Beaktats t.o.m. FörfS 804/2020.

12.10.1984/718

Grundskoleförordning (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphört att gälla fr.o.m. 1.1.1999. Se L om grundläggande utbildning 628/1998.

På föredragning av undervisningsministern stadgas med stöd av grundskolelagen av den 27 maj 1983 (476/83):

1 kap

Bildande av distrikt för grundskolans högstadium (27.11.1992/1174)

1 §

Distrikt för grundskolans högstadium får bildas, om varje årskurs på högstadiet kommer att omfatta minst 90 elever med samma språk.

När bosättningens läge eller orsaker som hänför sig till trafiken det förutsätter, får ett distrikt för grundskolans högstadium även bildas om varje årskurs kommer att omfatta minst 40 elever med samma språk. I andra än ovan i denna paragraf avsedda fall kan ett distrikt för grundskolans högstadium bildas och upprätthållas med tillstånd av statsrådet och på de villkor statsrådet anser vara nödvändiga. Tillståndet kan beviljas även för viss tid, dock för högst 10 år i sänder. (27.11.1992/1174)

Utan hinder av vad som stadgas i denna paragraf kan dock varje kommun ha en högstadieskola med samma språk. (27.11.1992/1174)

2 § (27.11.1992/1174)

2 § har upphävts genom F 27.11.1992/1174.

2 kap

Förvaltning

3 § (27.11.1992/1174)

3 § har upphävts genom F 27.11.1992/1174.

4 § (25.1.1991/176)

4 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

5 § (25.1.1991/176)

5 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

6 § (25.1.1991/176)

6 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

7 § (25.1.1991/176)

7 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

8 § (25.1.1991/176)

8 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

9 § (25.1.1991/176)

9 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

10 § (25.1.1991/176)

10 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

11 § (25.1.1991/176)

11 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

12 § (25.1.1991/176)

12 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

13 § (25.1.1991/176)

13 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

14 § (25.1.1991/176)

14 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

15 § (27.11.1992/1174)

En grundskola skall ha en biträdande föreståndare eller en vice föreståndare.

16 § (25.1.1991/176)

16 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

3 kap

Arbetstid

17 §

Genom årsskiftet uppdelas grundskolans läsår i en höst- och en vårtermin.

Elevernas skolarbete börjar i augusti och avslutas den sista vardagen vecka 22. (25.1.1991/176)

Elevernas vårdnadshavare skall underrättas om den tidpunkt då skolarbetet inleds, innan föregående läsårs skolarbete avslutas. (25.1.1991/176)

18 §

Då skolarbetet av tvingande skäl har varit avbrutet eller börjat senare än vid föreskriven tidpunkt och de i läroplanen definierade målen inte annars kan uppnås, skall de förlorade arbetsdagarna ersättas genom att antalet lovdagar i skälig omfattning inskränks och, om detta inte är nog, genom att den tid som under läsåret används för undervisning förlängs med högst sex arbetsdagar.

Inom skoldistrikt där elever har lång eller annars svårframkomlig väg till skolan eller där vattendragens tillfrysning eller islossningen i dem medför hinder för oavbruten skolgång eller där annan särskild orsak det påkallar får läsårets skolarbete avslutas senare i juni än vad som är stadgat i 17 §.

19 §

Såsom skolarbetsdag anses dag av bestämd längd i enlighet med arbetsordningen och terminernas avslutningsdagar. Om arbetsdag av tvingande skäl avbryts, skall de återstående timmarna hållas vid annan tidpunkt, dock så, att elevernas arbetsdagar inte därför förlängs utöver vad som är stadgat.

2 mom. har upphävts genom F 25.1.1991/176. (25.1.1991/176)

20 §

I grundskolan hålls sommarlov och ett jullov som omfattar minst tio dagar. (25.1.1991/176)

Lördagarna är lovdagar, om inte kommunen beslutar annorlunda. Andra lovdagar kan även förekomma under läsåret. (25.1.1991/176)

Utom villkor ges eleverna inte skoluppgifter för loven.

21 §

I grundskolans första och andra årskurs ges undervisning i läroämnena och elevhandledning under 19-21, i tredje och fjärde årskursen under 23-25, i femte och sjätte årskursen under 24-26 och i varje högre årskurs under genomsnittligt 30 samt i specialklasser på högstadiet under 27-30 lektioner per femdagars arbetsvecka. Därutöver kan elever meddelas stödundervisning. På grundskolans förstadium ges undervisning och elevhandledning under 18-20 lektioner per femdagars arbetsvecka. (12.7.1993/688)

Om en elev på lågstadiet deltar i undervisningen i ett frivillgit ämne, kan antalet veckotimmar för eleven vara två timmar större än vad som stadgas i 1 mom., stödundervisningen undantagen. (12.7.1993/688)

Arbetsdagen för elev i första och andra årskursen på grundskolans lågstadium samt på förskolestadiet får omfatta högst fem, arbetsdagen för elev i annan årskurs på lågstadiet högst sex och arbetsdagen för elev på högstadiet högst sju lektioner.

Vid orientering i arbetslivet och annan undervisning som meddelas utanför skolan kan undantag från stadgandena i denna paragraf göras i enlighet med vad som stadgas i arbetsplanen. Dessutom kan av särskilda skäl undervisning meddelas en del av eleverna även under annan tid än skolans ordinarie arbetsdagar, dock inte under skolans ferietid. (12.7.1993/688)

21 a § (27.11.1992/1174)

Det timantal som används för undervisning av elever i första årskursen på grundskolans lågstadium kan med elevens vårdnadshavares samtycke under de fem första veckorna av höstterminen minskas med högst fem timmar i veckan från vad som stadgas i 21 § 1 mom.

22 §

Dagens arbete inleds med en kort morgonsamling som på ett positivt sätt skall ansluta sig till den religiösa och etiska fostran som ges i grundskolan. (25.1.1991/176)

Elev som är befriad från i 28 § 1 mom. grundskolelagen avsedd religionsundervisning som meddelas i skolan är befriad även från deltagande i morgonsamlingen.

23 §

En lektion pågår 60 minuter, varav minst 45 minuter används till undervisning enligt arbetsordningen och minst 10 minuter till rast. Den tid som skall användas för undervisning och raster kan ordnas på annat sätt än vad som här stadgas, om det är ändamålsenligt på grund av elevernas ålder och utvecklingsnivå, undervisningsämnet eller det arbetssätt som tillämpas vid undervisningen eller av något annat särskilt skäl. Arbetsdagen kan dock förkortas endast om en dubbellektion har placerats i slutet av dagen. (25.1.1991/176)

En måltidsrast som varar minst 30 minuter skall hållas utan att den tid som skall användas för undervisning förkortas.

Inom undervisningen för de gravast utvecklingsstörda kan man utan att förkorta den totala tid som skall användas för undervisning avvika från vad som bestäms i 1 och 2 mom. (7.2.1997/117)

4 kap

Undervisning

24 §

Undervisningen i grundskolan är offentlig. Skolans föreståndare kan dock vid behov inskränka tillträdet till att åhöra undervisningen.

25 §

Finns det i en grundskola elever som är bosatta inom samernas hembygdsområde och som talar samiska, skall de få undervisning även på samiska. (27.11.1992/1174)

Vid behov kan vid undervisningen av hörskadade teckenspråk användas eller stöd på teckenspråk ges i undervisningen. (25.1.1991/176)

26 § (27.5.1992/507)

26 § har upphävts genom F 27.5.1992/507.

27 § (25.1.1991/176)

27 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

28 § (25.1.1991/176)

28 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

29 § (25.1.1991/176)

29 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

30 § (25.1.1991/176)

Arbetsplanen skall innehålla föreskrifter om

1) det allmänna ordnandet av undervisningen,

2) det timantal som skall användas för undervisning och för annan verksamhet som överensstämmer med skolans uppgift, (27.11.1992/1174)

3) föreståndarens, lärarnas och timlärarnas undervisningstimmar per vecka och övriga för dem bestämda uppgifter,

4) undervisning utanför skolan samt

5) klubbarbete.

2 mom. har upphävts genom F 27.11.1992/1174. (27.11.1992/1174)

31 § (25.1.1991/176)

31 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

32 § (1.7.1988/631)

32 § har upphävts genom F 1.7.1988/631.

33 §

I läroplanen för grundskolans lågstadium skall ingå modersmålet, omgivningslära, medborgarfärdighet, religion, historia, matematik, biologi, geografi, musik, teckning, slöjd och gymnastik. Dessutom skall som gemensamt ämne enligt vad som bestäms i läroplanen undervisas antingen i engelska eller i det andra inhemska språket eller för en del av eleverna i det andra inhemska språket och för en annan del i engelska. I grundskolans läroplan skall även ingå lektioner som har reserverats för elevhandledning. (25.1.1991/176)

I en kommun som har minst 30 000 invånare med samma språk skall som gemensamt ämne erbjudas det andra inhemska språket och de språk som nämns i 27 § 3 mom. grundskolelagen. Undervisning skall ordnas, om antalet elever som valt språket i första hand uppgår till minst 12. En elev med samiska, romani eller ett främmande språk som modersmål som i modersmålsundervisningen undervisas i sitt eget modersmål, undervisas i finska eller svenska som det andra inhemska språket. (29.12.1994/1457)

I en kommun som har mindre än 30 000 invånare med samma språk kan som gemensamt ämne utöver det andra inhemska språket och engelska erbjudas ett eller flera språk som avses i 27 § 3 mom. grundskolelagen. (25.1.1991/176)

4 mom. har upphävts genom F 27.11.1992/1174. (27.11.1992/1174)

5 mom. har upphävts genom F 27.11.1992/1174. (27.11.1992/1174)

34 § (29.12.1994/1457)

På grundskolans lågstadium kan undervisning ges som frivilligt ämne i ett eller flera språk.

35 § (12.7.1993/688)

I läroplanen för grundskolans högstadium skall som för alla elever gemensamma ämnen ingå modersmålet, det andra inhemska språket, ett främmande språk, religion, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, musik, teckning, huslig ekonomi, slöjd, teknisk slöjd och textilslöjd samt gymnastik. Undervisningen i det andra inhemska språket och i det för alla gemensamma främmande språket ordnas i grundskolan enligt de lärokurser av olika omfattning som begynner från lågstadiet och från högstadiet.

Det främmande språket är engelska eller annat främmande språk i vilket i dess ställe har meddelats undervisning på lågstadiet. I läroplanen för högstadiet skall även ingå timmar som reserverats för elevhandledning. I elevhandledningen ges eleverna förutom lektioner även annan handledning.

På grundskolans högstadium kan undervisning ges som tillvalsämne i fördjupade eller tillämpade lärokurser i de läroämnen som stadgas i 1 mom., helheter som består av flera läroämnen, främmande språk samt ämnen som ansluter sig till datateknik. Benämningarna på tillvalsämnena fastställs i läroplanen. I skolor med elever som bor inom samernas hembygdsområde skall samiska vara tillvalsämne. I skolor där elever med samiska, romani eller ett främmande språk som modersmål undervisas i sitt eget modersmål i modersmålsundervisningen skall svenska eller finska vara tillvalsämne. (29.12.1994/1457)

36 §

Utan hinder av 33-35 §§ kan språkundervisningen inom specialundervisningen ordnas så att som gemensamt ämne endast undervisas i antingen det andra inhemska språket eller i engelska. I stället för de timmar som används för språkundervisning undervisas då i andra ämnen som hör till läroplanen. (12.7.1993/688)

I undervisningsgrupper, där undervisning meddelas elever som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen, kan undervisningen med avvikelse från 1 mom. ordnas så att det som gemensamt ämne varken undervisas i det andra inhemska språket eller i främmande språk. I stället meddelas undervisning i andra ämnen som hör till läroplanen. Läroämnena kan kombineras till ämneshelheter enligt läroplanen. (12.7.1993/688)

Inom specialundervisningen kan svårt hörselskadade elever och andra elever med behov därav undervisas i teckenspråk. Härvid är det på högstadiet möjligt att med det antal timmar som används för undervisning i teckenspråk avvika från det antal timmar som skall användas för undervisning i gemensamma ämnen. (25.1.1991/176)

Om innehållet i förskoleundervisning som meddelas inom specialundervisningen bestäms i läroplanen.

37 § (7.2.1997/117)

Undervisningen för de gravast utvecklingsstörda eleverna skall med avvikelse från 33-35 §§ ordnas verksamhetsområdesvis i stället för enligt en indelning i läroämnen, enligt vad som bestäms i läroplanen.

38 § (27.11.1992/1174)

En elev kan befrias från att läsa ett språk, om eleven uppenbart saknar förutsättningar att läsa språket i fråga eller om det finns andra synnerligen vägande skäl. I stället skall undervisning i ett annat ämne ordnas för eleven.

Har elevens vårdnadshavare inte gjort framställning om befrielse från språkundervisning, skall vårdnadshavaren innan beslutet fattas beredas tillfälle att uttala sin åsikt i saken.

Om det för en elev som flyttar över till en skola inte utan oskälig olägenhet kan ordnas undervisning i ett språk som han har börjat läsa i en annan skola, kan skolans föreståndare byta ut språket mot ett annat språk. Elevens vårdnadshavare skall beredas tillfälle att uttala sin åsikt i saken.

En elev kan befrias från undervisning i något ämne, om deltagande i studierna på grund av sjukdom eller handikapp medför oskäliga svårigheter för eleven. Tillfällig befrielse från undervisningen kan av något giltigt skäl medges av läraren i ämnet.

39 § (27.11.1992/1174)

Vårdnadshavare som önskar att religionsundervisning skall ordnas enligt 28 § 3 mom. grundskolelagen skall på begäran lämna upplysning om trosbekännelsens innehåll.

40 § (27.11.1992/1174)

Inom specialundervisning skall undervisningen och vid behov lärokurserna anpassas efter elevernas inlärningsförutsättningar. Vid fostran skall uppmärksamhet ägnas åt att väcka och stödja elevernas initiativförmåga och självförtroende.

För en elev som har lindriga inlärnings- och anpassningssvårigheter kan undervisningen ordnas så, att endast en del av undervisningen ges i form av specialundervisning.

I en specialklass, där undervisning meddelas handikappade elever som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen, får det finnas högst åtta elever i en undervisningsgrupp. I en undervisningsgrupp med elever som hör till de gravast utvecklingsstörda får det likväl finnas högst sex elever. Då det med hänsyn till undervisningen är ändamålsenligt, får man sammanföra elever som med stöd av 36 a § grundskolelagen överflyttats till specialundervisning med en annan undervisningsgrupp i grundskolan, om elevantalet i gruppen inte blir större än 20. (7.2.1997/117)

41 § (27.11.1992/1174)

41 § har upphävts genom F 27.11.1992/1174.

42 § (27.11.1992/1174)

42 § har upphävts genom F 27.11.1992/1174.

43 § (27.11.1992/1174)

Antalet basgrupper beräknas så, att det i en skola finns en basgrupp för varje påbörjat antal om 25 elever i första och andra årskursen och för varje påbörjat antal om 32 elever i en annan årskurs.

Vid undervisning i en specialklass finns en basgrupp för varje påbörjat antal om 10 elever. Då antalet basgrupper beräknas, sammanräknas eleverna i alla årskurser.

Elever i lågstadiet som i en sådan särskild undervisningsgrupp som nämns i 25 § 2 mom. grundskolelagen deltar i undervisning på ett annat språk än grundskolans undervisningsspråk inräknas inte i de elevantal för basgrupperna som nämns i 1 mom. Om en basgrupp som bildas av sådana elever gäller i övrigt vad som stadgas i 1 mom.

44 §

I gymnastik skall flickor och pojkar från och med tredje årskursen undervisas skilt för sig, när det finns orsak därtill. På grundskolans högstadium skall flickor och pojkar i allmänhet undervisas skilt för sig i gymnastik.

45 § (17.7.1995/959)

45 § har upphävts genom F 17.7.1995/959.

46 § (27.11.1992/1174)

46 § har upphävts genom F 27.11.1992/1174.

46 a § (27.11.1992/1174)

46 a § har upphävts genom F 27.11.1992/1174.

47 § (25.1.1991/176)

En elevs uppförande och arbete skall bedömas. Avsikten med bedömningen är att handleda och uppmuntra elevens studier. (29.12.1994/1457)

Vid varje läsårs slut och minst en gång under läsåret skall en elevs uppförande, flit och uppmärksamhet samt kunskaper och färdigheter och hur de utvecklats bedömas i de olika ämnena antingen med siffor eller med verbal bedömning. Utbildningsstyrelsen kan bestämma om vilka ämnen som bedöms gemensamt. (29.12.1994/1457)

Vid bedömning med siffror används skalan 4-10. Vitsordet 4 anger svaga, 5 försvarliga, 6 och 7 nöjaktiga, 8 goda samt 9 och 10 berömliga kunskaper och färdigheter. Verbal bedömning kan användas i årskursen 1-4, i sådan undervisning som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen samt alltid vid sidan av bedömning med siffror. (29.12.1994/1457)

Bedömning sker inte i ämnen från vilka en elev är helt och hållet befriad. Bedömning av uppförande samt flit och uppmärksamhet antecknas inte i ett avgångs- eller skiljebetyg, om inte elevens vårdnadshavare begär det.

Om bedömningen av en elev beslutar läraren i ämnet. Elevens uppförande samt flit och uppmärksamhet bedöms av klassläraren eller, om eleven har flera lärare, av dessa gemensamt.

Till en elev som har inhämtat grundskolans hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en elev som avgår från skolan utan att under läropliktstiden ha inhämtat grundskolans hela lärokurs ges skiljebetyg.

Om inte utbildningsstyrelsen beslutar något annat gäller om bedömningen av tillvalsämnen utan hinder av 2 och 3 mom. vad som bestäms i läroplanen. I läroplanen kan också bestämmas att det i stället för bedömning görs en anteckning i elevens betyg om att han deltagit i undervisning i ett tillvalsämne. (29.12.1994/1457)

48 §

En elev, som i alla bedömda ämnen har fått ett vitsord som anger åtminstone försvarliga kunskaper och färdigheter eller den verbala bedömningen att han har genomgått årskursens lärokurs på ett godtagbart sätt, uppflyttas till följande årskurs. En elev, som i ett läroämne har fått svagt vitsord eller den verbala bedömningen att hans prestationer har underkänts, får villkor och kan uppflyttas till följande årskurs sedan han har blivit godkänd vid förhör i detta ämne. Utbildningsstyrelsen bestämmer när ett svagt vitsord eller motsvarande verbala bedömning i något ämne inte skall medföra kvarstannande i årskursen eller utgöra hinder för avgångsbetyg. (27.11.1992/1174)

På begäran av vårdnadshavare innan läsårets skolarbete avslutats får elev kvarstanna i årskurs, om det bör anses vara ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan. I nionde årskursen ges eleven då ett terminsbetyg.

Tillfälle att delta i villkorsförhör skall ordnas under juni den dag som bestäms i arbetsordningen, dock tidigast en vecka efter det skolarbetet har avslutats. Av vägande skäl kan föreståndaren i enskilda fall, på begäran av vårdnadshavaren, bereda eleven möjlighet att delta i villkorsförhör även vid någon annan tidpunkt. Om godkännande vid villkorsförhör beslutar läraren i ämnet. (25.1.1991/176)

Om uppflyttning av elev i grundskola till högre årskurs och om givande av avgångsbetyg beslutar skolans föreståndare och elevens lärare gemensamt.

48 a § (29.12.1994/1457)

Bedömningen av en elev vars modersmål är ett annat än det som används i undervisningen kan enligt vad utbildningsstyrelsen beslutar avvika från vad som stadgas i 47 och 48 §§.

49 §

Är beslut om bedömning eller uppflyttning av elev uppenbart oriktigt, kan länsstyrelsen ålägga läraren eller lärarna att företa ny bedömning eller förordna vilket vitsord eleven skall erhålla eller bestämma om elevens uppflyttning från årskursen.

5 kap

Läroplikt och rätt till skolgång

50 § (25.1.1991/176)

50 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

51 § (25.1.1991/176)

51 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

52 § (27.11.1992/1174)

52 § har upphävts genom F 27.11.1992/1174.

53 §

Den som söker inträde i grundskolans andra årskurs eller i en högre årskurs skall inneha betyg över att den föregående årskursens lärokurs har inhämtats. Saknas sådant betyg, anordnar föreståndaren vid behov förhör.

54 § (27.11.1992/1174)

54 § har upphävts genom F 27.11.1992/1174.

55 § (25.1.1991/176)

55 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

56 § (25.1.1991/176)

Om påbyggnadsundervisning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas och bestäms om grundskolans högstadium, såvida inte något annat stadgas i denna förordning eller bestämmes av undervisningsministeriet med stöd av 4 § grundskolelagen.

I fråga om förskoleundervisning gäller i tillämpliga delar vad som stadgas och bestäms om första och andra årskursen på grundskolans lågstadium, om inte något annat stadgas i denna förordning eller bestämmes av undervisningsministeriet med stöd av 4 § grundskolelagen.

57 §

För en elevs frånvaro från skolan skall tillstånd begäras. (25.1.1991/176)

Tillstånd för högst tre dagars frånvaro beviljas av klassföreståndaren eller, om klassföreståndare saknas, elevens lärare eller i annat fall skolans föreståndare. (25.1.1991/176)

Då tillstånd inte har kunnat anhållas på förhand, är elevens vårdnadshavare skyldig att anmäla frånvaron så snart som möjligt till klassföreståndaren eller, om klassföreståndare saknas, till elevens lärare. (25.1.1991/176)

Arbetsgivare får inte hålla läropliktig elev i arbete under skoltid, däri inberäknat den tid som skolfärden kräver, och får inte ålägga elev en så stor arbetsbörda, att han inte har tillräcklig fritid samt tid för vila och hemuppgifter.

58 § (25.1.1991/176)

En elev som inte iakttar ordningen i skolan eller som uppför sig olämpligt kan tillrättavisas genom disciplinärt straff.

För att tillrättavisa en elev får

1) läraren utvisa eleven, om han stör undervisningen för högst den återstående delen av lektionen,

2) föreståndaren eller läraren bestämma om kvarsittning under högst två timmar,

3) föreståndaren tilldela eleven en skriftlig varning. (27.11.1992/1174)

En kvarsittning övervakas av en lärare eller timlärare. Kvarsittning skall såvitt möjligt ordnas samma dag som den bestäms.

En elev som har försummat sina hemuppgifter kan av läraren eller kvarhållas i skolan för högst en timme åt gången för att utföra dem. Läraren skall då vara närvarande.

59 § (25.1.1991/176)

59 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

60 § (27.11.1992/1174)

Innan en elev avstängs för viss tid enligt 42 § grundskolelagen eller en åtgärd bestäms enligt 58 § 2 mom. 2 och 3 punkten ovan, skall eleven höras samt den handling eller försummelse som straffet grundar sig på preciseras och behövlig utredning skaffas. I fråga om avstängning av en elev för viss tid skall även elevens vårdnadshavare höras, och i andra i denna paragraf nämnda fall skall vårdnadshavaren informeras om tillrättavisning av eleven. En åtgärd enligt 58 § om vilken något skriftligt beslut inte ges skall registreras.

61 § (25.1.1991/176)

61 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

6 kap

Elevvård

62 §

Till envar elev skall under hans skoltid ges ett exemplar av varje lärobok.

63 § (25.1.1991/176)

63 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

64 §

Skjutsningen av en elev är inte ändamålsenligt ordnad, om den dagliga skolfärden, väntetider inberäknade, för en elev på lågstadiet kräver mer än två och en halv timme och för en elev på högstadiet mer än tre timmar. Den dagliga skolfärden, väntetider inberäknade, för en elev i specialklass som motsvarar årskurserna på lågstadiet får ta tre timmar i anspråk. (25.1.1991/176)

2 mom. har upphävts genom F 25.1.1991/176. (25.1.1991/176)

65 § (25.1.1991/176)

65 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

66 §

Till helinackorderingen i elevhem och annan av kommunen ordnad inkvartering hör gratis kost, inkvartering och renhållning.

2 mom. har upphävts genom F 25.1.1991/176. (25.1.1991/176)

67 § (25.1.1991/176)

67 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

68 §

Elever skall inte bo i elevhem under jul- och sommarloven, ej heller utan tvingande skäl under annat lov eller under avbrott i skolarbetet som omfattar minst två dagar. Vad som i detta moment är stadgat om elevhem kan även tillämpas på annan inkvartering som ordnas av kommunen.

En elevs besök i hemmet under lovdagar får inte förhindras och en elevs vårdnadshavare får inte förbjudas att besöka elevhemmet eller annan inkvartering, om det inte finns skäl därtill. (25.1.1991/176)

69 § (27.11.1992/1174)

I elevhem handleds eleverna i utförande av skolans hemuppgifter och i fritidssysselsättning.

70 §

Elev är skyldig att iaktta ordningen i elevhemmet, åtlyda elevhemsföreståndarens och den övriga personalens anvisningar samt uppföra sig korrekt.

Iakttar en elev inte ordningen i elevhemmet eller uppför han sig annars olämpligt, kan elevhemsföreståndaren efter att ha hört eleven bestraffa honom med enskild kvarsittning under högst en timme. Straffet och orsaken till det skall registreras. (25.1.1991/176)

3 mom. har upphävts genom F 25.1.1991/176. (25.1.1991/176)

71 § (25.1.1991/176)

71 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

72 § (25.1.1991/176)

72 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

73 § (25.1.1991/176)

73 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

74 § (25.1.1991/176)

74 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

7 kap

Samarbete i skolan

75 § (25.1.1991/176)

75 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

76 § (25.1.1991/176)

76 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

77 § (25.1.1991/176)

På grundskolans högstadium skall finnas tillräckligt många klassföreståndare.

78 § (25.1.1991/176)

78 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

79 § (25.1.1991/176)

79 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

80 § (25.1.1991/176)

80 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

8 kap

Inrättande och indragning av tjänster

81 § (27.11.1992/1174)

Lärartjänsterna vid en grundskola skall ordnas så, att undervisningen på lågstadiet i huvudsak sköts av klasslärare och på högstadiet i huvudsak av lektorer samt specialundervisning i huvudsak av specialklasslärare och speciallärare.

82 § (17.7.1995/959)

82 § har upphävts genom F 17.7.1995/959.

83 § (25.1.1991/176)

83 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

84 § (25.1.1991/176)

84 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

85 § (27.11.1992/1174)

Vid ett elevhem skall det finnas en elevhemföreståndartjänst.

86 § (25.1.1991/176)

86 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

87 § (25.1.1991/176)

87 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

88 § (25.1.1991/176)

88 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

89 § (25.1.1991/176)

89 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

89 a § (25.1.1991/176)

89 a § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

89 b § (25.1.1991/176)

89 b § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

90 § (25.1.1991/176)

90 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

91 § (25.1.1991/176)

91 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

92 § (25.1.1991/176)

92 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

9 kap

Behörighetsvillkor för tjänsteinnehavare och timlärare

93 § (25.1.1991/176)

93 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

94 §

Av innehavaren av en rektors- eller lärartjänst och av en timlärare, med undantag av undervisning på främmande språk, krävs att han på skolans undervisningsspråk har fullgjort de till utbildningen hörande undervisningsövningarna eller det skriftliga mognadsprov som ingår i högskoleexamen eller att han har visat att han fullständigt behärskar skolans undervisningsspråk genom betyg från en lärarutbildningsenhet eller anstalt för lärarutbildning eller genom att avlägga en språkexamen som gäller fullständigt behärskande av språket enligt vad som stadgas särskilt. Den som har fått lärarutbildning i Sverige och som har fullgjort de till utbildningen hörande undervisningsövningarna enbart på svenska anses fullständigt behärska undervisningsspråket i en svenskspråkig grundskola. (27.11.1992/1174)

Verkar innehavare av rektors- eller lärartjänst eller timlärare vid såväl finsk- som svenskspråkiga skolor, skall han uppfylla i 1 mom. stadgade krav i fråga om vartdera undervisningsspråket.

Utan hinder av vad som är stadgat i 1 och 2 mom. får i svenskspråkig grundskola som interimistisk handhavare av klasslärartjänst samt på lågstadiet som timlärare för högst två år anställas person som har avlagt klasslärarexamen i Norge eller Danmark, förutsatt att han inte meddelar undervisning i modersmålet.

Av innehavare av elevhemsföreståndartjänst krävs att han har erhållit för tjänsten erforderlig utbildning på skolans undervisningsspråk under minst ett läsår eller att han på skolans undervisningsspråk har inhämtat grundskolans, mellanskolans eller folkskolans lärokurs eller att han har avlagt sådan språkexamen som på motsvarande sätt krävs av statstjänsteman eller att han har erhållit i 1 mom. avsett betyg. Verkar innehavare av dylik tjänst såväl i finsk- som svenskspråkiga skolor, krävs av honom utöver vad som ovan angetts tillräcklig kunskap i minoritetens språk enligt den utnämnande myndighetens prövning. Majoritetens och minoritetens språk inom ämbetsdistrikt som är mindre än en kommun bestäms härvid enligt elevantalen i grundskolorna inom distrikten.

Meddelas i grundskola undervisning i samiska eller är undervisningsspråket samiska, skall tillräckligt många tjänsteinnehavare och timlärare vid skolan, utöver ovan stadgade kunskaper i finska, ha med hänsyn till handhavandet av undervisningen tillräckliga kunskaper i samiska.

Tjänsteinnehavare och timlärare som undervisar i specialklass för svårt hörselskadade elever skall såvitt möjligt ha tillräcklig färdighet i teckenspråk.

Vid undervisning på främmande språk krävs av innehavaren av en lärartjänst och av en timlärare att han behärskar undervisningsspråket. (27.11.1992/1174)

95 § (27.11.1992/1174)

Av den ordinarie innehavaren av en rektorstjänst krävs att han har avlagt examen i undervisningsförvaltning. En innehavare av en rektorstjänst som vid sin utnämning var behörig för tjänsten är fortfarande behörig för den även om han inte har avlagt en sådan examen.

Grunderna för examen i undervisningsförvaltning bestäms av utbildningsstyrelsen. Om den avgift som skall betalas för examen stadgas särskilt.

96 §

Behörig för rektorstjänst är den som har behörighet för lärartjänst i ifrågavarande skola.

Behörig för en gemensam rektorstjänst vid två eller flera skolor är den som har behörighet för lärartjänst i någon av skolorna. (27.11.1992/1174)

97 § (26.4.1996/294)

Behörig för en klasslärartjänst är den som

1) har avlagt magisterexamen enligt förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (576/95) samt har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare och minst 35 studieveckors studier inom de ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan,

2) har avlagt kandidatexamen enligt förordningen om pedagogiska examina och studier (530/78) samt i punkt 1 nämnda studier som krävs utöver examen,

3) har slutfört studier inom de ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan och som har behörighet för lektorstjänster i grundskolan,

4) har avlagt högskoleexamen samt slutfört av en lärarutbildningsenhet ordnade studier som motsvarar utbildningsprogrammet för klasslärare,

5) har avlagt examen för klasslärare i grundskolan eller examen för folkskollärare eller

6) i Danmark, Island, Norge eller Sverige har avlagt examen för klasslärare baserad på ett minst treårigt utbildningsprogram.

Behörighet enligt 1 mom. 3 punkten har dock inte den som har behörighet för lektorstjänster enligt 102 § 2 mom.

Om den examen för klasslärare som avses i 1 mom. 6 punkten grundar sig på kortare studier än tre år, är en person behörig att undervisa i årskurs 1-4 i grundskolan eller efter att ha slutfört av undervisningsministeriet bestämda tilläggsstudier, på samma sätt som den som har avlagt examen baserad på tre års studier.

97 a § (26.4.1996/294)

Behöriga för sådana klasslärartjänster med uppgift att undervisa i särskilda förskoleklasser är personer med behörighet för klasslärare i grundskolan enligt 97 § och dessutom de som har avlagt kandidatexamen eller examen för barnträdgårdslärare enligt 11 § förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området.

98 § (25.1.1991/176)

98 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

99 § (27.11.1992/1174)

Behörig för en lektorstjänst i elevhandledning är den som

1) har slutfört en utbildning enligt 15 § 1 mom. förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området eller har avlagt högre högskoleexamen och studerat till studiehandledare enligt förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området

2) inom utbildningsprogrammet för elevhandledning har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt förordningen om pedagogiska examina och studier,

3) har slutfört fristående studier för studiehandledare eller avlagt examen för studiehandledare i grundskolan eller slutfört av undervisningsministeriet godkända studier före ingången av maj 1996.

(26.4.1996/294)

Om en lektorstjänst har kombinerats med elevhandledaruppgifter, är behörighetsvillkor i fråga om elevhandledningen de studier eller examina som nämns i 1 mom.

100 § (25.1.1991/176)

100 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

101 § (25.1.1991/176)

101 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

102 §

Behörig för en lektorstjänst är den som

1) har avlagt högre högskoleexamen,

2) har slutfört minst 35 studieveckors studier i undervisningsämnet eller, enligt vad högskolan intygar, motsvarande studier i deämnen som hör till tjänsten, dock högst i två ämnen samt

3) har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare eller som har behörighet för klasslärartjänst.

(26.4.1996/294)

Behörighet för lektorstjänster i merkantila ämnen, huslig ekonomi, jord- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, teknisk slöjd och textilslöjd är dessutom den som har för tjänsten lämplig högskoleexamen eller lämplig examen på institutnivå samt har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare. (26.4.1996/294)

3 mom. har upphävts genom F 26.4.1996/294. (26.4.1996/294)

Behörig för lektorstjänst är även den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för tjänst som yngre lektor vid statens läroverk. Auskultering vid normallyceum krävs inte av sökande som vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort två terminers undervisningsövningar i något främmande språk eller i det andra inhemska språket eller som har avlagt examen för klasslärare vid grundskola eller folkskollärarexamen och dessutom vid anstalt för utbildning av grundskollärare eller folkskollärare har fullgjort en termins undervisningsövningar i något främmande språk eller i det andra inhemska språket.

Behörig för en lektorstjänst i musik är även den som vid Jyväskylä universitet har slutfört studier som motsvarar musiklärarexamen samt i samband med studierna eller fristående slutfört minst 15 studieveckors studier i musikvetenskap och pedagogiska studier för ämneslärare eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning. Slutförda pedagogiska studier inom lärarutbildning krävs dock inte av den som är behörig som klasslärare i grundskolan. (27.11.1992/1174)

102 a § (25.1.1991/176)

Behörig för en lektorstjänst är också den som undervisningsministeriet har gett ett behörighetsintyg som avses i denna paragraf på grund av lärarutbildning i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i något i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst treåriga studier är behörig i respektive land för en lärartjänst i gymnastik, musik, teckning, handarbete, teknisk slöjd, textilslöjd eller huslig ekonomi, kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva att tilläggsstudier skall fullgöras.

Till var och en som på grund av lärarutbildning som han har fått i ett i 1 mom. nämnt land och som baserar sig på minst fyraåriga studier är behörig i respektive land för andra lärartjänster än de som nämns i 2 mom., kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för motsvarande lektorstjänst, under förutsättning att hans utbildning i de ämnen som hör till tjänsten i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för enskilda ämnen som hör till tjänsten. Ministeriet kan vid behov föreskriva tilläggsstudier.

103 §

Behörig för en specialklasslärartjänst som motsvarar en klasslärartjänst är en person som

1) har slutfört speciallärarutbildning enligt 14 § 1 mom. förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området eller slutfört studier för speciallärare enligt 14 § 2 mom. ovannämnda förordning eller avlagt speciallärarexamen och som har behörighet för klasslärartjänst, eller

2) har avlagt kandidatexamen i humanistiska vetenskaper eller slutfört speciallärarstudier enligt 1 punkten baserade på någon annan högskoleexamen eller avlagt speciallärarexamen samt slutfört studier inom de ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan

(26.4.1996/294)

Behörig för en specialklasslärartjänst som motsvarar en lektorstjänst är den som har behörighet för motsvarande lärartjänst vid grundskolan och som i samband med examen eller separat har slutfört specialiseringsstudier för specialundervisning eller specialiseringskurs i specialpedagogik eller en studiehelhet om minst 15 studieveckor i specialpedagogik. (27.11.1992/1174)

Behörig för en speciallärartjänst är den som fyller i 1 mom. nämnda behörighetsvillkor för specialklasslärartjänst. Av en specialklasslärare fordras dock inte studier inom de ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan. (26.4.1996/294)

Behörig för specialklasslärartjänst i träningsundervisning som motsvarar klasslärartjänst vid grundskola är även den som har avlagt barnträdgårdslärarexamen eller kandidatexamen i humanistiska vetenskaper samt dessutom fristående studier för speciallärare med inriktning på delområdet för specialundervisning för utvecklingsstörda eller i träningsskola.

Behörig för tjänst som specialklasslärare på förskolestadiet är den som har behörighet för lämplig tjänst som specialklasslärare eller har avlagt barnträdgårdslärarexamen och slutfört fristående speciallärarstudier med inriktning på ett delområde inom specialundervisningen vilket motsvarar tjänsten eller som inom studieriktning som motsvarar tjänsten har avlagt speciallärarexamen.

103 a § (28.4.1989/387)

Behörig för specialklasslärar- eller speciallärartjänst är också den som undervisningsministeriet har gett ett sådant behörighetsintyg som avses i denna paragraf på grund av speciallärarutbildning som han har fått i Danmark, Island, Norge eller Sverige.

Åt var och en, som i ett i 1 mom. nämnt land har fått speciallärarutbildning och som dessutom är behörig för lärartjänst i grundskolan, kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för specialklasslärartjänsten i fråga, under förutsättning att utbildningens inriktning i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för tjänsten. Undervisningsministeriet kan vid behov bestämma att tilläggsstudier skall fullgöras.

Åt var och en, som i ett i 1 mom. nämnt land har fått speciallärarutbildning och som uppfyller övriga behörighetsvillkor för speciallärartjänst, kan undervisningsministeriet ge behörighetsintyg för speciallärartjänsten i fråga, under förutsättning att utbildningens inriktning i stort sett motsvarar behörighetsvillkoren för tjänsten. Undervisningsministeriet kan vid behov bestämma att tilläggsstudier skall fullgöras.

103 b § (26.4.1996/294)

Med pedagogiska studier för lärare avses i denna förordning sådana pedagogiska studier för lärare som avses i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området, sådana pedagogiska studier för ämneslärare som avses i förordningen om pedagogiska examina och studier samt andra till lärarutbildningen hörande minst 35 studieveckors pedagogiska studier, i vilka ingår undervisningsövningar.

Studier inom de ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan fordras inte av den som har slutfört minst 35 studieveckors grundläggande studier i sådana undervisningsämnen som hör till utbildningsprogrammet för klasslärare enligt förordningen om pedagogiska examina och studier.

Pedagogiska studier för lärare, studier inom de ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan, grundläggande studier i undervisningsämnen som hör till utbildningsprogrammet för klasslärare, studier i undervisningsämnen som fordras för lektorstjänster, studier till studiehandledare och till speciallärare kan vara slutförda som i examina ingående eller som fristående.

103 c § (7.2.1997/117)

Behörig för en sådan i 52 § 1 mom. grundskolelagen avsedd annan lärartjänst som inrättats för undervisning av de gravast utvecklingsstörda barnen är den som är behörig för en lämplig specialklasslärar- eller speciallärartjänst eller som avlagt lämplig yrkesinriktad examen på minst institutnivå inom social- eller hälsovårdsbranschen eller någon annan bransch.

104 §

Den som har erhållit dispens eller med stöd av förordning behörighet för lärartjänst vid läroverk, folkskola, grundskola eller träningsskola är behörig för lärar- och rektorstjänst vid grundskola för vilken krävs motsvarande behörighet.

105 § (25.1.1991/176)

Behörig för tjänst som elevhemsföreståndare är den som har behörighet för lektortjänst i huslig ekonomi vid grundskola eller som av anstalt för lärarutbildning har fått behörighetintyg för tjänst som elevhemsföreståndare.

106 § (25.1.1991/176)

Behörig som timlärare är den som har behörighet som lektor i ämnet, och som timlärare för undervisning i lågstadiet även den som har behörighet som klasslärare. Behörig som timlärare i specialundervisning i motsvarande grad är den som har behörighet som specialklasslärare eller speciallärare.

107 §

Såsom interimistisk handhavare av tjänst och timlärare kan för högst ett läsår i sänder anställas den som, även om han inte uppfyller de behörighetsvillkor som är stadgade ovan i detta kapitel, dock har tillräcklig skicklighet och förmåga att sköta tjänsten eller uppgiften.

10 kap

Utnämning av tjänsteinnehavare

108 § (25.1.1991/176)

108 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

109 § (25.1.1991/176)

109 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

110 § (1.7.1988/631)

110 § har upphävts genom F 1.7.1988/631.

111 § (1.7.1988/631)

111 § har upphävts genom F 1.7.1988/631.

112 § (1.7.1988/631)

111 § har upphävts genom F 1.7.1988/631.

113 § (1.7.1988/631)

113 § har upphävts genom F 1.7.1988/631.

114 § (1.7.1988/631)

114 § har upphävts genom F 1.7.1988/631.

11 kap

Tjänsteinnehavarnas och timlärarnas rättsliga ställning (25.1.1991/176)

115 § (25.1.1991/176)

En grundskollärare skall, utöver vad som stadgas i grundskolelagen och på andra ställen i denna förordning, under högst tre arbetsdagar åt gången även sköta en annan lärares uppgifter när denne till följd av ett oförutsett hinder inte kan meddela undervisning och någon annan vikarie inte kan fås.

116 § (25.1.1991/176)

116 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

117 § (25.1.1991/176)

117 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

118 § (25.1.1991/176)

118 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

119 § (25.1.1991/176)

119 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

120 § (18.12.1987/1093)

120 § har upphävts genom F 18.12.1987/1093.

121 § (25.1.1991/176)

121 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

122 § (25.1.1991/176)

122 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

123 § (27.11.1992/1174)

123 § har upphävts genom F 27.11.1992/1174.

123 a § (25.1.1991/176)

123 a § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

124 § (25.1.1991/176)

124 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

124 a § (24.3.1995/436)

När en tjänsteinnehavare eller en timlärare beviljas avgångsbidrag enligt 62 g § grundskolelagen skall i tillämpliga delar iakttas vad som angående statstjänstemän stadgas i avgångsbidragsförordningen (999/94) och bestäms med stöd av den.

När avgångsbidrag beviljas skall, utöver sådan tjänstgöring som avses i avgångsbidragsförordningen, beaktas anställning som rektor, lärare, elevhemsföreståndare eller timlärare vid folkskola, grundskola, skola som ersätter och motsvarar grundskolan, läroverk, aftonläroverk, gymnasium och dess kvällslinje och vuxenlinje samt kvällsgymnasium och vuxengymnasium.

124 b § (25.1.1991/176)

124 b § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

125 § (27.11.1992/1174)

Den som innehar en specialklasslärartjänst eller rektorstjänst vid en specialskola och har rätt till pension efter fyllda 55 år enligt de stadganden som gällde före den 1 juli 1989 är skyldig att avgå från sin tjänst den 31 juli det kalenderår då han fyller 60 år, om inte kommunen beviljar honom rätt att ytterligare kvarstå i tjänsten.

126 §

Pension och familjepension beviljas av statskontoret. Ansökan skall göras på blankett som fastställts av statskontoret och till densamma skall fogas av statskontoret föreskriven utredning.

126 a § (25.1.1991/176)

Ersättning för flyttningskostnader enligt 56 b § grundskolelagen söks hos länsstyrelsen.

127 § (1.7.1988/631)

127 § har upphävts genom F 1.7.1988/631.

12 kap

Fastighet och lösöre

128 § (25.1.1991/176)

128 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

129 § (25.1.1991/176)

129 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

130 § (25.1.1991/176)

130 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

131 § (25.1.1991/176)

131 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

132 § (25.1.1991/176)

132 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

133 § (25.1.1991/176)

133 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

13 kap

Sökande av ändring

134 § (25.1.1991/176)

Ärenden som gäller en elev och som nämns i 74 § 2 mom. grundskolelagen är (27.11.1992/1174)

1) intagning av en elev, (21.8.1995/1039)

2) beviljande av undantag för påbörjande av skolgången ett år tidigare eller senare än som är stadgat,

3) intagning av en elev till grundskolans elevhem och avstängning därifrån, samt

4) flyttning av elever till sådan specialundervisning som nämns i 36 a § grundskolelagen

5) annan än tillfällig befrielse av en elev från studier i ett visst ämne.

Över beslut av länsstyrelsen som gäller i 49 § avsedd elevbedömning och uppflyttning från årskurs får besvär inte anföras. (21.8.1995/1039)

135 § (27.11.1992/1174)

Ändring får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller

1) byte av det ämne som valts som tillvalsämne till ett annat ämne,

2) byte av det språk som börjats läsa i en annan skola till ett annat språk,

3) elevbedömning och uppflyttning från årskurs,

4) beviljande av tillstånd för en elevs frånvaro,

5) disciplinär tillrättavisning av en elev, med undantag av avstängning för viss tid.

136 § (25.1.1991/176)

136 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

137 § (25.1.1991/176)

137 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

138 § (25.1.1991/176)

138 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

139 § (25.1.1991/176)

139 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

140 § (25.1.1991/176)

140 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

141 § (25.1.1991/176)

141 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

142 § (25.1.1991/176)

142 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

143 § (1.7.1988/631)

143 § har upphävts genom F 1.7.1988/631.

144 § (25.1.1991/176)

144 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

14 kap

Särskilda stadganden

145 § (25.1.1991/176)

Då höstterminens skolarbete slutar hålls en julfest och då vårterminens skolarbete upphör läsårets avslutning.

146 § (27.5.1992/507)

146 § har upphävts genom F 27.5.1992/507.

147 § (27.11.1992/1174)

147 § har upphävts genom F 27.11.1992/1174.

148 §

Önskar någon som inte är elev i en grundskola i en särskild examen avlägga prov över grundskolans lärokurs eller en del av den och med stöd härav få betyg, skall han anmäla sig hos föreståndaren för en högstadieskola i det distrikt där han är bosatt. Förhöret förrättas av de lärare som föreståndaren förordnat. Om den förhördes kunskaper och färdigheter motsvarar grundskolans lärokurser, utfärdar föreståndaren åt honom ett betyg över detta eller ett avgångsbetyg. Den som förhörs skall för att få betyg över att ha inhämtat grundskolans lärokurs visa att han har förvärvat de kunskaper som på grundskolans högstadium krävs i modersmålet, ett främmande språk, det andra inhemska språket, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi. (27.11.1992/1174)

Föreståndare för skola kan av giltigt skäl tillåta att elev i grundskola i särskild examen avlägger prov i lärokurs i ämne som ingår i skolans läroplan, men som han inte har fått undervisning i. Om sådan examen gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat i 1 mom.

149 §

Om bedömning av ovan i 148 § nämnd examen gäller i tillämpliga delar vad som i denna förordning är stadgat om bedömning.

Ovan i 148 § nämnda examina är avgiftsfria.

Om folkhögskolas samt medborgar- och arbetarinstituts rätt att utfärda betyg över inhämtande av grundskolans lärokurs eller del därav stadgas särskilt.

150 §

Genomgång av grundskolans lärokurs medför samma behörighet för tjänst eller befattning eller för inträde vid läroanstalt som genomgång av folkskolans eller mellanskolans lärokurs, om inte särskilda krav för att bli antagen vid vederbörande läroanstalt har stadgats eller föreskrivits i fråga om lärokurser och vitsord i grundskolans ämnen.

151 § (27.11.1992/1174)

Såsom undervisningspraktikant vid en grundskola kan antas en person som utbildar sig till lärare vid grundskola eller gymnasium. Praktikanten skall ha en övervakande lärare.

152 § (25.1.1991/176)

152 § har upphävts genom F 25.1.1991/176.

153 § (27.11.1992/1174)

Undervisningsministeriet beviljar tillstånd för ett sådant försök som är nödvändigt för det allmänna utvecklandet av grundskolan och som förutsätter avvikelse från stadgandena i grundskolelagen och i denna förordning och de föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. Tillstånd för ett försök som förutsätter avvikelse från grunderna för läroplanen beviljas av utbildningsstyrelsen. I försöket skall ett av utbildningsstyrelsen godkänt försöksprogram följas.

15 kap

Ikraftträdelsestadganden

154 §

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1985.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

155 §

Efter det att denna förordning trätt i kraft skall till lärare vid grundskola som fullgör sin provtjänstgöring utfärdas utnämningsbrev sedan de avlagt examen i skolförvaltning, såvida ej annat följer av stadgandet i 95 §.

156 §

Har någon med stöd av förordningen om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina (299/78), förordningen om teologiska examina (527/78), förordningen om pedagogiska examina och studier (530/78), förordningen om konstindustriella högskoleexamina (948/78), förordningen om humanistiska examina (1080/78), förordningen om naturvetenskapliga examina (1081/78), förordningen om högskoleexamina på musikområdet (563/80) eller förordningen om temporärt anordnande av studier för musiklärarexamen vid Sibelius-Akademin (314/83) rätt att studera i enlighet med tidigare gällande stadganden, innehar han efter avlagd examen behörighet för ifrågavarande tjänst som ämneslärare och lektor vid grundskola såsom i förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor (620/48) är stadgat.

Den som innan i 1 mom. nämnd examensförordning trätt i kraft har avlagt högskoleexamen på ifrågavarande område eller som har avlagt teckningslärarexamen, examen för lärare i huslig ekonomi, examen för lärare i huslig ekonomi och textilhandarbete eller musiklärarexamen innehar på motsvarande sätt behörighet i enlighet med 1 mom.

Då denna förordning träder i kraft, kan vid fristående förskoleklass i grundskola där försöksverksamhet bedrivs i enlighet med 87 § grundskolförordningen av den 26 juni 1970 fortfarande finnas en klasslärartjänst. Den som har avlagt barnträdgårdslärarexamen och som då denna förordning träder i kraft är lärare vid en fristående förskoleklass innehar behörighet för klasslärartjänst med vilken har förenats särskild skyldighet att undervisa i förskoleklass.

156 a § (27.11.1992/1174)

Den vars behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola bestäms enligt 156 § 1 eller 2 mom. kan i stället för den examen i skolans undervisningsspråk som utgör behörighetsvillkor visa att han behärskar skolans undervisningsspråk på det sätt som anges i 94 § 1 mom. Inom undervisningen på främmande språk iakttas vad som stadgas i 94 § 1 och 7 mom.

Den vars behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola bestäms enligt 102 § 4 mom. eller 156 § 1 eller 2 mom. har behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola i fråga om studier i de ämnen som hör till tjänsten även då han har avlagt vitsordet cum laude approbatur i de ämnen som hör till tjänsten, dock högst i två ämnen, enligt vad förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor stadgar om de ämnen som hör till tjänsten.

Av den vars behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola bestäms enligt 156 § 1 eller 2 mom. krävs inte en eller två terminers undervisningsövningar vid ett normallyceum eller vitsordet approbatur i pedagogik eller i pedagogik och didaktik eller pedagogisk ämbetsexamen, om han har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning eller om han är behörig som klasslärare vid grundskola.

Den vars behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola bestäms enligt 156 § 1 eller 2 mom. har behörighet för en lektorstjänst vid en grundskola även om han inte har avlagt examen i skolförvaltning, om han uppfyller de övriga behörighetsvillkoren för tjänsten.

157 §

Under läsåret 1985–86 tillämpas i grundskolans åttonde och nionde årskurs och under läsåret 1986–87 i dess nionde årskurs de i grundskolförordningen av den 26 juni 1970 ingående stadgandena om undervisningsgrupper, såvida skolan inte under läsåret 1984–85 har haft tillstånd att på grund av försöksuppgift avvika från stadgandena om undervisningsgrupper. Utan hinder av vad som är stadgat i 21, 22 och 26 §§ ovannämnda förordning kan länsstyrelse, om ett ändamålsenligt ordnande av skolarbetet förutsätter detta, medge avvikelse från stadgandena om bildandet av undervisningsgrupper och fördelningen av undervisningsarbetet mellan de olika lärarna. (3.5.1985/359)

Utan hinder av vad som är stadgat i 33 och 35 §§ meddelas grundskolans elever språkundervisning i enlighet med de stadganden och bestämmelser som är gällande då denna förordning träder i kraft, till dess kommunens språkprogram har fastställts.

Med hänsyn till undervisningen i livsåskådningskunskap samt den religionsundervisning som avses i 28 § 2 och 3 mom. grundskolelagen beslutar skolnämnden om frågor som hör till läroplanen, till dess den läroplan som uppgjorts med stöd av 30 § grundskolelagen har fastställts.

158 §

Denna förordnings 46 § tillämpas från och med den 1 augusti 1987. Kommun kan under läsåren 1985–86 och 1986–87 upprätthålla de specialklasslärartjänster och speciallärartjänster som den har haft under läsåret 1984–85 och meddela specialundervisning i samma omfattning som under läsåret 1984–85. Därutöver kan kommun under läsåren 1985–86 och 1986–87 inrätta de specialklasslärarjänster som ordnandet av den specialundervisning som ges utvecklingsstörda inom grundskolan förutsätter samt med skolstyrelsens tillstånd även andra speciallärar- och specialklassläranjänster,

159 § (3.5.1985/359)

Utan hinder av vad som stadgas i 10 § 1 mom. 2 punkten och i 11 § 1 mom. kan elevmedlemmarna och deras personliga suppleanter i direktionen för läsåret 1985–86 väljas vid möte som högstadieeleverna håller innan denna förordning träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

3.5.1985/359:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1985.

30.5.1986/437:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1986.

6.3.1987/242:

Denna förordning träder i kraft den 15 mars 1987.

7.8.1987/702:

Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 1987.

18.12.1987/1093:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.

1.7.1988/631:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1988.

Trots 29 § skall de stadganden som gäller när denna förordning träder i kraft tillämpas när kommunens läroplan godkänns första gången.

28.4.1989/387:

Denna förordning träder i kraft den 5 maj 1989.

25.1.1991/176:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1991.

De föreskrifter som skolstyrelsen har meddelat med stöd av 17 och 20 §§, dådana de lyder då denna förordning träder i kraft, och som gäller tidpunkten för vinterlov och den dag då skolarbetet avslutas, är i kraft till den 31 juli 1991.

Undervisningsministeriets anvisningar om förhöjning av det antal timmar som skall uträknas per elev inom specialundervisning, och som meddelats med stöd av tidigare gällande 46 § 2 mom. gäller som föreskrifter till den 31 juli 1992 när denna förordning träder i kraft.

Det mellersta vitsordet i examen i skolförvaltning enligt 95 § krävs av en rektor som utnämns till sin tjänst efter den 1 januari 1995. Mellersta vitsord krävs doch inte av personer som före nämnda tidpunkt har varit ordinarie innehavare in i rektorstjänst. Vad som stadgas i 95 § 1 mom. som är gällande när denna förordning träder i kraft efterföljs till den 1 januari 1995.

Den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för en tjänst som ämneslärare eller studiehandledare eller som senare uppfyller de behörighetsvillkor för ämneslärare eller studiehandledare som stadgas i de genom förordningen upphävda 98, 100 och 101 §§ och de genom den ändrade 99, 102 a och 103 §§ eller som har beviljats dispens för en ämneslärar- eller studiehandledartjänst är behörig för motsvarande lektorstjänst.

Den som då denna förordning träder i kraft har behörighet för en uppgift som timlärare enligt 106 § 2 mom. i dess tidigare lydelse är även i fortsättningen behörig som timlärare.

Med stöd av 101 § grundskolelagen får en rektor eller lärare som har varit anställd vid en privat folkskola och förflyttats till en rektors- eller lärartjänst vid en specialklass i grundskolan, om han med stöd av 102 § 4 mom. i nämnda lag har rätt att räkna tjänstgöring vid en privat folkskola såsom tid som berättigar till pension och familjepension av statens medel, även räkna sig nämnda tid till godo vid beräkningen av de tider som nämns i 125 § 1 mom. i denna förordning, vilket upphävdes genom lag av den 3 februari 1989 (104/89). Ovan angivna beräkningssätt tillämpas på en tjänsteinnehavare som enligt 2 mom. av ikraftträdelsestadgandet i nämnda lag meddelar att han önskar att sådana genom lagen ändrade pensionsstadganden som gällde före den 1 juli 1989 skall tillämpas på honom.

Utan hinder av vad som stadgas i 47 § 1, 3 och 4 mom., kan vid bedömningen för vårterminen 1991 de stadganden och med stöd av dem givna anvisningar följas som gällde innan denna förordning trädde i kraft. (26.4.1991/749)

Slutförande av de pedagogiska studier och fullgörande av den undervisningsövning som utgör behörighetsvillkor krävs inte av den vars behörighet för en tjänst som lektor i grundskolan bestäms enligt 5 mom., om han slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning eller är behörig som klasslärare i grundskolan. (27.11.1992/1175)

26.4.1991/749:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1991.

14.6.1991/933:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1991.

25.10.1991/1267:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1991 och är i kraft till utgången av 1992.

25.10.1991/1269:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1992 och är i kraft till 31 juli 1993.

27.5.1992/507:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1992.

De läroböcker och därmed jämförbara läromedel som är för godkännande hos utbildningsstyrelsen då denna förordning träder i kraft behandlas enligt de stadganden som gäller vid ikraftträdandet.

27.11.1992/1174:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

Utan hinder av 1 § 3 mom. skall de bestämmelser som statsrådet med stöd av lagen om grunderna för skolsystemet utfärdat om samarbete mellan kommuner i fråga om ordnandet av undervisningen på grundskolans högstadium iakttas till dess att statsrådet på ansökan ändrar bestämmelserna. Om kommunerna är eniga om att de samarbetsbestämmelser som gäller dem skall upphävas, räcker det dock att kommunerna meddelar undervisningsministeriet detta.

Av den som fått det högsta eller mellersta vitsordet i den examen i skolförvaltning som avses i 95 §, sådan den lyder då denna förordning träder i kraft, krävs inte examen i undervisningsförvaltning. Dessutom iakttas vad som stadgas i 4 mom. i ikraftträdelsestadgandet i förordningen om ändring av grundskoleförordningen (176/91).

Ovannämnda 3 mom. samt förordningens 95 §, 96 § 2 mom., 97 § 1 mom. 3 punkten, 102 § 1-3 och 5 mom., 103 § 1-3 mom. och 156 a § tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1995. Till dess tillämpas i stället för dem de stadganden som gällde innan denna förordning trädde i kraft. Dessutom tillämpas 97 § 3 mom., som upphävts genom denna förordning, till utgången av år 1994. Den examen i undervisningsförvaltning som nämns i 95 § kan dock på det sätt som anges i stadgandet ordnas och godkännas som en prestation som ersätter examen i skolförvaltning redan från ingången av år 1993.

27.11.1992/1175:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995.

12.7.1993/688:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1993.

En läroplan som utarbetats enligt denna förordning kan tas i bruk vid ingången av läsåret 1994-95. När denna förordning träder i kraft kan en läroplan som utarbetats enligt tidigare gällande 34-36 §§ följas tills kommunen tar i bruk en läroplan som utarbetats enligt denna förordning.

29.12.1994/1457:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995.

När denna förordning träder i kraft kan en läroplan som utarbetats enligt tidigare gällande stadganden följas tills kommunen tar i bruk en läroplan som utarbetats enligt denna förordning.

Utan hinder av vad som stadgas i 47 § 7 mom. bedöms ett tillvalsämne vid utgången av läsåret 1994-95 så som stadgas i den 47 § som var gällande när denna lag träder i kraft, om eleven begär det.

24.3.1995/436:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995.

Stadgandena i den 124 a § som ändrats genom denna förordning skall dock tillämpas så länge som till innehavare av ordinarie tjänst betalas periodisk ersättning enligt lagen om ändring av grundskolelagen (427/95).

17.7.1995/959:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1995.

21.8.1995/1039:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1995.

26.4.1996/294:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1996, utom 97 a § som träder i kraft i den första augusti 1996.

Den som enligt de stadganden som gäller när denna förordning träder i kraft har fått behörighet för en tjänst som klasslärare, lektor, specialklasslärare eller speciallärare är fortfarande behörig för motsvarande tjänst, trots att han inte fyller de behörighetsvillkor som stadgas i denna förordning.

Den som innan denna förordning träder i kraft har utsetts att slutföra studier inom de ämnen och ämneshelheter som undervisas i grundskolan eller motsvarande tidigare studier i syfte att få behörighet som klasslärare, är efter slutförd utbildning behörig för en klasslärartjänst enligt de stadganden som gäller när denna förordning träder kraft, trots att han inte fyller de behörighetsvillkor som stadgas i denna förordning.

Den som innan denna förordning träder i kraft har utsetts att slutföra sådana studier för studiehandledare som avses i 99 § i 1 mom 3 punkten, är efter slutforda studier behörig för en lektorstjänst i elevhandledning enligt 99 § 1 mom. 3 punkten.

7.2.1997/117:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997.

Den som, då denna förordning träder i kraft, enligt förordningen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (804/1992) är behörig för undervisningsuppgifter som avses i nämnda förordning är fortsättningsvis behörig för en specialklasslärar- och speciallärartjänst för undervisning av de gravast utvecklingsstörda, även om de behörighetsvillkor som bestäms i grundskoleförordningen inte uppfylls. Behörig för en sådan tjänst som lärare är också den som, på basis av en examen på institutnivå inom social- och hälsovårdsbranschen eller någon annan bransch, före utgången av 1998 har fullgjort fristående speciallärarstudier med inriktning på delområdet för specialundervisning av de gravast utvecklingsstörda.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.