Finlex ®

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på beviljande av statlig finansiering för att täcka kostnaderna för de uppgifter för vilka välfärdsområdena enligt lagen om välfärdsområden (611/2021) har organiseringsansvaret. Lagen tillämpas dock inte på täckande av välfärdsområdenas kostnader för sådana uppgifter om vars finansiering det föreskrivs särskilt någon annanstans eller bestäms särskilt i statsbudgeten med stöd av bestämmelser någon annanstans i lag.

Lagen tillämpas också på finansieringen av de av välfärdsområdenas uppgifter som omfattas av Helsingfors stads organiseringsansvar. Finansieringen av de uppgifter som omfattas av HUS-sammanslutningens organiseringsansvar och som avses i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021) täcks med den finansiering som välfärdsområdena i Nyland och Helsingfors stad får med stöd av denna lag.

Denna lag tillämpas inte i landskapet Åland.

2 §

Definitioner

I denna lag avses med

1) kalkylerad kostnad beloppet av den statliga finansiering enligt 13 och 21 § som betalas till välfärdsområdena,

2) grundpris den kalkylerade grund per invånare som används som underlag för de kalkylerade kostnader som välfärdsområdets statliga finansiering baserar sig på eller det pris per invånare som används som grund för bestämmandet av välfärdsområdets statliga finansiering,

3) finansår det kalenderår för vilket statlig finansiering beviljas,

4) befolkningstäthet invånarantal per kvadratkilometer vid utgången av året före det år som föregått finansåret; vid beräkningen av de kalkylerade kostnader som bestäms på grundval av befolkningstätheten används i fråga om social- och hälsovården landarealen och i fråga om räddningsväsendet den totala arealen,

5) person med ett främmande språk som modersmål den som till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet som sitt modersmål anmält något annat språk än finska, svenska eller samiska,

6) tvåspråkigt välfärdsområde ett välfärdsområde som omfattar kommuner med olika språk eller minst en tvåspråkig kommun,

7) samiskspråkig den som till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avsedda befolkningsdatasystemet som sitt modersmål anmält samiska.

Välfärdsområdets invånarantal bestäms utifrån uppgifterna i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen vid utgången av året före det år som föregått finansåret.

2 kap

Principer för den statliga finansieringen

3 §

Den statliga finansieringen till välfärdsområdena

Välfärdsområdena beviljas statlig finansiering på basis av välfärdsområdets invånarantal, faktorer som beskriver behovet av social- och hälsovårdstjänster, befolkningstäthet, inslag av personer med ett främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, samiskspråkighet, universitetssjukhustillägg, åtgärder som främjar hälsa och välfärd samt riskfaktorer inom räddningsväsendet, enligt vad som närmare föreskrivs nedan. Andelarna för dessa bestämningsfaktorer året före det år då lagen träder i kraft är följande:

Andel av välfärdsområdenas finansiering	procent
Social- och hälsovården sammanlagt	97,727, varav
Servicebehov inom social- och hälsovården	79,156
Invånarantal	13,046
Befolkningstäthet	1,458
Inslag av personer med ett främmande språk som modersmål	1,944
Tvåspråkighet	0,486
Samiskspråkighet	0,013
Karaktär av skärgård	0,110
Universitetssjukhustillägg	0,543
Främjande av hälsa och välfärd	0,972
Räddningsväsendet sammanlagt	2,273, varav
Invånarantal	1,477
Befolkningstäthet	0,114
Riskfaktorer	0,682

(23.3.2023/446)

Välfärdsområdena beviljas statlig finansiering utifrån välfärdsområdets invånarantal, faktorer som beskriver behovet av social- och hälsovårdstjänster, befolkningstätheten, inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål, tvåspråkigheten, karaktären av skärgård, samiskspråkigheten, åtgärder som främjar hälsa och välfärd samt riskfaktorer inom räddningsväsendet, enligt vad som närmare föreskrivs nedan. Andelarna av dessa bestämningsfaktorer året före det år då lagen träder i kraft är följande:

Andel av välfärdsområdenas finansiering	procent
Social- och hälsovården sammanlagt	97,715, varav
Servicebehov inom social- och hälsovården	79,589
Invånarantal	13,117
Befolkningstäthet	1,466
Inslag av personer med ett främmande språk som modersmål	1,954
Tvåspråkighet	0,489
Samiskspråkighet	0,013
Karaktär av skärgård	0,110
Främjande av hälsa och välfärd	0,977
Räddningsväsendet sammanlagt	2,285, varav
Invånarantal	1,486
Befolkningstäthet	0,114
Riskfaktorer	0,686

(8.7.2022/700)

Bestämningsfaktorernas i 1 mom. nämnda andelar ändras årligen i enlighet med den ändring som med anledning av förändringar i bestämningsfaktorerna och välfärdsområdenas uppgifter görs i fördelningen av finansieringen.

Varje välfärdsområde beviljas statlig finansiering till ett belopp som fås genom addering av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården enligt 13 § och de kalkylerade kostnaderna för räddningsväsendet enligt 21 §.

Staten kan bevilja välfärdsområdena statsborgen enligt vad som föreskrivs om detta i 3 kap. i lagen om välfärdsområden, i 34 § i lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021) eller enligt vad som i övrigt föreskrivs särskilt.

4 §

Välfärdsområdets rätt att besluta om användningen av finansieringen

Välfärdsområdet beslutar om hur den statliga finansieringen ska fördelas för skötseln av välfärdsområdets uppgifter.

Välfärdsområdet har rätt att ta ut kund- och användaravgifter för användningen av de tjänster det ordnar, enligt vad som föreskrivs särskilt, och rätt att bestämma om användningen av avgiftsinkomsterna.

Bestämmelser om de villkor som förenas med tilläggsfinansieringen till ett välfärdsområde finns i 11 §. Bestämmelser om välfärdsområdets fullmakt att uppta lån finns i 15 § i lagen om välfärdsområden, bestämmelser om investeringsplanen i 16 § i den lagen och bestämmelser om utvärderingsförfarandet i 122–124 § i den lagen.

5 §

Kostnader som läggs till grund för den statliga finansieringen

Som grund för den statliga finansieringen används välfärdsområdenas driftskostnader för social- och hälsovården och räddningsväsendet, finansieringskostnader samt avskrivningarna enligt plan och nedskrivningarna. Som driftskostnader betraktas inte den mervärdesskatt som ingår i anskaffningar, med undantag för mervärdesskatten på sådana anskaffningar för vilka avdrag inte får göras enligt 114 § i mervärdesskattelagen (1501/1993). Från de driftskostnader som beaktas avdras årligen välfärdsområdenas kund- och användaravgifter samt andra verksamhetsintäkter och finansiella intäkter.

6 §

Nivån på den statliga finansieringen

Nivån på den statliga finansieringen för varje finansår baserar sig på välfärdsområdenas kalkylerade kostnader det föregående året. Nivån på den statliga finansieringen höjs årligen på det sätt som föreskrivs i 7–10 §.

På höjningen av nivån för finansieringen av räddningsväsendet tillämpas dock inte 7 §.

7 §

Beaktande av förändringen i servicebehovet

När nivån för den statliga finansieringen bestäms för finansåret beaktas av en förändring i servicebehovet så mycket att driftskostnadernas årliga ökning motsvarar 80 procent av den beräknade årliga ökningen av servicebehovet inom social- och hälsovården, som är följande:

1) 1,02 procent år 2023,

2) 1,05 procent år 2024,

3) 1,07 procent år 2025,

4) 1,02 procent år 2026,

(8.7.2022/700)

Den beräkning av den årliga ökningen av servicebehovet som avses i 1 mom. baserar sig på en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd. Bestämmelser om den beräknade årliga ökningen av servicebehovet utfärdas med högst fyra års mellanrum.

8 §

Beaktande av förändringen i kostnadsnivån

När nivån för den statliga finansieringen bestäms för finansåret beaktas förändringen i kostnadsnivån i enlighet med prisindexet för välfärdsområdena. När förändringen i kostnadsnivån räknas ut beaktas välfärdsområdenas kalkylerade kostnader för det föregående året, förändringen i servicebehovet samt justeringen av de faktiska kostnaderna i efterhand. (8.7.2022/700)

När prisindexet för välfärdsområdena räknas ut är viktkoefficienten för det allmänna förtjänstnivåindexet 0,60, viktkoefficienten för konsumentprisindexet 0,30 och viktkoefficienten för den årliga förändringen i välfärdsområdesarbetsgivarens socialskyddsavgifter 0,10. Närmare bestämmelser om uträkningen av välfärdsområdesindexet utfärdas genom förordning av statsrådet.

9 § (20.5.2022/354)

Beaktande av ändringar i uppgifterna

När nivån för den statliga finansieringen bestäms för finansåret beaktas på det sätt som avses i 5 § till fullo en ändring i omfattningen eller arten av de uppgifter för vilka välfärdsområdena har organiseringsansvaret, om ändringen följer av en lag eller förordning som gäller uppgiften i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. Den statliga finansieringen kan höjas eller sänkas utifrån ändringar i uppgifternas omfattning eller art. Ändringen i uppgifternas omfattning eller art kan grunda sig på statsbudgeten, till den del ingenting annat föranleds av lagstiftningen om välfärdsområdenas uppgifter.

10 §

Beaktande av de faktiska kostnaderna

När nivån för den statliga finansieringen för finansåret bestäms beaktas årligen i efterhand de i 5 § avsedda kostnaderna enligt de bokslutsuppgifter som välfärdsområdena lämnat till Statskontoret för året före det år som föregått finansåret (faktiska kostnader) så att skillnaden mellan de kalkylerade kostnaderna och de faktiska kostnaderna för året i fråga läggs till finansieringen eller dras av från finansieringen.

Beaktandet av de faktiska kostnaderna baserar sig på den i 1 mom. avsedda skillnaden mellan de kalkylerade och de faktiska kostnaderna för finansåret, som i enlighet med 8 § 1 mom. justeras enligt kostnadsnivån för det finansår för vilket justeringen görs. Vid beräkningen beaktas förändringen i skillnaden mellan de kalkylerade och de faktiska kostnaderna för det i 1 mom. avsedda finansåret jämfört med det föregående finansåret samt den justering som gjorts i efterhand för det finansår som avses i det momentet. (8.7.2022/700)

11 §

Tilläggsfinansiering till välfärdsområden

Om nivån på finansieringen annars skulle äventyra ordnandet av tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster enligt 19 § 3 mom. i grundlagen eller ordnandet av räddningsväsendets tjänster i anslutning till de grundläggande fri- och rättigheter som avses i 7, 15 och 20 § i grundlagen, har välfärdsområdet rätt att utöver vad som föreskrivs i 2–4 kap. få finansiering av staten till det belopp som behövs för att trygga nämnda social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster och räddningsväsendets tjänster (tilläggsfinansiering) med beaktande av välfärdsområdets förutsättningar att ordna övriga lagstadgade uppgifter.

Tilläggsfinansieringen beviljas av ett anslag som tas in i statsbudgeten. Ett beslut om tilläggsfinansiering kan för att säkerställa vad som föreskrivs i 1 mom. förenas med villkor som gäller tjänsternas verkningsfullhet, kvalitet eller mängd eller ordnandet av tjänsterna på effektivt sätt.

Bestämmelser om beviljande och utbetalning av tilläggsfinansiering finns i 26 §.

12 §

Statsunderstöd

Ett välfärdsområde kan beviljas statsunderstöd i enlighet med statsunderstödslagen (688/2001).

3 kap

Finansieringen av social- och hälsovårdens uppgifter

13 §

Grunderna för social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader för social- och hälsovård bildas genom att räkna samman de produkter som fås när grundpriserna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården multipliceras med de i 14 § avsedda välfärdsområdesspecifika servicebehovskoefficienterna och antalet invånare i välfärdsområdet.

Till den summa som fås enligt 1 mom. läggs de kalkylerade kostnader som bestäms utifrån invånarantalet, inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål, befolkningstätheten, tvåspråkigheten, samiskspråkigheten, karaktären av skärgård och universitetssjukhustillägget samt främjandet av hälsa och välfärd i välfärdsområdet. (23.3.2023/446)

Till den summa som fås enligt 1 mom. läggs de kalkylerade kostnader som bestäms utifrån invånarantalet, inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål, befolkningstätheten, tvåspråkigheten, samiskspråkigheten och karaktären av skärgård samt främjandet av hälsa och välfärd i välfärdsområdet.

När de kalkylerade kostnader bestäms som bygger på de behovsfaktorer som beskriver an-vändningen av tjänster inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården ska följande uppgiftsspecifika viktningar tillämpas:

Hälso- och sjukvård	58,86 procent
Äldreomsorg	19,75 procent
Socialvård	21,39 procent

(8.7.2022/700)

De uppgiftsspecifika viktningarna enligt 3 mom. ändras i enlighet med förändringarna i den finansiering som fördelas på grundval av välfärdsområdenas nya och utvidgade uppgifter. Bestämmelser om de uppgiftsspecifika viktningarna utfärdas med högst tre års mellanrum.

Bestämmelser om grundpriset per invånare för social- och hälsovården samt grundpriserna för de bestämningsfaktorer som avses i 14–20 och 20 a § utfärdas årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet. (23.3.2023/446)

Bestämmelser om grundpriset per invånare för social- och hälsovården samt grundpriserna för de bestämningsfaktorer som avses i 14–20 § utfärdas årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet.

14 §

Servicebehovskoefficient för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården

Välfärdsområdets servicebehovskoefficienter för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården beräknas utifrån behovsfaktorer som beskriver behov och kostnader i fråga om hälso- och sjukvårdstjänster, äldreomsorgstjänster och socialvårdstjänster och som bygger på sjukdomar och socioekonomiska faktorer, utifrån faktorernas viktkoefficienter och utifrån de uppgiftsspecifika viktningar som avses i 13 § 3 mom. Behovsfaktorerna och deras viktkoefficienter finns som bilaga till denna lag.

De kalkylerade kostnader som fastställs på grundval av servicebehovskoefficienterna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården beräknas genom att multiplicera det till behovet anknytande grundpris som beskriver användningen av hälso- och sjukvårdstjänster, äldreomsorgstjänster och socialvårdstjänster med välfärdsområdets invånarantal och ifrågavarande servicebehovskoefficient.

Servicebehovskoefficienterna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården bestäms med hjälp av uppgifter av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Pensionsskyddscentralen, Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd och Statistikcentralen om de på sjukdomar och socioekonomiska faktorer baserade behovsfaktorerna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården för året före det år som föregått finansåret. Om uppgifter för året före det år som föregått finansåret inte finns tillgängliga, används vid bestämmandet av koefficienten de senaste tillgängliga uppgifterna.

Bestämmelser om de i 1 mom. avsedda behovsfaktorer som beskriver behov och kostnader i fråga om tjänster och deras viktkoefficienter utfärdas med högst fyra års mellanrum med utgångspunkt i undersökningar som utförs av Institutet för hälsa och välfärd. Bestämmelser om viktkoefficienterna utfärdas dessutom genom förordning av statsrådet i samband med ändringar av välfärdsområdenas uppgifter genom att den kalkylerade effekten av uppgiftsändringen beaktas i viktkoefficienterna.

15 §

Koefficient för främjande av hälsa och välfärd

Välfärdsområdets koefficient för främjande av hälsa och välfärd beräknas på grundval av dels indikatorer som beskriver välfärdsområdets verksamhet för främjande av hälsa och välfärd, dels indikatorer som beskriver resultatet av denna verksamhet. Bägge andelarnas viktningsvärde är vid beräkningen av koefficienten 50 procent.

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader utifrån främjande av hälsa och välfärd beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för främjande av hälsa och välfärd multipliceras med välfärdsområdets invånarantal och välfärdsområdets koefficient för främjande av hälsa och välfärd.

Vid beräkningen av koefficienten för främjande av hälsa och välfärd används uppgifter i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen om invånarantalet vid det årsskifte som föregått finansåret och statistiska uppgifter från Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd, Statistikcentralen och arbets- och näringsministeriet för året före det år som föregått finansåret och året före det året. När koefficienten bestäms används de senaste tillgängliga uppgifterna. Om det inte finns några som helst uppgifter tillgängliga, ges välfärdsområdet i samband med beräkningen det lägsta möjliga värdet för den ifrågavarande uppgiften.

Närmare bestämmelser om de indikatorer som ska användas när koefficienten för främjande av hälsa och välfärd bestäms, om indikatorernas viktkoefficienter och om vilka statistiska uppgifter som ska användas vid beräkningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

16 §

Befolkningstäthetskoefficient för social- och hälsovården

Välfärdsområdets befolkningstäthetskoefficient för social- och hälsovården beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med välfärdsområdets befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används uppgifter i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen om invånarantalet vid det årsskifte som föregått finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen.

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten för social- och hälsovården multipliceras med välfärdsområdets invånarantal och välfärdsområdets befolkningstäthetskoefficient för social- och hälsovården.

17 §

Inslag av personer med ett främmande språk som modersmål

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader på grundval av inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål beräknas genom att grundpriset för inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål multipliceras med antalet personer med ett främmande språk som modersmål i välfärdsområdet. Vid fastställandet av antalet personer med ett främmande språk som modersmål används uppgifter i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen om antalet personer med ett främmande språk som modersmål för året före det år som föregått finansåret.

18 §

Tvåspråkighet

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader på grundval av tvåspråkighet beräknas genom att antalet svenskspråkiga invånare i det tvåspråkiga välfärdsområdet multipliceras med grundpriset för tvåspråkighet. Antalet svenskspråkiga invånare bestäms utifrån uppgifter i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen vid utgången av året före det år som föregått finansåret.

19 §

Karaktär av skärgård

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård beräknas genom att antalet i skärgården bosatta invånare i välfärdsområdet multipliceras med grundpriset för karaktären av skärgård. Med i skärgården bosatt invånare avses de invånare i välfärdsområdet som bor i skärgården i en sådan skärgårdskommun som avses i 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981). Antalet i skärgården bosatta invånare i välfärdsområdet bestäms utifrån uppgifter i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen vid utgången av året före det år som föregått finansåret.

20 §

Samiskspråkighet

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader på grundval av samiskspråkighet beräknas genom att antalet samiskspråkiga invånare i ett välfärdsområde där det finns kommuner inom samernas hembygdsområde multipliceras med grundpriset för samiskspråkighet. Antalet samiskspråkiga invånare i välfärdsområdet bestäms utifrån uppgifter i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen vid utgången av året före det år som föregått finansåret.

20 a § (23.3.2023/446)

Universitetssjukhustillägg

Universitetssjukhustillägget beaktas för Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad samt för de välfärdsområden i vilka det finns ett sådant universitetssjukhus som avses i 34 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021).

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader baserade på faktorn universitetssjukhus beräknas genom att grundpriset för universitetssjukhuset multipliceras med välfärdsområdets invånarantal.

4 kap

Finansieringen av räddningsväsendets uppgifter

21 §

Grunderna för räddningsväsendets kalkylerade kostnader

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader för räddningsväsendet bildas genom att grundpriset per invånare för räddningsväsendet multipliceras med välfärdsområdets invånarantal och genom att till produkten addera de kalkylerade kostnader för räddningsväsendet som bestäms på grundval av befolkningstätheten och riskfaktorerna.

När de kalkylerade kostnader som bygger på invånarantal, befolkningstäthet och riskfaktorer bestäms ska följande viktningar tillämpas:

Invånarantal	65 procent
Befolkningstäthet	5 procent
Riskfaktorer	30 procent

Bestämmelser om grundpriset per invånare för välfärdsområdenas räddningsväsende, om grundpriset för befolkningstäthet enligt 22 § och om grundpriset på grundval av riskfaktorer enligt 23 § utfärdas årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet.

22 §

Befolkningstäthetskoefficient för räddningsväsendet

Välfärdsområdets befolkningstäthetskoefficient för räddningsväsendet beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med välfärdsområdets befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används uppgifter i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen om invånarantalet vid det årsskifte som föregått finansåret och Statistikcentralens uppgifter om den totala arealen.

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten för räddningsväsendet multipliceras med välfärdsområdets invånarantal och välfärdsområdets befolkningstäthetskoefficient för räddningsväsendet.

23 §

Riskkoefficient för räddningsväsendet

Välfärdsområdets riskkoefficient för räddningsväsendet baserar sig på de nationella, regionala och lokala behov och olycksrisker eller andra risker som anger servicenivån för räddningsväsendet och som avses i 3 § i lagen om ordnande av räddningsväsendet (613/2021). För fastställande av riskkoefficienten för räddningsväsendet delas välfärdsområdet in i rutor på en kvadratkilometer och för varje ruta beräknar Statistikcentralen en risknivå. På grundval av risknivån delas riskrutorna in i de fyra riskklasserna I, II, III och IV. Riskkoefficienten för räddningsväsendet beräknas genom att tätheten i fråga om riskrutor för välfärdsområdet divideras med tätheten i fråga om riskrutor för hela landet. Vid beräkningen av riskkoefficienten beaktas de riskrutor vars riskklass enligt Statistikcentralens beräkningar eller enligt de olyckor som inträffat där är I och II eller vars viktkoefficient på grundval av ett riskobjekt som är beläget inom rutan eller den verksamhet som bedrivs där är 1. När koefficienten beräknas används uppgifter i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen om invånarantalet vid det årsskifte som föregått finansåret.

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader på grundval av riskkoefficienten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för riskkoefficienten för räddningsväsendet multipliceras med välfärdsområdets invånarantal och välfärdsområdets riskkoefficient för räddningsväsendet.

Närmare bestämmelser om beräkning av riskrutornas risknivå, om de faktorer som ska användas när riskkoefficienten för räddningsväsendet bestäms och om deras viktkoefficienter utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om de faktorer som ligger till grund för riskkoefficienten och om deras viktkoefficienter utfärdas med högst fyra års mellanrum.

5 kap

Administration, beviljande och utbetalning av statlig finansiering

24 §

Administrationen av den statliga finansieringen

Finansministeriet bereder i samarbete med de ministerier som ansvarar för välfärdsområdenas lagstadgade uppgifter de inverkningar som förändringar i välfärdsområdenas lagstadgade uppgifter har på grunderna för den statliga finansieringen med avseende på beredningen av statsbudgeten.

25 §

Beviljande och utbetalning av den statliga finansieringen

Finansministeriet beviljar välfärdsområdena statlig finansiering utan ansökan före utgången av det år som föregår finansåret.

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut den statliga finansieringen till välfärdsområdena månatligen senast den första bankdagen i månaden. I januari respektive juni under finansåret betalas 2/12 av finansieringen för hela året och i de övriga månaderna betalas den resterande finansieringen i lika stora poster. Finansministeriet förser servicecentret med de uppgifter som behövs för utbetalningen av de belopp som avses i 1 mom. (8.7.2022/700)

26 §

Beviljande och utbetalning av tilläggsfinansiering

Tilläggsfinansiering enligt 11 § beviljas på välfärdsområdets ansökan eller på initiativ av finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet eller inrikesministeriet. Beslut om tilläggsfinansieringen fattas av statsrådet.

För beredningen av ett beslut om tilläggsfinansiering enligt 1 mom. tillsätter finansministeriet en beredningsgrupp, till vilken finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och inrikesministeriet samt det berörda välfärdsområdet utser sina representanter. Beredningsgruppen har till uppgift att bedöma förutsättningarna för tilläggsfinansiering, beloppet av den tilläggsfinansiering som behövs samt de villkor som ska förenas med tilläggsfinansieringen. Bedömningen grundar sig på en helhetsbedömning som gjorts utifrån uppgifterna om välfärdsområdets ekonomi och verksamhet.

Tilläggsfinansieringen betalas utan dröjsmål efter det att beslutet om den har fattats, i samband med följande i 25 § 2 mom. avsedda betalningspost.

26 a § (24.11.2023/1047)

Rättelse av räknefel

Med avvikelse från vad som i 50 och 51 § i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om förutsättningarna för rättelse av fel kan finansministeriet självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut som avses i denna lag och i de uppgifter som ligger till grund för besluten. På rättelse av räknefel tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i 8 kap. i förvaltningslagen.

27 §

Betalning av utebliven förmån

Om det efter den i 30 § angivna tiden för framställande av begäran om omprövning framkommer uppgifter som inte tidigare har varit kända, och välfärdsområdet på grund av detta inte har fått sådan statlig finansiering som det enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till välfärdsområdet. På beloppet ska betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då den statliga finansieringen borde ha betalats.

Om den uteblivna statliga finansieringen har liten betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas finansieringen dock inte.

Finansministeriet får besluta att utebliven finansiering betalas senare i samband med utbetalningen av följande statliga finansiering.

28 §

Återbetalning av grundlös förmån

Om ett välfärdsområde utan grund har fått statlig finansiering enligt denna lag, ska finansministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som återbetalas tas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen ut räknat från ingången av den månad under vilken den statliga finansieringen har betalats.

Om den statliga finansiering som ska återbetalas är liten eller om det ska anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller ta ut ränta, behöver det inte bestämmas att finansieringen ska återbetalas.

Finansministeriet får besluta att finansiering som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande statliga finansiering.

29 §

När betalningsskyldigheten upphör

Skyldigheten att betala utebliven statlig finansiering eller att återbetala grundlös finansiering upphör när fem år förflutit från utgången av det finansår då den statliga finansieringen borde ha betalats eller betalades.

6 kap

Ändringssökande

30 §

Begäran om omprövning

Om ett välfärdsområde är missnöjt med ett beslut som gäller beviljande av statlig finansiering eller beviljande av tilläggsfinansiering till välfärdsområdet, betalning av utebliven förmån eller återbetalning av grundlös förmån, har välfärdsområdet rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet framställa en begäran om omprövning av beslutet hos den som fattat beslutet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003).

31 §

Överklagande

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

7 kap

Särskilda bestämmelser

32 §

Bestämmande av den statliga finansieringen när en kommun överförs till ett annat välfärdsområde

Om en kommun överförs till ett annat välfärdsområde, beräknas den statliga finansieringen till det utvidgade välfärdsområdet i fråga om den kommun som överförs till välfärdsområdet utifrån de uppgifter som det år då ändringen träder i kraft ligger till grund för bestämmandet av den statliga finansieringen för det välfärdsområde som minskar.

8 kap

Ikraftträdande

33 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Lagens 15 § tillämpas dock först från och med den 1 januari 2026. Åren 2023–2025 ska den andel av välfärdsområdenas finansiering som enligt 3 § 1 mom. bestäms på basis av främjandet av hälsa och välfärd bestämmas på basis av invånarantalet.

Den beräkning av den årliga ökningen av servicebehovet som avses i 7 §, de uppgiftsbaserade viktningar inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården som avses i 13 § 3 mom. samt de behovsfaktorer inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården som avses i 14 § och deras viktkoefficienter justeras första gången från och med finansieringen för 2023.

34 §

Bestämmande av nivån för hela landet för den statliga finansieringen till välfärdsområdena för 2023 och 2024

Nivån för den statliga finansieringen till välfärdsområdena i hela landet 2023 grundar sig på det sammanlagda beloppet av kostnaderna för de i 5 § avsedda uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna till välfärdsområdena, som räknats ut på basis av de budgetuppgifter för 2022 som kommunerna lämnat till Statistikcentralen, och i vilket belopp de justeringar som avses i 7–9 § görs. (20.5.2022/354)

Den i 1 mom. avsedda nivån för den statliga finansieringen i hela landet justeras i fråga om kostnaderna för de lagstadgade uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna på basis av de tjänstespecifika bokslutsuppgifter för 2022 som kommunerna lämnat till Statskontoret. Skillnaden mellan de kostnader som baserar sig på budgetuppgifterna och bokslutsuppgifterna för 2022 beaktas genom justering av de i 6 § avsedda kalkylerade kostnaderna för 2023.

Grunden för finansieringen för 2024 utgörs av den i 2 mom. avsedda justerade finansieringsnivån för hela landet för 2023. I syfte att finansiera det universitetssjukhustillägg som avses i 20 a § utökas finansieringen från och med 2024 med en andel för universitetssjukhustillägget enligt 3 § 1 mom. (23.3.2023/446)

Grunden för finansieringen för 2024 utgörs av den i 2 mom. avsedda justerade finansieringsnivån för hela landet för 2023.

Närmare bestämmelser om förfarandet för den i 1 mom. avsedda kalkylerade fördelningen av välfärdsområdenas finansiering, om insamlingen av uppgifter om kalkylerna och om justeringen av kalkylerna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

35 § (3.3.2023/292)

Övergångsutjämning

I välfärdsområdets finansiering beaktas som övergångsutjämning skillnaden mellan finansieringen enligt de kalkylerade kostnaderna och de faktiska kostnaderna för kommunerna inom välfärdsområdets område på det sätt som föreskrivs i 2–5 mom.

Om välfärdsområdets kalkylerade kostnader är större än de faktiska kostnaderna dras skillnaden mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna av från välfärdsområdets finansiering i form av övergångsutjämning till fullt belopp 2023 och därefter minskad per invånare som följer:

1) högst 10 euro år 2024,

2) högst 30 euro år 2025,

3) högst 60 euro år 2026,

4) högst 90 euro år 2027,

5) högst 150 euro år 2028,

6) högst 200 euro år 2029.

Den skillnad som överstiger 200 euro per invånare utjämnas tills vidare genom en permanent övergångsutjämning.

Om välfärdsområdets kalkylerade kostnader är mindre än de faktiska kostnaderna läggs skillnaden mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna till välfärdsområdets finansiering i form av övergångsutjämning till fullt belopp 2023 och därefter minskad per invånare som följer:

1) högst 10 euro år 2024,

2) högst 20 euro år 2025,

3) högst 30 euro år 2026,

4) högst 40 euro år 2027,

5) högst 50 euro år 2028.

Den skillnad som överstiger 50 euro per invånare utjämnas tills vidare genom en permanent övergångsutjämning.

Skillnaden mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna enligt 1 mom. beräknas enligt nivån 2022. De faktiska kostnaderna för kommunerna inom välfärdsområdets område beaktas kommunvis som medeltal för 2021 och 2022, vilka höjs till nivån för hela landet för 2022. Vid beräkningen av medeltalet används de bokslutsuppgifter som kommunerna lämnat till Statskontoret för 2021 och kommunernas budgetuppgifter för 2022. De faktiska kostnaderna justeras 2023 från och med finansieringen för 2024 på basis av de tjänstespecifika bokslutsuppgifter för 2022 som kommunerna lämnat till Statskontoret. De retroaktiva löneharmoniseringskostnader som ingår i kommunernas bokslut för 2021 och 2022 samt kommunens enskilda bokslutsuppgifter som avsevärt snedvrider de faktiska kostnaderna beaktas vid justeringen på det sätt som föreskrivs i 57 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) och i bestämmelser som utfärdats med stöd av 6 mom. i den paragrafen. (24.11.2023/1047)

Välfärdsområdets övergångsutjämning justeras från och med finansieringen för 2024 så att det till övergångsutjämningen läggs skillnaden mellan den kalkylerade finansiering som beräknats med universitetssjukhustillägget och den kalkylerade finansiering som beräknats utan detta tillägg. Välfärdsområdets övergångsutjämning justeras från och med finansieringen för 2026 så att det till övergångsutjämningen läggs skillnaden mellan den kalkylerade finansiering som beräknats med koefficienten för främjande av hälsa och välfärd och den kalkylerade finansiering som beräknats utan denna koefficient. (23.3.2023/446)

Välfärdsområdets övergångsutjämning justeras från och med finansieringen för 2026 så att det till övergångsutjämningen läggs skillnaden mellan den kalkylerade finansiering som beräknats med koefficienten för främjande av hälsa och välfärd och den kalkylerade finansiering som beräknats utan denna koefficient.

Om de avdrag som sammanlagt görs i välfärdsområdenas finansiering i form av övergångsutjämning är större än de tillägg som sammanlagt görs i form av övergångsutjämning, läggs till välfärdsområdenas finansiering ett belopp som motsvarar denna skillnad. Ökningen av finansieringen är lika stor per invånare i alla välfärdsområden. Till välfärdsområdenas finansiering läggs dock inte den andel som kommer av den i 34 § 3 mom. avsedda finansiering som införs 2024 för att finansiera universitetssjukhustillägget. Den andel av övergångsutjämningen som staten finansierar beaktas vid den justering i efterhand som avses i 10 § genom att den läggs till den kalkylerade finansiering som betalats till välfärdsområdena, så att andelen inte höjer beloppet av den justering i efterhand som betalas på basis av skillnaden mellan de kalkylerade och de faktiska kostnaderna. (23.3.2023/446)

Om de avdrag som sammanlagt görs i välfärdsområdenas finansiering i form av övergångsutjämning är större än de tillägg som sammanlagt görs i form av övergångsutjämning, läggs till välfärdsområdenas finansiering ett belopp som motsvarar denna skillnad. Ökningen av finansieringen är lika stor per invånare i alla välfärdsområden. Den andel av övergångsutjämningen som staten finansierar beaktas vid den justering i efterhand som avses i 10 § genom att den läggs till den kalkylerade finansiering som betalats till välfärdsområdena, så att andelen inte höjer beloppet av den justering i efterhand som betalas på basis av skillnaden mellan de kalkylerade och de faktiska kostnaderna.

35 a § (3.3.2023/292)

Korrigering av ett välfärdsområdes finansiering för 2023

Välfärdsområdets finansiering för 2023 korrigeras genom att det betalas ut ett separat tillägg av engångsnatur eller görs ett separat avdrag av engångsnatur (engångsersättning), om beloppet av den statliga finansiering som beviljats välfärdsområdet år 2023 utifrån en justering enligt 35 § 6 mom. har varit mindre eller större än de faktiska kostnaderna för kommunerna i det område som välfärdsområdet omfattar. Tillägget eller avdraget räknas ut så att den statliga finansiering som beviljats välfärdsområdet 2023 jämförs med det belopp som välfärdsområdet skulle ha beviljats i statlig finansiering om man vid beräkningen hade använt de servicespecifika bokslutsuppgifterna för 2022 i stället för kommunernas budgetuppgifter för 2022. Tillägget eller avdraget är lika stort som den skillnad som fåtts på detta sätt.

Av engångsersättningen betalas till välfärdsområdena i förskott 150 miljoner euro på hela landets nivå senast i maj 2023. Det ovannämnda beloppet anvisas välfärdsområdena i proportion till den områdesvisa fördelningen av engångsersättningen, som beräknats utifrån från de serviceklasspecifika bokslutsprognoser enligt enkäten om nettokostnader för social- och hälsovården samt räddningsväsendet under år 2022, som kommunerna lämnat Statistikcentralen. Engångsersättningen justeras i enlighet med 1 mom. i januari 2024 genom ett separat tillägg till eller ett separat avdrag från välfärdsområdets finansiering. I tillägget och avdraget beaktas även sådan ersättning enligt detta moment som betalats till välfärdsområdet i förskott och eventuell tilläggsfinansiering enligt 3 mom.

Den tilläggsfinansiering som år 2023 betalats till ett välfärdsområde dras av från det finansieringstillägg för 2023 som beviljas välfärdsområdet med stöd av 1 mom.

Det sammanlagda beloppet av tilläggen till finansieringen för 2023 enligt denna paragraf dras av från välfärdsområdenas faktiska kostnader, och det sammanlagda beloppet av avdragen från finansieringen läggs till välfärdsområdenas faktiska kostnader vid beräkningen av den skillnad mellan de kalkylerade kostnaderna och de faktiska kostnaderna som avses i 10 § jämfört med finansieringen för finansåret 2025.

36 §

Undantagsbestämmelser om justering av den statliga finansieringen

Utöver vad som föreskrivs i 7 § 1 mom. höjs den beräknade årliga ökningen av servicebehovet med 0,2 procentenheter 2023–2029.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 7 § 1 mom. beaktas under 2023 och 2024 ökningen av servicebehovet inom välfärdsområdenas social- och hälsovård fullt ut på förhand vid justeringen av nivån på välfärdsområdets finansiering.

37 §

Undantagsbestämmelse om betalning av välfärdsområdenas finansiering för 2023

Med avvikelse från vad som i 25 § 2 mom. föreskrivs om utbetalning av den statliga finansieringen, betalas i fråga om finansieringen för 2023 hälften av betalningsposten för januari till välfärdsområdet den 1 december 2022.

38 § (8.7.2022/700)

Servicebehovskoefficienter för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården 2023 och 2024

Med avvikelse från 14 § 3 mom. bestäms servicebehovskoefficienterna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården för 2023 utifrån medeltalet av de servicebehovskoefficienter som bestämts på basis av uppgifterna för 2019 och 2020 samt för 2024 utifrån medeltalet av de servicebehovskoefficienter som bestämts på basis av uppgifterna för 2019 och 2021.

RP 241/2020, ShUB 16/2021, RSv 111/2021

Behovsfaktorer för servicebehovskoefficienterna för hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården och deras viktkoefficienter enligt 14 § i lagen.

Behovsfaktor inom hälso- och sjukvården	Viktkoefficient
Ålder 0 år, kvinna	1,414599357
Ålder 1–6 år, kvinna	0,903653648
Ålder 7–12 år, kvinna	1,003407643
Ålder 13–18 år, kvinna	1,219566035
Ålder 19–25 år, kvinna	1,020826596
Ålder 26–30 år, kvinna	0,985603291
Ålder 31–35 år, kvinna	0,960955064
Ålder 36–40 år, kvinna	0,937005055
Ålder 41–45 år, kvinna	0,900523467
Ålder 46–50 år, kvinna	0,947243256
Ålder 51–55 år, kvinna	1,00038849
Ålder 55–60 år, kvinna	0,965678177
Ålder 61–65 år, kvinna	0,9796663
Ålder 66–70 år, kvinna	1,070092063
Ålder 71–75 år, kvinna	1,230615611
Ålder 76–80 år, kvinna	1,250363149
Ålder 81–85 år, kvinna	1,374142246
Ålder 86–90 år, kvinna	1,117897035
Ålder 91–95 år, kvinna	0,673813244
Ålder minst 96 år, kvinna	0,423868138
Ålder 0 år, man	1,569821216
Ålder 1–6 år, man	0,995737493
Ålder 7–12 år, man	1,016606352
Ålder 13–18 år, man	0,934115616
Ålder 19–25 år, man	0,927568349
Ålder 26–30 år, man	0,93636382
Ålder 31–35 år, man	0,8830987
Ålder 36–40 år, man	0,903907015
Ålder 41–45 år, man	0,885914289
Ålder 46–50 år, man	0,899034845
Ålder 51–55 år, man	0,95723585
Ålder 55–60 år, man	0,975483208
Ålder 61–65 år, man	1,012390047
Ålder 66–70 år, man	1,132148413
Ålder 71–75 år, man	1,31998729
Ålder 76–80 år, man	1,451287438
Ålder 81–85 år, man	1,635082079
Ålder 86–90 år, man	1,662409851
Ålder 91–95 år, man	1,454006227
Ålder minst 96 år, man	1,446770089
Tuberkulos	0,759453274
HIV, hepatit C	1,687825557
Hepatit B	0,490015656
Icke-tuberkulösa mykobakterier	1,369573204
Ros	0,956588335
Condyloma acuminatum	0,198329233
Maligna tumörer i läpp, munhåla och svalg C00–C14	1,441699698
Maligna tumörer i matsmältningsorganen C15–C26	2,376664502
Maligna tumörer i andningsorganen och brösthålans organ C30–C39	2,15063776
Maligna tumörer i ben och ledbrosk C40–C41	2,899119322
Melanom och andra maligna tumörer i huden C43–C44	0,353836706
Maligna tumörer i mesotelial vävnad och mjukvävnad C45–C49	2,297667975
Bröstcancer C50	0,945149106
Maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen C51–C58	1,669459509
Maligna tumörer i de manliga könsorganen C60–C63	0,761377795
Maligna tumörer i urinorganen C64–C68	1,090446593
Maligna tumörer i öga, hjärnan och andra delar av centrala nervsystemet C69–C72	1,979249059
Maligna tumörer i tyreoidea och andra endokrina körtlar C73–C75	0,873502343
Maligna tumörer med ofullständigt angivna, sekundära och ospecificerade lokalisationer C76–C80, C97	3,077067117
Maligna tumörer i lymfatisk, blodbildande och besläktad vävnad C81–C96	3,241219211
Cancer in situ i huden D04	0,1621879
Benigna tumörer i hjärnan och andra delar av centrala nervsystemet	0,665599914
Tumörer av osäker eller okänd natur	1,610091499
Kroniska förvärvade och ärftliga former av anemi, koagulationsrubbningar, neutropeni	1,486117815
Immunbrist/immunologiska störningar	1,800299848
Amyloidos	2,395214968
Hypotyreos	0,045600621
Diabetes	0,367443143
Hypertyreos	0,555282652
Struma	0,398578486
Hyperparatyreos	0,129357907
Fetma	0,438166753
Missbruksproblem och beroendestörningar (exkl. opioidberoende)	1,426898517
Opioidberoende	4,161816401
Skador orsakade av tobaksrökning	0,070608655
Psykossjukdomar och bipolärt syndrom	3,163823814
Depressions- och ångestsyndrom	0,473829882
Dissociativa syndrom och somatoformat syndrom	1,029704668
Anorexi	4,044836614
Ätstörningar (exkl. anorexi)	1,588859335
Sömnstörningar	0,170825332
Personlighetsstörningar	0,487834449
Inlärningssvårigheter i kombination med andra än genomgripande utvecklingsstörningar	0,492899857
Genomgripande utvecklingsstörningar (”autismspektrum”)	0,259084091
Uppmärksamhets- och beteendestörningar	0,921041344
Delirium och psykiska störningar	0,473464986
Transsexualism och ospecificerad könsidentitetsstörning	1,327046441
Ospecificerad psykisk störning	1,502504219
Andningsförlamning	2,51085365
Parkinson och andra degenerativa rörelsestörningar	1,137202761
Epilepsi	0,332458635
Sömnapné	0,184492824
Neuroimmunologiska sjukdomar	0,65299493
Inflammation/inflammatoriska sjukdomar i centrala och perifera nervsystemet	1,202521576
Migrän och andra huvudvärkssjukdomar, annan kronisk smärta	0,299641998
Hydrocefalus	1,566541525
Neuromuskulära sjukdomar	1,011220995
Allergisk ögoninflammation + allergisk snuva	0,031735731
Degenerativa ögonsjukdomar	0,631653101
Glaukom	0,164132987
Synskada (som saknar uppgift om WHO-klassificering)	0,147416492
Sjukdomar i ögats hornhinna	0,212248723
Näthinneavlossning och trombos i ögat	0,387550415
Brytningsfel i ögat	0,295432306
Sjukdomar i glaskroppen	0,262834226
Öronkirurgi	0,386164392
Svindel/Störningar i balansorganet i örat	0,165659093
Konduktiv och sensorineural hörselnedsättning	0,143824713
Blodtryckssjukdom	0,182079201
Koronarkärlssjukdom	0,347431352
Förmaksflimmer	0,555343251
Hjärtsvikt	1,158859069
Cirkulationsrubbningar i hjärnan	0,660440519
Ateroskleros	2,296983293
Hjärtklaffsjukdomar	0,881135506
Kardiomyopati	0,502818313
Hjärtblock	0,411106561
Lungemboli	0,818501497
Aortaaneurysm	0,759234792
Lunginflammation	1,080938146
KOL (COPD)	0,801397076
Astma	0,221982626
Sjukdomar i lungvävnaden	1,199108928
Kronisk funktionsnedsättning i andningsorganen	2,392866135
Tandkaries och sjukdomar i vävnaderna kring tandpulpan och tandrotens spets	1,17129236
Avvikelser i tuggorgan	0,801771416
Parodontala sjukdomar	1,199247108
Oral protetik	0,428111121
Reflux och ulcus	0,352085754
Divertiklar och känslig tarm (IBS)	0,352724407
Sjukdomar i gallblåsa och gallgångar	0,629549049
Leverinflammationssjukdomar och leverinsufficiens	1,180620946
Crohns sjukdom och ulcerös kolit	0,630433632
Celiaki	0,273235944
Atopiskt eksem	0,184362099
Psoriasis	0,30967319
Kroniska sår	3,086500481
Allergiskt kontakteksem	0,271666397
Aktinisk keratos	0,100744935
Ledgångsreumatism	0,592841019
Artrossjukdomar	0,478784757
Axelbesvär	0,099562876
Andra artropatier som inte klassificerats annorstädes	0,248648917
Sjukdomar i ryggraden	0,321251306
Benskörhet	0,61662548
Andra sjukliga förändringar i knäled	0,107740652
Andra tådeformiteter	0,471404454
Smärtor i extremitet	0,349413809
Nedsatt njurfunktion	4,336312592
Njursjukdomar	0,987551414
Sten i urinvägarna och urineringsstörningar	0,439750858
Endometrios	0,674183756
Dysplasi i cervix	0,1390384
Oregelbunden menstruation	0,377944479
Infertilitet	0,81461985
Sjukdomar i de manliga könsorganen	0,28733546
Skador och förgiftningar	0,297117913
Höftfraktur	0,778887254
WHO:s klassificering av synskada, 1:a stadiet	0,251507139
WHO:s klassificering av synskada, 2:a stadiet	0,272571851
WHO:s klassificering av synskada, 3:e stadiet	0,047416947
WHO:s klassificering av synskada, 4:e stadiet	0,235540769
WHO:s klassificering av synskada, 5:e stadiet	0,959465772
WHO:s klassificering av synskada, icke definierad (9:e stadiet)	0,7196946
Prematurbörd i dagar, 1:a stadiet	-0,170361058
Prematurbörd i dagar, 2:a stadiet	0,010337842
Förlossning	2,840184054
Arbetsoförmögen, 1:a ålderskvantilen	1,611737471
Arbetsoförmögen, 2:a ålderskvantilen	0,275561495
Arbetsoförmögen, 3:e ålderskvantilen	-0,191802512
Arbetsoförmögen, 4:e ålderskvantilen	0,14578501
Arbetsoförmögen, 5:e ålderskvantilen	0,309468198
Sysselsatt	-0,125166171
Studerande	-0,058504866
Beväring	-0,215290925
Andra stadiet	-0,035399825
Högskola	-0,052021566
Hushållets driftsinkomst per konsumtionsenhet, naturlig logaritm	-0,058021733
Ogift	0,021565603
Frånskild	0,046288441
Efterlevande make	-0,056281325
Ensamförsörjare	0,04794236
Ensamboende, under 75 år	-0,06439661
Ensamboende, 75–84 år	0,388587168
Ensamboende, 85–89 år	0,961973248
Ensamboende minst 90 år	1,796839237
Bakgrundsland annat än Finland	-0,106721126
Restid i minuter, 1:a stadiet	-0,000852613
Restid i minuter, 2:a stadiet	0,000002806

Behovsfaktor inom äldreomsorgen	Viktkoefficient
Ålder 65–70 år, kvinna	2,311477481
Ålder 71–75 år, kvinna	2,358700431
Ålder 76–80 år, kvinna	2,525135183
Ålder 81–85 år, kvinna	3,056353201
Ålder 86–90 år, kvinna	4,024632954
Ålder 91–95 år, kvinna	5,061712661
Ålder minst 96 år, kvinna	5,73744354
Ålder 65–70 år, man	2,32779954
Ålder 71–75 år, man	2,367228367
Ålder 76–80 år, man	2,407027064
Ålder 81–85 år, man	2,672137757
Ålder 86–90 år, man	3,326680459
Ålder 91–95 år, man	4,150504571
Ålder minst 96 år, man	4,487722439
Tuberkulos	0,67831546
Ros	0,289444213
Kroniska förvärvade och ärftliga former av anemi, koagulationsrubbningar, neutropeni	0,11542516
Diabetes	0,200518667
Fetma	0,440444428
Missbruksproblem och beroendestörningar (exkl. opioidberoende)	0,846052076
Psykossjukdomar och bipolärt syndrom	1,520458988
Depressions- och ångestsyndrom	0,724836953
Dissociativa syndrom och somatoformat syndrom	0,13011701
Delirium och psykiska störningar	0,753933772
Minnessjukdomar och Alzheimers sjukdom	3,940787455
Andningsförlamning	2,364911241
Parkinson och andra degenerativa rörelsestörningar	1,03369541
Epilepsi	0,635717338
CP-syndrom	0,855012443
Neuroimmunologiska sjukdomar	1,888934403
Inflammation/inflammatoriska sjukdomar i centrala och perifera nervsystemet	0,214234895
Hydrocefalus	1,598062139
Neuromuskulära sjukdomar	1,115779067
Förmaksflimmer	0,032750732
Hjärtsvikt	0,541649949
Cirkulationsrubbningar i hjärnan	1,43345756
Ateroskleros	0,188838459
Lungemboli	0,308209676
Lunginflammation	0,448487754
Kronisk funktionsnedsättning i andningsorganen	0,350024867
Tandkaries och sjukdomar i vävnaderna kring tandpulpan och tandrotens spets	0,11888362
Reflux och ulcus	0,117329611
Kroniska sår	0,976764834
Ledgångsreumatism	0,1356673
Artrossjukdomar	0,123973017
Benskörhet	0,734207371
Njursjukdomar	1,010767865
Sten i urinvägarna och urineringsstörningar	0,13635222
Skador och förgiftningar	0,357093829
Höftfraktur	1,158253191
WHO:s klassificering av synskada, 1:a stadiet	0,550427915
WHO:s klassificering av synskada, 2:a stadiet	1,05849024
WHO:s klassificering av synskada, 3:e stadiet	1,00333962
WHO:s klassificering av synskada, 4:e stadiet	1,6628088
WHO:s klassificering av synskada, 5:e stadiet	2,277480471
WHO:s klassificering av synskada, icke definierad (9:e stadiet)	0,209017364
Andra stadiet	-0,057185649
Högskola	-0,030152924
Hushållets driftsinkomst per konsumtionsenhet, naturlig logaritm	-0,256583362
Ogift	0,462018788
Frånskild	0,210135276
Efterlevande make	0,358740706
Bakgrundsland annat än Finland	-0,266423493

Behovsfaktor inom socialvården	Viktkoefficient
Kvinna	0,007839328
Ålder 0 år	6,965389295
Ålder 1–6 år	6,989584184
Ålder 7–12 år	7,025628829
Ålder 13–18 år	8,802176501
Ålder 19–25 år	6,717912322
Ålder 26–30 år	6,726563925
Ålder 31–35 år	6,881657495
Ålder 36–40 år	6,957208885
Ålder 41–45 år	7,002962941
Ålder 46–50 år	7,069691688
Ålder 51–55 år	7,128846468
Ålder 56–60 år	7,093205621
Ålder 61–65 år	6,98282344
Ålder 66–70 år	7,003840101
Ålder 71–75 år	6,811158772
Ålder 76–80 år	6,636233293
Ålder 81–85 år	6,258584013
Ålder 86–90 år	5,740335258
Ålder 91–95 år	5,255534664
Ålder minst 96 år	6,931621226
HIV, hepatit C	1,727062183
Ros	1,027014092
Missbruksproblem och beroendestörningar (exkl. opioidberoende)	3,806210031
Opioidberoende	6,112310736
Psykossjukdomar och bipolärt syndrom	2,644248034
Depressions- och ångestsyndrom	0,084572314
Intellektuell funktionsnedsättning	43,01870058
Genomgripande utvecklingsstörningar (”autismspektrum”)	7,78638469
Uppmärksamhets- och beteendestörningar	11,33996869
Minnessjukdomar och Alzheimers sjukdom	0,37307052
Andningsförlamning	20,46272791
Parkinson och andra degenerativa rörelsestörningar	1,485010697
Epilepsi	3,122478922
CP-syndrom	18,43717514
Neuroimmunologiska sjukdomar	5,450271112
Inflammation/inflammatoriska sjukdomar i centrala och perifera nervsystemet	1,113412234
Hydrocefalus	3,038555687
Neuromuskulära sjukdomar	3,943683639
Cirkulationsrubbningar i hjärnan	1,08266092
Lunginflammation	0,975662179
KOL (COPD)	0,284968902
Kronisk funktionsnedsättning i andningsorganen	6,27660894
Tandkaries och sjukdomar i vävnaderna kring tandpulpan och tandrotens spets	1,027339465
Parodontala sjukdomar	0,9672029
Kroniska sår	1,779213209
Ledgångsreumatism	0,202071156
Smärtor i extremitet	0,247050876
Njursjukdomar	1,031850605
Infertilitet	0,293201784
Skador och förgiftningar	0,651962105
WHO:s klassificering av synskada, 1:a stadiet	2,835738633
WHO:s klassificering av synskada, 2:a stadiet	5,642171421
WHO:s klassificering av synskada, 3:e stadiet	7,00049898
WHO:s klassificering av synskada, 4:e stadiet	9,281365415
WHO:s klassificering av synskada, 5:e stadiet	22,78245545
WHO:s klassificering av synskada, icke definierad (9:e stadiet)	2,396107093
Arbetsoförmögen, 1:a ålderskvantilen	-0,018149768
Arbetsoförmögen, 2:a ålderskvantilen	-0,510513382
Arbetsoförmögen, 3:e ålderskvantilen	0,04453832
Arbetsoförmögen, 4:e ålderskvantilen	-0,459555015
Arbetsoförmögen, 5:e ålderskvantilen	-0,208280026
Sysselsatt	4,747670202
Studerande	3,26047873
Beväring	1,491606727
Andra stadiet	0,986839399
Högskola	1,154430889
Hushållets driftsinkomst per konsumtionsenhet, naturlig logaritm	-0,667335394
Ogift	0,23631492
Frånskild	-0,113779704
Efterlevande make	-0,177916539
Ensamförsörjare	0,429415664
Bakgrundsland annat än Finland	-0,754933746

Innehållsförteckning

29.6.2021/617

Till början av sidan