Beaktats t.o.m. FörfS 903/2022.

19.4.1985/336

Övningsskoleförordning (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till undervisningsministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av övningsskolelagen av den 31 januari 1985 (143/85):

1 kap

Allmänna stadganden

1 §

En övningsskolas förvaltning sköts i enlighet med stadgandena i denna förordning.

De av en övningsskolas förvaltningsärenden om vilka inte stadgas i denna förordning sköts av respektive högskola i enlighet med vad som stadgas i förordningen om högskolan eller bestämt med stöd av den.

3 mom. har upphävts genom F 25.8.1995/1084. (25.8.1995/1084)

2 kap

Direktion (25.8.1995/1084)

2 § (25.8.1995/1084)

Direktionen för en övningsskola sköter i tillämpliga delar de ärenden som hör till direktionerna för grundskolor och kommunala gymnasier och dessutom de ärenden som särskilt stadgas ankomma på den.

Högskolans lärarutbildningsenhet bestämmer närmare om direktionens uppgifter.

3 § (25.8.1995/1084)

Högskolans lärarutbildningsenhet utser de medlemmar som avses i 5 § 2 mom. 1 och 2 punkten övningsskolelagen och en personlig suppleant för varje medlem samt utser en ordförande bland dessa medlemmar. Direktionen väljer inom sig en vice ordförande. Rektor för övningsskolan är direktionens sekreterare.

Den som är anställd vid övningsskolan får inte väljas till ordförande eller vice ordförande.

4 § (25.8.1995/1084)

Innan de medlemmar som avses i 5 § 2 mom. 1 punkten övningsskolelagen och suppleanterna utses skall högskolans lärarutbildningsenhet höra elevernas vårdnadshavare. Innan den medlem och suppleant som avses i 5 § 2 mom. 2 punkten övningsskolelagen utses, skall lärarutbildningsenheten begära förslag till medlem och suppleant av den kommun där övningsskolan är belägen.

Högskolans lärarutbildningsenhet bestämmer vilka tjänstemän och arbetstagare i arbetsavtalsförhållande som hör till den övriga skolpersonal som avses i 5 § 2 mom. 3 punkten övningsskolelagen.

5 §

Om medlem eller suppleant i direktionen avgår före mandatperiodens slut, skall i hans ställe väljas en ny medlem eller suppleant för återstoden av mandatperioden.

6 §

Direktionen sammanträder när ordföranden eller, vid förhinder för honom, vice ordföranden anser att det behövs. (14.7.1989/667)

Direktionen skall sammankallas omedelbart, om högskolan, övningsskolans rektor eller minst en tredjedel av direktionens medlemmar kräver det.

Kallelse till direktionens möte skall sändas senast fyra vardagar före mötet. De ärenden som skall behandlas skall nämnas i möteskallelsen. I tvingande fall kan direktionen genom enhälligt beslut av de närvarande medlemmarna till behandling uppta ett ärende som inte har nämnts i möteskallelsen. (22.1.1988/56)

7 §

Direktionen är beslutför, när mötets ordförande och minst hälften av direktionens övriga medlemmar är närvarande.

Ordförande eller annan medlem som har förhinder skall kalla sin personliga suppleant till mötet.

8 §

Vid direktionens möten har högskolans rektor eller den som han har förordnar därtill rätt att vara närvarande och att yttra sig.

9 §

Direktionen fattar sina beslut på föredragning. Ärendena föredras av övningsskolans rektor. Rektor för ett skolstadium föredrar dock de ärenden som gäller endast hans skolstadium.

Föredragningsförfarande iakttas inte vid val av vice ordförande, lärare som tjänstgör som elevkårens handledare och vikarie för honom och inte heller då utlåtande avges om förordnande av rektor och prorektor för ett skolstadium.

3 mom. har upphävts genom F 25.8.1995/1084. (25.8.1995/1084)

4 mom. har upphävts genom F 25.8.1995/1084. (25.8.1995/1084)

10 §

Expeditionerna i ärenden som har behandlats vid direktionens möte undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av föredraganden eller, om föredragningsförfarande inte har iakttagits, av mötets sekreterare.

Beslut av direktionen som inte meddelas den som saken gäller för kännedom, anslås på skolans anslagstavla.

11 §

Vid direktionens möte fattas beslut i andra ärenden än valärenden med enkel majoritet, om meningsskiljaktighet yppar sig. Om rösterna faller lika gäller så som beslut den åsikt som ordföranden har företrätt.

I disciplinära ärenden förrättas omröstning med iakttagande av samma förfarande som det som tillämpas vid kollegial domstol.

12 §

Val förrättas i direktionen som majoritetsval. Om ingen vid den första omröstningen har erhållit absolut majoritet, förrättas ny omröstning mellan de två som har erhållit det största antalet röster. Om rösterna faller lika, avgör lotten valets resultat.

13 §

Om föredragandens åsikt avviker från beslutet, har han rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

14 §

Angående mötesarvoden och resekostnadsersättning till direktionens ordförande, medlem, sekreterare, föredragande och sakkunnig gäller vad som är bestämt om statens kommittéer.

15 § (25.8.1995/1084)

15 § har upphävts genom F 25.8.1995/1084.

3 kap

Rektor, prorektor och lärarkår

16 § (11.1.1991/19)

Vid en övningsskola som omfattar två eller tre skolstadier förordnas för varje skolstadium en egen stadierektor.

17 §

Rektorstjänsten vid övningsskolan betraktas som en lärartjänst.

Rektor för en övningsskola som omfattar två eller tre skolstadier kallas ledande rektor. (25.8.1995/1084)

18 §

Högskolans lärarutbildningsenhet förordnar för fem år i sänder en stadierektor bland de lektorer som undervisar på det skolstadium som är i fråga, sedan direktionen och lärarkåren har avgivit utlåtande i saken. Lärarutbildningsenheten kan återkalla förordnandet, om det finns skäl därtill.

Lektor som har tjänstgjort som rektor för övningsskolan eller som stadierektor minst tio år har rätt att vägra ta emot uppdrag som stadierektor.

Om uppdraget som stadierektor blir vakant innan mandatperioden är slut, förordnas en ny stadierektor för återstoden av mandatperioden.

19 §

Övningsskolan skall ha en prorektor som när övningsskolans rektor har förhinder sköter hans uppgifter.

Vid en övningsskola som omfattar två eller tre skolstadier förordnas för varje skolstadium en prorektor, som sköter stadierektorns uppgifter när denne har förhinder. (11.1.1991/19)

Om förordnande av prorektor gäller vad som är stadgat om förordnande av stadierektor.

20 § (25.8.1995/1084)

En övningsskolas rektor och stadierektor har, förutom uppgifterna som grundskoleföreståndare och rektor för ett kommunalt gymnasium, till uppgift att

1) utveckla, planera och övervaka undervisningsövningarna,

2) sörja för de arrangemang som försöksverksamheten och forskningen förutsätter samt för fortbildningen,

3) hålla kontakt med statens skolmyndigheter och skolmyndigheterna i den kommun där skolan är belägen, samt

4) sköta de rektorsuppgifter som stadgas i övningsskolelagen och i denna förordning och som bestäms särskilt.

Högskolan bestämmer om fördelningen av uppgifterna mellan rektor och stadierektorerna. Högskolan kan mer detaljerat än vad som stadgas i 1 mom. bestämma om befogenheterna för rektor och stadierektorerna.

21 § (25.8.1995/1084)

21 § har upphävts genom F 25.8.1995/1084.

22 § (25.8.1995/1084)

22 § har upphävts genom F 25.8.1995/1084.

23 §

Lärarkåren vid en övningsskola utgörs av skolans rektor, lektorer och timlärare.

Lärarkåren kan dela upp sig och använda sin beslutanderätt skolstadievis då det ärende som skall behandlas gäller ett eller två skolstadier.

24 §

Utöver vad som stadgas om lärarkåren vid grundskola och kommunalt gymnasium har lärarkåren vid en övningsskola dessutom i uppgift att göra framställning till direktionen om avstängning av en elev, att behandla ärenden som ansluter sig till ordnandet av undervisningsövningar samt att välja sin representant i direktionen.

4 kap

Arbetstid och undervisning

25 §

Angående övningsskolans terminer, arbetstider och lektioner gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat eller bestämt om dem i fråga om grundskolan och det kommunala gymnasiet.

26 § (25.8.1995/1084)

Övningsskolans läroplan skall överensstämma med de grunder för läroplanen som avses i grundskolelagen och gymnasielagen, om inte undervisningsministeriet bestämmer något annat.

Övningsskolans läroplan och ändringar i den godkänns av direktionen och fastställs av lärarutbildningsenheten.

27 §

I övningsskolans läroplan fastställs de språk som undervisas som gemensamt eller frivilligt ämne eller som tillvalsämne och målsättningen i fråga om antalet elever som studerar dessa språk samt de allmänna grunderna och förutsättningarna för anordnande av språkundervisning.

Antalet språk som undervisas kan vara större än vad som är stadgat om språk som skall undervisas i grundskola och kommunalt gymnasium.

Vid utarbetandet av den del av läroplanen som gäller språkundervisningen beaktas den av statsrådet godkända allmänna planen för språkundervisningen. Innan direktionen godkänner läroplanen skall den begära utlåtande om språkundervisningen i planen av länsstyrelsen och av den kommun där skolan är belägen.

28 §

Förslag till arbetsplan uppgörs av övningsskolans rektor och stadierektorerna i samråd med lärarna. Arbetsplanen godkänns av direktionen och fastställs av lärarutbildningsenheten. Denna kan efter att ha hört direktionen göra de ändringar i arbetsplanen som den anser nödvändiga.

Lärarutbildningsenheten kan besluta att arbetsplanen inte behöver underställas för fastställelse. (14.7.1989/667)

29 § (25.8.1995/1084)

På ett skolstadium som är årskurslöst skall det timantal som får användas för undervisning i de läroämnen som har fastställts i läroplanen beräknas på samma sätt som timantalet för ett skolstadium som är årskursindelat.

Av de timmar som avses i 10 § övningsskolelagen kan direktionen från varje skolstadium överföra högst två timmar per basgrupp på lågstadiet eller högstadiet och högst 18 timmar per gymnasium för att användas på ett annat skolstadium.

30 § (22.1.1988/56)

1 mom. har upphävts genom F 25.8.1995/1084. (25.8.1995/1084)

En högskola kan berättiga en övningsskola att utöver det timantal om vilket stadgas i 10 § övningsskolelagen använda högst 4 timmar i veckan per skolstadium för stödundervisning på grund av undervisning av elever som återflyttat till hemlandet eller av andra särskilda skäl. (14.7.1989/667)

31 §

Om på övningsskolans grundskolestadium och med början i lågstadiet två eller flera främmande språk undervisas som gemensamt ämne, eller på motsvarande sätt det andra inhemska språket och ett eller flera främmande språk, får det timantal som används för undervisning i grundskolestadiets läroämnen höjas med högst två timmar i veckan för vart och ett av ovan nämnda språk, med undantag av ett, på varje årskurs där undervisning meddelas i de språk som är i fråga.

Om i övningsskolans gymnasium som första främmande språk undervisas två eller flera språk, eller på motsvarande sätt det andra inhemska språket och ett eller flera främmande språk, får det timantal som används för undervisningen i gymnasiets läroämnen höjas med högst två timmar i veckan för vart och ett av ovan nämnda språk med undantag av ett, på varje årskurs där undervisning meddelas i de språk som är i fråga.

Högskolans lärarutbildningsenhet kan på de grunder som nämns i 11 § 2 mom. övningsskolelagen höja det timantal som får användas för undervisning på övningsskolans grundstadium med högst tre timmar i veckan per basgrupp och timantalet för gymnasiet med högst 30 timmar i veckan. (25.8.1995/1084)

32 § (25.8.1995/1084)

För ordnande av sådan specialundervisning som avses i 40 § 2 mom. grundskoleförordningen får det timantal som används för grundstadieundervisning i en övningsskola höjas med högst fyra timmar per vecka och basgrupp.

33 §

I en övningsskola, där förskoleundervisning som avses i 3 § 2 mom. övningsskolelagen meddelas i en särskild basgrupp, får för verksamheten i en i läroplanen fastställd basgrupp användas högst 25 timmar i veckan. (22.1.1988/56)

Angående förskoleundervisning gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som är stadgat eller bestämt om förskoleundervisning i grundskola.

34 §

Om ett beslut som gäller bedömning eller uppflyttning av elev är uppenbart oriktigt, kan lärarutbildningsenheten ålägga läraren eller lärarna att göra en ny bedömning eller bestämma vilket vitsord eleven skall få eller om elevens uppflyttning.

35 §

Undervisningsministeriet kan bevilja övningsskolan rätt att avvika från de stadganden för grundskola och kommunalt gymnasium som gäller årskurser, läroämnen, läro- eller arbetsplaner, lektionens längd, elevernas arbetstid samt elevbedömningen.

5 kap (25.8.1995/1084)

(25.8.1995/1084)

5 kap har upphävts genom F 25.8.1995/1084.

6 kap (16.4.1993/371)

(16.4.1993/371)

6 kap har upphävts genom F 16.4.1993/371.

7 kap

Forskning

52 §

Vid försök och andra arrangemang i anslutning till forskning som anordnas i övningsskola biträds forskarna av de lärare vid övningsskolan som undervisar i de grupper eller ämnen i vilka forskning bedrivs.

Vid en övningsskola kan för forskning finnas särskilda undervisningsgrupper.

53 §

Om anordnande av forskning vid läroanstalt som avses i 1 § 2 mom. övningsskolelagen skall högskolan vid behov ingå skriftligt avtal med upprätthållaren av läroanstalten.

Av det i 1 mom. nämnda avtalet skall framgå vilket syfte och innehåll forskningen har, i vilka undervisningsgrupper och i vilka ämnen forskning anordnas eller på vilket sätt forskningen i övrigt sker samt vilka av lärarna vid läroanstalten som deltar i den.

8 kap

Elever

54 §

Angående elev vid övningsskola, upprätthållande av arbetsro i skolan och disciplinstraff för elev gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat därom i fråga om elev i grundskola och kommunalt gymnasium, om inte annat stadgas i denna förordning.

55 §

Om en elev skall överföras till specialklass, skall övningsskolans rektor, efter att ha fått nödvändiga utredningar i ärendet, göra framställning i saken hos skolnämnden i den kommun där eleven har sin hemort.

55 a § (25.8.1995/1084)

55 a § har upphävts genom F 25.8.1995/1084.

9 kap

Lärare och annan personal

56 § (25.8.1995/1084)

För lektorstjänst vid övningsskola krävs

1) högre högskoleexamen;

2) behörighet för motsvarande lärartjänst vid grundskola eller kommunalt gymnasium;

3) minst 35 studieveckors studier i pedagogik eller andra motsvarande studier,

4) minst två års erfarenhet som lärare i huvudsyssla vid grundskola, gymnasium, yrkesläroanstalt eller vid en sådan läroanstalt till vilken hör ett skolstadium som motsvarar grundskola, en del av grundskola eller gymnasium, samt

5) god undervisningsförmåga.

I stället för den behörighet som avses i 1 mom. 2 punkten krävs av lektor som tjänstgör som ämneslärare behörighet för äldre lektorstjänst vid kommunalt gymnasium.

Den som söker en lektorstjänst skall avlägga ett undervisningsprov för att visa sin undervisningsförmåga. Sökanden kan befrias från undervisningsprovet om det med stöd av ansökningshandlingarna eller ett tidigare prov konstateras att sökanden har den undervisningsförmåga som fordras för tjänsten.

56 a § (14.7.1989/667)

Den som fått dispens för en sådan lärartjänst vid grundskola eller kommunalt gymnasium som avses i 56 § 1 mom. 2 punkten uppfyller det behörighetsvillkor varom stadgas i nämnda punkt.

En person som fått dispens för sådan äldre lektorstjänst som avses i 56 § 2 mom. uppfyller behörighetsvillkoren enligt nämnda moment.

57 § (25.8.1995/1084)

För en rektorstjänst vid övningsskola krävs behörighet som lektor vid övningsskola samt förtrogenhet med undervisningsförvaltning. Om undervisningsprov gäller vad som stadgas i fråga om den som söker en lektorstjänst.

58 § (25.8.1995/1084)

58 § har upphävts genom F 25.8.1995/1084.

59 § (22.1.1988/56)

Om besättande av rektorstjänsten och lektorstjänsten vid en övningsskola gäller vad som stadgas om besättande av lektorstjänst vid högskolan.

Om besättande av övriga tjänster vid en övningsskola gäller vad som stadgas om besättande av motsvarande tjänster vid högskolan.

60 § (25.8.1995/1084)

60 § har upphävts genom F 25.8.1995/1084.

61 §

Angående de uppgifter som ankommer på lektor och timlärare vid övningsskola gäller, utöver vad som stadgas i denna förordning, i tillämpliga delar vad som är stadgat om lärares uppgifter i grundskola och kommunalt gymnasium.

Lärarutbildningsenheten kan ålägga den som är lektor eller timlärare i huvudsyssla vid övningsskolan att delta i valet av de studerande som skall antas till lärarutbildning.

61 a § (22.1.1988/56)

Av skolpsykolog vid en övningsskola fordras för tjänsten lämplig högre högskoleexamen och fördjupade studier eller vitsordet laudatur i psykologi samt förtrogenhet med psykologiskt arbete som riktar sig till barn och ungdom.

Av skolkurator vid en övningsskola fordras socialvårdsexamen eller någon annan för tjänsten lämplig högskoleexamen och i examen ingående eller särskilt inhämtad tillräcklig utbildning i socialt arbete. För tjänsten krävs dessutom förtrogenhet med socialt arbete bland barn och ungdom.

10 kap

Kommunens andelar

62 § (30.12.1996/1277)

62 § har upphävts genom F 30.12.1996/1277.

63 § (30.12.1992/1576)

När den andel av priset för ett anläggningsprojekt som avses i 19 § övningsskolelagen skall fastställas för en kommun att betala, beaktas inte de merkostnader för planering, byggande och utrustning av skolans lokaler som särskilt beror på ordnande av undervisningsövningar.

Universitetet meddelar undervisningsministeriet de uppgifter som behövs för att den i 1 mom. nämnda andelen som kommunen skall betala skall kunna fastställas.

11 kap

Sökande av ändring

64 § (30.12.1992/1576)

Om den rätt som kommunen har att överklaga beslut som avses i 19 § övningsskolelagen gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 25 § och 26 § 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna (688/92).

65 § (25.8.1995/1084)

I följande beslut som gäller eleverna kan rättelse begäras skriftligen hos fakultetsrådet vid den fakultet som är lärarutbildningsenhet inom 14 dagar från det den som yrkar på rättelse fick del av beslutet:

1) beslut om att ta in en elev till övningsskolan,

2) beslut om annan än tillfällig befrielse från studierna i något ämne,

3) beslut om att förlänga tiden för slutförande av gymnasiet,

4) beslut om att en elev anses ha avgått från gymnasiet, eller

5) beslut om att avhålla en gymnasieelev från skolgång.

Om sökande av ändring i ett beslut av fakultetsrådet som meddelats med anledning av ett yrkande på rättelse gäller vad som stadgas om sökande av ändring i beslut av förvaltningsorganen vid högskolan i fråga.

Ändring i ett beslut genom vilket ett elevvårdsärende som avses i grundskolelagen eller gymnasielagen har avgjorts på ansökan av eleven eller hans vårdnadshavare, söks genom besvär hos länsrätten så som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

66 § (25.8.1995/1084)

66 § har upphävts genom F 25.8.1995/1084.

67 § (14.7.1989/667)

67 § har upphävts genom F 14.7.1989/667.

68 § (25.8.1995/1084)

Trots att rättelse har yrkats eller besvär anförts kan ett annat beslut än ett sådant som gäller disciplinär bestraffning av en elev verkställas, om inte sökande av ändring blir onyttigt på grund av verkställigheten.

12 kap (25.8.1995/1084)

(25.8.1995/1084)

12 kap har upphävts genom F 25.8.1995/1084.

13 kap

Ikraftträdelsestadganden

71 §

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1985.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 15 juni 1973 om övningsskolor (502/73) jämte senare ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

72 §

Den som vid denna förordnings ikraftträdande är innehavare av rektors- eller lektorstjänst eller extraordinarie lektorsbefattning vid övningsskola är fortfarande behörig för rektorstjänst respektive lektorstjänst och extraordinarie lektorsbefattning utan hinder av vad som stadgas i 56 och 57 §§.

73 §

Utan hinder av vad som stadgas i 26 och 27 §§ meddelas språkundervisning enligt de stadganden och bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft, till dess läroplanen har fastställts.

Frågor som ingår i läroplanen och gäller livsåskådningskunskap samt den religionsundervisning som avses i 28 § 2 och 3 mom. grundskolelagen och 19 § 2 och 3 mom. gymnasielagen (477/83) avgörs, innan läroplanen har fastställts, av lärarutbildningsenheten.

74 §

Direktionens elevmedlemmar för läsåret 1985–86 samt deras personliga suppleanter väljs vid möten som innan denna förordning träder i kraft skall hållas av eleverna i högstadiet och gymnasiet.

Ikraftträdelsestadganden:

22.1.1988/56:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1988.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

14.7.1989/667:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1989.

På en tjänst som har förklarats ledig innan denna förordning trätt i kraft tillämpas tidigare behörighetsvillkor.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

11.1.1991/19:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1991.

Utan hinder av vad som stadgas om mandatperioden för stadierektorerna och stadieprorektorerna förordnas en ny stadierektor och stadieprorektor vid en övningsskola med två eller tre skolstadier för en mandatperiod som börjar den 1 augusti 1991 och slutar vid samma tidpunkt som mandatperioden för de övriga stadierektorerna och stadieprorektorerna vid samma skola.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

30.12.1992/1576:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

På kommunernas betalningsandelar, som grundar sig på stadganden som varit gällande innan denna förordning träder i kraft, tillämpas 62-64 §§ sådana de lyder när denna förordning träder i kraft, tills dessa betalningsandelar har fastställts och besvären angående betalningsandelarna har avgjorts.

Utan hinder av 62 § tillämpas inte 4 § 1 mom. förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet på kommunens betalningsandel 1993 för elever som går i övningsskolor.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

16.4.1993/371:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1993.

Stadgandena i övningsskoleförordningens 46 § och 6 kap. tillämpas dock till den 31 maj 1995. Bedömning av undervisningsförmågan enligt 46 § nämnda förordning sker endast på grundval av de undervisningsprov som avses i 6 kap. förordningen.

Utan hinder av vad som stadgas i 48 § 1 mom. övningsskoleförordningen kan undervisningsprov avläggas tidigast ett år efter det behörighetsintyg har erhållits eller föregående undervisningsprov har avlagts. Den som avlägger proven skall ha ett vitsord i undervisningsförmåga som avses i 46 § nämnda förordning eller motsvarande vitsord i undervisningsförmåga enligt tidigare stadganden.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

10.9.1993/819:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

25.8.1995/1084:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1995.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

För en tjänst som har ledigförklarats innan denna förordning träder i kraft fordras behörighet enligt de stadganden som gällde vid ikraftträdandet.

Sådana instruktioner och andra motsvarande föreskrifter för övningsskolorna som gäller när denna förordning träder i kraft förblir gällande tills nya instruktioner eller motsvarande föreskrifter utfärdas. Instruktioner och andra föreskrifter tillämpas inte till den del de står i strid med denna förordning.

30.12.1996/1277:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.