Beaktats t.o.m. FörfS 638/2019.

27.3.1991/611

Lag om rehabiliteringspenning (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 15.7.2005/566, som träder i kraft den 1.10.2005.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap

Allmänna stadganden

1 § (9.7.2004/648)
Tillämpningsområde

Denna lag innehåller bestämmelser om utkomstskydd under tiden för rehabilitering för de som är försäkrade enligt sjukförsäkringslagen (364/1963).

2 §
Förmåner

Rehabiliteringspenning betalas under de förutsättningar som anges nedan för den tid som personen i fråga på grund av rehabilitering är förhindrad att arbeta för egen eller annans räkning. (9.7.2004/648)

2 mom. har upphävts genom L 9.7.2004/648. (9.7.2004/648)

Såsom arbete för egen räkning enligt 1 mom. betraktas arbete som rehabiliteringsklienten utför inom sin egen eller en familjemedlems affärsrörelse, inom sitt eget eller en familjemedlems företag, yrke, jord- och skogsbruk, eget eller annans hushåll, självständigt vetenskapligt eller konstnärligt arbete samt läroanstalts- eller yrkeskursstudier som motsvarar huvudsyssla och som inte tillhandahålls som rehabilitering.

För tiden för rehabilitering kan betalas ersättning enligt prövning för kostnader för uppehälle och andra kostnader (ersättning för uppehälle). För tiden efter rehabilitering kan betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. (2.3.2001/195)

5 mom. har upphävts genom L 1579/1993. (30.12.1993/1579)

2 a § (28.11.1994/1065)
Beaktande av förmån från utlandet

När en förmån enligt denna lag fastställs kan beaktas en förmån, som betalas från utlandet och som motsvarar samma förmån eller någon annan förmån som skall beaktas enligt denna lag. Med förmån kan också jämställas sådan lön från en utländsk arbetsgivare eller en internationell organisation som ersätter en motsvarande förmån.

3 §
Myndigheter

Verkställigheten av denna lag styrs och utvecklas av social- och hälsovårdsministeriet. Förmånerna beviljas och betalas av folkpensionsanstalten.

Med folkpensionsanstaltens samtycke kan även en arbetsplatskassa som avses i 61 § sjukförsäkringslagen anförtros uppgiften att bevilja och betala förmåner enligt denna lag. På en sådan kassa skall på motsvarande sätt tillämpas vad denna lag stadgar om folkpensionsanstalten eller dess lokalbyrå som beviljare eller betalare av förmåner enligt denna lag. (8.5.1992/406)

2 kap

Rätt till rehabiliteringspenning

4 §
Syftet med rehabiliteringen

Rehabilitering som berättigar till rehabiliteringspenning skall syfta till att hålla kvar rehabiliteringsklienten i arbetslivet, eller att göra det möjligt för honom att återvända till eller placera sig i arbetslivet.

5 §
Grunderna för beviljande av rehabilitering

En förutsättning för att rehabiliteringspenning skall betalas är att rehabiliteringen är nödvändig enligt 4 § och att den ges med stöd av något av följande stadganden:

1) 14 § 3 mom. folkhälsolagen,

2) 1 § lagen om specialiserad sjukvård,

3) lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten (610/91),

4) 12 och 14 § lagen om företagshälsovård (1383/2001), eller (28.2.2003/187)

5) i fråga om anpassningsträning 8 § 1 mom. lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/87) och i fråga om familjerehabilitering barnskyddslagen (683/83), lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/77) och lagen om missbrukarvård (41/86).

Rehabiliteringspenning kan betalas också om rehabiliteringen till sitt innehåll motsvarar sådan verksamhet som avses i 1 mom. och har ordinerats av en läkare inom företagshälsovården eller av någon annan specialist som är insatt i arbetsplatsens förhållanden, och om rehabiliteringsklienten för sina kostnader får ersättning enligt sjukförsäkringslagen.

Rehabiliteringspenning kan betalas också för tiden för anpassningsträning som finansieras av Penningautomatföreningen och som motsvarar anpassningsträning som avses i 1 mom. (28.11.1994/1065)

För tiden för sådan i lagen om läroavtalsutbildning (1605/1992) avsedd läroavtalsutbildning som ordnas såsom rehabilitering kan rehabiliteringspenning med stöd av ett läroavtal betalas till den som är handikappad på det sätt som avses i 2 § lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten. Därvid förutsätts att utbildningen är nödvändig enligt 4 §. (13.11.1998/836)

Rehabiliteringspenning kan enligt vad som stadgas närmare genom förordning betalas också för tiden för rehabilitering som avses i lagen om missbrukarvård.

Med rehabiliteringsklient avses också en anhörig som deltar i anpassningsträning och familjerehabilitering enligt denna paragraf.

5 a § (13.11.1998/836)
Rehabiliteringspenning till unga för säkerställande av yrkesinriktad rehabilitering

Till en ung person som fyllt 16 år och som är handikappad betalas rehabiliteringspenning utan hinder av 7 § 3 mom. och utöver i de fall som nämns i 5 § för att säkerställa yrkesinriktad rehabilitering och främja möjligheterna att få arbete, om hans eller hennes arbetsförmåga och förvärvsmöjligheter eller möjligheter att välja yrke och arbete är väsentligt försämrade på grund av sjukdom, lyte eller kroppsskada och som därför behöver intensifierad bedömning av arbetsförmågan och rehabilitering. Dessutom förutsätts det att en personlig studie- och rehabiliteringsplan har uppgjorts för honom eller henne. Rehabiliteringspenning betalas i enlighet med denna paragraf högst till utgången av den månad under vilken mottagaren fyller 20 år. Om mottagaren när han eller hon fyller 20 år deltar i rehabilitering, fortsätter betalningen av rehabiliteringspenning till utgången av den månad under vilken den pågående rehabiliteringsperioden löper ut. (1.2.2002/72)

Den plan som avses i 1 mom. uppgörs tillsammans med den unga och hans vårdnadshavare som samarbete mellan den ungas hemkommun och vid behov andra sakkunnigmyndigheter. Den skriftliga planen sänds avgiftsfritt till folkpensionsanstalten för behandling av ansökan om rehabiliteringspenning.

Genom förordning bestäms närmare om de perioder som berättigar till rehabiliteringspenning samt om uppgörande av studie- och rehabiliteringsplanen och om innehållet i den.

6 § (28.11.1994/1065)
Rehabilitering utomlands

Rehabiliteringspenning kan betalas också för rehabilitering som ges utomlands, om rehabiliteringen inte kan tillhandahållas i Finland eller om det annars finns synnerligen vägande skäl för att rehabiliteringen ges utomlands och det är fråga om rehabiliteringsverksamhet som baserar sig på något av de stadganden som nämns i 5 § 1 mom. eller om rehabiliteringskurser som till sitt innehåll motsvarar sådan verksamhet och som finansieras av Penningautomatföreningen.

7 §
Hinder för betalning av rehabiliteringspenning

Rätt till rehabiliteringspenning har inte den som

1) inte har fyllt 16 år,

2) har fyllt 68 år, från ingången av följande kalendermånad,

3) får förtida ålderdomspension eller ålderdomspension enligt folkpensionslagen (347/1956), eller

4) får förtida ålderspension eller ålderspension före fyllda 68 år med stöd av de lagar, det pensionsreglemente eller de pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare.

(27.6.2003/642)

Rehabiliteringspenning betalas inte för den tid under vilken rehabiliteringsklienten har rätt till full ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagarna om obligatorisk olycksfalls- eller trafikförsäkring, lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48) eller lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90). Rehabiliteringspenning kan likväl betalas, om ersättning som avses i detta moment fördröjs av någon orsak som inte beror på rehabiliteringsklienten. Klientens rätt till ersättning övergår då på folkpensionsanstalten till den del ersättningen motsvarar den utbetalda rehabiliteringspenningen.

Rehabiliteringspenning betalas för allmänbildande grundutbildning endast om avsaknaden av grundutbildning utgör ett hinder för yrkesinriktad omskolning eller vidareutbildning.

3 kap

Tiden för vilken rehabiliteringspenning betalas samt dess belopp och förhållande till andra förmåner

8 §
Betalningstid

Rehabiliteringspenning betalas för varje vardag som klienten har deltagit i rehabilitering, dvs. för högst sex dagar i veckan.

Rehabiliteringspenning kan betalas också för tiden från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringspenning betalas likväl i dessa fall minskad med 20 procent och för högst tre månader per kalenderår, med beaktande av vardera beräkningsgrunden särskilt för sig, om det inte för tryggande av rehabiliteringens fortskridande är motiverat att betala rehabiliteringspenning för en längre tid. Folkpensionsanstalten meddelar närmare föreskrifter om grunderna för betalningen. (18.12.1995/1503)

En handikappad ung person som inte fyllt 18 år och som är berättigad till rehabiliteringspenning enligt 5 a § har rätt till rehabiliteringspenning även för tiden mellan rehabiliteringsperioder samt för den tid under vilken han väntar på ett rehabiliteringsbeslut eller på att rehabiliteringen skall inledas. Rehabiliteringspenningen betalas då minskad med 20 procent. Närmare föreskrifter om grunderna för betalningen meddelas av folkpensionsanstalten. (13.11.1998/836)

9 §
Självrisktid

Rehabiliteringspenning betalas inte för en självrisktid som omfattar den dag rehabiliteringen inleds och de nio följande vardagarna. (30.12.1992/1654)

När rehabiliteringspenning som beviljats enligt 5 a § betalas för sådan i 8 § 3 mom. avsedd tid då klienten väntar på att rehabiliteringen skall inledas, räknas självrisktiden från den första dagen under den tid som beslutet om rehabiliteringspenning gäller. (13.11.1998/836)

10 §
Ny rehabiliteringsperiod

Om rehabiliteringen återupptas inom 30 dagar efter den dag för vilken rehabiliteringspenning senast betalades, skall rehabiliteringspenning betalas från och med dagen efter den då den nya rehabiliteringsperioden började.

11 § (30.12.2002/1304)
Betalning utan självrisktid

Självrisktid iakttas inte, om rehabiliteringsklienten omedelbart innan rehabiliteringen började fick dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) eller utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002).

12 §
Genom förordning stadgade undantag från självrisktiden

Genom förordning stadgas om betalning av rehabiliteringspenning från och med dagen efter den då rehabiliteringen började, när detta är nödvändigt för att rehabiliteringen skall lyckas.

Genom förordning stadgas under vilka förutsättningar en rehabilitering i perioder skall anses utgöra en och samma rehabilitering.

13 § (28.11.1994/1065)
Övergång från pension

Rehabiliteringspenning betalas sedan 30 dagar har förflutit från den dag då rehabiliteringen inleddes, om rehabiliteringsklienten omedelbart före rehabiliteringens början fick sådan pension på basis av vilken hans rehabiliteringspenning bestäms enligt 16 § i denna lag.

14 § (28.12.2001/1480)
Rehabiliteringspenningens belopp

Rehabiliteringspenningen är lika stor som den dagpenning enligt sjukförsäkringslagen som rehabiliteringsklienten hade varit berättigad till om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen när rehabiliteringen började.

Beloppet per dag av rehabiliteringspenning som betalas under den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår bestäms enligt 1 mom., dock så att det i var och en av de inkomstklasser som avses i 16 § 1 mom. sjukförsäkringslagen utgör 75 procent av en trehundradedel av arbetsinkomsten enligt nämnda lag. (28.2.2003/187)

15 § (30.12.2002/1304)
Rehabiliteringspenningens belopp för den som fått arbetslöshetsförmån, sysselsättningsstöd, utbildningsstöd eller studiepenning

Om en rehabiliteringsklient under de fyra månaderna innan rehabiliteringspenningen började löpa fick arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice eller sysselsättningsstöd för arbetslivsträning eller studiepenning eller vuxenstudiepenning enligt lagen om studiestöd (65/1994), skall när rehabiliteringen börjar i rehabiliteringspenning betalas minst det belopp i euro som avses i 18 a § sjukförsäkringslagen, ökat med 10 procent.

16 §
Rehabiliteringspenning för pensionstagare

Om rehabiliteringsklienten får

1) full invalidpension, individuell förtidspension eller arbetslöshetspension med stöd av de lagar, det pensionsreglemente eller de pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare eller motsvarande pension enligt folkpensionslagen, dock inte invaliditetspension enligt 22 § 2 mom. folkpensionslagen, eller

2) generationsväxlingspension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (467/69) eller enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/90),

utgör rehabiliteringspenningen per dag en tjugofemtedel av en tiondedel av summan av de ovan nämnda månatliga pensionerna.

2 mom. har upphävts genom L 987/1996. (5.12.1996/987)

17 § (13.7.2001/642)
Rehabiliteringspenningens belopp i samband med yrkesinriktad rehabilitering

För att trygga genomförandet av rehabilitering och utan hinder av 14 och 15 § utgör rehabiliteringspenningen per dag för den som deltar i yrkesinriktad rehabilitering en tjugofemtedel av 374,50 euro, om han eller hon inte enligt andra bestämmelser i denna lag har rätt till en större rehabiliteringspenning.

17 a § (13.7.2001/642)
Rehabiliteringspenning för unga handikappade

Rehabiliteringspenning som betalas enligt 5 a § utgör per dag en tjugofemtedel av 374,50 euro, om inte mottagaren av rehabiliteringspenning har rätt till en större rehabiliteringspenning enligt andra bestämmelser i denna lag.

18 §
Samordning

Får rehabiliteringsklienten ersättning för inkomstbortfall med stöd av någon annan lag, skall annan rehabiliteringspenning än sådan som bestäms enligt 16 § betalas för samma tid endast till den del den överstiger den andra förmånen. (18.12.1995/1503)

Får rehabiliteringsklienten för den tid under vilken han genomgår utbildning i form av yrkesinriktad rehabilitering eller utför praktik i anslutning till sådan utbildning regelbundet någon annan ersättning för inkomstbortfall än sådan som avses i 1 mom. eller någon annan inkomst som tryggar utkomsten, skall nämnda inkomster och ersättningar dras av från den rehabiliteringspenning som betalas för samma tid, till den del det sammanlagda beloppet av dem, beräknat terminvis, i genomsnitt överstiger beloppet av full folkpension per månad för en ensamstående person i den kommungrupp som hans bosättningskommun tillhör. Den samordning om vilken bestäms i detta moment tillämpas inte på rehabiliteringspenning som med stöd av 21 § betalas till arbetsgivaren eller på den rehabiliteringspenning som betalas på grundval av 5 a §. (13.11.1998/836)

Om en rehabiliteringsklient retroaktivt beviljas ålderspension eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av någon annan lag, skall den pension eller ersättning som motsvarar rehabiliteringspenningen för samma tid betalas till folkpensionsanstalten, varvid dock skall beaktas 39 § 7 mom. folkpensionslagen och 4 d § 6 mom. lagen om pension för arbetstagare. (27.6.2003/642)

Har rehabiliteringsklienten för samma tid fått arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, dagpenning, moderskaps- eller faderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen, annan föräldrapenning än sådan som avses i 22 § 2 mom. sjukförsäkringslagen eller utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice, innehålls rehabiliteringspenningen för samma tid till beloppet av den arbetslöshetsförmån, den dagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen eller det utbildningsstöd som har betalts, eller betalas rehabiliteringspenningen till arbetslöshetskassa till den del den motsvarar den förmån som kassan har betalt. (30.12.2002/1304)

19 § (28.11.1994/1065)
Betalning utan samordning

Samordning sker inte, om rehabiliteringsklienten får

1) deltidspension eller delpension med stöd av de lagar, det pensionsreglemente eller de pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. lagen om pension för arbetstagare, om rätten till nämnda pension har börjat före ingången av det kalenderår i fråga om vilket arbetsinkomsterna skulle ligga till grund för fastställandet av rehabiliteringspenningen enligt 14 §,

2) invaliditetspension enligt 22 § 2 mom. folkpensionslagen eller

3) föräldrapenning enligt 22 § 2 mom. sjukförsäkringslagen.

Samordning sker inte heller med den ersättning för inkomstbortfall som betalas med stöd av patientskadelagen (585/1986).

20 § (13.11.1998/836)
Justering av rehabiliteringspenningens belopp

Rehabiliteringspenning under tiden för yrkesutbildning skall fastställas på nytt, om de inkomster och ersättningar som påverkar dess belopp stiger väsentligt eller sjunker.

Närmare bestämmelser om fastställande av rehabiliteringspenningen på nytt, de förändringar i inkomster och ersättningar som därvid skall beaktas samt om mottagarens skyldighet att anmäla förändringar i sina förhållanden meddelas av folkpensionsanstalten.

21 §
Betalning till arbetsgivaren

Har arbetsgivaren betalt lön eller motsvarande ersättning till en rehabiliteringsklient för den tid för vilken klienten har rätt till rehabiliteringspenning, skall denna betalas till arbetsgivaren. Då skall i tillämpliga delar iakttas vad 28 § sjukförsäkringslagen stadgar om betalning av dagpenning och moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning till arbetsgivaren. Om rehabiliteringspenningen överstiger det nämnda löne- eller ersättningsbeloppet, skall den överskjutande delen betalas till rehabiliteringsklienten.

Om arbetsgivaren betalar lön till en arbetstagare som ges rehabilitering under den tid för vilken arbetstagaren får rehabiliteringspenning, skall arbetsgivaren genast när lönen betalats ut underrätta Folkpensionsanstaltens byrå därom. (9.8.2002/698)

22 §
Avbrott i rehabiliteringen

Om rehabiliteringen tillfälligt avbryts på grund av att rehabiliteringsklienten blir arbetsoförmögen eller av någon annan orsak som inte beror av honom, skall rehabiliteringspenning utan hinder av avbrottet betalas för högst 25 vardagar i en följd. Av särskilda skäl får den betalas för mer än 25 vardagar, dock inte för längre tid än tre månader.

23 §
Indragning av rehabiliteringspenning

Om rehabiliteringen avbryts eller upphör av andra skäl än de som nämns i 22 § eller om förutsättningarna för betalning av rehabiliteringspenning inte längre föreligger, skall rehabiliteringspenningen dras in.

Finns det grundad anledning att anta att rehabiliteringspenningen borde dras in eller minskas, får betalningen av rehabiliteringspenningen eller en del av den avbrytas tills ärendet har avgjorts genom ett slutligt beslut.

24 §
Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning

Till en rehabiliteringsklient som fått rehabiliteringspenning för tiden efter rehabiliteringen kan betalas rehabiliteringsunderstöd enligt prövning, om detta är synnerligen behövligt med tanke på sysselsättandet av klienten. Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning betalas dock inte för den tid för vilken klienten är berättigad till arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. (30.12.2002/1304)

Rehabiliteringsunderstöd enligt prövning motsvarar till beloppet högst mottagarens för sex månader uträknade rehabiliteringspenning. Understödet fastställs som en engångsbetalning och betalas i en eller flera poster.

24 a § (2.3.2001/195)
Ersättning för uppehälle

Ersättning för uppehälle enligt 2 § 4 mom. kan betalas för ersättande av extra kostnader som orsakas av rehabilitering för den tid rehabiliteringsklienten har rätt till rehabiliteringspenning enligt 8 § 1 mom. Genom förordning av statsrådet bestäms om grunderna för fastställande av ersättningen för uppehälle.

Beloppet av den ersättning för uppehälle som betalas enligt prövning för ersättande av extra kostnader på grund av deltagande i rehabilitering är 8 euro per dag. (21.12.2004/1246)

När det gäller sökande av ersättning för uppehälle och meddelande av beslut iakttas i tillämpliga delar 25 och 26 §.

4 kap

Ansökan, beslut, betalning och ändringssökande

25 §
Ansökan om förmåner

Rehabiliteringspenning och rehabiliteringsunderstöd enligt prövning skall sökas hos folkpensionsanstalten. I samband med ansökan om rehabiliteringspenning skall rehabiliteringsbeslutet visas upp. Det förutsätts dock inte att rehabiliteringsbeslutet visas upp, om rehabiliteringspenning söks med stöd av 5 a §. (13.11.1998/836)

Av rehabiliteringsbeslutet skall framgå en plan för genomförandet av rehabiliteringen, vem som har givit beslutet, syftet med rehabiliteringen samt en kostnadskalkyl och en tidtabell. Sökanden kan också lägga fram annan tillräcklig utredning.

Rehabiliteringspenning skall sökas inom fyra månader från den dag från och med vilken rehabiliteringspenningen önskas. Förmånen eller en del av den kan beviljas även om den inte har sökts inom den fastställda tiden på fyra månader, om det skulle vara oskäligt att avslå ansökan på grund av förseningen. (18.12.1995/1503)

26 § (9.8.2002/698)
Beslut

I ärenden som gäller rehabiliteringspenning och rehabiliteringsunderstöd enligt prövning skall ges ett skriftligt beslut. Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att delge den som har meddelat rehabiliteringsbeslutet, anordnaren av läroavtalsutbildning, läroanstalten samt rehabiliteringsklientens arbetsgivare beslut som gäller rehabiliteringspenning till den del informationen behövs för fastställande av den lön eller andra förmåner de betalar eller för att kontrollera att dessa är korrekta.

Folkpensionsanstalten skall underrätta pensionsskyddscentralen om beslut som gäller yrkesinriktad rehabilitering och om rehabiliteringspenning som därvid beviljas.

27 §
Betalning

Rehabiliteringspenning betalas per betalningsperiod efter rehabiliteringsperioden så att den första betalningsposten omfattar de sex första vardagar för vilka rehabiliteringspenning betalas och varje följande betalningspost 25 vardagar. Närmare föreskrifter om betalningsförfarandet samt om de utredningar som behövs meddelas av folkpensionsanstalten. (13.11.1998/836)

Understiger den månatliga rehabiliteringspenningen det enligt 17 § beräknade dagliga minimibeloppet, utbetalas ingen rehabiliteringspenning. (5.12.1996/987)

28 § (18.4.1997/334)
Ändringssökande

Den som är missnöjd med folkpensionsanstaltens beslut får söka ändring i det hos prövningsnämnden och den som är missnöjd med prövningsnämndens beslut får söka ändring hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Om prövningsnämnden stadgas i sjukförsäkringslagen.

Besvärsskriften skall lämnas in till folkpensionsanstalten inom 30 dagar från det ändringssökanden fick del av beslutet.

Folkpensionsanstaltens beslut skall trots ändringssökande följas till dess ärendet har avgjorts genom ett beslut som vunnit laga kraft.

28 a § (18.4.1997/334)
Självrättelse

Om folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i de besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut får ändring sökas enligt 28 §.

Kan folkpensionsanstalten inte rätta det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av en tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

28 b § (18.4.1997/334)
Besvär som inkommit för sent

Har besvär som anförs hos prövningsnämnden eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som nämns i 28 §, kan besvärsinstansen trots förseningen ta upp besvären till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.

28 c § (18.4.1997/334)
Undanröjande av beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut som gäller en förmån enligt denna lag grundar sig på en oriktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på framställning av folkpensionsanstalten eller på ansökan av den som saken gäller, efter att ha berett de övriga parterna tillfälle att bli hörda, undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Efter att ha gjort en ovan nämnd framställning kan folkpensionsanstalten, tills ärendet har avgjorts på nytt, temporärt inställa utbetalningen av förmånen eller betala den till de belopp framställningen avser.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, skall folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Prövningsnämnden och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet får ändring sökas enligt 28 §.

28 d § (30.12.2003/1327)
Rättelse av sakfel

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

29 § (21.5.1999/623)

29 § har upphävts genom L 623/1999.

5 kap

Särskilda stadganden

30 § (18.4.1997/334)
Återkrav

Har en förmån enligt denna lag betalts utan grund eller till ett för stort belopp, skall den överbetalda förmånen återkrävas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om utbetalningen utan grund inte berodde på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som betalats utan grund är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att beslut om återkrav har givits, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. (7.5.2004/359)

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som folkpensionsanstalten senare betalar. Utan samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämställbar annan förmån.

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom som har vunnit laga kraft.

Beslut om återkrav av en förmån som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från dagen för utbetalning av förmånen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003). Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid. (7.5.2004/359)

30 a § (18.4.1997/334)
Utmätnings- och överföringsförbud

En förmån som grundar sig på denna lag får inte utmätas.

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utmätning, på begäran av en behörig myndighet utlämna uppgifter om beloppen av förmåner enligt denna lag, dock inte om sådana förmåner som inte beaktas vid beräkningen av det skyddade beloppet enligt 4 kap. 7 § utsökningslagen (37/1895). Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som veterligen betalar ut pensioner och andra sociala förmåner. (9.8.2002/698)

Ett avtal om överföring av en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

31 § (21.12.2004/1246)
Indexjustering

En rehabiliteringspenning som bestäms enligt 14, 15, 17 eller 17 a § skall årligen indexjusteras med iakttagande av 9 § i lagen om pension för arbetstagare. På motsvarande sätt justeras de belopp som avses i 17 och 17 a § så som en ändring av indextalen förutsätter.

32 §
Finansiering

Kostnaderna för verkställigheten av denna lag betalas av folkpensionsanstaltens medel.

Folkpensionsanstalten skall av sina medel till arbetsplatskassans förfogande såsom förskott ställa ett belopp som kassan beräknas behöva för betalning av förmånerna enligt denna lag, ökat med ett belopp motsvarande de administrationskostnader som denna verksamhet beräknas åsamka folkpensionsanstaltens lokalbyrå. De medel som har ställts till kassans förfogande för betalning av förmåner skall årligen redovisas så som närmare stadgas genom förordning. Grunderna för ersättande av administrationskostnaderna fastställs av social- och hälsovårdsministeriet på framställning av folkpensionsanstalten. Om förfarandet vid överföring av medel till kassan stadgas genom förordning. (8.5.1992/406)

33 §
Avtal om social trygghet

Genom förordning kan stadgas sådana undantag från denna lag som följer av ömsesidiga avtal med främmande stater.

34 § (9.8.2002/698)
Erhållande av uppgifter på begäran

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att få de upplysningar som är nödvändiga för avgörandet av en förmån eller sådana nödvändiga uppgifter som annars skall beaktas vid verkställigheten av uppgifter som föreskrivs i denna lag, i överenskommelser om social trygghet som är bindande för Finland eller i andra internationella författningar. Uppgifter skall lämnas av

1) statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund,

2) pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalter samt andra som beviljar eller betalar ut pension eller annan ersättning,

3) patientförsäkringscentralen och trafikförsäkringscentralen,

4) arbetsgivare, arbetslöshetskassor och arbetsplatskassor,

5) läroanstalter, anordnare av läroavtalsutbildning samt av utbildnings- och avgångsbidragsfonden.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. har Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag på begäran rätt att för avgörandet av en förmån av läkare eller andra yrkesutbildade personer enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) samt av verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård enligt 2 § 4 punkten lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), av socialserviceproducenter eller av en annan vårdinrättning eller andra som tillhandahåller rehabilitering få ett utlåtande och nödvändiga uppgifter ur journalhandlingarna för den som söker en förmån, uppgifter om hans eller hennes hälsotillstånd, sjukdomar, handikapp och arbetsförmåga samt om hans eller hennes vård och rehabilitering jämte tillhörande förmåner och ersättningar om den som söker förmånen inte själv tillhandahåller uppgifterna.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter också rätt att av penninginstituten få uppgifter gällande den som ansöker om eller får rehabiliteringspenning samt dödsbo där denne är delägare som är nödvändiga för fastställandet av rehabiliteringspenning som skall samordnas enligt 18 § 2 mom., om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på annat sätt och om det finns motiverad anledning att misstänka att den som sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter och om han eller hon inte har gett sitt samtycke till att uppgifterna erhålls. Begäran om att få uppgifterna skall framföras skriftligen och innan begäran framförs skall sökanden eller mottagaren underrättas om detta.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som nämns i denna paragraf. En yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården eller en socialserviceproducent har dock rätt att få ett skäligt arvode för de utlåtanden han eller hon gett på grundval av den skyldighet att ge uppgifter som föreskrivs i 2 mom., om inte arvodet ingår i den ersättning som betalas för rehabiliteringstjänsten.

34 a § (9.8.2002/698)
Rätt att få uppgifter

För verkställigheten av förmåner enligt denna lag skall pensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om rehabiliteringsåtgärder, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringspenningar samt andra ersättningar och understöd i anslutning till rehabilitering.

En straffanstalt och en tvångsinrättning enligt 1 § lagen om internering av farliga återfallsförbrytare (317/1953) skall utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter underrätta Folkpensionsanstalten om när ett straff börjar och slutar.

Folkpensionsanstalten har rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som nämns i denna paragraf.

34 b § (9.8.2002/698)
Användning av uppgifter

När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar en förmån enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt.

35 § (9.8.2002/698)
Tillämpning av sjukförsäkringslagen

Om inte något annat bestäms i denna lag, skall i rehabiliteringspenningsärenden i tillämpliga delar iakttas vad som i sjukförsäkringslagen eller med stöd av den bestäms om arbetsplatskassor, handräckning och fastställande av blanketter.

35 a § (9.8.2002/698)
Teknisk anslutning

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i momentet öppna en teknisk anslutning till sådana uppgifter i sina personregister som den med stöd av 26 § och 30 a § 2 mom. har rätt att utlämna till de mottagare som avses i paragraferna.

Vad som i 1 mom. bestäms om öppnande av en teknisk anslutning och utlämnande av uppgifter gäller även Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av teknisk anslutning få sekretessbelagda uppgifter enligt 34 § 1 och 2 mom. och 34 a §.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

35 b § (9.8.2002/698)
Frivilligt utlämnande av uppgifter

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till ett ministerium, skatteförvaltningen, anstalter eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet och som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av en förmån i denna lag lämna personbeteckningen och övriga individualiseringsuppgifter i fråga om den som erhållit förmåner eller ersättningar enligt denna lag, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar och övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av person uppgifter för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet och för någon annan övervakningsåtgärd av engångsnatur, samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan nämnda uppgifter som är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal dock inte uppgifter om hälsotillståndet eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

35 c § (9.8.2002/698)
Anmälningsplikt

Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera den som ansöker om en förmån om varifrån uppgifter om honom eller henne kan skaffas och vart de i regel kan utlämnas.

36 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

37 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1991.

Lagen tillämpas på rehabiliteringsperioder som börjar efter att den har trätt i kraft.

Vid betalning av rehabiliteringsförmåner enligt stadganden som gällde före ikraftträdandet skall de tidigare stadgandena iakttas. Rehabiliteringsförmåner kan ändras så att de stämmer överens med denna lag den 1 januari 1992 eller därefter. Såsom rehabiliteringsförmån betalas dock minst ett belopp som motsvarar den tidigare förmånen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Regeringens proposition 259/90, Socialutsk. bet. 49/90, Stora utsk. bet. 253/90

Ikraftträdelsestadganden:

30.12.1991/1709:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Regeringens proposition 119/91, Trafikutsk. bet. 5/91

8.5.1992/406:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1992.

RP 12/92, ShUB 1/92

8.7.1992/627:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1992 och tillämpas till och med den 31 december 1992.

RP 85/92, ShUB 18/92

30.12.1992/1654:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Lagen tillämpas på självrisktid som börjar efter ikraftträdandet.

RP 313/92, ShUB 50/92

30.12.1992/1655:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

RP 313/92, ShUB 50/92

30.12.1993/1579:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. Utbetalningen av rehabiliteringspenning, som enligt den lag som gäller när denna lag träder i kraft betalas till en person som när lagen träder i kraft vistas utomlands, fortsätter oberoende av lagens ikraftträdande under den tid som nämns i folkpensionsanstaltens beslut.

RP 287/93, ShUB 57/93

28.11.1994/1065:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Lagen tillämpas från ikraftträdandet på rehabiliteringspenning som betalas på basis av rehabilitering som fortsätter när lagen träder i kraft eller som börjar efter att den trätt i kraft.

RP 207/94, ShUB 28/94

21.4.1995/642:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

RP 94/93, LaUB 22/94, StoUB 10/94

18.12.1995/1503:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Lagen tillämpas på rehabiliteringspenningar som sökanden med stöd av det beslut som gäller rehabiliteringspenningen har fått rätt till under lagens giltighetstid.

RP 124/95, ShUB 25/95, RSv 137/95

5.12.1996/987:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Som folkpension enligt 16 § lagen om rehabiliteringspenning beaktas också barntillägg som betalas enligt 6 mom. i ikrafttrelsestadgandet i lagen om ändring av folkpensionslagen (1491/95).

RP 189/1996, ShUB 29/19996

20.12.1996/1211:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och gäller till utgången av 1997.

RP 172/1996, ShUB 33/1996, RSv 212/1996

18.4.1997/334:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1997.

Lagens stadganden om ändringssökande tillämpas på beslut som meddelas efter ikraftträdandet. Lagens stadganden om extraordinärt ändringssökande tillämpas dock på sådana ärenden som gäller extraordinärt ändringssökande och som anhängiggörs efter ikraftträdandet.

RP 7/1997, ShUB 5/1997, RSv 24/1997

19.12.1997/1275:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och gäller till utgången av 1998.

RP 153/1997, ShUB 28/1997, RSv 210/1997

13.11.1998/836:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1999.

Vad som bestäms i 5 § 4 mom. tillämpas endast på läroavtalsutbildning som börjar efter det att lagen trätt i kraft.

Vad som bestäms i 5 a § tillämpas inte på rehabiliteringspenning som betalas för rehabilitering som inletts före lagens ikraftträdande.

27.11.1998/881:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Denna lag tillämpas på förmåner som betalas efter lagens ikraftträdande.

RP 91/1998, ShUB 16/1998, RSv 124/1998

21.5.1999/623:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998

2.3.2001/195:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001.

Lagen tillämpas på rehabiliteringspenning som betalas för tiden efter lagens ikraftträdande.

Beloppen i 17 och 17 a § motsvarar det indextal som avses i 9 § 2 mom. första meningen lagen om pension för arbetstagare och enligt vilket storleken av rehabiliteringspenning som betalas 1999 har räknats ut.

RP 184/2000, ShUB 38/2000, RSv 177/2000

13.7.2001/642:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

De belopp som nämns i 14 § 2 mom., 17 och 17 a § i denna lag motsvarar det för 2001 fastställda indextal som avses i första meningen i 9 § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare (395/1961).

Beslut om förmånsbelopp enligt denna lag kan ges i euro redan innan lagen träder i kraft, om beslutet gäller tiden efter att lagen trätt i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 60/2001, ShUB 14/2001, RSv 52/2001

28.12.2001/1480:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

Bestämmelsen i 14 § 2 mom. i denna lag skall tillämpas på rehabiliteringspenning som betalas för tiden efter ikraftträdandet.

Om rätten till rehabiliteringspenning har inträtt innan denna lag träder i kraft, skall 15 § tillämpas sådan den lyder vid ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 171/2001, ShUB 45/2001, RSv 199/2001

1.2.2002/72:

Denna lag träder i kraft den 1 april 2002.

RP 169/2001, ShUB 38/2001, RSv 171/2001

9.8.2002/698:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.

Genom denna lag upphävs i förordningen den 7 juni 1991 om rehabiliteringspenning (893/1991) 13–15 §, av dessa lagrum 14 § sådan den lyder i förordning 1513/1995.

RP 9/2002, ShUB 16/2002, RSv 96/2002

30.12.2002/1304:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 148/2002, ShUB 42/2002, RSv 225/2002

28.2.2003/187:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. Lagen tillämpas på rehabiliteringspenning som efter lagens ikraftträdande betalas för tiden för yrkesinriktad rehabilitering.

RP 116/2002, ShUB 48/2002, RSv 240/2002

27.6.2003/642:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 242/2002, ShUB 58/2002, RSv 298/2002

30.12.2003/1327:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 160/2003, ShUB 29/2003, RSv 125/2003

7.5.2004/359:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2004. Den andra meningen i 30 § 2 mom. tillämpas dock först från och med den 1 september 2004.

Lagen tillämpas också på förmåner som betalats utan grund och på fordringar som uppkommit före ikraftträdandet av lagen. När preskriptionstiden för sådana fordringar räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande. Fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om de inte preskriberas innan dess också enligt de bestämmelser som gällde den 31 december 2003.

RP 158/2003, ShUB 4/2004, RSv 20/2004

9.7.2004/648:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 76/2004, ShUB 17/2004, RSv 115/2004

21.12.2004/1246:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Lagens 31 § tillämpas vid justering av förmåner som bestäms enligt 14, 15, 17 eller 17 a § eller av belopp som avses i 17 eller 17 a § den 1 januari 2005 eller därefter. Justeringen utförs i samma förhållande som det indextal som avses i första meningen i 9 § 2 mom. i lagen om pension för arbetstagare, sådan denna mening lyder i lag 1482/1995, och som fastställts för det år då rehabiliteringen inletts, avviker från det för år 2005 fastställda indextal som avses i 9 § i lagen om pension för arbetstagare, sådan denna paragraf lyder i lag 634/2003.

RP 166/2004, ShUB 26/2004, RSv 159/2004

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.