Beaktats t.o.m. FörfS 66/2023.

24.8.1984/626

Förordning om vissa examina inom hälsovården (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Sedan konsistoriet vid Helsingfors universitet för Helsingfors universitets vidkommande avgivit sitt utlåtande, stadgas på föredragning av ministern för handläggning av ärenden hörande till undervisningsministeriets verksamhetsområde:

Allmänna stadganden
1 §

I denna förordning avsedd grundexamen inom hälsovården är kandidatexamen i hälsovård.

I denna förordning avsedda påbyggnadsexamina inom hälsovården är licentiatexamen i hälsovård samt doktorsexamen i hälsovård.

I denna paragraf nämnda examina kan avläggas vid Uleåborgs universitets, Tammerfors universitets och Åbo universitets medicinska fakulteter, vid Jyväskylä universitets gymnastik- och idrottsvetenskapliga fakultet, vid Kuopio universitets medicinska fakultet och samhällsvetenskapliga fakultet samt vid Åbo Akademis samhälls- och vårdvetenskapliga fakultet, vilka i denna förordning benämns utbildningsenheter. (27.5.1994/380)

2 §

Den utbildning som leder till grundexamen inom hälsovården planeras och organiseras i form av utbildningsprogram.

Ett utbildningsprogram är en målinriktad tvärvetenskaplig studiehelhet, som planeras och organiseras genom samarbete mellan de enheter vid en högskola, vilka meddelar undervisning, och som inriktas på någon yrkessektor, vilken förutsätter sakkunskap inom hälsovården, och på utvecklandet av denna sektor.

Utbildningsprogrammen planeras så, att det är möjligt att inom en utbildningsenhet uppnå förutsättningar för vidareutbildning på sådana inom utbildningsenheten representerade vetenskapsområden, vilka bestäms i examensstadgan.

Stadganden rörande grundexamen inom hälsovården
3 §

1 mom. har upphävts genom F 27.5.1994/380. (27.5.1994/380)

Vid Jyväskylä universitet finns ett utbildningsprogram för hälsovård och ett utbildningsprogram för lärare i hälsovård. (26.7.1985/690)

Vid Kuopio universitet finns ett utbildningsprogram för hälsovård, ett utbildningsprogram för lärare i hälsovård och ett utbildningsprogram för näringslära.

Vid Uleåborgs universitet finns ett utbildningsprogram för hälsovård och ett utbildningsprogram för lärare i hälsovård. (13.6.1986/483)

Vid Tammerfors universitet finns ett utbildningsprogram för hälsovård och ett utbildningsprogram för lärare i hälsovård.

Vid Åbo universitet finns ett utbildningsprogram för hälsovård och ett utbildningsprogram för lärare i hälsovård. (13.6.1986/483)

Vid Åbo Akademi finns ett utbildningsprogram för hälsovård och hälsovårdens lärarutbildning. (1.7.1988/646)

4 §

Målet för den utbildning som leder till grundexamen inom hälsovården är att på utbildningsprogrammets område bibringa studeranden en allmän förmåga att handha uppgifter vilka förutsätter vetenskaplig sakkunskap inom hälsovården samt förutsättningar för vetenskaplig vidareutbildning och fortlöpande studier.

Studeranden bör genom utbildningsprogrammet uppnå:

1) grundliga kunskaper inom minst ett vetenskapsområde (primärt ansvarigt vetenskapsområde) och tillräckliga kunskaper om historia, begrepp, teorier och deras tillämpningar samt metoder inom andra med hänsyn till utbildningsprogrammets mål nödvändiga vetenskapsområden (sekundärt ansvariga vetenskapsområden);

2) en överblick av människans fysiska och psykiska konstitution, funktioner och utveckling, av den växelverkan som råder mellan människan och miljön samt av människan som medlem i en social grupp och ett socialt samfund;

3) en helhetsbild av begrepp, teorier och forskningsresultat inom de vetenskapsområden som behövs för inhämtande, tillägnande och tillämpning av kunskap inom hälsovårdens uppgiftsområde i enlighet med utbildningsprogrammet;

4) förmåga att uppmärksamma, analysera och lösa problem som hör till utbildningsprogrammets område och att i praktiken tillämpa vetenskaplig kunskap;

5) förmåga att verka för utvecklande av de egna uppgifterna och att fortgående förvärva sådan vetenskaplig kunskap som dessa uppgifter förutsätter; samt

6) tillräckliga kommunikativa färdigheter.

5 §

Utbildningsprogrammet för hälsovård leder till allmänna forsknings-, planerings-, administrations- och sakkunniguppgifter inom hälsovården och dess delområden. Dessutom kan det leda till uppgifter som ledande skötare och överskötare.

Målet för utbildningsprogrammet för lärare i hälsovård är att utbilda lärare främst för läroanstalter på hälsovårdens område. Inom utbildningsprogrammet utvecklas speciellt behärskandet av undervisningsämnena, och studeranden bibringas färdighet för självständig verksamhet som lärare och fostrare.

Målet för undervisningsprogrammet för näringslära är att utbilda sakkunniga i näringsfrågor för forsknings-, planerings-, utbildnings- och övriga uppgifter inom hälsovården.

Angående de vetenskapliga och yrkesmässiga målen för ettvart utbildningsprogram bestämmes noggrannare i examensstadgan.

6 §

För ett utbildningsprogram kan planeras och anordnas inriktningsalternativ, enligt vilka en del av ämnesstudierna och de fördjupade studierna inriktas på något delområde inom utbildningsprogrammet.

Inriktningsalternativ kan utformas under följande förutsättningar:

1) Utbildningsprogrammet innehåller tillräckligt omfattande delområden, som förutsätter vetenskapliga eller yrkesmässiga basfärdigheter och inom vilka det även i förhållande till de resurser utbildningen kräver finns ett tillräckligt stort utbildningsbehov.

2) Inriktningsalternativets studier bildar i vetenskapligt avseende en tillräckligt omfattande och meningsfull helhet.

3) Högskolan har till sitt förfogande de resurser som utbildningen kräver.

Angående utformningen av inriktningsalternativen bestämmes i examensstadgan.

7 §

Angående de primärt ansvariga vetenskapsområdena inom utbildningsprogrammen för grundexamen inom hälsovården bestämmes i examensstadgan. I examensstadgan bestämmes likaså för ettvart utbildningsprogram, på vilket vetenskapsområde eller vilka vetenskapsområden förutsättningar för vidareutbildning kan uppnås inom utbildningsprogrammet.

8 §

Studerandena antages till utbildningsprogram. Studerandena antages dock direkt till det inriktningsalternativ som ger utbildning för uppgifter som ledande skötare och överskötare. I examensstadgan bestämmes i vilket skede och på vilken grund studerandena antages till andra inriktningsalternativ.

Av studerande, som antages till utbildningsprogrammet för lärare i hälsovård eller till motsvarande svenskspråkiga inriktningsalternativ eller till inriktningsalternativ som ger utbildning för uppgifter som ledande skötare och överskötare förutsätts, utöver vad annorstädes är stadgat, att inträdessökanden har avlagt specialexamen på institutsnivå inom hälsovården eller examen på institutsnivå på grundlinjen för hälsovård.

9 §

Utbildningsprogram som leder till grundexamen inom hälsovården planeras och organiseras så, att de omfattar 160 studieveckor. Till utbildningsprogrammet i näringslära hör dessutom sex månaders praktik.

Med studievecka avses en studerandes genomsnittliga arbetsinsats under 40 timmar för uppnående av de uppställda målen.

10 §

Ett utbildningsprogram består av allmänna studier, ämnesstudier, fördjupade studier och undervisningsövningar eller annan praktik. De allmänna studierna omfattar 30-40 studieveckor.

I de allmänna studierna ingår språkstudier, vilkas omfattning bestämmes i examensstadgan.

11 §

De allmänna studierna samt de olika studiehelheterna inom ämnesstudierna och de fördjupade studierna organiseras som studieperioder. Studieperioderna är obligatoriska, alternativt valbara eller valbara. De allmänna studierna består dock i regel av obligatoriska eller fritt alternativt valbara studieperioder. I examensstadgan bestämmes om de fritt valbara studieperiodernas minimi- och maximiomfattning.

Ämnesstudierna och de fördjupade studierna består enligt utbildningsprogrammets undervisningsplan av studiehelheter, som omfattar studier på ett eller flera vetenskapsområden, varvid dessa studiehelheter med hänsyn till studier och undervisning är tillräckligt vidsträckta och vetenskapligt enhetliga.

12 §

Målet för de allmänna studierna är:

1) att göra studeranden förtrogen med högskoleväsendet och planeringen av de egna studier;

2) att göra studeranden förtrogen med den vetenskapliga forskningens grunder samt att skapa en tvärvetenskaplig teoretisk och metodologisk grund för utbildningsprogrammet;

3) att ge studeranden en överblick över samhället, speciellt över dess hälsovårdsorganisation, över hälso- och sjukvårdens historiska utveckling samt över den växelverkan, som råder mellan människan, naturen, produktionen och samhället; och

4) att göra studeranden förtrogen med grunderna för kommunikation och utveckla hans språkkunskap.

13 §

I de språkstudier som ingår i de allmänna studierna bör studeranden uppnå:

1) sådan kunskap i finska och svenska språken, som motsvarar den språkkunskap, vilken med stöd av lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänsteman fordras (149/22) kräves av sådan inom tvåspråkigt ämbetsdistrikt verksam statstjänsteman som avlagt högskoleexamen, och som är nödvändig med tanke på studierna, för att vederbörande skall kunna följa med utvecklingen på sitt eget område och för hans utveckling i yrkesmässigt avseende; samt

2) sådan förmåga att förstå läst text på ett främmande språk och att i tal använda samma språk, som bestämmes av utbildningsenheten.

Närmare bestämmelser om den språkkunskap, som enligt 1 mom. kräves av studeranden meddelas i examensstadgan.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte studerande som godkänts till utbildningsenhet och som har fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska och inte heller studerande som har fått sin skolbildning utomlands. Angående den språkkunskap som krävs av dessa studerande bestämmer utbildningsenheten särskilt. Språkstudierna skall antecknas i examensbetyget. (16.4.1993/370)

14 §

Målet för ämnesstudierna är att göra studeranden förtrogen med begreppen, den teoretiska bakgrunden och metodologin samt de viktigaste forskningsresultaten inom de vetenskapsområden som är nödvändiga med hänsyn till utbildningsprogrammets mål, speciellt inom det primärt ansvariga vetenskapsområdet, och att bibringa studeranden de övriga allmänna färdigheter, som utgör en förutsättning för kunskapens tillämpning och yrkesverksamheten.

15 §

I de fördjupade studierna koncentrerar studeranden sina studier på något med hänsyn till utbildningsprogrammets mål centralt problemkomplex av vetenskaplig betydelse.

Målet för de fördjupade studierna är, att

1) studeranden uppnår förmåga att självständigt förvärva vetenskaplig kunskap, att uppmärksamma, analysera och lösa till utbildningsprogrammets område hörande problem och även i övrigt i praktiken tillämpa vetenskaplig kunskap;

2) studeranden görs förtrogen med de vetenskapliga teorier som är centrala med hänsyn till studierna och fördjupar sina kunskaper om forskningsmetoder; samt

3) studeranden uppnår grundliga kunskaper om det problemkomplex som är föremål för studierna.

De fördjupade studierna har huvudsakligen karaktären av forskning och de omfattar utarbetandet av en avhandling.

16 §

Angående den praktik som hör till hälsovårdens lärarutbildning stadgas i 20, 21 och 22 §§.

Angående de särskilda mål som gäller för annan praktik än undervisningsövningar, som hör till lärarutbildningen inom hälsovården, och om anordnandet och handledningen av denna praktik bestämmes i examensstadgan.

17 §

Utbildningsprogrammets undervisningsplan godkännes läsårsvis. Där anges för envar studiehelhet dess namn och mål, samt de därtill hörande studieperioderna ävensom för envar studieperiod dess namn och mål, det sakkomplex som behandlas, omfattningen i studieveckor, undervisnings- och arbetsformerna, undervisningens och praktikens omfattning, de prestationer som fordras, studieperiodernas tidsläggning inom undervisningsplanen samt den enhet eller de enheter som svarar för anordnandet av studieperioderna.

Utbildningsprogrammets undervisningsplan godkännes av utbildningsenheten. Pedagogiska fakulteten eller sektionen godkänner undervisningsplanen för de studieperioder, för vilkas produktion den ansvarar.

18 §

För avläggande av grundexamen inom hälsovården skall studerande på sätt varom bestämmes i examensstadgan:

1) deltaga i den undervisning och praktik som hör till undervisningsprogrammet;

2) visa sig ha förvärvat sådana kunskaper och färdigheter samt sådan förmåga som avses i 4 § samt 12-15 §§ samt

3) avlägga ett skriftligt mogenhetsprov, som utvisar kunskap i finska eller svenska samt behärskande av de fördjupade studiernas ämneskrets.

Studerande inom utbildningsprogrammet för lärare i hälsovård och motsvarande svenskspråkiga inriktningsalternativ samt inom inriktningsalternativ som ger utbildning för uppgifter som ledande skötare och överskötare, vilka har avlagt i 8 § 2 mom. avsedda examina, får av dessa studier räkna sig till godo minst 30 studieveckor enligt utbildningsenhetens bestämmelser.

Utbildningsenhet kan bevilja studerande tillstånd att ersätta till utbildningsprogrammet hörande studier med sådana till sitt innehåll motsvarande studier, som inte ingår i utbildningsprogrammets undervisningsplan. Studeranden bör likväl uppnå i 1 mom. 2 punkten nämnda kunskaper och färdigheter samt där nämnd förmåga.

Särskilda stadganden rörande hälsovårdens lärarutbildning
19 §

Utbildningen omfattar minst 60 studieveckors studier i vårdvetenskap.

Angående omfattningen av specialområdets studier bestämmes i examensstadgan.

20 §

De pedagogiska studierna för lärare i hälsovård består av ämnesstudier i pedagogik samt av vårddidaktik och undervisningsövningar.

Omfattningen av de pedagogiska studierna för lärare i hälsovård är omkring 40 studieveckor, varav ämnesstudierna i pedagogik utgör minst 20 studieveckor och undervisningsövningarna och de därtill anslutna studierna i vårddidaktik minst 15 studieveckor.

21 §

Undervisningsövningarna utförs främst i läroämnen som motsvarar studerandens specialområde.

I examensstadgan bestämmes i vilka av specialområdets läroämnen undervisningsövningarna kan utföras och i vilket skede av studierna undervisningsövningarna kan påbörjas.

22 §

Undervisningsövningarna utföres i läroanstalter på hälsovårdens område, vilka är underställda yrkesutbildningsstyrelsen. Dessa läroanstalter benämnes övningsskolor på hälsovårdens område.

Angående de undervisningsövningar som ingår i hälsovårdens lärarutbildning samt angående samarbetet mellan högskolorna och övningsskolorna på hälsovårdens område stadgas särskilt.

Licentiat- och doktorsexamina i hälsovård
23 §

Rätt att avlägga licentiat- och doktorsexamina i hälsovård äger studerande som avlagt kandidatexamen i hälsovård eller som har avlagt en inhemsk eller utländsk examen på motsvarande nivå och som av utbildningsenheten konstateras i övrigt inneha tillräckliga kunskaper och färdigheter.

I studierna för licentiatexamen bör studeranden uppnå:

1) god förtrogenhet med det egna forskningsområdet och dess betydelse samt förmåga att på detta område självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder;

2) förtrogenhet med den historiska utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom de vetenskapsområden som ansluter sig till det egna forskningsområdet; samt

3) tillräcklig förtrogenhet med vetenskapsteori.

I studierna för doktorsexamen i hälsovård bör studeranden uppnå grundlig förtrogenhet med de i 2 mom. nämnda omständigheterna och förmåga att självständigt skapa ny vetenskaplig kunskap.

24 §

För avläggande av licentiatexamen i hälsovård skall studeranden:

1) på sätt som bestämmes i examensstadgan deltaga i den undervisning som anordnas för examen;

2) utarbeta en licentiatavhandling; samt

3) fullgöra andra i examensstadgan bestämda studieprestationer, vilka tillsammans med licentiatavhandlingen utvisar, att han innehar i 23 § 2 mom. avsedda kunskaper och färdigheter.

25 §

För avläggande av doktorsexamen i hälsovård skall studeranden:

1) på sätt som bestämmes i examensstadgan deltaga i den undervisning som anordnas för examen;

2) utarbeta en doktorsavhandling och offentligt försvara den; samt

3) fullgöra andra i examensstadgan bestämda studieprestationer, vilka tillsammans med doktorsavhandlingen utvisar, att han innehar i 23 § 3 mom. avsedda kunskaper och färdigheter.

26 §

Såsom licentiatavhandling och doktorsavhandling kan, på sätt som bestämmes i examensstadgan, godkännas även flera vetenskapliga publikationer som behandlar samma problemkomplex och ett sammandrag av dessa, i vilket forskningens mål, metoder och resultat framställes.

Till publikationerna kan även höra sampublikationer, såframt författarens självständiga andel i dem kan påvisas.

Särskilda stadganden
27 §

I examensstadgan bestämmes om de bedömningsgrunder, enligt vilka det kontrolleras, att studeranden har uppnått de mål som ställts för studieperioderna, studiehelheterna och examen.

28 §

Utbildningsenheten utfärdar för studerande examensbetyg över avlagd examen.

I betyg som utfärdas över grundexamen inom hälsovården nämnes studerandens utbildningsprogram, inriktningsalternativet, det primärt ansvariga vetenskapsområdet och bedömningen av studieprestationerna samt övriga omständigheter, vilka anses erforderliga. Dessutom nämnes i examensbetyg för lärare i hälsovård specialområdet.

Studerande äger rätt att under studiernas gång erhålla intyg över de studieperioder och studiehelheter han fullgjort samt att erhålla anteckning om studieprestationer som överskridit utbildningsprogrammets minimiomfattning.

29 §

Den som avlagt kandidatexamen i hälsovård äger rätt att för erhållande av kompletterande utbildning deltaga i utbildning för hälsovård och erhålla intyg däröver, på sätt utbildningsenheten bestämmer.

30 §

Planeringen, organiserandet och utvecklandet av examina, utbildningsprogram, studiehelheter och studieperioder sker i samarbete mellan vederbörande undervisningsenheter samt representanter för primärt och sekundärt ansvariga vetenskapsområden vid högskolan.

31 §

Närmare bestämmelser om tillämpningen av denna förordning utfärdas i den examensstadga som högskolan godkänner.

Ikraftträdande
32 §

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1984. Förordningen träder likväl i kraft beträffande utbildningsprogrammet för lärare i hälsovård den 1 augusti 1985 vid Kuopio universitet och Tammerfors universitet samt den 1 augusti 1986 vid Helsingfors universitet, Uleåborgs universitet och Åbo universitet.

33 §

Av verkställigheten av denna förordning förutsatta åtgärder kan vidtagas innan förordningen träder i kraft.

34 §

Studerande, som före denna förordnings ikraftträdande inlett studier som leder till kandidatexamen i hälsovård, får till utgången av år 1990, såframt utbildningsenheten inte på begäran förlänger denna tid, studera i den ordning som tidigare var stadgad i förordningen om samhällsvetenskapliga examina (1082/78) i och förordningen om anordnande av samhällsvetenskapliga grundexamina (601/79).

Studerande, som före denna förordnings ikraftträdande inlett studier som leder till kandidatexamen i gymnastik- och idrottsvetenskaper inom inriktningsalternativ för fysioterapi eller folkhälsoarbete får till utgången av år 1990, såframt utbildningsenheten inte på begäran förlänger denna tid, studera i den ordning som är stadgad i förordningen om gymnastik- och idrottsvetenskapliga examina (299/78).

Den som inlett sina studier före denna förordnings ikraftträdande äger rätt att, på sätt som bestämmes i examensstadgan, övergå till att studera i enlighet med denna förordning.

Ikraftträdelsestadganden:

26.7.1985/690:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1985.

13.6.1986/483:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1987.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtagas innan förordningen träder i kraft.

1.7.1988/646:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1988.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

16.4.1993/370:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1993.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

27.5.1994/380:

Denna förordning träder i kraft den 30 maj 1994.

Sedan denna förordning har trätt i kraft tar Helsingfors universitets medicinska fakultet inte in nya studerande till den utbildning som avses i förordningen om vissa examina inom hälsovården.

En studerande som innan denna förordning träder i kraft har påbörjat studier som leder till en examen inom hälsovården vid Helsingfors universitets medicinska fakultet kan avlägga examen vid samma fakultet till utgången av år 1998.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.