Beaktats t.o.m. FörfS 600/2020.

30.9.1977/702

Förordning om högsta förvaltningsdomstolen (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna förordning har upphört att gälla fr.o.m. 1.1.2007. Se L om högsta förvaltningsdomstolen 22.12.2006/1265.

På föredragning av justitieministern stadgas med stöd av 17 § lagen den 22 juli 1918 angående Högsta förvaltningsdomstolen:

Högsta förvaltningsdomstolens sammansättning
1 §

I högsta förvaltningsdomstolens plenum deltager presidenten och ledamöterna. Presidenten är ordförande i plenum.

2 §

Vid högsta förvaltningsdomstolen finns minst tre avdelningar. Presidenten är ordförande i första avdelningen. Presidenten förordnar de övriga avdelningarnas ordförande för en tid av högst tre år i sänder.

Presidenten förordnar avdelningarnas viceordförande och övriga ledamöter samt bestämmer sammansättningen vid avdelningarnas sammanträden.

Då avdelnings ordförande icke deltager i avdelningens sammanträde, ledes ordet av avdelningens viceordförande. Deltager ej heller denne i sammanträdet, ledes ordet av den i tjänsten äldsta, vid sammanträdet närvarande ledamoten.

3 §

I kanslisammanträde deltager presidenten, avdelningarnas ordförande och fyra andra av högsta förvaltningsdomstolen för högst tre år i sänder förordnade ledamöter. Presidenten är ordförande vid kanslisammanträde.

Angående kanslisammanträdes beslutförhet gäller vad om högsta förvaltningsdomstolens domföra antal medlemmar är stadgat.

4 §

Vid förfall för presidenten är ställföreträdare för honom en av högsta förvaltningsdomstolen för detta uppdrag för en tid av högst tre år i sänder förordnad ledamot. Vid förfall jämväl för denne handhas presidentens åligganden av den i tjänsten äldsta ledamoten. Ordföranden vid första avdelningens sammanträde bestämmes likväl i enlighet med 2 § 3 mom.

Avgörande av ärenden
5 §

Lagskipningsärenden avgöres i plenum eller vid avdelnings sammanträde, i enlighet med vad i arbetsordningen bestämmes.

6 §

I plenum avgöres ytterligare ärenden som angår:

1) utnämnande av ledamot och föredragande i högsta förvaltningsdomstolen;

2) förordnande av ledamot till ställföreträdare för presidenten;

3) förordnande av ledamot till kanslisammanträde;

4 punkten har upphävts genom F 15.2.1985/181. (15.2.1985/181)

5) högsta förvaltningsdomstolens arbetsordning;

6) högsta förvaltningsdomstolens verksamhets- och ekonomiplan samt förslag till inkomst- och utgiftsstat;

7) avgivande av utlåtande och framställning som avses i 7 § lagen den 22 juli 1918 angående högsta förvaltningsdomstolen, försåvitt ej beslut fattas att hänskjuta ärendet till kanslisammanträde för avgörande;

8) förordnande av medlem i laggranskningsrådet;

9) utnämnande av en ledamot i länsrätten och omsättningsskatterätten, (2.6.1989/523)

10) omsättningsskatterättens arbetsordning; (18.3.1988/227)

11) vattenöverdomstolens och vattendomstolens arbetsordning; (18.3.1988/227)

12) avstängning av en medlem i högsta förvaltningsdomstolen från tjänsteutövning; samt (18.3.1988/227)

13) beviljande av avsked i fråga om en medlem i högsta förvaltningsdomstolen i de fall som avses i 69 § statstjänstemannalagen. (18.3.1988/227)

7 § (18.3.1988/227)

Vid kanslisammanträde avgörs ärenden som angår

1) besättandet av tjänster som administrativ sekreterare, sekreterare och bibliotekarie samt anställande av tillfälliga tjänstemän och personer i arbetsavtalsförhållande i motsvarande uppgifter;

2) föredragningsförordnanden;

3) tjänstledighet, annat avbrott i tjänsteutövningen, förordnande av vikarie och skötseln av en vakant tjänst, om inte ärendet skall avgöras av presidenten eller kanslichefen;

4) ansökningar som enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) skall avgöras av någon myndighet; (21.5.1999/696)

5) uppsägning av en tjänsteman; samt

6) påförande av disciplinstraff i fråga om en tjänsteman.

8 §

Presidenten avgör de ärenden, vilka icke stadgats att avgöras vid sammanträde eller vilkas avgörande icke, i enlighet med vad nedan stadgas, ankommer på kanslichefen.

Presidenten kan överföra annat än i 2 § avsett ärende eller grupp av ärenden, vilkas avgörande ankommer på honom, att avgöras av den till hans ställföreträdare förordnade ledamoten eller av kanslichefen. Presidenten kan förbehålla sig att avgöra ärende, vars avgörande skulle ankomma på ställföreträdaren eller på kanslichefen.

Presidenten kan förordna att ärende, som ankommer på honom, skall avgöras vid kanslisammanträde samt att på kanslisammanträde ankommande ärende av vikt eller av principiell betydelse skall avgöras i plenum.

9 §

I plenum och vid sammanträde avgöres ärendena på föredragning. Presidenten och annan tjänsteman avgör ärenden på föredragning eller utan föredragning, i enlighet med vad i arbetsordningen bestämmes.

Personal
10 §

Vid högsta förvaltningsdomstolen finns tjänster som president, förvaltningsråd, kanslichef, referendarieråd, äldre och yngre förvaltningssekreterare, administrativ sekreterare, sekreterare, bibliotekarie, registrator, expeditör, avdelningssekreterare, biträdande registrator, byråsekreterare, övervaktmästare, äldre vaktmästare, maskinskrivare, vaktmästare och telefonist. (18.3.1988/227)

I högsta förvaltningsdomstolen kan finnas extraordinarie förvaltningsråd i enlighet med vad som är stadgat särskilt.

11 § (18.3.1988/227)

Vid högsta förvaltningsdomstolen kan även finnas tillfälliga tjänstemän och personal i arbetsavtalsförhållande.

12 § (18.3.1988/227)

Om behörighetsvillkoren för presidenten och ledamöterna stadgas särskilt. Behörighetsvillkoren för tjänsterna som kanslichef, referendarieråd samt äldre och yngre förvaltningssekreterare är juris kandidatexamen och förtrogenhet med domarvärv eller förvaltning. Behörighetsvillkor för tjänsten som administrativ sekreterare är juris kandidatexamen.

Behörighetsvillkor för en sekreterartjänst är för tjänsten lämplig högskoleexamen. För bibliotekarietjänsten krävs högre högskoleexamen och yrkesexamen för bibliotek eller motsvarande examen eller utbildning. Behörighetsvillkor för tjänsterna som registrator, expeditör och avdelningssekreterare är vicenotarieexamen eller annan för tjänsten lämplig högskoleexamen.

Av andra tjänstemän och personer i arbetsavtalsförhållande krävs att vederbörande genom sin tidigare verksamhet visat att han har den skicklighet och förmåga som krävs för att tjänsten eller uppgiften skall kunna skötas med framgång.

13 § (15.2.1985/181)

13 § har upphävts genom F 15.2.1985/181.

14 §

Högsta förvaltningsdomstolen kan förordna den som uppfyller kompetensvillkoren för ordinarie föredragande att föredraga ärenden i högsta förvaltningsdomstolen (föredragningsförordnande).

Begynnande och upphörande av tjänstgöringsförhållande
15 § (18.3.1988/227)

Tjänsterna som president, förvaltningsråd och kanslichef besätts utan att de har förklarast lediga. Andra ordinarie tjänster som föredragande än tjänsten som kanslichef söks hos högsta förvaltningsdomstolen. Ordinarie föredragande utnämns av republikens president på framställning av högsta förvaltningsdomstolen.

16 § (18.3.1988/227)

Presidenten utnämner registrator, expeditör, avdelningssekreterare och biträdande expeditör samt anställer tillfälliga tjänstemän och personer i arbetsavtalsförhållande i motsvarande uppgifter.

Kanslichefen besätter övriga ordinarie tjänster samt anställer tillfälliga tjänstemän och personer i arbetsavtalsförhållande, om inte detta ankommer på kanslisammanträdet eller på presidenten.

17 § (18.3.1988/227)

Om uppsägning av den som står i arbetsavtalsförhållande och avbrytande av hans anställningsförhållande utan att uppsägningstid iakttas, sker beslut i den ordning som gäller för utnämning till och anställning i motsvarande uppgift.

Temporär reglering av tjänstgöringsförhållande
18 §

Presidenten kan taga tjänstledighet för en tid av högst 14 dagar om året. Tjänstledighet som överskrider denna tid beviljas av republikens president.

19 § (17.2.1989/170)

Högsta förvaltningsdomstolen beviljar en ledamot tjänstledighet som en tjänsteman har rätt till med stöd av lag eller ett tjänstekollektivavtal samt tjänstledighet för högst tre månader om året av någon annan orsak. Om tjänstledighet av en sådan orsak söks för längre tid än tre månader, skall högsta förvaltningsdomstolen sända ansökningen jämte eget utlåtande till republikens president för avgörande.

20 §

Högsta förvaltningsdomstolen beviljar en föredragande sådan tjänstledighet som en tjänsteman har rätt till med stöd av lag eller ett tjänstekollektivavtal samt tjänstledighet för högst ett år av någon annan orsak. Om tjänstledighet av en sådan orsak söks för längre tid än ett år, skall högsta förvaltningsdomstolen sända ansökningen jämte eget utlåtande till statsrådet för avgörande. (17.2.1989/170)

Högsta förvaltningsdomstolen kan förordna en vikarie att sköta föredragandetjänsten under tjänstledigheten och anta en person att sköta en sådan tjänst interimistiskt. (17.2.1989/170)

Presidenten förordnar om handhavandet av kanslichefens uppgifter då denne har förhinder. (15.2.1985/181)

21 § (18.3.1988/227)

21 § har upphävts genom F 18.3.1988/227.

22 § (18.3.1988/227)

22 § har upphävts genom F 18.3.1988/227.

Personalens uppgifter
23 §

Presidenten leder och övervakar högsta förvaltningsdomstolens verksamhet. Han skall i synnerhet draga försorg om att högsta förvaltningsdomstolens lagskipning är enhetlig och snabb samt därom att annan förvaltningslagskipning vederbörligen övervakas.

Presidenten kan överlåta åligganden som ankommer på honom att handhas av den till hans ställföreträdare förordnade ledamoten samt förordna denne att biträda honom i dessa åligganden.

24 §

Ordföranden för avdelning skall draga försorg om att avdelningens åligganden handhas sakenligt och snabbt. Samma skyldighet åvilar avdelningens viceordförande och annan ledamot, som lett ordet vid avdelningens sammanträde, i ärenden som handlagts under deras ordförandeskap.

25 §

Kanslichefen drager under presidentens ledning och tillsyn försorg om högsta förvaltningsdomstolens interna verksamhet.

Kanslichefen åligger:

1) att till presidenten göra framställningar om utvecklande av högsta förvaltningsdomstolens verksamhet och arbetsmetoder;

2) att draga försorg om beredningen av verksamhets- och ekonomiplanen samt förslaget till inkomst- och utgiftsstat ävensom om annan ekonomiförvaltning;

3) att tillse att föredragandena och övriga honom underlydande personer utför sina uppgifter sakenligt och effektivt;

4) att draga försorg om anordnande av personalutbildning;

5) att draga försorg om den interna informationen;

6) att övervaka den amtomatiska databehandlingen; samt

7) att föredra lagskipningsärenden på förordnande av presidenten samt utföra de övriga för honom stadgade och föreskrivna uppgifterna. (15.2.1985/181)

Handlingar
26 §

Angående lagskipningsbeslut samt i 7 § lagen angående högsta förvaltningsdomstolen avsedda utlåtanden och framställningar uppgöres liggarexemplar. Angående expedition i annat ärende som avgjorts vid sammanträde uppgöres liggarexemplar, såframt ordföranden så bestämmer.

Liggarexemplar undertecknas av de medlemmar, som deltagit i ärendets avgörande, och kontrasigneras av föredraganden.

Skiljaktiga meningar antecknas i liggarexemplaret eller, om liggarexemplar ej uppgöres, i ett särskilt röstningsprotokoll, som undertecknas av föredraganden och granskas av ordföranden. Föredraganden undertecknar sin skiljaktiga mening.

27 §

Expeditioner som i lagskipningsärenden utgives till parterna undertecknas av föredraganden. I expedition antecknas namnen på de medlemmar, vilka deltagit i ärendets avgörande. Är beslut icke enhälligt, skall i expeditionen antecknas att omröstning ägt rum i ärendet och att de olika meningarna framgår av liggarexemplaret, som förvaras i högsta förvaltningsdomstolen. I expedition antecknas även uppgift om föredragandens skiljaktiga mening.

Expeditioner som utgives i andra än lagskipningsärenden undertecknas av sammanträdets ordförande eller av den tjänsteman som avgjort ärendet och, då ärendet avgjorts på föredragning, kontrasigneras av föredraganden.

Information och utredning om verksamhet
28 §

I syfte att förenhetliga lagskipningen och främja rättssäkerheten skall högsta förvaltningsdomstolen genom att publicera en årsbok och på annat sätt informera om sådana avgöranden, vilka kan vara av betydelse för lagtillämpningen i andra liknande fall eller eljest av allmän betydelse.

Högsta förvaltningsdomstolen skall även i övrigt informera om sin verksamhet.

29 §

Högsta förvaltningsdomstolen skall årligen i januari månad tillställa justitiekanslern i statsrådet, riksdagens justitieombudsman och justitieministeriet en utredning om de ärenden, vilka överförts till föregående år, de vilka inkommit och avgjorts under året samt de vilka vid årets utgång ännu icke är avgjorda. Justitieministeriet skall ytterligare årligen i juli månad tillställas motsvarande utredning för föregående halvår.

Sessionsperiod och arbetstid
30 §

Högsta förvaltningsdomstolens sessionsperiod utgöres av tiden mellan den 7 januari och den 20 december, nämnda dagar medräknade. Under sessionsperioden hålles sammanträden de vardagar, vilka allmänt är arbetsdagar vid statens ämbetsverk. Skall ärende avgöras i brådskande ordning eller föreligger eljest särskilt skäl, kan sammanträden hållas även under annan tid och även utom sessionsperioden.

Sammanträden skall hållas så ofta som det är erforderligt för att ärendena skall bli avgjorda snabbt och sakenligt. Då sammanträdena ordnas, skall beaktas den tid som utöver sammanträdena erfordras för beredning, granskning och annan handläggning av de ärenden som föreligger till avgörande.

31 §

Arbetstiden för presidenten och ledamöterna samt föredragandena med tjänsten som huvudsyssla skall i medeltal motsvara den arbetstid som allmänt iakttages vid statens ämbetsverk.

Angående arbetstiden för de övriga tjänstemännen och personalen i arbetsavtalsförhållande gäller vad om statens tjänstemäns och arbetstagares arbetstid är stadgat, bestämt eller överenskommet.

Arbetsordning
32 §

Närmare bestämmelser om handläggningen av ärendena och ordnandet av verksamheten i övrigt utfärdas i en arbetsordning, som uppgöres av högsta förvaltningsdomstolen. Arbetsordningen publiceras i författningssamlingen.

32 a § (9.2.1979/155)

I arbetsordningen kan bestämmas, att de i 2 § 2 mom. lagen den 22 juli 1918 angående Högsta förvaltningsdomstolen avsedda ledamöterna icke deltager i plenum vid avgörandet av ovan i 6 § och 8 § 3 mom. nämnda ärenden samt att de icke kan bli förordnade till kanslisammanträde.

Särskilda stadganden
33 § (23.11.2000/988)

33 § har upphävts genom F 23.11.2000/988.

34 §

1 mom. har upphävts genom F 18.3.1988/227. (18.3.1988/227)

Med föredragande avses ordinarie föredragande och den som högsta förvaltningsdomstolen givit föredragningsförordnande. Ordinarie föredragande är kanslichefen, referendarieråden samt äldre och yngre förvaltningssekreterarna. (15.2.1985/181)

35 §

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1978.

Genom denna förordning upphäves förordningen den 22 juli 1918 om högsta förvaltningsdomstolen jämte däri senare företagna ändringar.

Av verkställigheten av denna förordning förutsatta åtgärder kan vidtagas innan förordningen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

9.2.1979/155:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1979.

15.2.1985/181:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1985.

Erforderliga åtgärder för besättandet av kanslichefstjänsten kan vidtagas innan förordningen träder i kraft.

18.3.1988/227:

Denna förordning träder i kraft den 22 mars 1988.

Den som innehade en extraordinarie befattning som avdelningssekreterare då statstjänstemannalagen (755/86) trädde ikraft är utan hinder av 12 § behörig för en tjänst som avdelningssekreterare.

17.2.1989/170:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1989.

2.6.1989/523:

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1989.

21.5.1999/696:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1999.

23.11.2000/988:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2000.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.