäl bevilja undantag för de sista fordonen i tillverkningsserien från kraven i ett nytt direktiv genom vilket ett gällande direktiv ändras, nedan nya direktivet:

a) fordonen uppfyller de krav som gällt innan det nya direktivets krav har trätt i kraft och för dem har utfärdats ett intyg om överensstämmelse,

b) undantag som gäller ett färdigt fordon gäller högst sex månader efter att kraven i det nya direktivet har trätt i kraft eller, om den tid undantaget är i kraft går ut i slutet av ett kalenderår, sju månader efter att kraven i direktivet trätt i kraft,

c) undantaget som gäller av halvfärdiga fordon tillverkade invalidtaxibilar, räddningsbilar, ambulanser, husbilar, likbilar och servicebilar samt fordon som anses i 103 b § h–j-punkten är i kraft högst 12 månader efter att kraven i det nya direktivet trätt i kraft eller, om den tid undantaget är i kraft går ut i slutet av ett kalenderår, 13 månader efter att kraven i direktivet trätt i kraft,

d) undantag kan beviljas för högst tio procent av de bilar av samma bilmärke och samma fordonsklass som tagits i bruk i Finland under det föregående kalenderåret eller de föregående tolv månaderna, nämnda procentandel avrundas uppåt till närmaste heltal, och

e) fordon som beviljas undantag skall vara i Finland dagen innan det nya direktivet träder i kraft.

2. Fordonsförvaltningscentralen skall försäkra sig om att det maximiantal som nämnts i 1 mom. d-punkten inte överskrids. Fordonsförvaltningscentralen antecknar beviljat undantag i fordonets registerutdrag.

3. Fordonsförvaltningscentralen meddelar den tid för vilken undantag beviljats och orsakerna till beviljandet tillsammans med den information som föreskrivs i artikel 5.5 i direktiv 70/156/EEG till de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna inom en månad. Fordonsförvaltningscentralen sänder varje år till kommissionen en förteckning över de undantag som beviljats och orsakerna till beviljandet.

269 b § (14.12.2000/1063)
Avvikelser för fordon, delar eller separata tekniska enheter som tillämpar ny teknologi

1. Fordonsförvaltningscentralen kan bevilja undantag för fordon, delar eller separata tekniska enheter som använder sådana tekniker eller lösningar som till sin karaktär inte är förenliga med ett eller flera krav i ett eller flera specialdirektiv, om undantaget inte medför betydande olägenheter för miljön eller äventyrar trafiksäkerheten.

2. Fordonsförvaltningscentralen sänder inom en månad en kopia av undantaget till avvikelse och dess bilagor till de godkännande myndigheterna i de övriga EES-staterna och tillställer utan dröjsmål kommissionen en berättelse, som skall innehålla

a) orsaken till varför kraven i något specialdirektiv inte tillämpas på fordon, delar eller separata tekniska enheter på grund av de ifrågavarande teknikerna eller lösningarna,

b) en beskrivning av de säkerhets- och miljöskyddsfrågor som framkommer och åtgärder som vidtagits,

c) en beskrivning av tester och resultaten från dessa, som visar att säkerhets- och miljöskyddsnivån motsvarar de krav som ställs i något av de specialdirektiv som avses i 1 mom., och

d) förslag till ändringar av motsvarande specialdirektiv eller vid behov till nya specialdirektiv.

270 § (14.12.2000/1063)
Avvikelser rörande bilars konstruktion och utrustning

Fordonsförvaltningscentralen kan av särskilda skäl och när detta inte äventyrar trafiksäkerheten eller snedvrider konkurrensen bevilja undantag

a) från kraven i 37 och 38 § angående dubbarnas antal, placering, massa, utstick, dubbkraft och godkännande för personbilar som deltar i rallytävlingar,

b) från godkännandekraven i 41 § 1 mom. angående bromsar,

c) från bestämmelserna i 68, 68 a, 69 och 70 § om material på fönster samt godkännandekrav på vindrutans och bakrutans anordningar för en bil som införts som flyttgods eller som ett enskilt exemplar för att registreras för eget bruk samt för en bil som används för tävlingar eller annat specialsyfte,

d) från kraven i 71, 72 och 74 § angående placering och synbarhet av och färg på samt godkännande av lyktor, strålkastare och reflektorer för en bil som innehas av en främmande stats beskickning eller en medlem av diplomatkåren, för en bil som införts som flyttgods eller som ett enskilt exemplar för att registreras för eget bruk, samt för en bil som används för tävlingar eller annat specialsyfte,

e) från bestämmelserna i 99 § 1 mom. om sikthinder och utskjutande delar för en bil med specialkonstruktion, för en bil som används i tävlingssyfte eller för arbete som utförs på vägen,

f) från de godkännanden som krävs enligt denna förordning när det gäller fordon i kategori M1 som tillverkats individuellt eller typgodkände i små serier i EES-stat, om uppfyllandet av kraven kan påvisas på något annat tillförlitligt sätt.

271 § (14.12.2000/1063)
Avvikelser från konstruktion och utrustning av motorcyklar och fordon i kategori L5

Fordonsförvaltningscentralen kan av särskilda skäl och när detta inte äventyrar trafiksäkerheten eller snedvrider konkurrensen bevilja undantag

a) för motorcyklar som används i tävlingssyfte när det gäller dubbarnas antal, dubbkraften och godkännande av de dubbdäck som avses i 105 §, körriktningsvisarna som avses i 117 och 119 § samt kraven i 127 § om backspeglar,

b) från kraven i 117 § 3 och 4 mom. angående placering och synbarhet av och färg på samt godkännande av lyktor, strålkastare och reflektorer på en motorcykel eller ett fordon i kategori L5 som införts som flyttgods eller som ett enskilt exemplar för att registreras för eget bruk samt på en motorcykel som används för tävlingar eller annat specialsyfte,

c) från de godkännanden som förutsätts i denna förordning när det gäller fordon som tillverkats individuellt eller typgodkänds i små serier i EES-stat, om uppfyllandet av kraven kan påvisas på något annat tillförlitligt sätt.

272 § (14.12.2000/1063)
Avvikelser från konstruktion och utrustning av moped och lätt fyrhjuling

Fordonsförvaltningscentralen kan av särskilda skäl bevilja undantag

a) från kraven i denna förordning när det gäller ett fordon i kategori L1 som tagits i bruk i en EES-stat 1994 eller därefter och som införts som ett enstaka exemplar för att registreras för eget bruk, förutsatt att fordonets största konstruktiva hastighet motsvarar kraven i 5 § angående en mopeds största konstruktiva hastighet,

b) från de godkännanden som förutsätts i denna förordning när det gäller fordon som tillverkats individuellt eller typgodkänds i små serier i EES-stat, om uppfyllandet av kraven kan påvisas på något annat tillförlitligt sätt.

273 § (14.12.2000/1063)
Avvikelser från konstruktion och utrustning på traktor och motorredskap

1. Fordonsförvaltningscentralen kan för en enskild traktor och ett enskilt motorredskap av särskilda skäl och när detta inte äventyrar trafiksäkerheten eller snedvrider konkurrensen bevilja undantag

a) från bestämmelserna i 32 § och 9 kap. om traktorer med fyra hjul som är avsedda att användas av rörelsehindrade personer,

b) från kraven i 157 § angående draganordningar för traktorer,

c) från kraven i 162 § angående dimensionering av trafiktraktorers stänkskärmar,

d) från godkännandekraven i 163 och 165 § angående fönstermaterial samt anordningar på vindrutan för traktorer som används för specialsyfte,

e) från kraven i 166–178 § angående placering och synbarhet av samt färg på och godkännande av lyktor, strålkastare och reflektorer, och

f) från bestämmelserna i 182 och 183 § om sikthinder och utskjutande delar för traktorer och motorredskap med specialkonstruktion eller för arbete som utförs på vägen.

2. Fordonsförvaltningscentralen kan, när detta inte på ett betydande sätt äventyrar trafiksäkerheten, bevilja undantag för ett motorredskap för flyttning från en arbetsplats till en annan eller i servicesyfte,

a) från kraven i 154 § 2 mom. angående egenskaperna hos styrningens kraftöverföring, och

b) från kraven i 155 § 3 mom. angående egenskaperna hos bromsar som fungerar med hydrostatisk kraftöverföring.

274 § (14.12.2000/1063)
Avvikelser från konstruktion och utrustning på terrängfordon och fordon som saknar motor

Fordonsförvaltningscentralen kan av särskilda skäl och när detta inte äventyrar trafiksäkerheten eller snedvrider konkurrensen bevilja undantag från kraven i 10 och 11 kap. för enstaka fordon.

275 § (14.12.2000/1063)
Avvikelser från konstruktion och utrustning på släpvagn och släpanordning

Fordonsförvaltningscentralen kan av särskilda skäl och när detta inte äventyrar trafiksäkerheten eller snedvrider konkurrensen bevilja undantag

a) från godkännandekraven i 217 a § 1 mom. och 219 § 3 mom. angående styrmekanismen och draganordningar för extra tunga specialtransportsläpvagnar,

b) från godkännandekraven i 218 § 1 mom. angående bromsar,

c) från kraven i 223, 225, 238, 249 och 260 § angående placering och synbarhet av och färg på samt godkännande av lyktor och reflektorer för en släpvagn och en släpanordning vilka används för specialändamål,

d) godkännandekraven i 246 § 2 mom. angående draganordningen för traktorsläpvagn.

276 §
Ändringssökande

1. I fråga om sökande av ändring i ett beslut som en förvaltningsmyndighet har meddelat med stöd av denna förordning gäller vad som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

2. Ett beslut eller en föreskrift som har meddelats med stöd av denna förordning skall iakttas även om beslutet eller föreskriften inte vunnit laga kraft, om inte besvärsmyndigheten bestämmer annorlunda.

277 §
Straff

Den som bryter mot denna förordning skall dömas till straff enligt vägtrafiklagen.

278 §
Ikraftträdelse

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993 och den gäller fordon och separata trafikförnödenheter som första gången tagits i bruk den dag förordningen trädde i kraft eller därefter. (5.12.1996/965)

2. Dubbdäck för personbil får utan hinder av stadgandet i 38 § 2 mom. tas i bruk före den 20 april 1993, om det uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft.

3. En terrängpersonbil får utan hinder av stadgandena i 47 § tas i bruk i Finland första gången före den 1 juli 1993, om den uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft.

4. En med dieselmotor försedd lastbil och buss får utan hinder av stadgandena i 48 § 1 och 2 mom. tas i bruk första gången i Finland före den 1 oktober 1993, om den uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft.

5. Kravet i 55 § angående hastighetsbegränsare gäller bilar som första gången tas i bruk den 1 maj 1994 eller därefter. Kravet tillämpas från och med den 1 januari 1995 på bilar som används i utrikestrafik och från och med den 1 januari 1996 på övriga bilar som har tagits i bruk den 1 januari 1988 eller därefter. (18.6.1993/530)

6. Kraven i 64 § om bilbälten och deras fästpunkter på fordon i kategori N2 och N3 gäller bilar som tas i bruk den 1 juli 1997 eller därefter.

7. En bil får utan hinder av 71 § 3 mom. godkännas vid typbesiktningen till den 31 december 1993 och tas i bruk till den 31 december 1994 trots det att den inte har höjdjusteringsanordning för halvljusen. (18.6.1993/530)

8. Annan än i 133, 152 eller 202 §§ nämnd skyddshjälm som för första gången tagits i bruk innan denna förordning trädde i kraft får användas och den får säljas eller för övrigt överlåtas till den 31 december 1996.

9. En släpvagn till bil får utan hinder av stadgandena i 223 § tas i bruk före den 1 oktober 1994, om den uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft.

10. En släpvagn till en traktor och ett motorredskap får utan hinder av stadgandena i 249 § tas i bruk före den 1 januari 1994, om den uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft.

11. En släpanordning får utan hinder av stadgandena i 260 § tas i bruk före den 1 januari 1994, om den uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft.

279 §
Upphävning av tidigare stadganden

1. Genom denna förordning upphävs fordonsförordningen av den 26 mars 1982 (233/82) jämte ändringar samt det av trafikministeriet med stöd därav utfärdade beslutet om fordonsförordningens verkställighet (150/83) jämte ändringar.

2. Dessutom upphävs

a) trafikministeriets beslut om person- och paketbilars släpvagnar och koppling av dem (861/77) jämte ändringar,

b) trafikministeriets beslut om museifordon (93/80),

c) trafikministeriets beslut om cyklar (304/86) jämte ändringar,

d) trafikministeriets beslut om skyddsanordning för barn (729/87) jämte ändringar,

e) trafikministeriets beslut om korskoppling av lastbilar och deras släpvagnar (247/90), samt

f) trafikministeriets beslut om skyddshjälm för motorcyklister, snöskoterförare och mopedister (985/91).

3. Trafikministeriets beslut som meddelats med stöd av fordonsförordningen, med undantag av de som nämns i 1 och 2 mom., gäller tills annat bestäms med stöd av denna förordning eller förordningen om användning av fordon på väg (1257/92).

4. Undantagstillstånd som beviljats med stöd av fordonsförordningen återkallas den 1 januari 1995.

280 §
Fordon som tagits i bruk innan denna förordning har trätt i kraft

1. Ett fordon som godkänts för trafik innan denna förordning trädde i kraft får fortfarande användas i trafik, om det överensstämmer med de bestämmelser som gällde när denna förordning trädde i kraft. På fordon som godkänts för trafik innan denna förordning trädde i kraft krävs dock inte strålkastarrengörare, avfrostningsanordning för bakrutan eller på personbil backspegel på höger sida. Dessutom får en dimbaklykta vid behov även vara belägen på fordonets högra sida.

2. Klassificeringen av fordon som tagits i bruk innan denna förordning träder i kraft förändras inte, om fordonets ägare inte kräver en sådan förändring.

3. Om ett fordons konstruktion eller utrustning ändras efter att denna förordning har trätt i kraft, skall ändringen utföras enligt denna förordning.

4. Ett fordon som tagits i bruk annorstädes innan denna förordning trädde i kraft får tas i bruk i Finland, om fordonet uppfyller

a) de krav som gäller fordon som för första gången togs i bruk i Finland vid tidpunkten för fordonets ibruktagande,

b) kraven i de senaste E-reglementen som tillåtits bli tillämpade eller kraven i direktiv som tillåtits bli tillämpade i EG:s medlemsstater vid tidpunkten för fordonets ibruktagande, emellertid så att för fordon av kategori M1 och N1 avgasutsläppen och bilbältenas fästpunkter bör fylla de krav som gäller fordon som för första gången togs i bruk i Finland vid tidpunkten för fordonets ibruktagande, eller

c) sådana nationella krav som varit i kraft i en EES-stat och som beträffande säkerhet och miljö motsvarar minst de krav som avses i punkt a eller b.

(5.12.1996/965)

Ikraftträdelsestadganden:

18.6.1993/530:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993.

22.12.1993/1569:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

Bilaga XIII till EES-avtalet: rådets förordningar (85/3820/EEG), och (85/3821/EEG)

25.8.1994/773:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995, om inte något annat stadgas nedan, och den gäller fordon och trafikförnödenheter som tas i bruk den dag förordningen träder i kraft eller senare.

2. I fråga om upphävandet av 131 § 4 och 6 mom., 132 § 1-5 mom. och 151 § 1-5 mom. träder förordningen i kraft den 1 november 1995.

3. Om ikraftträdandet av 3 § 1 mom., samt 4, 5, 133 a och 152 a §§ i denna förordning stadgas särskilt.

4. Upphävandet av förordningens 71 § 4 mom. samt förordningens 32 a § 2 mom., 32 b § 1 mom., 39 § 5 mom., 53 a, 53 b, 68 a och 95 a §§ samt 99 §:n 1 a mom. och 101 § 1 a mom. gäller fordon i kategori M1 som beviljas EGtypgodkännande eller som typbesiktas som hörande till en ny typserie den 1 januari 1996 eller därefter eller som första gången tas i bruk den 1 januari 1998 eller därefter. (1.12.1995/1348)

5. I fråga om andra fordon än fordon i kategori M1 stadgas särskilt om ikraftträdandet av upphävandet av 71 § 4 mom. och ikraftträdandet av 32 a § 2 mom., 32 b § 1 mom., 39 § 5 mom., 53 b och 95 a §§, 101 § 1 a mom. och 217 a §.

6. En motorcykel, en moped eller ett fordon i kategori L2 eller L5 får utan hinder av 109 § 1 mom. och 138 § 1 mom. godkännas vid typbesiktning före den 5 april 1995, om fordonet uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft. (21.11.1994/989)

7. En motorcykel, en moped eller ett fordon i kategori L2 eller L5 får utan hinder av 32 § 3 mom., 32 a § 1 och 3 mom., 107 a, 108, 108 a och 127 a §§, 128 § 1 mom., 136 a, 137, 137 a, 148 a och 149 §§ godkännas vid typbesiktning före den 14 juni 1995, om fordonet uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft. (21.11.1994/989)

8. En motorcykel, en moped eller ett fordon i kategori L2 eller L5 får utan hinder av 32 b § 2 mom. samt 116 och 144 §§ godkännas vid typbesiktning före den i november 1995, om fordonet uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft. (21.11.1994/989)

8 a. En motorcykel, en moped eller ett fordon i kategori L2 eller L5 får utan hinder av 32 § 3 mom., 32 a § 1 och 3 mom., 32 b § 2 mom., 107 a, 108 och 108 a §§, 109 § 1 mom., 116 och 127 a §, 128 § 1 mom., 136 a, 137 och 137 a §§, 138 §:n 1 mom. samt 144, 148 a och 149 §§ tas i bruk före den 1 januari 1999, om fordonet uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft. (21.11.1994/989)

9. Förordningens 221 a och 259 a §§ träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller alla släpvagnar och släpanordningar till bilar.

Bilaga II till EES-avtalet: rådets direktiv: 70/222/EEG, 74/483/EEG, 77/649/EEG, 78/316/EEG, 78/548/EEG, 80/1268/EEG, 80/1269/EEG, ändr. 88/195/EEG, Gemensamma EES-kommitténs beslut 21.3.1994 Nr 7/94. Bilaga II till EES-avtalet: rådets direktiv: 92/61/EEG, 92/114/EEG, 93/14/EEG, 93/29/EEG, 93/30/EEG, 93/31/EEG, 93/32/EEG, 93/33/EEG, 93/34/EEG, 93/92/EEG, 93/93/EEG, 93/94/EEG och kommissionens direktiv: 90/630/EEG, 92/62/EEG, 93/91/EEG, 93/116/EG

21.11.1994/989:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995.

8.12.1994/1122:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995 och den gäller fordon som tagits i bruk på ikraftträdelsedagen eller därefter.

2. Förordningens 41 § 2 a mom. får tillämpas även på bilar som är i bruk.

3. Motorcyklar, mopeder och fordon av kategori L2 och L5 får utan hinder av 109 § 1 mom. och 138 § 1 mom. godkännas vid typbesiktning före den 5 april 1995 och tas i bruk före den 1 januari 1999, om de uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft.

4. Förordningens 189 a § gäller snöskotrar som tas i bruk den 1 juni 1995 eller senare.

Rådets direktiv 70/156/EEG; EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1, ändr. 92/53/EEG; EGT nr L 225, 10.8.1992. s. 1. Rådets direktiv 70/220/EEG; EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 1, ändr. 91/441/EEG; EGT nr L 242, 30.8.1991, s. 1 och 94/12/EG; EGT nr L 100, 19.4.1994, s. 42., Europaparlamentets och rådets direktiv 94/20/EG; EGT nr L 195, 29.7.1994, s. 1.

7.6.1995/849:

1. Denna förordning träder i kraft den 14 juni 1995 och gäller fordon som tas i bruk på ikraftträdelsedagen eller därefter.

2. Ändringarna i förordningens 30 § 3 mom., 32 a § 2 mom., 36 § 1 mom., 39 § 3 mom., 40 §, 41 § 1 mom., 53 a §, 57 § 1 mom., 58 § 2 mom., 59 och 60 §§, 64 § 5 och 6 mom., 66, 67, 69 och 70 §§, 97 § 1 mom., 216 § 1 mom. och 218 § 1 mom. gäller fordon som beviljas EG-typgodkännande eller som typbesiktats som hörande till en ny typserie den 1 januari 1996 eller därefter eller som tas i bruk den 1 januari 1998 eller därefter. Med avvikelse från vad som stadgas ovan gäller ändringen av 30 § 3 mom. likväl fordon i kategori M1 och L som typgodkänns etappvis samt fordon i kategori N som typbesiktas i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som ändras till fordon i kategori M1 när det är fråga om typgodkännande eller typbesiktning från den 1 januari 1998 och när det är fråga om ibruktagning från den 1 januari 2000. (25.10.1996/759)

3. Ändringen i förordningens 32 a § 3 mom. gäller fordon som beviljas EG-typgodkännande eller som typbesiktas som hörande till en ny typserie den 14 juni 1995 eller därefter eller som tas ibruk den 1 januari 1999 eller därefter.

4. Ändringarna i förordningens 47 § 6 mom., 49 och 50 §§, 52 § 1 mom., 73 §, 74 § 1 mom., 224 § och 225 § 1 mom. gäller fordon som tas i bruk den 1 oktober 1995 eller därefter.

5. Förordningens 112 a och 141 a §§ gäller motorcyklar, mopeder samt fordon i kategori L2 och L5 som beviljas EG-typgodkännande eller som godkänns vid typbesiktning som hörande till en ny typserie den 2 februari 1997 eller därefter, eller som tas i bruk den 1 januari 1999 eller därefter.

6. När denna förordning träder i kraft upphävs 71 § 4 mom. även vad gäller andra fordon än de som hör till kategori M1.

Rådets direktiv 92/53/EEG; EGT nr L 225, 10.8.1992, s. 1, 93/34/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 38, 93/59/EEG; EGT nr L 186, 28.7.1993, s. 21, kommissionens direktiv 94/68/EG; EGT nr L 354, 31.12.1994, s. 1, 94/78/EG; EGT nr 354, 31.12.1994, s. 11, rådets direktiv 95/1/EG nr 52, 8.3.1995, s. 1.

1.12.1995/1348:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.

5.1.1996/3:

Denna förordning träder i kraft den 10 januari 1996.

Rådets reglemente (EG) nr 2479/95; EGT nr L 256, 26.10.1995

8.3.1996/143:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 1996.

2. Motorcyklar, mopeder samt fordon i kategori L5 får, om fordonet uppfyller de krav som gällde den 31 mars 1996,

a) utan hinder av 138 § 1 mom. tas i bruk före den 5 april 1999,

b) utan hinder av 32 § 3 mom., 32 a § 1 och 3 mom., 136 a §, 137 §, 137 a §, 148 a § och 149 § tas i bruk före den 14 juni 1999,

c) utan hinder av 32 a § 3 mom. punkt b tas i bruk före den 17 juni 2003 om fordonets typbesiktigats före den 17 juni 1999, samt

d) utan hinder av 144 § 1 mom. d- och g-punkterna, 2 mom. b- och c- punkterna och 3 mom. samt 32 b § 2 mom. tas i bruk före den 1 november 1999. (27.11.1998/872)

3. Förordningens 141 a § gäller fordon som beviljas EG-typgodkännande eller som godkänns vid typbesiktning som hörande till en ny typserie den 2 februari 1997 eller därefter.

Rådets direktiv 80/1272/EEG; EGT nr L 375, 31.12.1980, 92/61/EEG; EGT nr L 225, 10.8.1992, 93/14/EEG; EGT nr L 121, 15.5.1993, 93/29/EEG; EGT nr L 188, 29.7.41993, 93/30/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, 93/31/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, 93/32/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, 93/33/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, 93/34/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, 93/92/EEG; EGT nr L 311, 14.12.1993, 93/93/EEG; EGT nr L 311, 14.12.1993, 93/94/EEG, EGT nr L 311, 14.12.1993, 95/1/EG, EGT nr L 52, 8.3.1995

22.4.1996/267:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1996 och gäller fordon som första gången tas i bruk den dag då förordningen träder i kraft eller därefter.

2. Ändringen av 40 § 1 och 3 mom. gäller bilar som typbesiktas som bilar i en ny typserie eller som typgodkänns den 1 januari 1997 eller första gången tas i bruk den 1 oktober 1998 eller därefter, och fordonslarm som tas i bruk den 1 oktober 1998 eller därefter. Ändringen av 40 § 2 mom. gäller också fordon som redan tagits i bruk.

3 mom. har upphävts genom F 18.6.1999/756. (18.6.1999/756)

4. Ändringen av 87 §, 178 § 5 mom., 232 §, 252 § 4 mom. och 263 § 4 mom. gäller sidolyktor som monteras i fordon som första gången tas i bruk den 1 januari 1997 eller därefter.

5. Förordningens 102 § 3 mom. gäller bussar som tas i bruk den 1 oktober 1999 eller därefter.

6. Ändringen av 118, 146 och 168 §§, 250 § 3 mom. och 261 § 3 mom. gäller körriktningsvisare som monteras i fordon som första gången tas i bruk den 1 januari 1997 eller därefter.

7. Ändringen av 133, 152 och 202 §§ gäller skyddshjälmar som tillverkas i Finland, införs i landet eller saluförs den 1 januari 1999 eller därefter.

Rådets direktiv 95/28/EG; EGT nr L 281, 23.11.1995, s. 1, rådets durejtuv 95/56/EG; EGT nr L 286, 29.11.1995, s. 1, rådets direktiv 89/277/EEG; EGT nr L 109, 20.4.1989, s. 25

26.4.1996/304:

1. Denna förordning träder i kraft den 6 maj 1996.

2. Ändringen av 38 § 2 mom. i fråga om dubbar på lastbilsdäck gäller typgodkännanden som beviljats efter att förordningen trätt i kraft.

3. Ändringarna av 37 § 1 mom. och 38 § 2 mom. för ett personbilsdäcks del gäller ett däck med anteckning om att däcket är tillverkat vecka 177 eller senare eller som oberoende av anteckningen om tillverkningsvecka tas i bruk den 1 oktober 1998 eller därefter.

20.5.1996/338:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996.

2. Förordningens 46 § gäller bilar som första gången tas i bruk den 1 januari 1997 eller därefter.

Rådets direktiv 96/1/EG; EGT nr L 40, 17.2.1996, s. 1

24.5.1996/357:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1996. Annan släpvagn till cykel än släpvagn som är avsedd för persontransport får utan hinder av denna förordning tas i bruk före den 1 december 1996 om den uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft.

25.10.1996/759:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1996.

Rådets direktiv 92/53/EEG; EGT Nr L 225, 10.8.1992, s. 1

25.10.1996/760:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1996.

Rådets direktiv 74/150/EEG; EGT nr L 84, 28.3.1974, s. 10, Rådets direktiv 92/53/EEG; EGT nr L 225, 10.8.1992, s. 1

5.12.1996/965:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

2. De EG-godkännanden som beviljats ett fordon på basen av direktiven 91/542/EEG, 92/97/EEG, 93/59/EEG, 93/91/EEG eller 94/12/EG förblir i kraft och typbesiktning eller typgodkännande utfört enligt sagda direktiv behöver inte förnyas i enlighet med stadgandena i direktiven 94/53/EG, 96/1/EG eller 96/44/EG.

Rådets direktiv 72/306/EEG; EGT nr L 190, 20.8.1972, s. 1, kommissionens direktiv 73/350/EEG; EGT nr L 321, 22.11.1973, s. 33, kommissionens direktiv 74/132/EEG; EGT nr L 74, 19.3.1974, s. 7, rådets direktiv 74/290/EEG; EGT nr L 159, 15.6.1974, s. 61, kommissionens direktiv 75/524/EEG; EGT nr L 236, 8.9.1975, s. 3, kommissionens direktiv 77/102/EEG; EGT nr L 32, 3.2.1977, s. 32, rådets direktiv 77/212/EEG; EGT nr L 66, 12.3.1977, s. 33, rådets direktiv 77/389/EEG; EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 41, rådets direktiv 78/315/EEG; EGT nr L 81, 28.3.1978, s. 1, rådets direktiv 78/547/EEG; EGT nr L 168, 26.6.1978, s. 39, kommissionens direktiv 78/665/EEG; EGT nr L 223, 14.8.1978, s. 48, kommissionens direktiv 79/488/EEG; EGT nr L 128, 26.5.1979, s. 1, kommissionens direktiv 79/489/EEG; EGT nr L 128, 26.5.1979, s. 12, kommissionens direktiv 79/490/EEG; EGT nr L 128, 26.5.1979, s. 22, kommissionens direktiv 79/795/EEG; EGT nr L 239, 22.9.1979, s. 1, kommissionens direktiv 80/233/EEG; EGT nr L 51, 25.2.1980, s. 8, rådets direktiv 80/1267/EEG; EGT nr L 375, 31.12.1980, s. 34, kommissionens direktiv 81/334/EEG; EGT nr L 131, 18.5.1981, s. 6, rådets direktiv 81/575/EEG; EGT nr L 209, 29.7.1981, s. 30, rådets direktiv 81/576/EEG; EGT nr L 209, 29.7.1981, s. 32, kommissionens direktiv 81/643/EEG; EGT nr L 231, 15.8.1981, s. 41, kommissionens direktiv 82/244/EEG; EGT nr L 109, 22.4.1982, s. 31, rådets direktiv 83/276/EEG; EGT nr L 151, 9.6.1983, s. 47, rådets direktiv 83/351/EEG; EGT nr L 197, 20.7.1983, s. 1, kommissionens direktiv 84/8/EEG; EGT nr L 9, 12.1.1984, s. 24, kommissionens direktiv 84/372/EEG; EGT nr L 196, 26.7.1984, s. 47, kommissionens direktiv 85/205/EEG; EGT nr L 90, 29.3.1985, s. 1, kommissionens direktiv 85/647/EEG; EGT nr L 380, 31.12.1985, s. 1, kommissionens direktiv 86/562/EEG; EGT nr L 327, 22.11.1986, s. 49, rådets direktiv 87/56/EEG; EGT nr L 24, 27.1.1987, s. 42, rådets direktiv 87/358/EEG; EGT nr L 192, 11.7.1987, s. 51, rådets direktiv 87/403/EEG; EGT nr L 220, 8.8.1987, s. 44, rådets direktiv 88/76/EEG; EGT nr L 36, 9.2.1988, s. 1, kommissionens direktiv 88/194/EEG; EGT nr L 92, 9.4.1988, s. 47, kommissionens direktiv 88/366/EEG; EGT nr L 181, 12.7.1988, s. 40, rådets direktiv 88/436/EEG; EGT nr L 214, 6.8.1988, s. 1, kommissionens direktiv 89/278/EEG; EGT nr L 109, 20.4.1989, s. 38, rådets direktiv 89/458/EEG; EGT nr L 226, 3.8.1989, s. 1, kommissionens direktiv 89/491/EEG; EGT nr L 238, 15.8.1989, s. 43, rådets direktiv 91/441/EEG; EGT nr L 242, 30.8.1991, s. 1, rådets direktiv 91/542/EEG; EGT nr L 295, 25.10.1991, s. 1, kommissionens direktiv 93/81/EEG; EGT nr L 264, 23.10.1993, s. 49, kommissionens direktiv 94/53/EG; EGT nr L 299, 22.11.1994, s. 26, kommissionens direktiv 95/54/EG; EGT nr L 266, 8.11.1995, s. 1, kommissionens direktiv 96/20/EG; EGT nr L 92, 13.4.1996, s. 23

20.12.1996/1372:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Ett fordon i masskategori I får utan hinder av bestämmelserna i det i 47 § nämnda direktivet 96/69/EG tas i bruk första gången före 1 den oktober 1997, om det uppfyller de krav som gällde vid denna förordnings ikraftträdande. Ett fordon i masskategori II eller III för på motsvarande sätt typbesiktas som hörande till en ny typserie eller typgodkännas före den 1 januari 1998 eller första gången tas i bruk före den 1 oktober 1998, om det uppfyller de krav som gällde vid denna förordnings ikraftträdande. Ett fordon som typgodkänts eller typbesiktats före den 1 oktober 1997 enligt direktiv 93/59/EEG behöver inte typgodkännas eller typbesiktas på nytt enligt direktiv 96/44/EG.

3. Kraven i 58 a och 58 b §§ gäller sådana fordon som typbesiktas som hörande till en ny typserie eller som EG-typgodkänns den 1 oktober 1998 eller därefter. Härvid gäller kravet i 58 a § dock inte fordon som har typgodkänts enligt direktiv 74/297/EEG och kravet i 58 b § inte fordon som har typgodkänts enligt två av direktiven 70/387/EEG, 74/483/EEG och 76/115/EEG. Kraven i förordningens 58 a och 58 b §§ gäller fordon som första gången tas i bruk den 1 oktober 2003 eller därefter.

4. Om ett fordon uppfyller de krav som gällde vid denna förordnings ikrafttrdande, får utan hinder av stadgandena i 60 §, 64 § 1-4 mom. och 66 §

a) fordon i kategori M eller N, förutom fordon i kategori M2 vars totalmassa är högst 3,5 ton, typbesiktas som hörande till en ny typserie eller EG-typgodkännas före den 1 oktober 1997, och

b) fordon i kategori M2 vars totalmassa är högst 3,5 ton typbesiktas som hörande till en ny typserie eller EG-typgodkännas före den 1 oktober 1999.

5. Om ett fordon uppfyller de krav som gällde vid denna förordnings ikrafttrdande, får utan hinder av stadgandena i 60 och 66 §§:

a) ett fordon i kategori M undantaget fordon i kategori M2 vars totalmassa är högst 3,5 ton, första gången tas i bruk före den 1 oktober 1999, och

b) ett fordon i kategori M2 vars totalmassa är högst 3,5 ton första gången tas i bruk före den 1 oktober 2001.

6. Om ett fordon uppfyller de krav som gällde vid denna förordnings ikraftträdande, får utan hinder av stadgandena i 64 § 1-4 mom.

a) ett fordon i kategori M eller N1, förutom fordon i kategori M2, vars totalmassa är högst 3,5 ton, första gången tas i bruk före den 1 oktober 1999, och

b) fordon i kategori M2 vars totalmassa är högst 3,5 ton första gången tas i bruk före den 1 oktober 2001.

7. Förordningens 64 § 4 mom. gäller bilbälten som tas i bruk som separat teknisk enhet första gången den 1 oktober 1999 eller därefter och som är avsedda att monteras i ett fordon som första gången tas i bruk den 1 oktober 1999 eller därefter.

8. Förordningens 64 § 5 mom. gäller fordon som första gången tas i bruk den 1 oktober 1997 eller därefter.

Parlamentets och rådets direktiv 96/27/EG; EGT nr L 169, 8.7.1996, s. 1, kommissionens direktiv 96/36/EG; EGT nr L 178, 17.7.1996, s. 15, kommissionens direktiv 96/37/EG; EGT nr L 186, 25.7.1996, s. 28, kommissionens direktiv 96/38/EG; EGT nr L 187, 26.7.1996, s. 95, parlamentets och rådets direktiv 96/69/EG; EGT nr L 282, 1.11.1996, s. 64, parlamentets och rådets direktiv 96/79/EG

23.5.1997/450:

Denna förordning träder i kraft den 28 maj 1997.

11.7.1997/671:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997. Ändringen av 3 § 1 mom. träder dock i kraft den 1 maj 1998. (24.4.1998/293)

2. Genom denna förordning upphävs 3 § 1 mom. förordningen om fordons konstruktion och utrustning (773/1994).

3. Denna förordning gäller fordon och trafikförnödenheter som tas i bruk den dag förordningen träder i kraft eller senare. Ett fordon som godkänts för trafik före denna förordnings ikraftträdande får fortfarande användas i trafik, om det motsvarar de bestämmelser som gällde när förordningen trädde i kraft.

4. Definitionen av ett fordon som tagits i bruk innan denna förordning trätt i kraft ändras inte, om inte fordonsägaren yrkar på ändring.

5. Den ändring av förordningens 25 a § som gäller definitionen av en husbils egenmassa samt 35 b § gäller fordon som typbesiktas som hörande till en ny typ enligt direktivet 92/21/EEG eller som typgodkänns den dag då förordningen träder i kraft eller senare. (28.11.1997/1051)

6. Förordningens 41 a, 41 b och 41 d § gäller fordon som typbesiktas som hörande till en ny typ enligt direktivet 97/27/EG eller typgodkänns den 21 maj 1999 eller senare.

7. Kravet gällande överensstämmelse med E-reglementet för kortkopplingsanordningar om vilken bestämms i förordningens 43 b § 4 mom. och 219 § 3 mom. tillämpas från den 1 januari 1999.

Kommissionens direktiv 95/48/EG; EGT nr L 233, 30.9.1995, s. 73, rådets direktiv 96/53/EG; EGT nr L 235, 17.9.1996, s. 59, parlamentets och rådets direktiv 97/27/EG; EGT nr L 233, 25.8.1997, s. 1, Anmält enligt rådets direktiv 83/189/EEG, ändr. 88/182/EEG, ändr. 94/10/EG

30.9.1997/902:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1997. Om inte något annat bestäms nedan, skall förordningen tillämpas på sådana fordon och trafikförnödenheter som typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkänns, eller första gången tas i bruk dagen för ikraftträdandet eller därefter. Om bestämmelserna nedan endast gäller ikraftträdandet av typbesiktning eller typgodkännande, får ett fordon som uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft tas i bruk efter denna förordnings ikraftträdande.

2. Kraven i denna förordning angående ibruktagandet av fordon i kategori M1 träder i kraft den 1 januari 1998 och gäller i fråga om sådana fordon i kategori M1 och L som typgodkänns etappvis samt i fråga om typbesiktning av fordon som hörande till en ny typ när det gäller i EES-länderna typbesiktade fordon i kategori N som ändras till fordon i kategori M1, eller i fråga om typgodkännande från den 1 januari 1998 och i fråga om ibruktagande från den 1 januari 2000.

3. Bestämmelserna i 43 § 3 mom. om bogseringsanordningar i bilar, i 44 § 1 mom. om underkörningsskydd baktill på bilar, i 49 § om rök från dieselmotorer i bilar, i 53 b § om meddelande av motoreffekten i bilar och i 57 § om bränsletankar samt när det gäller fordon i kategori N, bestämmelserna i 64 § 2 mom. om bilbälten och i 64 a § om bilbältenas fästpunkter tillämpas endast på typbesiktning av fordon som hörande till en ny typ och på typgodkännande.

4. Om ett fordon uppfyller de krav som gällde den 30 september 1997 får (27.11.1998/871)

b) motorcyklar, mopeder och fordon i kategori L5 utan hinder av 32 e § 2 mom. om monteringsplatsen för den bakre registreringsskylten tas i bruk före den 1 november 1999, och utan hinder av 32 c § om tillverkarskylten på fordon tas i bruk före den 14 juni 1999 samt utan hinder av 32 c § punkt b om tillverkarskylten på före den 17 juni 1999 typbesiktigat fordon tas i bruk före den 17 juni 2003, (27.11.1998/871)

b) motorcyklar, mopeder och fordon i kategori L5 utan hinder av bestämmelserna i 32 c § om krav beträffande tillverkarskylten på fordon och 32 e § 2 mom. om monteringsplatsen för den bakre registreringsskylten tas i bruk före den 1 januari 1999,

c) fordon i kategori M1 utan hinder av bestämmelserna i 32 e § 1 mom. om monteringsplatsen för den bakre registreringsskylten tas i bruk före den 1 januari 1998 och andra fordon i kategori M, N och O före den 1 januari 1999,

d) dragbilar till påhängsvagnar och fordon i kategori M1 utan hinder av bestämmelserna i 39 § 3 mom. om styrmekanism i bilar tas i bruk före den 1 januari 1998 och andra bilar typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkännas före den 1 januari 2000,

e) fordon utan hinder av bestämmelserna i 40 § 1 och 3 mom. om anordning för förhindrande av olovlig användning och fordonslarm samt bestämmelserna i 93 § 2 mom. om hastighetsmätare tas i bruk före den 1 oktober 1998,

f) fordon utan hinder av bestämmelserna i 53 a § om bilars koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning tas i bruk före den 1 januari 1998,

g) fordon utan hinder av bestämmelserna i 56 § om radiostörningar och elektromagnetisk kompatibilitet i bilar typbesiktas som hörande till en ny typ före den 1 januari 1998 och tas i bruk före den 1 oktober 2002; kravet på typgodkännande eller typbesiktning i enlighet med direktivet 95/54/EG eller reglementet 10/02 gäller dock inte sådana fordonstyper som har typgodkänts eller typbesiktats i enlighet med direktivet 72/306/EEG eller E-reglementet nr 24 före den 1 januari 1996,

h) fordon i kategori M2 vars största tillåtna massa vid registrering och användning är högst 3,5 ton utan hinder av bestämmelserna i 60 § om hur sätena i bilar skall vara fästa, bestämmelserna i 64 a § om bilbältenas fästpunkter och bestämmelserna i 66 § om huvudstöd i bilar typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkännas före den 1 oktober 1999,

i) fordon i kategori M eller N1 utan hinder av bestämmelserna i 60 och 66 § tas i bruk före den 1 oktober 2001 i fråga om fordon i kategori M2 vars största tillåtna massa vid registrering och användning är högst 3,5 ton, och före den 1 oktober 1999 i fråga om andra fordon i kategori M eller N1,

j) fordon i kategori M utan hinder av bestämmelserna i 64 § 2 mom. och 64 a § tas i bruk före den 1 oktober 2001 i fråga om fordon i kategori M2 vars största tillåtna massa vid registrering och användning är högst 3,5 ton, och före den 1 oktober 1999 i fråga om andra fordon i kategori M,

k) fordon utan hinder av bestämmelserna i 71 § 1–3 mom. om obligatoriska och tillåtna strålkastare, lyktor och reflektorer i bilar typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkännas före den 1 oktober 1998 och tas i bruk före den 1 oktober 2000,

l) fordon utan hinder av bestämmelserna i 74, 169, 225, 227, 251 och 262 § om bromslyktor samt främre och bakre positionslyktor, i 75, 170 och 226 § om lykta för registreringsskylt, i 77, 171, 197, 207, 228, 253 och 264 § om reflektorer, i 79, 177, 231, 256 och 266 § om backningsstrålkastare, i 86 § om varsellyktor samt i 87, 178, 232, 252 och 263 § om sidolyktor typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkännas före den 1 oktober 1998,

m) fordon i kategori M1 utan hinder av bestämmelserna i 101 § 2 mom. om utskjutande delar typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkännas före den 1 januari 1999,

n) traktorer utan hinder av bestämmelserna i 155 § 1 mom. om bromsar typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkännas före den 1 mars 1998, och

o) släpvagnar utan hinder av bestämmelserna i 217 a § 1 mom. om styrinrättning tas i bruk före den 1 januari 2000.

5. Om en del av ett fordon eller en trafikförnödenhet uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft får

a) bilbälten utan hinder av bestämmelserna i 64 § 2 mom. såsom en enskild teknisk enhet tas i bruk första gången före den 1 oktober 1999 i ett fordon som tas i bruk första gången före nämnda dag,

b) en lykta utan hinder av bestämmelserna i 4 mom. 1 punkten tas i bruk såsom en enskild teknisk enhet före den 1 oktober 1999 och typgodkännas samt tas i bruk även efter nämnda dag, om lyktan är avsedd för ett fordon som redan är i bruk, och om den uppfyller de krav som gällde när fordonet antecknades i registret, och

c) en skylt för tunga fordon utan hinder av bestämmelserna i 92 §, en skylt som betecknar långsamt fordon utan hinder av bestämmelserna i 173 och 254 § eller en skylt för långa fordonskombinationer utan hinder av bestämmelserna i 234 § typgodkännas före den 1 januari 1999 och tas i bruk före den 1 januari 2000.

6. Bestämmelserna i 39 § 1 mom. om styrmekanismens placering, bestämmelserna i 40 § 2 mom. enligt vilka i andra fordon än fordon i kategori M1 och N1 tändningslås godkänns som en anordning för förhindrande av olovlig användning, bestämmelserna i 71 § 2 mom. p-punkten, 92 a §, 223 § 2 mom. h-punkten och 234 a § om reflekterande konturmarkeringar och reklam, bestämmelserna i 72 § om godkännande av sådana gasurladdningslampor som avses i E-reglementena nr 98 och 99, bestämmelserna i 104 a § 2 mom. om godkännande av lyktor som är försedda med lampor av typen HB7, bestämmelserna i 223 § 2 mom. f-punkten om andra än triangelformade bakre reflektorer på släpvagnar och bestämmelserna i 234 § om märkning av kombinationslängden på en skylt för långa fordonskombinationer får tillämpas i fråga om fordon som tagits i bruk innan denna förordning trädde i kraft.

Kommissionens direktiv 96/63/EG; EGT nr L 253, 5.10.1996, s. 13, kommissionens direktiv 97/64/EG; EGT nr L 258, 11.10.1996, s. 26, kommissionens direktiv 97/19/EG; EGT nr L 125, 16.5.1997, s. 1, kommissionens direktiv 97/20/EG; EGT nr L 125, 16.5.1997, s. 21, kommissionens direktiv 97/21/EG; EGT nr L 125, 16.5.1997, s. 31, kommissionens direktiv 97/28/EG; EGT nr L 171, 30.6.1997, s. 1, kommissionens direktiv 97/29/EG; EGT nr L 171, 30.6.1997, s. 11, kommissionens direktiv 97/30/EG; EGT nr L 171, 30.6.1997, s. 25, kommissionens direktiv 97/31/EG; EGT nr L 171, 30.6.1997, s. 49, kommissionens direktiv 97/32/EG; EGT nr L 171, 30.6.1997, s. 63, kommissionens direktiv 97/39/EG; EGT nr L 177, 5.7.1997, s. 15.

28.11.1997/1051:

Denna förordning träder i kraft den 15 december 1997.

30.12.1997/1366:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

3.4.1998/258:

1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 1998.

2. Fordon i kategori M, N och O, förutom fordon i kategori M1, får utan hinder av bestämmelserna i 32 b § om krav beträffande tillverkarskylten för bilar och släpvagnar typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkännas och tas i bruk före den 21 maj 1998.

3. Fordon i kategori N som ändras till fordon i kategori M1 och som sålunda ändrade har typgodkänts före den 1 januari 1998, får utan hinder av kraven i 32 b § b-punkten tas i bruk före den 1 januari 2000.

24.4.1998/290:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1998.

2. Genom denna förordning upphävs 4 § i förordningen den 25 augusti 1994 om ändring av förordningen om fordons konstruktion och utrustning (773/1994).

3. Denna förordning gäller fordon och trafikförnödenheter som tas i bruk den dag förordningen träder i kraft eller därefter. Ett fordon som godkänts för trafik innan denna förordning träder i kraft får fortfarande användas i trafik förutsatt att det överensstäm- mer med de bestämmelser som gällde när denna förordning trädde i kraft.

4. Definitionen av ett fordon som tagits i bruk innan denna förordning träder i kraft ändras inte, om inte ägaren till fordonet kräver en sådan ändring.

5. Motorcyklar, mopeder, utan hänsyn till mopeder med låg effekt, samt trehjuliga fordon i kategori L5 får utan hinder av 105 § 1 mom., 110, 111 och 111 a §, 112 § 2 mom., 113 § 2 mom., 114 §, 115 § 2 mom., 116 § 2 mom., 116 a § 2 mom., 118 §, 119 § 1 mom., 120 och 121 §, 127 § 2 mom., 127 a § 2 mom., 131 § 1 mom., 136, 137 och 137 a §, 138 § 2 mom., 139 § 2 mom., 140 §, 141 § 2 mom., 142 § 2 mom., 142 a § 2 mom., 144–147 § samt 150 § 2 mom. typgodkännas som hörande till en ny typ före den 17 juni 1999 och tas i bruk före den 17 juni 2003, om fordonet uppfyller de krav som gäller när denna förordning trädde i kraft.

6. Motorcyklar, mopeder, utan hänsyn till mopeder med låg effekt, samt trehjuliga fordon i kategori L5 får, om fordonet uppfyller de krav som gällde den 30 april 1998,

a) utan hinder av 109 § 1 mom. och 135 § 1 mom. tas i bruk före den 5 april 1999,

b) utan hinder av 106–108 §, 126 a §, 126 b § 1 mom., 132–134 §, 149 och 149 a § tas i bruk före den 14 juni 1999,

c) utan hinder av 117 § 4 mom. och 143 § 4 mom. tas i bruk före den 1 november 1999, samt

d) utan hinder av 112 § 1 mom. och 138 § 1 mom. tas i bruk före den 2 februari 2001,

(27.11.1998/870)

7. En skyddshjälm för motorcyklister eller mopedister får utan hinder av bestämmelserna i 129 och 151 § tillverkas, importeras eller saluhållas före den 1 januari 1999, om den uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft.

8. Förordningens 117 § 5 mom. och 143 § 5 mom. gäller sådana strålkastare och lyktor samt lampor som monteras i dem som har eeller E-typgodkänts och monterats för fordonet i fråga.

Rådets direktiv 92/61/EEG; EGT nr L 225, 10.8.1992, s. 154, Rådets och Europaparlamentets direktiv 97/24/EG; EGT nr L 226, 18.8.1997, s. 1

24.4.1998/293:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1998.

15.3.1998/337:

1. Denna förordning träder i kraft den 21 maj 1998. Förordningen tillämpas på fordon som första gången tas i bruk dagen för ikraftträdandet eller därefter.

2. Fordon i kategori N som ändras till fordon i kategori M1 och som sålunda ändrade har typgodkänts före den 1 januari 1998, får utan hinder av kraven i 32 b § b-punkten tas i bruk före den 1 januari 2000.

Rådets direktiv 76/114/EEG; EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 1, Rådets direktiv 92/21/EEG; EGT nr L 129, 14.5.1992, s. 1

4.9.1998/665:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1998. En ersättningskatalysator skall uppfylla kraven i 50 § och en ersättningsljuddämpare kraven i 54 § 2 mom. från och med den 1 januari 2000. Om inte något annat bestäms nedan, skall förordningen tillämpas på sådana fordon som tas i bruk dagen för ikraftträdandet eller därefter och på trafiknödenheter som typgodkänns dagen för ikraftträdandet eller därefter. Om bestämmelserna nedan endast gäller ikraftträdandet av typbesiktning eller typgodkännande, får ett fordon som uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft tas i bruk efter denna förordnings ikraftträdande.

2. Om ett fordon uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft, får fordonet utan hinder av bestämmelserna i 41 och 218 § om krav beträffande bromsar i bilar och släpvagnar typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkännas före den 1 oktober 1999 och tas i bruk före den 31 mars 2001.

3. Om bromsbelägg uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft, får de utan hinder av bestämmelserna i 41 § 2 mom. och 218 § 2 mom. typgodkännas före den 1 oktober 1999 och såsom enskild teknisk enhet tas i bruk före den 31 mars 2001. Bromsbelägg får tas i bruk även efter den nämnda dagen, om de inte innehåller asbest, är avsedda för ett fordon som redan är i bruk, och uppfyller de krav som gällde när fordonet antecknades i registret.

4. Förordningens 102 § 3 mom. gäller bussar som tas i bruk den 1 oktober 1999 eller därefter.

Kommissionens direktiv 98/12/EG; EGT nr L 81, 18.3.1998, s. 1

25.9.1998/703:

1. Denna förordning träder i kraft den 30 september 1998 och gäller fordon som tas i bruk den dag förordningen träder i kraft eller därefter.

2. 17 § träder med undantag för fordon i kategori M1 i kraft den 1 januari 2000.

3. Ett fordon i kategori N1 får utan hinder av ändringen av 63 § 1 mom. ändras eller tas i bruk före den 1 juli 1999, om fordonet uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft.

Kommissionens direktiv 98/14/EG; EGT nr L 91, 25.3.1998, s. 1

27.11.1998/870:

Denna förordning träder i kraft den 4 december 1998.

Rådets direktiv 93/32/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 28, rådets direktiv 93/33/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 32, rådets direktiv 93/31/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 19, rådets direktiv 93/14/EEG; EGT nr L 121, 15.5.1993, s. 1, parlamentets och rådets direktiv 95/1/EG; EGT nr L 52, 8.3.1995, s. 1, rådets direktiv 93/92/EEG; EGT nr L 311, 14.12.1993, s. 1, rådets direktiv 93/29/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 1, rådets direktiv 93/30/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 11

27.11.1998/871:

Denna förordning träder i kraft den 4 december 1998.

Rådets direktiv 93/34/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 38Rådets direktiv 93/94/EEG; EGT nr L 311, 14.12.1993, s. 83

27.11.1998/872:

Denna förordning träder i kraft den 4 december 1998.

Rådets direktiv 93/14/EEG; EGT nr L 121, 15.5.1993, s. 1, rådets direktiv 93/34/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 38, rådets direktiv 93/32/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 28, rådets direktiv 93/33/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 32, rådets direktiv 93/31/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 19, rådets direktiv 93/29/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 1, rådets direktiv 93/30/EEG; EGT nr L 188, 29.7.1993, s. 11, rådets direktiv 93/92/EEG; EGT nr L 311, 14.12.1993, s. 1, rådets direktiv 93/94/EEG; EGT nr L 311, 14.12.1993, s. 83

27.11.1998/1036:

Denna förordning träder i kraft den 28 december 1998.

18.12.1998/1037:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

2. Ersättningskatalysatorer skall uppfylla kravet i 50 § från och med den 1 oktober 1999. Kravet gäller ersättningskatalysatorer som monteras och säljs som reservdelar från nämnda tidpunkt.

2. Ersättningskatalysatorer skall uppfylla kravet i 50 § från och med den 1 oktober 1999. Kravet gäller ersättningskatalysatorer som monteras och säljs som reservdelar från nämnda tidpunkt.

Rådets direktiv 70/220/EEG; EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 1, Kommissionens direktiv 98/77/EG; EGT nr L 286, 23.10.1998, s. 34

22.4.1999/510:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1999.

Förordningen tillämpas på fordon och trafikförnödenheter som typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkänns den 1 oktober 1999 eller senare eller som första gången tas i bruk den 1 oktober 2002 eller senare.

Kommissionens direktiv 98/38/EG; EGT nr L 170, 16.6.1998, s. 13, Kommissionens direktiv 98/39/EG; EGT nr L 170, 16.6.1998, s. 15, Kommissionens direktiv 98/40/EG; EGT nr L 171, 17.6.1998, s. 28

18.6.1999/754:

1. Denna förordning träder i kraft den 28 juni 1999. Förordningens 27 a § träder i kraft först den 1 december 1999.

2. Om inte något annat bestäms nedan, skall förordningen tillämpas på sådana fordon och trafikförnödenheter som tas i bruk dagen för ikraftträdandet eller därefter. Om bestämmelserna nedan endast gäller ikraftträdandet av typbesiktning eller typgodkännande, får ett fordon som uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft tas i bruk efter denna förordnings ikraftträdande.

3. Förordningens 6 § 3 mom. gäller traktorer som typbesiktas som hörande till en ny typ eller som typgodkänns den 1 oktober 2004 eller därefter.

4. Förordningens 39 § 3 mom. gäller bilar som typbesiktas som hörande till en ny typ eller som typgodkänns den 1 oktober 2000 eller därefter.

5. Förordningens 43 b § 4 mom. och 219 § 3 mom. gäller fordon som tas i bruk för första gången den 1 april 2000 eller därefter.

6. Förordningens 46 § gäller fordon som EG-typgodkänns eller typbesiktas som hörande till en ny typ samt fordon som tas i bruk för första gången enligt bestämmelserna i direktivet 70/220/EG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 74/290/EEG, 83/351/EEG, 88/76/EEG, 88/436/EEG, 89/458/EEG, 91/441/EEG och 93/59/EEG, genom Europaparlamentets och rådets direktiv 94/12/EG, 96/69/EG och 98/69/EG samt genom kommissionens direktiv 77/102/EEG, 78/665/EEG, 89/491/EEG, 96/44/EG och 98/77/EG och enligt bestämmelserna i direktiv 88/77/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 91/542/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 96/1/EG.

7. Ett fordon i kategori N1 får utan hinder av ändringen av 63 § 1 mom. ändras eller tas i bruk före den 1 juli 1999, om fordonet uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft.

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/20/EG; EGT nr L 195, 29.7.1994, s. 1, europaparlamentets och rådets direktiv 98/69/EG; EGT nr L 350, 28.12.1998, s. 1, kommissionens direktiv 98/89/EG; EGT nr L 322, 1.12.1998, s. 40, europaparlamentets och rådets direktiv 98/91/EG; EGT nr L 11, 16.1.1999, s. 25, kommissionens direktiv 1999/7/EG; EGT nr L 40, 13.2.1999, s. 36

18.6.1999/756:

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 1999.

18.6.1999/757:

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 1999.

Denna förordning gäller skyddsanordning som första gången tas i bruk efter det förordningen trätt i kraft.

3.9.1999/882:

Denna förordning träder i kraft den 15 september 1999.

Rådets direktiv 70/156/EEG; EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1

23.12.1999/1243:

Denna förordning träder i kraft den 31 december 1999

Förordningens 72, 73, 78, 84 och 85 § tillämpas dock på sådana fordon och trafikförnödenheter som typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkänns den 1 april 2000 eller därefter.

Förordningens 32 § 3 mom. och 32 e § 2 mom. samt 106 och 107 § tillämpas på sådana fordon och trafikförnödenheter som typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkänns den 1 juli 2000 eller därefter.

Förordningens 59 § tillämpas på sådana fordon och trafikförnödenheter som typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkänns den 1 oktober 2000 eller därefter.

Kommissionens direktiv 98/90/EG; EGT nr L 337, 12.12.1998, s. 29, kommissionens direktiv 1999/14/EG; EGT nr L 97, 12.4.1999, s. 1, kommissionens direktiv 1999/15/EG; EGT nr L 97, 12.4.1999, s. 14, kommissionens direktiv 1999/16/EG; EGT nr L 97, 12.4.1999, s. 33, kommissionens direktiv 1999/17/EG; EGT nr L 97, 12.4.1999, s. 45, kommissionens direktiv 1999/18/EG; EGT nr L 97, 12.4.1999, s. 82, kommissionens direktiv 1999/23/EG; EGT nr L 104, 21.4.1999, s. 13, kommissionens direktiv 1999/24/EG; EGT nr L 104, 21.4.1999, s. 16, kommissionens direktiv 1999/25/EG; EGT nr L 104, 21.4.1999, s. 19, kommissionens direktiv 1999/26/EG; EGT nr L 118, 6.5.1999, s. 32

30.3.2000/331:

Denna förordning träder i kraft den 10 april 2000.

13.4.2000/360:

1. Denna förordning träder i kraft den 19 april 2000.

2. Förordningens 46 § 1 mom. träder dock i kraft i fråga om fordon som EG-typgodkänns eller typbesiktas som hörande till en ny typ samt på fordon som tas i bruk för första gången enligt vad som bestäms om ikraftträdandet beträffande de olika fordonskategorierna i direktiv 70/220/EEG jämte ändringar.

3. Förordningens 41 a och 53 b § tillämpas på fordon som typbesiktas som hörande till en ny typ den 1 juni 2000 eller senare eller EG-typgodkänns den 1 januari 2000 eller senare.

4. Förordningens 53 a § tillämpas på fordon som EG-typgodkänns och typbesiktas som hörande till en ny typ samt på fordon som tas i bruk för första gången enligt vad som bestäms om ikraftträdandet i direktiv 80/1268/EEG, sådant det lyder ändrat genom kommissionens direktiv 89/491/EEG, 93/116/EG och 1999/100/EG.

5. Förordningens 54 § tillämpas på fordon och trafikförnödenheter som typbesiktas som hörande till en ny typ eller EG-typgodkänns den 1 oktober 2000 eller senare.

Kommissionens direktiv 1999/99/EG (31999L0099); EGT nr L 334, 28.12.1999, s. 32, Kommissionens direktiv 1999/100/EG (31999L0100); EGT nr L 334, 28.12.1999, s. 36, Kommissionens direktiv 1999/101/EG (31999L0101); EGT nr L 334, 28.12.1999, s. 41, Kommissionens direktiv 1999/102/EG (31999L0102); EGT nr L 334, 28.12.1999, s. 43

4.5.2000/415:

Denna förordning träder i kraft den 15 maj 2000.

8.6.2000/538:

1. Denna förordning träder i kraft den 15 juni 2000.

2. Förordningens 65 § 1 mom. tillämpas på sådana skyddsanordningar för barn som framställs i Finland eller införs till Finland den 1 januari 2001 eller därefter. Sådana skyddsanordningar för barn som framställts i Finland eller som införts till Finland före den 1 januari 2001 får hållas till salu eller överlåtas på annat sätt till den 31 december 2002 om de uppfyller de krav som gäller när denna förordning träder i kraft.

15.6.2000/563:

1. Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2000.

2. Förordningens 46 § träder dock i kraft i fråga om fordon som EG-typgodkänns eller typbesiktas som hörande till en ny typ samt fordon som tas i bruk för första gången enligt vad som bestäms om ikraftträdandet beträffande de olika fordonskategorierna i direktiv 70/220/EEG jämte ändringar.

3. Förordningens 48 § 1 mom. tillämpas på fordon som EG-typgodkänns eller typbesiktas som hörande till en ny typ samt på fordon som tas i bruk för första gången enligt vad som bestäms om ikraftträdandet beträffande de olika fordonskategorierna i direktiv 88/77/EEG jämte ändringar.

4. Förordningens 49 § tillämpas på fordon som EG-typgodkänns eller typbesiktas som hörande till en ny typ från den 1 januari 2001.

Europarlamentets och rådets direktiv 1999/96/EG (31999L0096); EGT nr L 44, 16.2.2000, s. 1

21.6.2000/593:

1. Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2000.

2. Förordningens 157 och 166 § tillämpas på traktorer som typbesiktas som tillhörande en ny typ eller som EG-typgodkänns den 1 januari 2001 eller därefter.

3. Förordningens 160 § tillämpas från den 1 oktober 2002 vid EG-typgodkännande eller typbesiktande av ny typ då det gäller traktorer och komponenter samt separata tekniska enheter. Traktorer och deras komponenter eller separata tekniska enheter som typgodkänts eller typbesiktats som tillhörande en ny typ före den 1 oktober 2002 får tas i bruk före den 1 oktober 2008.

Kommissionens direktiv 1999/56/EG (31999L0056); EGT nr L 146, 11.6.1999, s. 31, kommissionens direktiv 1999/58/EG (31999L0058); EGT nr L 148, 15.6.1999, s. 37, kommissionens direktiv 2000/1/EG (32000L0001); EGT nr L 21, 26.1.2000, s. 16, kommissionens direktiv 2000/2/EG (32000L0002); EGT nr L 21, 26.1.2000, s. 23

14.9.2000/790:

1. Denna förordning träder i kraft den 28 september 2000.

2. Förordningens 58 a § tillämpas på fordon som typbesiktas som hörande till en ny typ eller typgodkänns den 1 april 2001 eller senare.

3. Förordningens 64 och 64 b § samt 65 § 1 mom. tillämpas på sådana fordon och trafikförnödenheter som EG-typgodkänns eller typbesiktas som hörande till en ny typ samt som första gången tas i bruk i enlighet med vad som i direktiv 2000/3/EG bestäms om ikraftträdandet för de olika fordonskategorierna och fasthållningsanordningarna.

4. Förordningens 158 a och 184 a § tillämpas på sådana traktorer och motorer som skall EG-typgodkännas och typbesiktas som hörande till en ny typ samt traktorer och motorer som första gången tas i bruk i enlighet med vad som i direktiv 2000/25/EG bestäms om ikraftträdandet.

5. På sådana motorer som för första gången tas i bruk i Finland och som är tillverkade före de dagar för ikraftträdande som anges i direktiv 2000/25/EG och på sådana traktorer vilkas motorer är tillverkade före de dagar för ikraftträdande som anges i direktiv 2000/25/EG tillämpas 158 a och 184 a § efter det att det förflutit två år från de nämnda dagarna för ikraftträdande.

6. En motor får utan hinder av 158 a och 184 a § tas i bruk som separat teknisk enhet, om motorn är avsedd för en traktor som redan är i bruk de dagar för ikraftträdande som avses i denna förordning och uppfyller de krav som gällde då traktorn togs i bruk.

Europaparlamentets och rådets direktiv 97/54/EG (31997L0054); EGT nr L 277, 10.10.1997, s. 24, kommissionens direktiv 1999/98/EG (31999L0098); EGT nr L 9, 13.1.2000, s. 14, kommissionens direktiv 2000/3/EG (32000L0003); EGT nr L 53, 25.2.2000, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG (32000L0025); EGT nr L 173, 12.7.2000, s. 1

14.12.2000/1063:

Denna förordning träder i kraft den 18 december 2000.

Ansökningar om tillstånd till avvikelse som lämnas in före den dag då denna förordning träder i kraft behandlas enligt stadgandena som var i kraft när denna förordning trädde i kraft.

21.12.2000/1188:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001.

2. Denna förordning gäller fordon eller trafikförnödenheter som tas i bruk efter att förordningen trätt i kraft. Fordon som godkänts för trafik innan denna förordning träder i kraft får fortfarande användas i trafik, om de uppfyller de bestämmelser som gäller då denna förordning träder i kraft.

3. Förordningens 30 § 3 mom. gäller fordon i kategori L, som är av en EG-typgodkänd fordonstyp eller som tas i bruk tidigast den 17 juni 2003. Kravet tillämpas när förordningen trätt i kraft då en sådan konstruktionsdel hos ett fordon i kategori L som skall vara e- eller E-godkänd ersätts.

4. Motorcyklar eller fordon i kategori L5 får utan hinder av 126 § tas i bruk före den 1 juli 2001, om fordonet uppfyller de krav som gäller då denna förordning träder i kraft.

5. Mopeder och lätta fyrhjulingar får utan hinder av 148 a § tas i bruk före den 1 juli 2002, om de uppfyller de krav som gäller då denna förordning träder i kraft.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/7/EG, (32000L0007); EGT nr L 106, 3.5.2000, s. 1

22.3.2001/280:

1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2001 med de undantag som anges nedan.

2. Om bestämmelserna nedan endast gäller ikraftträdandet av typbesiktning eller typgodkännande, får ett fordon som uppfyller de krav som gällde när denna förordning trädde i kraft tas i bruk efter denna förordnings ikraftträdande.

3. De krav i 31 a § som gäller erkännande av vissa E-reglementer och i 43 c § som gäller främre underkörningsskydd som teknisk enhet samt fordon träder i kraft den 10 augusti 2003 och 43 c § tillämpas på tekniska enheter och fordon som tas i bruk första gången den nämnda dagen eller därefter.

4. De krav i 44 § 1 mom. som gäller underkörningsskydd baktill på bilar tillämpas endast på typbesiktning av fordon som hörande till en ny typ och på EG-typgodkännande.

5. De krav i 56 § som gäller radiostörningaroch elekromagnetisk kompatibilitet i bilar träder i kraft den 1 oktober 2002. Kravet på överensstämmelse med direktivet 95/54/EG eller reglementet nr 10 gäller dock inte sådana fordonstyper som har typgodkänts eller typbesiktats i enlighet med direktivet 72/306/EEG eller E-reglementet nr 24 före den 1 januari 1996.

6. De krav i 57 § som gäller bränsletankar träder i kraft den 3 maj 2002 och de tillämpas på fordon som typbesiktas nationellt som hörande till en ny typ eller EG-typgodkänns eller tas i bruk som hörande till en ny typ eller därefter samt på sådana fordon i kategori M1 som tas i bruk som nya den 3 maj 2003 eller därefter.

7. De krav i 58 a § som gäller skydd för förare och passagerare vid en frontalkollision tillämpas på typgodkännande av fordon. Det i den nämnda paragrafen avsedda direktivet 96/79/EG i oförändrad form tillämpas dock på fordon som första gången tas i bruk den 1 oktober 2003 eller därefter. Paragrafen tillämpas inte på fordon som har EG-typgodkänts enligt direktiv 74/297/EEG.

8. De krav i 58 b § som gäller skydd för passagerare vid en sidokollision träder i kraft den 1 oktober 2003 och de tillämpas på fordon som första gången tas i bruk den nämnda dagen eller därefter. Paragrafen tillämpas inte på fordon som har typgodkänts enligt två av direktiven 70/387/EEG, 74/483/EEG och 76/115/EEG.

9. De krav i 60 § som gäller hur sätena skall vara fästa, de krav i 64 a § som gäller bilbältenas fästpunkter och de krav i 66 § som gäller huvudstöd tillämpas på fordon i kategori M2 vars största tillåtna massa vid registrering och användning är högst 3,5 ton från 1 oktober 2001.

10. Sådana i 65 § avsedda skyddsanordningar för barn som framställts i Finland eller som införts till Finland före denna förordnings ikraftträdande får hållas till salu eller överlåtas på annat sätt till den 31 december 2002 om de uppfyller de krav som gäller när förordning 538/2000 träder i kraft.

11. De krav i 67 § som gäller inredning träder i kraft den 8 april 2002 och de tillämpas på fordon som EG-typgodkänns eller tas i bruk som hörande till en ny fordonstyp den nämnda dagen eller därefter samt på sådana fordon i kategori M1 som tas i bruk som nya den 8 april 2003 eller därefter.

12. De krav i 113 § som gäller bullerbegränsning på motorcyklar och fordon i kategori L5 samt de krav i 118 § som gäller helljus- och halvljusstrålkastare och de krav i 139 § som gäller bullerbegränsning på mopeder och lätta fyrhjulingar träder i kraft den 17 juni 2003.

13. De krav i 117 § 5 mom. som gäller strålkastare, lyktor och reflektorer på motorcyklar och fordon i kategori L5 tillämpas på sådana strålkastare och lyktor samt lampor som monteras i dem som har e- eller E-typgodkänts och monterats för fordonet i fråga.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/4/EG (32000L0004); EGT nr L 87, 8.4.2000, s. 22, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/8/EG (32000L0008); EGT nr L 106, 3.5.2000. s. 7, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/40/EG (32000L0040); EGT nr L 203, 10.8.2000, s. 9

6.9.2001/781:

1. Denna förordning träder i kraft den 30 september 2001 med de undantag som anges nedan.

2. Förordningens 41 c § som gäller en bils vändningsförmåga träder i kraft den 4 april 2002. Den 41 c § som är i kraft när denna förordning träder i kraft tillämpas dock till utgången av 2002 på bussar som är högst 14,5 meter långa. (27.3.2002/231)

2 a. Bussar som är i bruk när denna förordning träder i kraft och vilka inte uppfyller kraven enligt 41 c och 41 d § får användas till utgången av 2020. (27.3.2002/231)

3. Förordningens 46 § 1 mom. som gäller avgasutsläpp från person- och paketbilar träder i kraft som följer och det system för omborddiagnos (OBD) som avses i det i momentet nämnda direktivet 1999/102/EG och som kontrollerar utsläpp skall monteras på:

a) nya fordonstyper i kategori M1 med ottomotor som använder bensin som bränsle, utom fordonstyper vilkas största massa överstiger 2 500 kg, och fordonstyper i kategori N1 klass I, från och med den 1 januari 2000,

b) alla fordon avsedda i a-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2001,

c) nya fordonstyper i kategori N1 klasserna II och III med ottomotor som använder bensin som bränsle samt fordonstyper i kategori M1 vilkas största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2001,

d) alla fordon avsedda i c-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2002,

e) nya fordonstyper i kategori M1 med ottomotor som använder antingen flyt- eller naturgas permanent eller delvis, utom fordonstyper vilkas största massa överstiger 2 500 kg, och fordonstyper i kategori N1 klass I, från och med den 1 januari 2003,

f) alla fordon avsedda i e-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2004,

g) nya fordonstyper i kategori N1 klasserna II och III med ottomotor som använder antingen flyt- eller naturgas permanent eller delvis samt fordonstyper i kategori M1 vilkas största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2006,

h) alla fordon avsedda i g-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2007,

i) nya fordonstyper i kategori M1 med dieselmotor, utom

– fordonstyper som har konstruerats för flera än sex personer föraren inberäknad,

– fordonstyper vilkas största massa överstiger 2 500 kg,

från och med den 1 januari 2003,

j) alla fordon avsedda i i-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2004,

k) nya fordonstyper i kategori M1 med dieselmotor, som i-punkten inte gäller, utom fordonstyper i kategori M1 med dieselmotor vilkas största massa överstiger 2 500 kg, samt fordonstyper i kategori N1 klass I med dieselmotor, från och med den 1 januari 2005,

l) alla fordon avsedda i k-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2006,

m) nya fordonstyper i kategori N1 klasserna II och III samt M1 med dieselmotor vilkas största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2006,

n) alla fordon avsedda i m-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2007.

4. Förordningens 46 § 2 mom. och 48 § som gäller avgasutsläpp från diesel- och ottomotorer träder i kraft och kraven i direktiv 1999/96/EG och 2001/27/EG vilka nämns i dessa lagrum tillämpas som följer:

a) de gränsvärden som anges i rad A (EURO III) eller C i tabellerna i punkt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 1999/96/EG på nya typer av diesel- och gasmotorer samt fordonstyper som är försedda med sådana, från och med den 1 oktober 2000, samt alla ovan nämnda fordon som första gången tas i bruk, med undantag av fordon som är avsedda för export till tredje land och ersättningsmotorer till fordon i drift, från och med den 1 oktober 2001,

b) de krav i direktiv 2001/27/EG på nya typer av diesel- och gasmotorer och fordonstyper som är försedda med sådana samt alla fordon med dieselmotor som första gången tas i bruk, från och med den 1 oktober 2001, och alla fordon med gasmotor som första gången tas i bruk, från och med den 1 oktober 2003, med undantag av fordon som är avsedda för export till tredje land och ersättningsmotorer till fordon i drift; på fordon som första gången tas i bruk dessa krav tillämpas dock från och med den 1 april 2002 om motorn eller fordonet har typgodkänts enligt direktiv 1999/96/EG,

c) de gränsvärden som anges i rad B1 (EURO IV) eller C i tabellerna i punkt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 1999/96/EG på nya typer av diesel- och gasmotorer och fordonstyper som är försedda med sådana, från och med den 1 oktober 2005, samt alla ovan nämnda fordon som första gången tas i bruk, med undantag av fordon som är avsedda för export till tredje land och ersättningsmotorer till fordon i drift, från och med den 1 oktober 2006,

d) de gränsvärden som anges i rad B2 (EURO V) eller C i tabellerna i punkt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 1999/96/EG på nya typer av diesel- och gasmotorer och fordonstyper som är försedda med sådana, från och med den 1 oktober 2008, samt alla ovan nämnda fordon som första gången tas i bruk, med undantag av fordon som är avsedda för export till tredje land och ersättningsmotorer till fordon i drift, från och med den 1 oktober 2009,

e) nya fordonstyper skall förses med ett system för omborddiagnos (OBD) för kontroll av utsläpp, från och med den 1 oktober 2005, och fordon som första gången tas i bruk, från och med den 1 oktober 2006.

5. Förordningens 59 § som gäller gångjärn och lås samt fotsteg träder i kraft och kraven i direktiv 2001/31/EG vilket nämns i paragrafen, tillämpas på nya fordonstyper från och med den 1 december 2001.

6. Förordningens 108 § som gäller stöd av tvåhjuliga motorfordon, 117 § som gäller strålkastare, lyktor och reflektorer av motorcyklar och fordon i kategori L5 samt 126 a § som gäller symboler för manöverorgan, kontrollampor och visare för motorcyklar och fordon i kategori L5 träder i kraft och kraven i direktiv 2000/72/EG, 2000/73/EG och 2000/74/EG vilka nämns i paragraferna, tillämpas på nya fordonstyper från och med den 1 juli 2002.

7. Förordningens 160 § som gäller radiostörningar och elektromagnetisk kompatibilitet för traktorer träder i kraft den 30 juli 2002 och kraven i direktiv 2000/2/EG, vilka nämns i paragrafen tillämpas på nya typer av traktorer samt EG-typgodkännande av traktorer, deras komponenter och separata tekniska enheter från och med den 1 oktober 2002 och på alla traktorer, deras komponenter och separata tekniska enheter som första gången tas i bruk från och med den 1 oktober 2008.

8. Förordningens 184 a § som gäller överensstämmelse i fråga om EG-typgodkänd traktor träder i kraft för nya typer av traktorer från och med den 30 juli 2002.

Kommissionens direktiv 2000/72/EG (32000L0072); EGT nr L 300, 29.11.2000, s. 18, kommissionens direktiv 2000/73/EG (32000L0073); EGT nr L 300, 29.11.2000, s. 20, kommissionens direktiv 2000/74/EG (32000L0074); EGT nr L 300, 29.11.2000, s. 24, europaparlamentets och rådets direktiv 2001/1/EG (32001L0001); EGT nr L 35, 6.2.2001 s. 34, kommissionens direktiv 2001/3/EG (32001L0003); EGT nr L 28, 30.1.2001 s. 1, kommissionens direktiv 2001/27/EG (32001L0027); EGT nr L 107, 18.4.2001 s. 10, kommissionens direktiv 2001/31/EG (32001L0031); EGT nr 130, 12.5.2001 s. 33

27.3.2002/231:

Denna förordning träder i kraft den 4 april 2002.

5.6.2002/463:

1. Denna förordning träder i kraft den 15 juni 2002 med de undantag som anges nedan.

2. Förordningens 68 och 222 a §, som gäller vindrutan och övriga rutor, träder i kraft som följer och kraven i direktiv 2001/92/EG, vilket nämns i dem, tillämpas

a) på fordon som typbesiktas nationellt som hörande till en ny typ eller EG-typgodkänns den 1 oktober 2002 eller därefter, samt

b) på vindruta som en separat teknisk enhet och annan ruta som EG-typgodkänns eller typbesiktas nationellt för att användas i sådant fordon som avses i a-punkten och tas i bruk den 1 juli 2003 eller därefter.

3. Utan hinder av 68 och 222 a §, som gäller vindrutan och övriga rutor, får andra fordon än de som avses ovan i 2 mom. a-punkten samt vindrutor och andra rutor avsedda som reservdelar till dessa fordon tas i bruk samt dessa vindrutor och rutor även beviljas typgodkännanden enligt direktiv 92/22/EG, om de uppfyller de krav som gäller när denna förordning träder i kraft.

4. Förordningens 68 a och 222 b §, som gäller värmesystem, träder i kraft som följer och kraven i direktiv 2001/56/EG, vilket nämns i dem, tillämpas

a) på fordon som typbesiktas som hörande till en ny typ eller EG-typgodkänns den 9 maj 2004 eller därefter,

b) på andra fordon än sådana som är utrustade med ett värmesystem som utnyttjar överskottsvärme där värmen överförs genom vatten och som första gången tas i bruk den 9 maj 2005 eller därefter, samt

c) på förbränningsvärmare som separat teknisk enhet, vilken typbesiktas nationellt eller EG-typgodkänns den 9 maj 2004 och därefter, samt på förbränningsvärmare som separat teknisk enhet som första gången tas i bruk den 9 maj 2005 eller därefter.

5. Övriga fordon än de som avses ovan i 4 mom. får utan hinder av 68 a och 222 b §, som gäller värmesystem, tas i bruk, om de uppfyller de krav som gäller när denna förordning träder i kraft.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/56/EG (32001L0056); EGT nr L 292, 9.11.2001, s. 21, kommissionens direktiv 2001/92/EG (32001L0092); EGT nr L 291, 8.11.2001, s. 24

13.6.2002/511:

1. Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2002 med de undantag som anges nedan.

2. Förordningens 46 §, som gäller avgasutsläpp från person- och paketbilar, träder i kraft som följer och det typ VI-prov som avses i det i paragrafen nämnda direktivet 2001/100/EG skall utföras på:

a) nya fordonstyper i kategori M1 och kategori N1, klass I, med ottomotor som använder bensin som bränsle, utom fordonstyper som är konstruerade för fler än sex passagerare och fordon vars största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2002,

b) nya fordonstyper med ottomotor som använder bensin som bränsle och som är

i) fordon i kategori N1, klasserna II och III,

ii) fordon i kategori M1 som är konstruerade för fler än sex passagerare och

iii) fordon i kategori M1 vars största massa överstiger 2 500 kg, men dock är högst 3 500 kg,

från och med den 1 januari 2003.

3. Kraven enligt direktiv 98/69/EG, vilket nämns i den 46 § som gäller avgasutsläpp från person- och paketbilar, tillämpas dock som följer:

a) de gränsvärden som fastställs i rad A (EURO 3) i tabellen i punkt 5.1.3.4 i bilaga I till direktivet på nya fordonstyper i kategori M1, utom fordonstyper vars största massa överstiger 2 500 kg, och fordonstyper i kategori N1, klass I, från och med den 1 januari 2000, alla ovan nämnda fordon som första gången tas i bruk och nya fordonstyper i kategori N1, klasserna II och III, samt fordonstyper i kategori M1 vars största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2001, samt alla sådana fordon som första gången tas i bruk för vilka kraven gällande typgodkännande i enlighet med det som angivits ovan träder i kraft år 2001, från och med den 1 januari 2002,

b) de gränsvärden som fastställs i rad B (EURO 4) i tabellen i punkt 5.1.3.4 i bilaga I till direktivet på nya typer av fordon i kategori M1, utom fordonstyper vars största massa överstiger 2 500 kg, och fordonstyper i kategori N1, klass I, från och med den 1 januari 2005, alla ovan nämnda fordon som första gången tas i bruk och nya fordonstyper i kategori N1, klasserna II och III, samt fordonstyper i kategori M, vars största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2006, samt alla fordon som första gången tas i bruk och för vilka kraven gällande typgodkännande i enlighet med det som angivits ovan träder i kraft år 2006, från och med den 1 januari 2007,

c) de gränsvärden som fastställs i rad A i tabellen i punkt 5.1.3.4 i bilaga I till direktivet på sådana fordon i kategorierna M1 och N1, klass I, som första gången tas i bruk och som avses i direktiv 96/69/EG, utom fordon som har sittplatser för fler än fem passagerare utöver föraren och vars största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2001, samt fordon i kategori N1, klasserna II och III, som första gången tas i bruk och som har sittplatser för fler än fem passagerare utöver föraren samt vars största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2002,

d) med dieselmotor försedda fordon i kategori M1 vars totala massa överstiger 2 000 kg och som har sittplatser för fler än fem passagerare utöver föraren eller som är terrängfordon jämställs vid tillämpningen av a-punkten med fordon i kategori N1.

4. Det system för omborddiagnos (OBD) som kontrollerar utsläpp och som avses i direktiv 1999/102/EG och 2001/1/EG, vilka nämns i 46 § 1 mom. som gäller avgasutsläpp från person- och paketbilar, skall monteras på

a) nya fordonstyper i kategori M1 med ottomotor som använder bensin som bränsle, utom fordonstyper vars största massa överstiger 2 500 kg, och fordonstyper i kategori N1 , klass I, från och med den 1 januari 2000,

b) alla fordon med ottomotor avsedda i a-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2001,

c) nya fordonstyper i kategori N1 klasserna II och III med ottomotor som använder bensin som bränsle samt fordonstyper i kategori M1 vars största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2001,

d) alla fordon med ottomotor avsedda i c-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2002,

e) nya fordonstyper i kategori M1 med ottomotor som använder antingen flyt- eller naturgas permanent eller delvis, utom fordonstyper vars största massa överstiger 2 500 kg, och fordonstyper i kategori N1, klass I, från och med den 1 januari 2003,

f) alla fordon med ottomotor avsedda i e-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2004,

g) nya fordonstyper i kategori N1, klasserna II och III, med ottomotor som använder antingen flyt- eller naturgas permanent eller delvis samt fordonstyper i kategori M1 vars största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2006,

h) alla fordon med ottomotor avsedda i g-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2007,

i) nya fordonstyper i kategori M1 med dieselmotor, utom

– fordonstyper som har konstruerats för flera än sex passagerare föraren inberäknad,

– fordonstyper vars största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2003,

j) alla fordon med dieselmotor avsedda i i-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2004,

k) nya fordonstyper i kategori M1 med dieselmotor, som i-punkten inte gäller, utom fordonstyper i kategori M1 med dieselmotor vars största massa överstiger 2 500 kg, samt fordonstyper i kategori N1, klass I, med dieselmotor, från och med den 1 januari 2005,

l) alla fordon med dieselmotor avsedda i k-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2006,

m) nya fordonstyper i kategori N1, klasserna II och III, samt M1 med dieselmotor vars största massa överstiger 2 500 kg, från och med den 1 januari 2006,

n) alla fordon med dieselmotor avsedda i m-punkten som första gången tas i bruk, från och med den 1 januari 2007.

Kommissionens direktiv 2001/63/EG (32001L0063); EGT nr L 227, 23.8.2001, s. 41, europaparlamentets och rådets direktiv 2001/100/EG (32001L0100); EGT nr L 16, 18.1.2002, s. 32

19.6.2002/541:

1. Denna förordning träder i kraft den 3 augusti 2002 med de undantag som anges nedan.

2. På typgodkännandet, typbesiktningen och ibruktagandet av fordon och släpvagn till bil i kategorierna M och N samt på EG-typgodkännandet och ibruktagandet av däck tillämpas de tidtabeller för ikraftträdande som anges i artikel 10 a i det i 36 § nämnda direktivet 2001/43/EG samt de gränsvärden för däckbuller och tillämpningstider som anges i punkt 4.2 i bilaga V i direktivet.

3. Utan hinder av de krav på däck som bestäms i 36 § får andra än de fordon och tekniska enheter som avses i 2 mom. tas i bruk, om de uppfyller de krav som gällde vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/43/EG (32001L0043); EGT nr L 211, 4.8.2001, s. 25

27.6.2018/510:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.