Beaktats t.o.m. FörfS 520/2022.

20.7.1992/667

Förordning om försvarsmakten (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphört att gälla genom L om försvarsmakten 11.5.2007/551, som gäller fr.o.m 1.1.2008.

På föredragning av försvarsministern stadgas med stöd av lagen den 31 maj 1974 om försvarsmakten (402/74):

1 kap

Försvarsmaktens sammansättning

1 §

Den militära och administrativa ledningen av försvarsmakten handhas av kommendören för försvarsmakten och huvudstaben enligt vad som stadgas i 6 § 1 och 2 mom. lagen om försvarsmakten (402/74).

2 §

För den regionala ledningen och förvaltningen av försvarsmakten är landet indelat i försvarsområden och dem underlydande militärlän enligt vad som bestäms särskilt. (28.11.1997/1047)

För den lokala ledningen och förvaltningen hör till försvarsmakten militära inrättningar, truppförband och andra enheter.

Försvarsgrenarna är land-, sjö- och luftstridskrafterna.

För arméns materielförvaltning finns försvarsmaktens materielverk samt för verkställigheten i praktiken av den fredsbevarande verksamheten försvarsmaktens internationella centrum. (7.12.2000/1046)

3 § (20.12.2001/1346)

Om försvarshögskolan bestäms särskilt genom förordning av statsrådet.

4 §

Försvarsministeriet meddelar föreskrifter

1) om försvarsmaktens sammansättning och ledningsförhållanden under fredstid,

2) om inrättande, förläggning eller indragning av staber, militära inrättningar och truppförband,

3) om organiseringen av försvarsförvaltningens fastighets- och byggnadsfunktion, samt

4) om de allmänna arrangemangen för försvarsmaktens betalningsrörelse och bokföring.

(22.12.1993/1367)

Kommendören för försvarsmakten har rätt att enligt de grunder som försvarsministeriet fastställer och inom ramen för de föreskrifter som avses i 1 mom. 1 punkten meddela sådana detaljerade föreskrifter om försvarsmaktens sammansättning och ledningsförhållanden under fredstid som gäller staberna, de militära inrättningarna och truppförbanden.

2 kap

Kommendören för försvarsmakten

5 § (17.3.2000/282)

5 § har upphävts genom F 17.3.2000/282.

6 § (17.3.2000/282)

6 § har upphävts genom F 17.3.2000/282.

7 § (9.3.2000/284)

I 8 a och 8 b § lagen om försvarsmakten bestäms om de uppgifter kommendören för försvarsmakten har vid föredragningen av militära kommandomål för republikens president.

Kommendören för försvarsmakten gör framställningar till försvarsministeriet om sådana tjänsteutnämningar och förordnanden inom försvarsmakten som avgörs av republikens president i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande.

7 a § (9.3.2000/284)

För att samverkan mellan republikens president, försvarsministern och kommendören för försvarsmakten i praktiken skall nås i militära kommandomål skall kommendören för försvarsmakten regelbundet informera presidenten och försvarsministern om betydande militära kommandomål som är under beredning och som hör till de militära förmännens behörighet.

8 §

I egenskap av myndighet som underlyder försvarsministeriet behandlar och avgör kommendören för försvarsmakten på föredragning de förvaltningsärenden vilka enligt vad som stadgas särskilt hör till hans befogenheter. Han kan i enskilda fall förbehålla sig beslutanderätten i förvaltningsärenden vilka enligt vad som stadgas i denna förordning eller särskilt bestäms skall behandlas av huvudstaben samt i ärenden som gäller förordnande till en uppgift och vilka enligt 54 § skall avgöras av en annan myndighet inom försvarsmakten.

3 kap

Huvudstaben

9 §

Huvudstaben underlyder i militära kommandomål kommendören för försvarsmakten och i förvaltningsärenden försvarsministeriet.

10 §

Huvudstaben leds av chefen för huvudstaben, som biträds av försvarsmaktens personalchef, försvarsmaktens operationschef och försvarsmaktens krigsekonomichef. (14.12.2006/1165)

Vid förhinder för kommendören för försvarsmakten tjänstgör chefen för huvudstaben som hans ställföreträdare.

11 § (7.12.2000/1046)

I egenskap av försvarsmaktens militära ledande stab och centralförvaltningsmyndighet handlägger och avgör huvudstaben de ärenden som hör till försvarsmakten och som inte skall handläggas och avgöras av någon annan myndighet inom försvarsmakten samt leder och övervakar utförandet av de uppgifter som ankommer på försvarsmakten, om inte något annat följer av behörigheten för kommendören för försvarsmakten.

12 § (14.12.2006/1165)

Vid huvudstaben finns en arméstab samt avdelningar och andra verksamhetsenheter.

Föreskrifter om de i 1 mom. avsedda verksamhetsenheternas uppgifter och organisation finns i huvudstabens arbetsordning.

13 § (14.12.2006/1165)

Arméstaben leds av arméchefen.

14 § (7.12.2000/1046)

14 § har upphävts genom F 7.12.2000/1046.

15 § (7.12.2000/1046)

15 § har upphävts genom F 7.12.2000/1046.

16 §

Lagenligheten i försvarsmaktens interna verksamhet samt den militära rättsvården leds och övervakas av assessorn. (14.12.2006/1165)

Det andliga arbetet inom försvarsmakten leds och övervakas av fältbiskopen. Om fältbiskopens uppgifter bestäms dessutom i kyrkolagen (1054/1993). (19.9.1997/887)

17 §

Vid huvudstaben avgörs förvaltningsärendena av chefen för huvudstaben på föredragning, om ärendet inte enligt vad som stadgas eller bestäms eller anges i arbetsordningen skall avgöras av någon annan tjänsteman. Beslutanderätten kan inte överföras i frågor som gäller avgivande av utlåtanden eller utredningar eller framställning av förslag till republikens president, ett ministerium, högsta domstolen, högsta förvaltningsdomstolen, justitiekanslern i statsrådet eller riksdagens justitieombudsman, om inte ärendet är av liten betydelse.

Chefen för huvudstaben kan i enskilda fall förbehålla sig beslutanderätten i ett ärende vars avgörande enligt vad som bestäms eller enligt arbetsordningen ankommer på en tjänsteman som är underställd honom.

3 mom. har upphävts genom F 27.10.1995/1224. (27.10.1995/1224)

18 §

För kommendören för försvarsmakten föredras ett ärende av chefen för huvudstaben eller en av honom förordnad föredragande vid huvudstaben.

För chefen för huvudstaben föredrar försvarsmaktens personalchef, försvarsmaktens operationschef, försvarsmaktens krigsekonomichef, arméchefen, assessorn, fältbiskopen eller en annan tjänsteman som i arbetsordningen förordnats till föredragande de ärenden som hör till deras respektive verksamhetsområde. (14.12.2006/1165)

Om behandlingen, föredragningen och avgörandet av militära kommandomål gäller dessutom vad som stadgas eller bestäms särskilt.

19 §

Närmare bestämmelser om ledningsförhållandena och arbetsfördelningen samt om behandlingen, föredragningen och avgörandet av ärenden vid huvudstaben och om innehållet i stabernas uppgifter meddelas i en arbetsordning som fastställs av chefen för huvudstaben.

4 kap

Försvarsgrenarna

20 §

Landstridskrafterna omfattar militära inrättningar och truppförband.

Kommendören för ett försvarsområde svarar för den militära ledningen av landstridskrafterna på sitt område. (28.11.1997/1047)

21 §

Materielverket sköter i egenskap av militär inrättning under huvudstaben landstridskrafternas fredstida materielfunktioner samt arrangemang som gäller materielförvaltningen och som hänför sig till beredskapen inför undantagsförhållanden.

För materielverket tillsätts för tre år i sänder en direktion under ledning av arméchefen med uppgift att allmänt leda och utveckla verksamheten vid verket samt att samordna verksamheten med den riksomfattande försvarsmaterielindustrin.

Om direktionens uppgifter och befogenheter samt om dess tillsättande, sammansättning och arbetsformer bestäms närmare i reglementet, som fastställs av kommendören för försvarsmakten.

22 §

Sjöstridskrafterna omfattar staben för sjöstridskrafterna, militära inrättningar och truppförband.

Sjöstridskrafterna leds av kommendören för sjöstridskrafterna.

Staben för sjöstridskrafterna leder och utövar tillsyn över den militära sjöfarten samt över åtgärderna för dess främjande och tryggande. (28.11.1994/1032)

23 §

Luftstridskrafterna omfattar staben för luftstridskrafterna, militära inrättningar och truppförband.

Luftstridskrafterna leds av kommendören för luftstridskrafterna.

24 §

I förvaltningsärenden är staben för sjöstridskrafterna och staben för luftstridskrafterna förvaltningsmyndigheter som är direkt underställda huvudstaben i frågor som gäller respektive försvarsgren.

25 § (17.3.2000/282)

25 § har upphävts genom F 17.3.2000/282.

26 §

Ett förvaltningsärende som skall behandlas i staben för sjöstridskrafterna avgörs av kommendören för sjöstridskrafterna och ett ärende som skall behandlas i staben för luftstridskrafterna avgörs av kommendören för luftstridskrafterna på föredragning, om ärendet inte enligt vad som stadgas eller bestäms eller fastställs i arbetsordningen skall avgöras av någon annan tjänsteman.

Närmare bestämmelser om behandlingen och avgörandet av ett ärende i staben för sjöstridskrafterna ges i en arbetsordning som fastställs av kommendören för sjöstridskrafterna och om behandlingen och avgörandet av ärenden i staben för luftstridskrafterna i en arbetsordning som fastställs av kommendören för luftstridskrafterna.

5 kap

Regionala och lokala myndigheter

Försvarsområden
27 §

Staben för ett försvarsområde är en regional förvaltningsmyndighet som är underställd huvudstaben.

28 § (17.3.2000/282)

28 § har upphävts genom F 17.3.2000/282.

Militärlän
29 § (28.11.1997/1047)

Staben för ett militärlän är en regional förvaltningsmyndighet som underlyder staben för försvarsområdet.

30 § (17.3.2000/282)

30 § har upphävts genom F 17.3.2000/282.

Lokala myndigheter
31 § (28.11.1997/1047)

De militära inrättningarna, truppförbanden och garnisonerna är, i egenskap av försvarsmaktens lokala förvaltningsmyndigheter, i förvaltningsfrågor underställda huvudstaben, staben för försvarsområdet, staben för sjöstridskrafterna eller staben för luftstridskrafterna eller en militär inrättning enligt vad som bestäms i den ordning som anges i 4 §.

32 § (17.3.2000/282)

32 § har upphävts genom F 17.3.2000/282.

Behandling och avgörande av ärenden
33 §

Ett förvaltningsärende som skall behandlas vid en regional eller lokal förvaltningsmyndighet som avses i detta kapitel avgörs av kommendören eller chefen på föredragning, om avgörandet av ärendet inte enligt vad som stadgas eller bestäms eller enligt arbetsordningen har uppdragits åt någon annan tjänsteman.

Närmare bestämmelser om uppgifterna samt om behandlingen och avgörandet av ärendena vid de regionala och lokala myndigheter som avses i 1 mom. meddelas i arbetsordningen, som fastställs av kommendören eller chefen för förvaltningsenheten i fråga.

6 kap

Tjänsterna och behörighetsvillkoren för dem

34 §

Fördelningen av tjänster och benämningen av uppgifter inom försvarsmakten fastställs av kommendören för försvarsmakten, dock inte till den del det är fråga om sådana organisationsarrangemang, angående vilka försvarsministeriet enligt 4 § bestämmer.

35 § (20.12.2001/1346)

Vid försvarsmakten finns

1) officerstjänster, till vilka hör tjänsterna som kommendör för försvarsmakten, chef för huvudstaben, general, amiral, överste, kommodor, överstelöjtnant, kommendör, major, kommendörkapten, yngre officer och visstidstjänster för yngre officer, visstidstjänster för reservofficer samt institutofficerstjänster, till vilka hör grundtjänst för institutofficer och högre tjänst för institutofficer samt tjänster för underofficer och visstidstjänster för underofficer, (14.12.2006/1165)

2) specialofficerstjänster, till vilka hör tjänsterna som chefsingenjör vid försvarsmakten, militäröveringenjör, överläkare vid försvarsmakten och militäröverläkare samt tjänster för specialofficer och visstidstjänster för specialofficer,

3) militärprästtjänster, vilka är tjänsten som fältbiskop och militärpastor, samt

4) tjänster som apoteksföreståndare, assistentläkare, assessor, ADB-chef, veterinär, specialläkare, specialforskare, tandläkare, handelssekreterare, fastighetschef, bibliotekarie, chefbibliotekarie, matematiker, museichef, avdelningsföreståndare, avdelningsläkare, avdelningschef, professor, provisor, psykolog, försvarsmaktens överveterinär, sprängämnesinspektör, sjukhuskemist, chef för krigsarkivet, militärjurist, biträdande överläkare vid militärsjukhus, överläkare vid militärsjukhus, byråchef, forskare, forskningschef, äldre lektor, övertranslator och överinspektör.

Vid försvarsmakten kan dessutom finnas andra tjänster samt personal i tjänsteförhållande för viss tid eller personal i arbetsavtalsförhållande.

Militära tjänster är de tjänster som nämns i 1 mom. 1–3 punkten.

36 §

Av den som utnämns till en tjänst vid försvarsmakten krävs att han är finsk medborgare och uppfyller de allmänna behörighetsvillkoren för statliga tjänster samt att han till sin hälsa är lämplig för tjänsten. Dessutom skall han uppfylla de behörighetsvillkor som nämns nedan.

37 §

Behörighetsvillkor för visstidstjänst för reservofficer är fullgjorda grundstudier för officer och för visstidstjänst för yngre officer lägre högskoleexamen för officer samt för övriga officerstjänster officersexamen eller högre högskoleexamen för officer. (20.12.2001/1346)

Av major, kommendörkapten, överstelöjtnant och kommendör fordras dessutom fastställd vidareutbildning samt av överste, kommodor och högre officerare generalstabsofficersexamen.

Av kommendören för försvarsmakten och chefen för huvudstaben fordras minst generalmajors eller konteramirals militära grad. (20.12.2001/1346)

38 § (30.12.1996/1303)

Behörighetsvillkor för institutofficerstjänster är

1) för grundtjänst för institutofficer institutofficersexamen eller lägre tjänsteexamen för befattningsofficer, samt

2) för högre tjänst för institutofficer institutofficersexamen eller högre tjänsteexamen för befattningsofficer samt för tjänsten fastställd vidareutbildning.

Högre tjänsteexamen för befattningsofficer kan ersättas med någon annan utbildning som lämpar sig för uppgiften.

Huvudstaben beslutar vad som skall anses vara vidareutbildning och ersättande utbildning enligt denna paragraf. (20.12.2001/1346)

39 § (30.12.1996/1303)

Behörighetsvillkor för specialofficerstjänster är

1) för försvarsmaktens chefsingenjör diplomingenjörsexamen och ingenjöröverstelöjtnants- eller ingenjörkommendörs- eller motnvarande militärgrad för officer samt tillträcklig erfarenhet i militäringenjörs uppgifter eller som officer i tekniska uppgifter,

2) för försvarsmaktens överläkare, att han är legitimerad läkare eller legitimerad allmänläkare med rätt att självständigt utöva yrket och att han har medicinalöverlöjtnants eller medicinalkommendörs grad eller motsvarande militärgrad för officer samt tillräcklig erfarenhet i militäröverläkares eller militärläkares uppgifter,

3) för militäröveringenjör diplomingenjörsexamen och ingenjörmajors eller ingenjörkommendörkaptens eller motsvarande militärgrad för officer samt tillräcklig erfarenhet i militäringenjörs uppgifter samt för annan specialofficer som förordnas till uppgiften som militäringenjör diplomingenjörs- eller ingenjörsexamen och reservofficers- eller reservunderofficersutbildning, (20.12.2001/1346)

4) för militäröverläkare och för specialofficer som förordnas till uppgiften som militärläkare, att personen i fråga är legitimerad läkare, legitimerad allmänläkare eller legitimerad tandläkare med rätt att självständigt utöva yrket samt för militäröverläkare medicinalmajors eller medicinalkommendörkaptens eller motsvarande militärgrad för officer samt tillräcklig erfarenhet i militärläkares eller tandläkares uppgifter vid försvarsmakten och för annan specialofficer som förordnas till uppgiften som militärläkare reservofficers- eller reservunderofficersutbildning, (20.12.2001/1346)

5) för specialofficer som förordnas till uppgiften som militärtekniker lämplig teknikerexamen eller motsvarande högre teknisk utbildning och reservofficers- eller reservunderofficers utbildning eller inspektörsutbildning vid flygvapnet eller vapenteknikerutbildning vid försvarsmakten, samt (20.12.2001/1346)

6) för specialofficer som förordnas till uppgiften som försvarsmaktens överkapellmästare och kapellmästare reservofficers- eller reservunderofficersutbildning, militärkapellmästarexamen eller musikmagisterexamen enligt utbildningsprogrammet för orkester- och körledning samt för den som fölordnas till uppgiften som försvarsmaktens överkapellmästare dessutom tillräcklig praktisk erfarenhet i uppgifter som kapellmästare för en militärmusikkår.

Behörighetsvillkoren för visstidstjänsterna för specialofficer är de samma som behörighetsvillkoren för motsvarande specialofficerstjänster enligt 1 mom. (20.12.2001/1346)

40 § (29.12.2005/1244)

Behörighetsvillkor för tjänsten som officer eller specialofficer som chef för myndighetsenheten för militär luftfart är högre högskoleexamen samt omfattande kännedom om och erfarenhet av militär luftfart.

41 § (30.12.1996/1303)

41 § har upphävts genom F 30.12.1996/1303.

42 § (30.12.1996/1303)

Behörighetsvillkor för militärprästtjänster är

1) för fältbiskopen högre pastoralexamen, samt

2) för militärpräst som förordnas till uppgiften som fältprost behörighet för tjänsten som kyrkoherde inom den evangelisk-lutherska kyrkan och för andra militärpräster behörighet för tjänsten som präst inom den evangelisk-lutherska kyrkan eller det ortodoxa kyrkosamfundet.

Av en militärpräst fordras dessutom fullgjord beväringstjänst eller fullgjord frivillig militärtjänst för kvinnor.

43 § (14.12.2006/1165)

Behörighetsvillkor för tjänsterna för underofficer och visstidstjänsterna för underofficer är fullgörande av värnplikt i vapentjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor.

44 § (30.12.1996/1303)

44 § har upphävts genom F 30.12.1996/1303.

45 § (30.12.1996/1303)

45 § har upphävts genom F 30.12.1996/1303.

46 § (30.12.1996/1303)

46 § har upphävts genom F 30.12.1996/1303.

47 § (30.12.1996/1303)

Om annat inte följer av andra bestämmelser om krav på facklig kompetens, är behörighetsvillkor för övriga tjänster vid försvarsmakten för tjänsten lämplig utbildning. (20.12.2001/1346)

Dessutom fordras:

1) av assessor juris kandidatexamen, god förtrogenhet med förvaltningsuppgifter och förtrogenhet med rättsvård, av byråchef vid juridiska avdelningen juris kandidatexamen och god förtrogenhet med förvaltningsuppgifter samt av militärjurist juris kandidatexamen,

2) av forskningschef och avdelningsföreståndare för tjänsten lämplig doktorsexamen samt förtrogenhet med forsknings- och försöksverksamhet och ledningen därav, (20.2.1998/137)

3) av professor vetenskaplig kompetens, undervisningsförmåga och praktisk förtrogenhet med uppgiftsområdet,

4) av överläkare, biträdande överläkare, specialläkare och avdelningsläkare vid militärsjukhus att han är legitimerad läkare eller legitimerad allmänläkare med rätt att självständigt utöva yrket och att han har specialitetsrättigheter på det medicinska område till vilket de patienter hör som han huvudsakligen kommer att vårda, av tandläkare, att han är legitimerad tandläkare med rätt att självständigt utöva yrket, av försvarsmaktens överveterinär att han är legitimerad veterinär och att han har tillräcklig praktisk erfarenhet av veterinäruppgifter vid försvarsmakten, av veterinär att han är legitimerad veterinär samt av den veterinär vilken tjänstgör som huvudstabens livsmedelshygieniker dessutom förtrogenhet med livsmedelshygien,

5) av sjukhuskemist för tjänsten lämplig högre högskoleexamen och behörighet som sjukhuskemist,

6) av chefen för krigsarkivet för tjänsten lämplig doktorsexamen och god kännedom om arkivområdet eller för tjänsten lämplig högre högskoleexamen och högre arkivexamen samt god erfarenhet av arkivverksamhet och kännedom om arkivområdet, samt (20.2.1998/137)

7) av andra innehavare av tjänster som nämns i 35 § 1 mom. 4 punkten för tjänsten lämplig högre högskoleexamen.

48 §

1 mom. har upphävts genom F 28.11.1994/1032. (28.11.1994/1032)

Tidigare examina som motsvarar de examina vilka enligt denna förordning fordras för en tjänst eller en uppgift medför alltjämt behörighet för tjänsten eller uppgiften.

49 § (20.2.1998/137)

Forskningschefen och avdelningsföreståndaren har titeln professor och chefen för krigsarkivet titeln arkivråd.

7 kap

Besättande av tjänster, förordnande till tjänstgöring och beviljande av tjänstledighet

50 § (9.3.2000/284)

Om utnämningen av kommendören för försvarsmakten, chefen för huvudstaben, general, amiral, försvarsmaktens chefsingenjör, försvarsmaktens överläkare och fältbiskop samt officerare bestäms i lagen om försvarsmakten.

Till andra tjänster inom försvarsmakten än de som avses i 1 mom. utnämns

1) assessor och forskningschef av statsrådet på framställning av försvarsministeriet,

2) avdelningsföreståndare, professor och chefen för krigsarkivet av försvarsministeriet,

3) militäröveringenjör, militäröverläkare, försvarsmaktens överveterinär, specialofficer, innehavare av visstidstjänst för specialofficer, militärpräst och innehavare av högre tjänst för institutofficer av kommendören för försvarsmakten,

4) ADB-chef, apoteksföreståndare, assistentläkare, avdelningschef, avdelningsläkare, bibliotekarie, byggchef, byråchef, chefbibliotekarie, cheftränare, farmaceut, fastighetschef, forskare, handelssekreterare, informationschef, informationssekreterare, ingenjör, inspektör, kamrer, matematiker, meteorolog, militärjurist, museichef, provianteringsinspektör, provisor, psykolog, sjukhuskemist, socialchef, specialforskare, specialläkare, sprängämnesinspektör, tandläkare, translator, träningschef, veterinär, äldre lektor, överinspektör, överläkare och biträdande överläkare vid militärsjukhus, överskötare och övertranslator av huvudstaben,

5) innehavare av visstidstjänst för reservofficer och innehavare av grundtjänst för institutofficer av huvudstaben, staben för ett försvarsområde, marinstaben, flygstaben eller staben för försvarsmaktens materielverk,

6) övriga tjänstemän, i fråga om personalen vid den egna förvaltningsenheten av huvudstaben, staben för ett försvarsområde, staben för ett militärlän, marinstaben eller flygstaben, rektor för Försvarshögskolan, chefen för Markstridsskolan, staben för försvarsmaktens materielverk, chefen eller direktören för en militär inrättning eller kommendören för ett truppförband.

(20.12.2001/1346)

Personal i arbetsavtalsförhållande anställs av någon av de myndigheter som nämns i 2 mom. 6 punkten eller av en tjänsteman som i arbetsordningen för förvaltningsenheten förordnats till uppgiften.

51 §

Huvudstaben ledigförklarar tjänsterna som forskningschef, avdelningsföreståndare, överläkare och biträdande överläkare vid militärsjukhus, specialläkare, avdelningsläkare, apoteksföreståndare, chef för krigsarkivet, avdelningschef, byråchef, chefbibliotekarie, sprängämnesinspektör, matematiker, museichef och specialforskare. (20.2.1998/137)

Vid tillsättningen av en tjänst som professor iakttas i tillämpliga delar vad som anges i lagen om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor (856/1991) och förordningen om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor (1581/1991), likväl så, att tjänsteförslagsmyndighet enligt 1 § 2 mom. nämnda förordning är försvarshögskolans forskningsråd. (19.9.1997/887)

De övriga tjänsterna besätts utan att de ledigförklaras.

51 a § (20.12.2001/1346)

I militära tjänster som alltid besätts för viss tid kan den totala tjänstgöringstiden vara sammanlagt högst 15 år.

52 §

Om tjänstledighet som en tjänsteman har rätt till enligt någon annan lag än statstjänstemannalagen (750/1994) eller tjänstekollektivavtal samt om annan tjänstledighet för högst ett år beslutar den myndighet som avses i 50 § 2 mom. 6 punkten eller, vid förhinder för denne, närmast högre myndighet. (9.3.2000/284)

Om annan tjänstledighet än sådan som avses i 1 mom. beslutar den utnämnande myndigheten. Om tjänstledighet för dem som innehar tjänster som näms i 50 § 1 mom. beslutar dock statsrådet. (9.3.2000/284)

Under den tid en tjänsteman deltar i sådan tjänstgöring som avses i lagen om Finlands deltagande i fredsbevarande verksamhet som baserar sig på beslut av Förenta Nationerna och Organsiationen för säkerhet och samarbete i Europa (514/1984) är han tjänstledig från sin tjänst. (28.11.1997/1047)

53 § (28.11.1994/1032)

Beslut om utnämning till tjänsteförhållande om högst ett år fattas av den myndighet som avses i 50 § 2 mom. 6 punkten. (9.3.2000/284)

Beslut om utnämning av en person till tjänsteman i tjänsteförhållande för viss tid som varar över ett år fattas av statsrådet när beslutet om utnämning till motsvarande tjänst fattas av republikens president och i övriga fall av den myndighet som skulle utnämna till motsvarande tjänst. (22.3.1996/185)

För en person som utnämns till tjänsteman i tjänsteförhållande för viss tid gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som stadgas om tjänstemän i denna förordning. (11.8.1995/1003)

54 § (9.3.2000/284)

Tjänstemännen förordnas till sina uppgifter av den utnämnande myndigheten, dock så att

1) innehavaren av en uppgift som motsvarar tjänsten som överste, kommodor, överstelöjtnant och kommendör förordnas av kommendören för försvarsmakten,

2) innehavaren av uppgiften som militäringenjör, militärläkare och kapellmästare i specialofficers tjänst eller i visstidstjänst för specialofficer förordnas av huvudstaben,

3) innehavaren av en uppgift som motsvarar tjänsten som major, kommendörkapten, yngre officer, visstidstjänst för yngre officer, institutofficer, visstidstjänst för reservofficer, underofficer och visstidstjänst för underofficer samt specialofficer i överteknikers eller teknikers uppgift förordnas av den myndighet som avses i 50 § 2 mom. 6 punkten. (14.12.2006/1165)

(20.12.2001/1346)

Förutsätter ett sådant förordnande till uppgiften av en tjänsteman som avses i 1 mom. 3 punkten eller i 50 § 2 mom. 6 punkten förflyttning från ett truppförband eller en motsvarande administrativ enhet till en annan inom ett försvarsområde, marinen, flygvapnet eller försvarsmaktens materielverk, skall beslutet om förordnande fattas av kommendören för försvarsområdet, kommendören för marinen, kommendören för flygvapnet eller direktören för försvarsmaktens materielverk. Om förordnandet till uppgiften förutsätter någon annan förflyttning inom försvarsmakten fattas beslutet när det gäller innehavare av officerstjänster av kommendören för försvarsmakten och i fråga om övriga tjänster av huvudstaben. (20.12.2001/1346)

När det är nödvändigt för att uppgifterna skall kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt kan en tjänsteman tillfälligt förordnas till någon annan uppgift än vad den sammansättning som avses i 4 och 34 § förutsätter.

Om förordnande till uppgiften av kommendören för den fredsbevarande styrkan och den som tjänstgör i den fredsbevarande organisationen med generals militära grad eller tjänstgöringsgrad bestäms i lagen om fredsbevarande verksamhet (514/1984). Den som tjänstgör med överstes eller kommodors militära grad eller tjänstgöringsgrad förordnas till uppgiften av försvarsministeriet samt övriga i 21 § 2 mom. lagen om fredsbevarande verksamhet avsedda personer av huvudstaben. Den övriga fredsbevarande personalen förordnas till uppgiften av chefen för försvarsmaktens internationella centrum. (7.12.2000/1046)

54 a § (9.3.2000/284)

54 a § har upphävts genom F 9.3.2000/284.

55 §

Om förordnande av en vikarie då en tjänsteman är förhindrad att sköta de uppgifter som hör till hans tjänst bestäms i arbetsordningen för förvaltningsenheten i fråga. Är tjänstemannen dock sannolikt förhindrad över tre månader, ges förordnandet av den myndighet som enligt 54 § förordnar till uppgiften.

2 mom. har upphävts genom F 28.11.1994/1032. (28.11.1994/1032)

56 § (30.12.1996/1303)

Avgångsåldern i militära tjänster är (14.12.2006/1165)

1) i fråga om tjänsten som kommendör för försvarsmakten 63 år,

2) i fråga om tjänsten som chef för huvudstaben, general, amiral, överste, kommodor, försvarsmaktens chefsingenjör, försvarsmaktens överläkare, fältbiskop, militäröveringenjör och militäröverläkare 60 år, (20.2.1998/137)

3) i fråga om övriga tjänster som officer, specialofficer, militärpräst, institutofficer och underofficer 55 år, samt (14.12.2006/1165)

4) i fråga om uppgifter som förutsätter flygarutbildning, för tjänsten som general 55 år, tjänsten som överste 52 år, tjänsten som överstelöjtnant 50 år och övriga tjänster 45 år. (20.2.1998/137)

Kommendören för försvarsmakten bestämmer enligt grunder som försvarsministeriet fastställer vilka uppgifter som förutsätter flygarutbildning.

8 kap

Kompletterande stadganden

57 §

Huvudstaben kärar och svarar på statens vägnar samt bevakar vid domstolar och inför andra myndigheter samt vid inrättningar och samfund statens rätt och fördel i alla ärenden som angår försvarsmakten.

Assessorn och den som han förordnar därtill har rätt att på huvudstabens vägnar ta emot delgivning av stämningar, om inte annat stadgas på något annat ställe.

Assessorn har rätt att i ärenden som angår försvarsmakten, utan särskild fullmakt, antingen själv eller genom befullmäktigat ombud, vid domstolar och inför andra myndigheter samt vid inrättningar och samfund bevaka statens rätt och fördel samt företräda huvudstaben.

58 § (28.11.1994/1032)

Staben för ett försvarsområde och staben för ett militärlän har rätt att på statens vägnar ta emot delgivning av stämningar i ärenden som gäller deras verksamhetsområde samt att företräda staten i de ärenden som angår försvarsmakten och i vilka ingen representant för försvarsministeriet eller huvudstaben uppträder.

Den rätt som avses i 1 mom. tillkommer även staben för sjöstridskrafterna och staben för luftstridskrafterna samt staben för försvarsmaktens materielverk i frågor som gäller den egna försvarsgrenen och det egna verksamhetsområdet.

59 §

Försvarsministeriet kan, om ärendets samhälleliga betydelse förutsätter detta, i enskilda fall överta behandlingen av ett förvaltningsärende som gäller försvarsmaktens organisering och ledningsförhållanden samt ett ärende som gäller bevakning av statens intresse och som med stöd av denna förordning annars skall behandlas av en myndighet inom försvarsmakten.

Försvarsministeriet skall hållas underrättat om beredningen av ärenden som avses i 1 mom.

59 a § (18.3.1994/217)

Försvarsministeriet meddelar allmänna föreskrifter om försvarsmaktens anskaffning och försäljning av materiel samt om andra projekt som är kommersiellt eller militärekonomiskt betydande.

60 §

Om den militära rättsvården stadgas särskilt.

2 mom. har upphävts genom F 9.3.2000/284. (9.3.2000/284)

61 § (15.1.1999/11)

61 § har upphävts genom F 15.1.1999/11.

62 § (15.1.1999/11)

62 § har upphävts genom F 15.1.1999/11.

63 § (9.3.2000/284)

Om meddelande av varning enligt 24 § statstjänstemannalagen beslutar den utnämnande myndigheten enligt 54 §, likväl kommendören för försvarsmakten i fråga om sina underlydande tjänstemän enligt 50 § 1 mom.

Intyg om tjänsteförhållandets upphörande enligt 34 § statstjänstemannaförordningen (971/1994) ges av den utnämnande myndigheten. Intyget ges likväl av försvarsministeriet när tjänsteinnehavaren utnämns antingen av republikens president utifrån statsrådets förslag till avgörande eller av statsrådet, och av huvudstaben när tjänsteinnehavaren utnämns av republikens president på föredragning av kommendören för försvarsmakten.

64 §

Om avlöning, ortstillägg och särskilda ersättningar samt semester för militärattachéerna och de biträdande militärattachéerna samt för motsvarande tjänsteinnehavare gäller i tillämpliga delar vad som stadgas eller bestäms i fråga om tjänstemännen inom utrikesrepresentationen. Försvarsministeriet bestämmer på vilket sätt de jämställs med tjänstemännen inom utrikesrepresentationen.

65 § (28.11.1994/1032)

Beslut om permittering av en tjänsteman och om ändring av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid fattas av huvudstaben.

66 § (21.5.1999/694)

66 § har upphävts genom F 21.5.1999/694.

67 § (28.11.1994/1032)

Bisysslotillstånd beviljas av huvudstaben. En statstjänsteman skall utan dröjsmål göra anmälan till den administrativa enhet där han tjänstgör om sådan bisyssla som avses i 18 § 3 mom. statstjänstemannalagen.

68 §

Närmare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning meddelas vid behov av försvarsministeriet.

9 kap

Ikraftträdande

69 §

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 23 april 1975 om försvarsmakten (274/75) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

70 §

1 mom. har upphävts genom F 28.11.1994/1032. (28.11.1994/1032)

Efter det att denna förordning har trätt i kraft motsvarar den examen som tidigare medfört behörighet för underofficersbefattning lägre tjänsteexamen för befattningsofficer och den slutförda vidareutbildning som krävts för militärmästarbefattning högre tjänsteexamen för befattningsofficer.

Tjänstgöringstiden i en befattningsofficerstjänst och i en underofficersbefattning som motsvarar en befattningsofficerstjänst räknas en person till godo vid tjänstgöringen som institutofficer.

Ikraftträdelsestadganden:

22.12.1993/1367:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

18.3.1994/217:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1994.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

19.8.1994/741:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1994.

28.11.1994/1032:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1994. Förordningens 35 § 1 mom. 1 punkt, 54 § 1 mom. 2 punkt och 56 § 1 mom. träder dock i kraft den 1 januari 1995.

Med avvikelse från vad som stadgas i 56 § 1 mom. 3 punkten i denna förordning är för en person som tjänstgör i tjänsten som yngre officer, och som den 31 december 1992 har tjänstgjort i tjänsten som kapten eller kaptenlöjtnant och som före utgången av år 1994 har minst 10 års pensionsgrundande tjänstgöring i denna tjänst, avgångsåldern 50 år. (27.10.1995/1224)

Med avvikelse från vad som stadgas i 56 § 1 mom. i denna förordning skall för en manlig tjänsteman som är innehavare av en militär specialtjänst, och som före utgången av 1994 har pensionsgrundande tjänstgöringstid i tjänsten som värvad, avgångsåldern bestämmas som följer:

Pensionsgrundande tjänstgöring Avgångsålder
minst 16 år 50 år
minst 13 år 51 år
minst 10 år 52 år
minst 7 år 53 år
minst 3 år 54 år
under 3 år 55 år

(27.10.1995/1224)

Med avvikelse från vad som stadgas i 56 § 1 mom. i denna förordning är för en kvinnlig tjänsteman som är innehavare av en militär specialtjänst, och som den 31 december 1994 har tjänstgjort som värvad, avgångsåldern 60 år. (27.10.1995/1224)

Med avvikelse från vad som stadgas i 56 § 1 mom. i denna förordning skall för en tjänsteman som den 31 december 1994 har tjänstgjort i en sådan civil tjänst inom försvarsmakten för vilken avgångsåldern vid nämnda tidpunkt har varit lägre än den allmänna avgångsåldern, och som har tjänstgjort inom försvarsförvaltningen den 31 december 1992 samt som före utgången av 1994 har pensionsgrundande tjänstgöringstid, avgångsåldern bestämmas som följer:

Pensionsgrundande tjänstgöring Avgångsålder
minst 16 år 60 år
minst 13 år 61 år
minst 10 år 62 år
minst 7 år 63 år
minst 3 år 64 år
under 3 år 65 år

(27.10.1995/1224)

Med avvikelse från vad som stadgas i 56 § 1 mom. i denna förordning skall för en sådan tjänsteman som den 31 december 1994 har tjänstgjort i tjänsten som värvad och vars tjänst omvandlas till en civil tjänst, och som före utgången av år 1994 har pensionsgrundande tjänstgöringstid i tjänsten som värvad, avgångsåldern bestämmas som följer

1) manlig värvad

Pensionsgrundande tjänstgöring Avgångsålder
minst 16 år 50 år
minst 13 år 51 år 6 månader
minst 10 år 53 år
minst 7 år 54 år 6 månader
minst 3 år 56 år
under 3 år 57 år 6 månader

2) kvinnlig värvad

Pensionsgrundande tjänstgöring Avgångsålder
minst 16 år 60 år
minst 13 år 61 år
minst 10 år 62 år
minst 7 år 63 år
minst 3 år 64 år
under 3 år 65 år

(27.10.1995/1224)

11.8.1995/1003:

Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 1995.

29.9.1995/1132:

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1995.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

De som när denna förordning träder i kraft tjänstgör i tjänsten som löjtnant, premiärlöjtnant, kapten eller kaptenlöjtnant överförs till tjänster som yngre officer.

27.10.1995/1224:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1995, dock så att förordningen till den del den gäller 17 § 3 mom. träder i kraft den 1 oktober 1996.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

22.3.1996/185:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1996.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

30.12.1996/1303:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

Med avvikelse från vad som bestäms i 56 § 1 mom. 3 punkten i denna förordning är för en sådan person som den 31 december 1996 har varit anställd hos försvarsmakten och som utses till specialofficers tjänst eller till tjänsten som militärpräst, avångsåldern 60 år.

Med avvikelse från vad som bestäms i 56 § 1 mom. i denna förordning skall för en sådan tjänsteman som den 31 december 1996 har tjänstgjort som specialofficer och vars tjänst ändras till en civil tjänst, och som före utgången av år 1996 har pensionsgrundande tjänstgöringstid som specialofficer, avgångsåldern bestämmas som följer

Pensionsgrundande tjänstgöring Avgångsålder
minst 16 år 60 år
minst 13 år 61 år
minst 10 år 62 år
minst 7 år 63 år
minst 3 år 64 år
under 3 år 65 år

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

19.9.1997/887:

Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 1997.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

28.11.1997/1047:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1998.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter kan får vidtas innan den träder i kraft.

20.2.1998/137:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1998.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

15.1.1999/11:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1999.

21.5.1999/694:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1999.

17.3.2000/282:

Denna förordning träder i kraft den 20 mars 2000.

9.3.2000/284:

Denna förordning träder i kraft den 20 mars 2000.

7.12.2000/1046:

Denna förordning träder i kraft den 31 december 2000.

20.12.2001/1346:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

29.12.2005/1244:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

14.12.2006/1165:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 43 § skall en person som, när denna förordning träder i kraft, tjänstgör i tjänst för innehavare av militär specialtjänst eller visstidstjänst för innehavare av militär specialtjänst övergå till tjänst för underofficer eller visstidstjänst för underofficer, även om han eller hon inte har fullgjort värnplikt i vapentjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 56 § 1 mom. 3 punkten tillämpas på avgångsåldern för en underofficer 3 och 4 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i förordningen om ändring av förordningen om försvarsmakten (1032/1994), om underofficeren har varit värvad vid försvarsmakten den 31 december 1994.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.