Beaktats t.o.m. FörfS 600/2020.

29.6.1984/514

Lag om fredsbevarande verksamhet (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L om militär krishantering 31.3.2006/211.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Organiseringen av den fredsbevarande verksamheten

1 § (18.8.2000/750)
Tillämpningsområde

Finland kan delta i militär krishantering och fredsfrämjande (fredsbevarande verksamhet) som baserar sig på beslut av Förenta Nationerna (FN) eller Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och som syftar till att upprätthålla internationell fred och säkerhet eller att skydda humanitär biståndsverksamhet samt civilbefolkningen.

Denna lag gäller i tillämpliga delar också när den finländska fredsbevarande organisationen på begäran av FN:s fackorgan eller underorgan deltar i humanitär biståndsverksamhet eller i skyddandet av den.

Denna lag tillämpas inte på deltagande i sådana militära tvångsåtgärder som vidtas med stöd av artikel 42 eller 51 i FN:s stadga.

2 § (18.12.1995/1465)
Beslut om deltagande

Om Finlands deltagande i eller utträde ur fredsbevarande verksamhet beslutar i varje enskilt fall republikens president på framställning av statsrådet. Innan en framställning om uppsättande av en fredsbevarande styrka görs skall statsrådet höra riksdagens utrikesutskott. Statsrådet skall dessutom höra riksdagens utrikesutskott i den händelse att väsentliga förändringar beträffande de uppgifter som ålagts en finländsk fredsbevarande styrka planeras.

Om den fredsbevarande styrkans befogenheter att bruka maktmedel skulle komma att bli mera omfattande än vad fredsbevarande i traditionell bemärkelse förutsätter, skall statsrådet innan framställning görs höra riksdagen genom att förelägga den en redogörelse i saken, där omfattningen av de befogenheter att bruka maktmedel som gäller en operation specificeras. Samma förfarande skall tillämpas om den fredsbevarande styrkans befogenheter att bruka maktmedel planeras bli utvidgade så som avses ovan under den fredsbevarande operationens förlopp. (18.8.2000/750)

Försvarsministeriet kan besluta om mindre utvidgningar eller inskränkningar av verksamheten.

3 §
Organisation, subordinationsförhållanden, inre ordning och behörighet (18.8.2000/750)

Den finländska fredsbevarande organisationen kan omfatta fredsbevarande styrkor, avdelta enheter, militärobservatörer och enskilda personer. I operativt avseende är organisationen underställd den som föranstaltar operationen och i övrigt försvarsministeriet. Vid verkställigheten av den fredsbevarande verksamheten i praktiken hör organisationen till försvarsmakten och är underställd huvudstaben enligt vad som bestäms i denna lag eller, om inte något annat följer av behörigheten för försvarsmaktens överbefälhavare, vad ministeriet närmare föreskriver. (18.8.2000/750)

Försvarsministeriet fastställer organisationens storlek och trupptyp samt dess olika delars administrativa ställning och behörighet. (18.8.2000/750)

Organisationens interna ordning är militärisk. (18.8.2000/750)

4 mom. har upphävts genom L 18.8.2000/750. (18.8.2000/750)

4 § (18.12.1995/1465)
Utgifterna för deltagande och storleken av organisationens personal

Finland deltar i fredsbevarande verksamhet enligt de anslag som för ändamålet beviljats i statsbudgeten under utrikesministeriets och försvarsministeriets huvudtitlar. I fråga om faktureringen av kostnader som Finland har på grund av den fredsbevarande verksamheten följs av FN eller OSSE allmänt eller särskilt för sig överenskomna ersättningsgrunder.

Den fredsbevarande personalen får, frånsett utbytespersonalen och personal som genomgår utbildning, omfatta högst 2 000 personer.

5 § (18.12.1995/1465)
Utbildning och organisering

Sådan utbildning för fredsbevarande verksamhet som krävs för att skapa de färdigheter som deltagandet i fredsbevarande verksamhet enligt denna lag förutsätter får, utöver den utbildning som i Finland eller något annat land ordnas på nationell basis, också ges av FN, OSSE eller andra internationella organisationer eller arrangemang där Finland medverkar.

Försvarsmakten har hand om utbildningen för fredsbevarande verksamhet samt beredskaps-, organisations- och verkställighetsuppgifterna för den fredsbevarande verksamheten enligt vad försvarsministeriet bestämmer om dem inom gränserna för de anslag som beviljats i statsbudgeten. (18.8.2000/750)

Utbildning för fredsbevarande verksamhet kan ges också utländska militära enheter eller enskilda personer i Finland, och finländska militära enheter eller enskilda personer kan delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet också utomlands.

6 §
Förbindelse att inställa sig till utbildning eller tjänstgöring

Till ovan i 5 § nämnd utbildning antas personer som frivilligt förbinder sig att stå i beredskap och att vid kallelse till tjänstgöring, inom sju dagar efter det de fått del av kallelsen, delta i nämnda utbildning eller inställa sig till tjänstgöring i den fredsbevarande organisationen.

Förbindelsen gäller ett år och denna tid kan förlängas med högst ett år i sänder. Utbildningstiden är, inrycknings- och hemförlovningsdagen på utbildningsplatsen inberäknade, högst fyrtiofem dagar under ett kalenderår.

Om den som ingått förbindelse underlåter att infinna sig till utbildning eller tjänstgöring utan giltigt skäl efter att ha erhållit kallelse eller om hans eller hennes utbildning eller tjänstgöring avslutas till följd av att han eller hon inte fullgjort sina skyldigheter eller handlat i strid med dem, kan huvudstaben ålägga honom eller henne att ersätta staten för kostnaderna för ordnandet av utbildningen eller tjänstgöringen. (18.8.2000/750)

Utom de i 1 mom. avsedda personerna kan försvarsmaktens avlönade personal förordnas att som tjänsteuppgift delta i uppgifter som gäller utbildning. Även de som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen kan för kort tid förordnas att med tjänstgöringsskyldighet delta i uppgifterna i fråga. (18.12.1995/1465)

2 kap.

Den fredsbevarande personalen

7 §
Den fredsbevarande personalen

Med fredsbevarande personal avses de personer som ingår i den fredsbevarande organisationen samt utbytespersonalen.

Personalen står i tjänstgöringsförhållande till staten, vilken såsom arbetsgivare företräds av försvarsministeriet och försvarsmakten enligt vad ministeriet bestämmer. (18.8.2000/750)

8 § (18.12.1995/1465)
Rättigheter och skyldigheter

Angående den fredsbevarande personalens rättigheter och skyldigheter gäller vad som stadgas därom i denna lag eller vad försvarsministeriet med stöd av denna lag bestämmer. Om tjänstgöringsskyldigheterna gäller dessutom vad den som föranstaltar den fredsbevarande operationen bestämmer i det syfte som anges i 3 § 1 mom.

9 § (18.12.1995/1465)
Behörighetsvillkor

Försvarsministeriet fastställer behörighetsvillkoren för den fredsbevarande personalen.

10 § (18.12.1995/1465)
Tjänstgöringsförhållandets början och längd

Kommendören för den fredsbevarande styrkan och den som tjänstgör i den fredsbevarande organisationen med generals militära grad eller tjänstgöringsgrad förordnas till uppgiften av republikens president i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande. Tjänstgöringsförhållandet börjar på utsatt dag och varar tills vidare. Den övriga personalen förordnas för högst ett år i sänder av försvarsministeriet eller, till den del det gäller uppgifter som fastställs av ministeriet, av en myndighet som förordnar till en uppgift inom försvarsmakten. Tjänstgöringsförhållandet börjar när den förordnade anmäler sig för tjänstgöring så som huvudstaben bestämt. (18.8.2000/750)

Om huvudstaben inte bestämmer något annat kan kommendören för den fredsbevarande styrkan genom beslut som han fattar innan tjänstgöringsförhållandet löper ut förlänga tjänstgöringsförhållandet för den som tjänstgör i styrkan med sammanlagt högst sex månader. (18.8.2000/750)

Kallelse till tjänstgöring och förlängning av tiden för tjänstgöringsförhållandet förutsätter att personen i fråga gett sitt samtycke genom en förbindelse enligt 6 § eller på något annat sätt.

11 § (18.12.1995/1465)
Tjänstgöringsförhållandets upphörande i normala fall

Republikens president bestämmer i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande när tjänstgöringsförhållandet för kommendören för den fredsbevarande styrkan och för den som tjänstgör i den fredsbevarande organisationen med generals militära grad skall upphöra. Tjänstgöringsförhållandet för kommendören för den fredsbevarande styrkan upphör även när den fredsbevarande styrkan upplöses. (18.8.2000/750)

Tjänstgöringsförhållandet för någon annan som hör till den fredsbevarande personalen än kommendören för en fredsbevarande styrka upphör när de tider som avses i 10 § 1 och 2 mom. löper ut eller när hans deltagande i den fredsbevarande verksamheten upphör.

12 § (18.8.2000/750)
Tjänstgöringsförhållandets upphörande av särskild orsak

Huvudstaben kan bestämma att ett tjänstgöringsförhållande som avses i 11 § 2 mom. skall upphöra när deltagandet i den fredsbevarande verksamheten inskränks.

En i 10 § 1 mom. avsedd myndighet som förordnar till en uppgift kan dessutom bestämma att ett tjänstgöringsförhållande som avses i 11 § 2 mom. skall upphöra, om den som hör till personalen av särskild orsak ansöker därom, eller om han eller hon inte fullgör sina skyldigheter eller handlar i strid med dem, om han eller hon annars befinns vara olämplig för tjänstgöring eller om hans eller hennes tjänstgöringsförmåga på grund av sjukdom eller kroppsskada eller av någon annan orsak blivit väsentligt nedsatt. Kommendören för den fredsbevarande styrkan har under samma förutsättningar rätt att bestämma att tjänstgöringsförhållandet för en person som tjänstgör i styrkan skall upphöra.

13 § (18.8.2000/750)
Inverkan av hemförlovning på tjänstgöringsförhållandets upphörande

Tjänstgöringsförhållandet fortsätter dock i de fall som avses i 11 och 12 § tills den till personalen hörande har hemförlovats i Finland på det sätt som huvudstaben bestämmer. Huvudstaben kan på ansökan av personen i fråga eller av någon annan särskild orsak bestämma att tjänstgöringsförhållandet skall upphöra redan före hemförlovningen i Finland samt berättiga kommendören för den fredsbevarande styrkan att förordna om detta beträffande någon som tjänstgör i styrkan.

14 §
Straffrättsligt ansvar

De som hör till den fredsbevarande personalen och de som deltar i den i 5 § nämnda utbildningen lyder under de stadganden i 45 kap. strafflagen som gäller krigsmän. På brott som avses i militära rättegångslagen (326/83) och som sådana personer har begått på tjänstgöringsområdet tillämpas dock inte de stadganden som gäller brott begångna under krigstid. De kan påföras alla i militära disciplinlagen (331/83) nämnda disciplinära påföljder. (14.12.1990/1148)

Den tid inom vilken yrkande om häktning av en anhållen skall tas upp enligt 1 kap. 14 § 1 mom. tvångsmedelslagen (450/87) skall förlängas med den tid som har använts för transporten av den anhållne från det område där den fredsbevarande organisationen är verksam till Finland eller för domstolsmedlemmarnas resa från Finland till området. Försvarsministeriet får, då de lokala förhållandena kräver det, meddela föreskrifter som avviker från militära disciplinlagen och militära disciplinförordningen och som gäller befogenheten i disciplinära förfaranden, behandlingen av och tillsynen över disciplinära ärenden och verkställigheten av påföljder. Den som tjänstgör utomlands inom den fredsbevarande personalen behöver inte beredas möjlighet att i Finland delta i domstolsbehandlingen av disciplinbesvär, om såsom disciplinär påföljd påförs varning eller disciplinbot och domstolen inte bestämmer något annat. (27.4.1990/376)

Beträffande åtal mot militärpräst vid allmän domstol gäller dessutom vad som är stadgat i kyrkolagen (635/64).

15 § (18.12.1995/1465)
Behörig domstol

Domstol enligt 5 § 1 mom. militära rättegångslagen för den personal som nämns i 14 § är Helsingfors tingsrätt. Domstolen kan vid behov sammanträda på det område där den fredsbevarande organisationen är verksam.

16 §
Skadestånd

Den som tillhör personal i fredsbevarande verksamhet har rätt att få ersättning av statens medel för sådan skada på egendom som har uppstått under tjänstgöringsuppdrag utanför Finlands gränser eller förhållanden i anslutning därtill, förutsatt att innehavet av den skadade egendomen inom den fredsbevarande organisationens verksamhetsområde har varit nödvändigt med tanke på den fredsbevarande uppgiften. (18.8.2000/750)

Om den skadelidande för sin del har medverkat till skadan eller om någon omständighet som inte hänför sig till den händelse som föranlett skadan även bidragit till uppkomsten av skadan kan skadeersättningen nedsättas eller helt förvägras. Från ersättningen kan dessutom avdras det belopp som den skadelidande är berättigad att få på grund av skadan med stöd av någon annan lag eller frivillig försäkring. (18.8.2000/750)

I ersättning för skada kan betalas kostnaderna för reparation av egendomen och övriga av skadan föranledda utgifter samt värdeminskning eller värdet av den förstörda eller förkomna egendomen. Ersättningen enligt denna paragraf till den skadelidande för samma skadefall får vara högst 30 000 mark, avdragen enligt 2 mom. medräknade. Ersättningen kan dock betalas till ett högre belopp, om den skadade egendomen när skadan inträffade har använts för ett ändamål som avsevärt främjat den fredsbevarande organisationens verksamhet eller för att rädda människoliv. (18.8.2000/750)

Ersättningen beviljas och betalas av huvudstaben. Ersättning skall sökas skriftligen hos huvudstaben inom ett år från den dag skadan inträffade. Till ersättningsansökan skall fogas de handlingar som uppkommit vid den undersökning av skadefallet som verkställts av den fredsbevarande styrkan eller militärpolismyndigheten eller en polismyndighet i staten i fråga. (18.8.2000/750)

Den skadelidandes rätt till skadestånd av den som är ansvarig för skadan övergår till staten den dag huvudstaben har beslutat betala ersättning och endast till den del ersättningen enligt beslut betalas. (18.8.2000/750)

I andra än i 1 mom. nämnda fall skall i fråga om ersättning för skada tillämpas stadgandena i skadeståndslagen (412/74). Den som hör till den fredsbevarande personalen betraktas vid lagens tillämpning såsom krigsman som avses i lagens 4 kap.

17 § (18.12.1995/1465)
Anställningsvillkoren

Beträffande den fredsbevarande personalens avlöning, dagtraktamenten, hälso- och sjukvård, övriga naturaförmåner, ersättningar för kostnader och andra anställningsvillkor samt förmåner som tillkommer den som deltar i utbildning som avses i 5 §, för utbildningstiden, och den som enligt 6 § 1 mom. har förbundit sig att delta i utbildning, för den tid förbindelsen avser, gäller utöver denna lag vad som bestäms genom beslut av försvarsministeriet.

18 § (21.12.1990/1212)
Sjukdoms- och olycksfallsersättningar

Om ersättning för olycksfall i militärtjänst eller militärtjänstsjukdom till någon som hör till den fredsbevarande personalen eller som får utbildning som avses i 5 § stadgas i lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90).

18 a § (14.12.1990/1148)
Grupplivförsäkring

Har någon som stod i ett tjänstgöringsförhållande som avses i denna lag avlidit, betalas ett ekonomiskt stöd som motsvarar grupplivförsäkring så som i statens tjänstekollektivavtal har överenskommits om den förmån som motsvarar grupplivförsäkring och som betalas då en statstjänsteman har avlidit.

Om någon som stod i ett tjänstgöringsförhållande som avses i denna lag har dött och hans rättsinnehavare har rätt till ersättning som FN eller OSSE med anledning av samma tjänstgöringsförhållande betalar till följd av dödsfallet, utges stöd enligt 1 mom. endast till den del det är större än ersättningen i fråga. (18.12.1995/1465)

Stödet beviljas och betalas av statskontoret på ansökan med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas och bestäms om beviljande och betalning av det ekonomiska stöd som skall betalas efter en statsanställd.

19 §
Pensionsrätt

Beträffande den pensionsrätt som tjänstgöringsförhållande enligt denna lag medför är stadgat i lagen om statens pensioner (280/66) och lagen om statens familjepensioner (774/68). Den tid som vederbörande varit anställd i tjänstgöringsförhållande som avses i denna lag räknas honom till godo för militärpension enligt lagen om statens pensioner.

20 §
Tillgodoräknande av tjänstgöringstid

Den som stått i sådant tjänstgöringsförhållande som avses i denna lag får för ålderstillägg, befordran, semester och annan dylik förmån såsom tjänst hos staten räkna sig till godo den tid han stått i nämnda tjänstgöringsförhållande.

20 a § (18.12.1995/1465)
Semesterersättning

Till andra personer än den som avses i 21 § 1 mom. betalas när ett tjänstgöringsförhållande som avses i denna lag avslutas semesterersättning enligt semesterlagen (272/73).

21 §
Tjänstledighet

Om en person som är i statens tjänst antas till tjänstgöring i en fredsbevarande organisation som avses i 3 § eller till utbildning som avses i 5 § skall han beviljas oavlönad tjänstledighet eller befrielse från arbetet för tjänstgörings- eller utbildningstiden. (18.12.1995/1465)

Den som är anställd i tjänste- eller arbetsförhållande vid försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet får för den tid som den i 5 § nämnda utbildningen pågår fast lön eller lön för ordinarie arbetstid. (14.12.1990/1148)

21 a § (10.7.1998/508)
Fortbestånd av arbets- eller tjänsteförhållande

Ett arbets- eller tjänsteförhållande som innehas av en person vid tidpunkten för antagning till tjänstgöring eller utbildning enligt denna lag får inte avbrytas av arbetsgivaren på grund av tjänstgöringen eller utbildningen eller uppsägas av denne under den tid tjänstgöringen eller utbildningen pågår. Efter att tjänstgöringen eller utbildningen har avslutats eller avbrutits skall personen i fråga återtas i tidigare arbete eller därmed jämställbart arbete med iakttagande i tillämpliga delar av lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande (570/1961).

22 §
Beskattning

Om beskattningen av inkomst av tjänstgöring som grundar sig på denna lag gäller inkomstskattelagen (1535/92) och lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (627/78) samt vad som är bestämt i överenskommelser med främmande stater. (18.12.1995/1465)

Dagtraktamenten och naturaförmåner, som enligt beslut med stöd av 17 § utges till den fredsbevarande personalen och till den som får utbildning enligt i 5 §, utgör inte i lagen om skatt på inkomst och förmögenhet nämnd skattepliktig inkomst.

3 kap.

Särskilda stadganden

23 §
Förvaltningsförfarande

På handläggningen av förvaltningsärenden enligt denna lag tillämpas lagen om förvaltningsförfarande (598/82).

24 §
Återindrivning

Beloppet av utan fog utbetald förmån, som grundar sig på beslut som fattats enligt 16 § 1 mom. eller i den ordning som stadgas i 17 §, kan även återindrivas så att beloppet senare i samband med utbetalningen avdras från motsvarande förmån eller annan lön av staten som tillkommer vederbörande.

Av avlöning och dagtraktamente får inte med stöd av 1 mom. indrivas mera än vad som enligt lag kan utmätas från lön.

Då återindrivning inleds skall grunden och det belopp som återindrivs meddelas vederbörande.

Återindrivning skall inledas på det sätt som är stadgat i denna paragraf eller anhängiggöras i annan ordning inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket utbetalningen skett. Iakttas inte den utsatta tiden, är rätten till återindrivning förverkad.

25 §
Rättelseyrkande

Den som anser att han inte erhållit honom tillkommande förmån som grundar sig på beslut fattat i den ordning som är stadgad i 17 § eller att hos honom utan fog i den ordning som är stadgad i 24 § 1 mom. återindrivits dylik förmån eller förmån som grundar sig på beslut enligt 16 § 1 mom., får skriftligen yrka rättelse hos den myndighet på vilken det ankommer att utge förmånen eller som bestämt att den skall återindrivas.

Har rättelseyrkande inte framställts inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket förmånen borde ha utgivits eller under vilket den har återindrivits, är rätten till förmånen förverkad.

26 § (10.7.1998/508)
Sökande av ändring

Den som är missnöjd med ett beslut som avses i 6 § 3 mom., 10 § 1 eller 2 mom., 12 eller 13 § eller 16 § 4 mom. eller med ett sådant beslut som meddelats med anledning av rättelseyrkande som avses i 25 § 1 mom. får söka ändring i beslutet enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996). Besvär över ett beslut som har fattats i en fredsbevarande organisation som underlyder försvarsministeriet eller huvudstaben skall dock anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. (18.8.2000/750)

I övriga beslut som fattas med stöd av denna lag får ändring inte sökas genom besvär.

27 § (18.8.2000/750)
Verkställighetsbestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag kan utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.

28 § (18.12.1995/1465)
Behörighet i ärenden som hör till området för denna lag

Om inte något annat följer av denna lag har försvarsministeriet rätt att avgöra ärenden som hör till området för denna lag.

29 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Genom den upphävs lagen den 7 december 1956 om den finska övervakningsstyrkan i Främre orienten (584/56) och lagen den 26 maj 1964 om en finsk övervakningsstyrka (276/64) jämte senare ändringar.

Denna lag tillämpas även på den finska fredsbevarande organisation som står till Förenta Nationernas förfogande då lagen träder i kraft.

Till dess statsrådets och försvarsministeriets i denna lag nämnda beslut har utfärdats och trätt i kraft iakttas de beslut som utfärdats enligt upphävd lag eller förordning som givits med stöd av sådan lag, såvida de inte står i strid med denna lag.

Ikraftträdelsestadganden:

27.4.1990/376:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1990.

Regeringens proposition 100/89, Andra lagutsk. bet. 1/90, Stora utsk. bet. 19/90

14.12.1990/1148:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1991.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Regeringens proposition 143/90, Försvarsutsk. bet. 5/90, Stora utsk. bet. 149/90

21.12.1990/1212:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Regeringens proposition 98/90, Socialutsk. bet. 32/90, Stora utsk. bet. 146/90

18.6.1993/520:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

RP 370/92, UtUB 5/93

18.12.1995/1465:

Denna lag träder i kraft den 19 december 1995.

RP 185/95, UtUB 21/95, RSv 174/95

10.7.1998/508:

Denna lag träder i kraft den 15 juli 1998.

RP 185/1997, FöUB 2/1998, RSv 71/1998

18.8.2000/750:

Denna lag träder i kraft den 31 december 2000.

RP 20/2000, UtUB 4/2000, RSv 86/2000

:
:
:
:

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.