Beaktats t.o.m. FörfS 300/2021.

19.12.2017/946

Lag om för- och efternamn

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Förnamn

1 §
Förnamnsplikt «och» absoluta krav på förnamn

Var «och» en ska ha ett förnamn.

Förnamnen får vara högst fyra till antalet.

Som förnamn kan endast godkännas sådana namn eller helheter bestående av flera förnamn som inte

1) kan väcka anstöt,

2) kan medföra olägenhet,

3) är uppenbart olämpliga som förnamn.

2 §
Krav på förnamn som kan godkännas efter prövning

Som förnamn kan endast godkännas namn som

1) i fråga «om» form, innehåll «och» skrivsätt motsvarar etablerat förnamnsskick,

2) är etablerade bland personer av samma kön,

3) inte uppenbart påminner «om» «efternamn».

Endast av särskilda skäl kan som första förnamn för ett minderårigt barn godkännas ett namn som utgör första namn för ett levande syskon eller halvsyskon eller ett namn som är bildat med tillägg av ändelsen -son eller -dotter eller som är bildat på motsvarande sätt.

3 §
Grunder för undantag

Ett förnamn som inte uppfyller kraven i 2 § 1 mom. kan dock godkännas

1) «om» namnet enligt uppgifter i befolkningsdatasystemet redan bärs av fem levande personer av samma kön som personen i fråga,

2) «om» personen på grund av sitt medborgarskap, sina familjeförhållanden eller någon annan därmed jämförbar omständighet har anknytning till en främmande stat «och» det föreslagna förnamnet motsvarar det etablerade förnamnsskicket i den staten,

3) på grund av en religiös sed,

4) «om» något annat särskilt skäl prövas föreligga.

2 kap

«Efternamn»

4 §
Efternamnsplikt samt ändring «och» kombinering av «efternamn»

Var «och» en ska ha ett «efternamn».

Ett «efternamn» kan ändras till ett «efternamn» som inte är i bruk (nybildat efternamn) eller till ett annat befintligt efternamn eller kombineras med ett annat efternamn. Bestämmelser om ändring och kombination av efternamn finns nedan.

5 §
Efternamnskombination

Av två olika efternamn, som en person enligt denna «lag» har rätt att använda, kan bildas en efternamnskombination. Fler än två efternamn kan inte kombineras. Efternamnen förenas med ett bindestreck eller särskrivs. Ordningsföljden mellan efternamnen «och» användningen av bindestreck ska väljas när kombinationen bildas.

6 §
Bestämmande av barns «efternamn»

«Om» föräldrarna när de anmäler barnets namn har ett gemensamt «efternamn» eller en gemensam efternamnskombination, får barnet detta «efternamn» eller denna efternamnskombination.

«Om» föräldrarna inte har ett gemensamt efternamn eller en gemensam efternamnskombination, får barnet samma efternamn eller efternamnskombination som ett helsyskon som föräldrarna gemensamt har vårdnaden «om».

«Om» barnet när hans eller hennes «efternamn» anmäls har en förälder, får barnet förälderns «efternamn» eller efternamnskombination.

I andra fall än de som avses i 1–3 mom. kan som «efternamn» för barnet väljas antingen någondera förälderns namn eller en efternamnskombination som bildats av föräldrarnas «efternamn».

Trots bestämmelserna i 1–4 mom. kan som efternamn för barnet väljas ett efternamn eller en efternamnskombination som bildats av en förälders eller en mor- eller farförälders namn eller av både förälderns och mor- eller farförälderns namn, «om» föräldern på grund av sitt medborgarskap, äktenskap eller någon annan därmed jämförbar omständighet har anknytning till en främmande stat «och» det «efternamn» som föräldrarna anmält motsvarar namnskicket i den staten.

7 §
Överföring av förälders efternamnskombination till barnet

«Om» en förälder har en efternamnskombination, kan barnet i de fall som avses i 6 § 4 mom. ges

1) förälderns efternamnskombination som sådan,

2) det ena efternamnet i förälderns efternamnskombination som sådant eller kombinerat med den andra förälderns «efternamn» eller med det ena efternamnet i den andra förälderns efternamnskombination.

8 §
Bestämmande av minderårigas «efternamn» på grund av adoption

På bestämmande av ett adoptivbarns efternamn tillämpas vad som i 6 och 7 § föreskrivs «om» bestämmande av ett barns «efternamn».

Ett adoptivbarn får dock behålla sitt eget «efternamn» som sådant eller som ett av efternamnen i en efternamnskombination. Adoptivbarnets syskon kan inte få det «efternamn» som adoptivbarnet behållit.

9 §
Bevarande av «efternamn» vid vigsel

Vardera maken behåller vid vigseln det efternamn eller den efternamnskombination som denne hade när äktenskapet ingicks, «om» inte makarna kommer överens «om» något annat.

10 §
Makars gemensamma efternamn «och» efternamnskombination

Blivande makar kan gemensamt besluta att de vid vigseln antar ett gemensamt efternamn eller en gemensam efternamnskombination. Som gemensamt efternamn eller som en del i en gemensam efternamnskombination kan det efternamn antas som någondera av dem har vid begäran «om» hindersprövning eller senast hade som ogift.

Som gemensamt «efternamn» kan också det ena efternamnet i någondera makens efternamnskombination antas. Som gemensam efternamnskombination kan också någondera makens efternamnskombination antas som sådan.

11 §
Antagande av makes «efternamn» eller det ena efternamnet i makes efternamnskombination

«Om» blivande makar inte antar ett gemensamt efternamn eller en gemensam efternamnskombination enligt 10 §, kan vardera maken med samtycke av den andra maken bilda en efternamnskombination av sitt eget efternamn eller ett av efternamnen i sin efternamnskombination «och» den andra makens «efternamn» eller ett av efternamnen i den andra makens efternamnskombination. Vardera maken kan med samtycke av den andra maken som sitt «efternamn» även anta ett av efternamnen i den andra makens efternamnskombination.

12 §
Förutsättningar för överföring av makes «efternamn»

Ett efternamn som på i 11 § avsett sätt överförs till en make som efternamn eller som det ena efternamnet i en efternamnskombination, ska bäras av den andra maken när begäran «om» hindersprövning framställs eller när denne senast var ogift «och» denne ska behålla det eller ta det i bruk när äktenskapet ingås.

13 §
«Efternamn» från tidigare make

Ett «efternamn» från en tidigare make kan inte överföras till en ny make som «efternamn» eller som det ena efternamnet i en efternamnskombination. Inte heller en efternamnskombination från en tidigare make kan överföras till en ny make.

14 §
Antagande av gemensamt «efternamn» eller makes «efternamn» under äktenskapet

Vid ändring av efternamn under äktenskapet tillämpas vad som i 10–13 § föreskrivs «om» namnalternativ för blivande makar.

En make som har ändrat sitt «efternamn» efter hindersprövningen kan till sin make överföra endast det namn eller den efternamnskombination som han eller hon bär när den ansökan som avses i 1 mom. görs.

15 §
Avstående från efternamnskombination

Den som bär en efternamnskombination får avstå från det ena av de «efternamn» som ingår i kombinationen.

16 §
Antagande av befintligt «efternamn»

Ett efternamn som enligt befolkningsdatasystemet används av en levande person kan antas som efternamn endast «om»

1) sökanden visar att det «efternamn» som ansökan gäller har burits av sökanden eller av en förfader i högst femte generationen från sökanden, sökandens generation medräknad,

2) det är fråga «om» att ändra eller förkorta skrivsättet av ett efternamn av främmande ursprung som sökanden använder «och» på så sätt göra namnet lättare att använda,

3) det efternamn som ansökan gäller används av sökandens sambo med vilken sökanden har bott i gemensamt hushåll i minst fem år eller med vilken sökanden har eller har haft ett gemensamt barn eller har eller har haft gemensam vårdnad «om» ett barn «och» sambon ger sitt samtycke till att namnet antas,

4) det efternamn som ansökan gäller används av sökandens barn eller syskon, «och» alla de som enligt befolkningsdatasystemet bär efternamnet ger sökanden sitt samtycke,

5) det efternamn som ansökan gäller används av sökandens fosterförälder «och» fosterföräldern ger sitt samtycke till att namnet antas,

6) antagande av det «efternamn» som sökanden föreslår annars ska betraktas som särskilt motiverat på grund av förändringar i familjeförhållandena eller av något annat synnerligen vägande skäl.

17 §
Absoluta krav på nybildade «efternamn»

Som nybildat «efternamn» kan endast godkännas ett namn som inte

1) kan väcka anstöt,

2) kan medföra olägenhet,

3) är uppenbart olämpligt som «efternamn».

18 §
Krav på nybildade «efternamn» som kan godkännas efter prövning

Utan särskilda skäl kan som nybildat «efternamn» endast godkännas namn som

1) i fråga «om» form, innehåll «och» skrivsätt motsvarar efternamnsskicket i Finland,

2) inte är vedertagna i en viss allmänt känd «och» historiskt betydande inhemsk eller utländsk släkt,

3) inte uppenbart påminner «om» ett förnamn,

4) inte består av två eller flera särskrivna namn eller namndelar.

19 §
Skyddade kännetecken

Utan särskilda skäl kan som nybildat «efternamn» endast godkännas namn som inte kan förväxlas med

1) en rikskänd stiftelses eller förenings eller annan sammanslutnings namn,

2) en registrerad firma eller ett registrerat varumärke eller något annat i näringsverksamhet använt skyddat kännetecken,

3) ett konstnärsnamn som är allmänt känt nationellt eller internationellt.

Vad som föreskrivs i 1 mom. 2 punkten tillämpas inte på bostadsaktiebolags firma.

Ett allmänt ortnamn eller ett ord i allmänspråket betraktas inte som skyddat kännetecken när godtagbarheten av ett nybildat «efternamn» bedöms.

20 §
Särskilda skäl för att godkänna nybildade «efternamn»

Även «om» de krav som anges i 18 § inte uppfylls kan ett nybildat efternamn av särskilda skäl godkännas «om»

1) sökanden visar att det «efternamn» som ansökan gäller har burits av sökanden eller av en förfader i högst femte generationen från sökanden, sökandens generation medräknad,

2) det är fråga «om» att ändra eller förkorta skrivsättet av ett efternamn av främmande ursprung som sökanden använder «och» på så sätt göra namnet lättare att använda,

3) sökanden på grund av sitt medborgarskap, äktenskap eller någon annan därmed jämförbar omständighet har anknytning till en främmande stat «och» det nya «efternamn» som sökanden föreslår motsvarar namnskicket i den staten,

4) det är motiverat på grund av en religiös sed,

5) antagande av det nybildade «efternamn» som sökanden föreslår annars ska betraktas som särskilt motiverat.

Ett nybildat efternamn kan godkännas också av ett sådant särskilt skäl som avses i 1 mom. 1 punkten även «om» de krav som anges i 19 § inte uppfylls. Ett särskilt skäl för godkännande av ett namn föreligger dessutom «om» sökanden får ett samtycke till namnändringen från bäraren av det skyddade kännetecknet.

3 kap

Namnmyndigheter «och» förfarandebestämmelser

21 §
Namnmyndigheter

Ärenden som gäller för- och efternamn avgörs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Vad som i denna «lag» föreskrivs «om» Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata gäller i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. Bestämmelser «om» annan fördelning av behörigheten mellan Myndigheten för digitalisering «och» befolkningsdata «och» Statens ämbetsverk på Åland än vad som föreskrivs ovan får utfärdas genom förordning av statsrådet. (29.11.2019/1154)

Domstolen kan i samband med fastställande av adoption fatta beslut «om» ett minderårigt adoptivbarns «efternamn».

Särskild sakkunnigmyndighet i frågor som gäller tillämpningen av lagen är nämnden för namnärenden, som tillsätts av justitieministeriet. Bestämmelser «om» nämndens sammansättning och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet får det dessutom utfärdas bestämmelser «om» det förfarande som ska tillämpas vid behandlingen av utlåtanden.

22 § (29.11.2019/1154)
Anmälan «om» förnamn

Vårdnadshavaren ska anmäla barnets förnamn till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inom tre månader från barnets födelse. Anmälan kan också göras till den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i den ortodoxa kyrkan där barnet är medlem. Den som tar emot anmälan ska utreda att de anmälda förnamnen är lagenliga. Om det finns skäl att befara att något av namnen strider mot «lag», «om» namnet inte används från tidigare eller «om» det inte kan godkännas, ska församlingen utan dröjsmål överföra ärendet till Myndigheten för digitalisering «och» befolkningsdata för avgörande.

«Om» en person i andra fall än vad som avses i 1 mom. saknar förnamn när han eller hon införs i befolkningsdatasystemet i Finland, ska personen eller hans eller hennes vårdnadshavare inom sex månader från anteckningen i befolkningsdatasystemet meddela Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata personens förnamn, «om» inget annat följer av särskilda skäl.

«Om» det inte gjorts någon anmälan «om» en minderårigs förnamn inom föreskriven tid, sänder Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en uppmaning till vårdnadshavaren att uppfylla anmälningsplikten. «Om» anmälningsplikten inte har uppfyllts inom skälig tid från det att uppmaningen gavs, är Myndigheten för digitalisering «och» befolkningsdata trots sekretessbestämmelserna skyldig att anmäla saken till det organ som ansvarar för socialvården i den kommun inom vars område barnet bor «och» som ska sörja för att anmälningsplikten uppfylls.

23 § (29.11.2019/1154)
Anmälan «om» «efternamn»

Vårdnadshavaren ska anmäla barnets efternamn till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inom tre månader från barnets födelse. Anmälan kan också göras till den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i den ortodoxa kyrkan där barnet är medlem. Den som tar emot anmälan ska utreda att namnet är lagenligt. Om det finns skäl att befara att det anmälda efternamnet eller den anmälda efternamnskombinationen strider mot «lag», «om» det anmälda efternamnet eller den anmälda efternamnskombinationen inte kan godkännas eller «om» det anmälda efternamnet eller den anmälda efternamnskombinationen är ett namn eller en kombination som avses i 6 § 5 mom., ska församlingen utan dröjsmål överföra ärendet till Myndigheten för digitalisering «och» befolkningsdata för avgörande.

«Om» en person i andra fall än vad som avses i 1 mom. saknar efternamn när han eller hon införs i befolkningsdatasystemet i Finland, ska personen eller hans eller hennes vårdnadshavare inom sex månader från anteckningen i befolkningsdatasystemet meddela Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vilket efternamn eller vilken efternamnskombination han eller hon antar, «om» inget annat följer av särskilda skäl. På efternamn «och» efternamnskombinationer tillämpas i sådana fall 6 «och» 7 §.

«Om» det inte gjorts någon anmälan «om» en minderårigs efternamn inom föreskriven tid, sänder Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en uppmaning till vårdnadshavaren att uppfylla anmälningsplikten. «Om» anmälningsplikten inte har uppfyllts inom skälig tid från det att uppmaningen gavs, får den minderårige samma efternamn som den förälder som har fött barnet eller, «om» denna inte är känd, den andra förälderns efternamn. «Om» ingendera förälderns efternamn är känt, är Myndigheten för digitalisering «och» befolkningsdata trots sekretessbestämmelserna skyldig att anmäla saken till det organ som ansvarar för socialvården i den kommun inom vars område den minderårige bor «och» som ska sörja för att anmälningsplikten uppfylls.

24 §
Ändring av «efternamn» i samband med vigsel

Om blivande makar har beslutat att de vid ingående av äktenskap antar ett efternamn eller en efternamnskombination enligt 10–13 §, ska de anmäla valet av efternamn när de begär hindersprövning. Om hindersprövning begärs hos en församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i den ortodoxa kyrkan och om det finns skäl att befara att det anmälda namnet strider mot «lag» eller namnet inte kan godkännas, ska församlingen utan dröjsmål överföra ärendet till Myndigheten för digitalisering «och» befolkningsdata för avgörande. (29.11.2019/1154)

Ett intyg över hindersprövning ska förutom de uppgifter som avses i 13 § i äktenskapslagen (234/1929) även innehålla ett konstaterande «om» att det valda efternamnet är lagenligt.

Vardera maken får vid vigseln behålla sitt eget «efternamn» oberoende av vilket namn som valts i samband med hindersprövningen.

25 § (29.11.2019/1154)
Ändring av «för-» eller «efternamn»

«Om» ett namnärende inte gäller för- eller efternamn som med stöd av 22–24 § kan antas genom ett anmälningsförfarande, kan en ansökan «om» ändring av «för-» eller efternamnet göras till Myndigheten för digitalisering «och» befolkningsdata.

26 §
Anmälan «och» ansökan

En anmälan och en ansökan som gäller för- eller efternamn ska göras skriftligen. I anmälan och ansökan ska det önskade för- eller efternamnet anges. I ansökan ska grunderna för det nya för- eller efternamnet anges, «om» det inte är uppenbart onödigt.

En ansökan «om» ändring av namn är personlig. En gemensam ansökan kan dock göras för samma efternamn eller efternamnskombination, «om» de sökande är makar eller i 16 § 1 mom. 3 punkten avsedda sambor. En gemensam ansökan kan dessutom göras av en vårdnadshavare tillsammans med sitt minderåriga barn, «om» de bor i samma hushåll, eller på sina minderåriga barns vägnar. (29.11.2019/1154)

27 § (29.11.2019/1154)
Avgörande av namnärende som gäller ett omhändertaget barn

Innan ett ärende som gäller för- eller efternamn för ett omhändertaget barn avgörs ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata begära utlåtande «om» förutsättningarna för ändring av namnet av det organ som ansvarar för socialvården i den kommun där barnet omhändertagits.

28 §
Avgiftsfrihet för anmälningar «och» ansökningar

Bestämmelser om de allmänna grunderna för när prestationer av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata enligt denna «lag» är avgiftsbelagda och «om» de allmänna grunderna för storleken på avgifterna finns i lagen «om» grunderna för avgifter till staten (150/1992). Ingen avgift tas ut för behandling av en anmälan. (29.11.2019/1154)

Avgift tas inte heller ut för ett beslut som fattas på ansökan «och» vars syfte är att

1) ett minderårigt barn får ett «efternamn» eller en efternamnskombination som bärs av båda föräldrarna,

2) ett minderårigt barn får den förälderns «efternamn» eller efternamnskombination för vilken föräldraskapet inte var fastställt när barnets namn anmäldes efter barnets födelse,

3) ett minderårigt barn efter att adoptionen fastställts får sin adoptivförälders «efternamn» eller efternamnskombination,

4) ett minderårigt barn efter att föräldraskapet upphävts får den andra förälderns «efternamn» eller efternamnskombination, (29.11.2019/1154)

5) ett minderårigt barn får det efternamn eller den efternamnskombination som den ena föräldern antagit på grund av äktenskap eller registrerat partnerskap «och» som båda makarna bär «och» maken ger sitt samtycke till att namnet antas,

6) ett minderårigt barn efter fyllda 15 år avstår från det ena efternamnet i sin efternamnskombination,

7) sökanden i samband med fastställande av könstillhörighet eller efter det ändrar sitt förnamn för att motsvara den könstillhörighet som denne antecknats enligt i befolkningsdatasystemet i enlighet med lagen «om» befolkningsdatasystemet «och» de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering «och» befolkningsdata (661/2009). (29.11.2019/1154)

29 § (29.11.2019/1154)
Kungörelse «om» ett ansökt nybildat «efternamn» samt framställande av anmärkning

«Om» Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anser att det inte finns något hinder för godkännande av ett nybildat efternamn, ska den före godkännandet av namnet kungöra det ansökta nybildade efternamnet genom publicering på sin webbplats, «om» inte sökanden har burit namnet tidigare.

Den som anser att ett nybildat efternamn står i strid med bestämmelserna i 18 § 2 punkten eller 19 § och att ett godkännande av en ansökan «om» det namnet skulle kränka hans eller hennes rätt, får framställa en anmärkning mot ansökan.

En anmärkning ska framställas skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inom 30 dagar från den dag då det nybildade efternamn som ansökan gäller kungjordes. En anmärkning som framställts efter att tidsfristen har löpt ut kan dock beaktas, «om» ärendet ännu inte har avgjorts. Bestämmelser «om» innehållet i meddelanden som publiceras på Myndigheten för digitalisering «och» befolkningsdatas webbplats får utfärdas genom förordning av statsrådet.

30 § (29.11.2019/1154)
Utlåtande av nämnden för namnärenden

«Om» ansökan inte ska överföras till en annan myndighet, lämnas utan prövning eller omedelbart avslås, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata begära ett utlåtande av nämnden för namnärenden, «om» ansökan gäller

1) ett förnamn «och» det finns grundad anledning att befara att namnet inte uppfyller de krav som anges i 1–3 §,

2) ett nybildat «efternamn» som sökanden inte har burit tidigare, eller

3) ett efternamn som sökandens förfäder har burit och i fråga «om» vilket senaste anteckning i en handling har gjorts före 1900.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska begära utlåtande av nämnden för namnärenden i ärenden som gäller för- eller efternamn också annars «om» den anser att det finns särskilda skäl till det.

Bestämmelser «om» att utlåtande av nämnden för namnärenden inte ska begäras «om» ansökningar som närmare anges i förordningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

31 § (29.11.2019/1154)
Avgörande av namnärenden

Ett på anmälan grundat namnärende som inte har avgjorts genom ett beslut anses ha avgjorts den dag då Myndigheten för digitalisering «och» befolkningsdata eller församlingen har fört in namnet i befolkningsdatasystemet.

Ett på ansökan grundat namnärende och en sådan anmälan «om» namn som inte kan bifallas avgörs genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. «Om» ingen anmärkning har framställts mot ansökan, ska det godkända namnet utan dröjsmål införas i befolkningsdatasystemet.

«Om» det i ett ärende har begärts ett utlåtande av nämnden för namnärenden, ska avgörandet av Myndigheten för digitalisering «och» befolkningsdata sändas till nämnden för namnärenden för kännedom.

32 § (29.11.2019/1154)
Sökande av ändring

Beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen «om» rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får sökas genom besvär på det sätt som anges i den lagen. Förvaltningsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens beslut i namnärenden ska sändas till nämnden för namnärenden för kännedom.

33 §
Förlust av «efternamn»

«Om» någon på ansökan har fått ett nytt efternamn och användningen av namnet i väsentlig grad kränker rätten till skydd av ett sådant namn eller kännetecken som avses i 16 §, 18 § 2 punkten eller 19 §, kan bäraren av namnet eller innehavaren av kännetecknet i tingsrätten väcka talan «om» att efternamnet ska förklaras förverkat. Talan ska väckas inom fem år från den dag då efternamnet blev infört i befolkningsdatasystemet.

Den vars rätt till efternamnet med stöd av 1 mom. har förklarats förverkad är skyldig att återta sitt tidigare «efternamn».

4 kap

Bestämmelser som hör till den internationella privaträttens område

34 §
Bestämmande av namn

Med bestämmande av namn avses i detta kapitel att ett namn bestäms eller ändras på grund av födelse, ingående eller upplösning av äktenskap, fastställande eller upphävande av föräldraskap eller på grund av adoption eller annars på grund av familjeförhållanden, när bestämmandet eller ändringen direkt grundar sig på en bestämmelse i «lag» eller på anmälan till en behörig myndighet «och» ärendet har anknytning till en främmande stat.

35 §
Tillämplig «lag» vid bestämmande av namn

Om den vars namn ska bestämmas är bosatt i Finland när grunden för bestämmandet av namn uppkommer eller när anmälan om namn görs, ska finsk «lag» tillämpas när namnet bestäms.

Om den vars namn ska bestämmas inte är bosatt i Finland vid den tidpunkt som avses i 1 mom., bestäms namnet enligt den «lag» som ska tillämpas av den behöriga myndigheten i den stat där den som saken gäller är bosatt vid tidpunkten i fråga.

Finska medborgare som är bosatta i en annan stat än Finland, Danmark, Norge eller Sverige har trots bestämmelsen i 2 mom. rätt att yrka att finsk «lag» tillämpas när namnet bestäms. Bestämmelser «om» den myndighet som yrkandet ska riktas till utfärdas genom förordning av statsrådet.

När finsk domstol fastställer en adoption, bestäms ett minderårigt barns namn enligt finsk «lag».

«Om» bestämmelserna i 1–4 mom. inte kan tillämpas, ska vid bestämmandet av namn lagen i den stat tillämpas som den som saken gäller, med beaktande av alla omständigheter, har den närmaste anknytningen till.

36 §
Finsk myndighets behörighet i namnärenden

Ett namn kan i Finland ändras till ett annat genom beslut av en finsk myndighet, «om» personen är bosatt i Finland. Ett ärende som gäller ändring av namn kan prövas i Finland också «om» personen inte är bosatt i Finland, men är finsk medborgare «och» är bosatt i någon annan stat än Danmark, Norge eller Sverige.

Talan «om» förverkande av namn kan prövas av en finsk domstol, «om» svaranden är bosatt här.

När en finsk domstol fastställer en adoption, kan den fatta beslut «om» ett minderårigt barns «efternamn».

Förutom i de situationer som avses i 1–3 mom. kan ett namn i Finland på ansökan ändras till ett annat genom beslut av en finsk myndighet, «om» ärendet inte kan avgöras i den främmande stat där sökanden är bosatt «och» det finns ett synnerligen vägande skäl till att ärendet ska avgöras i Finland.

37 §
Ärenden som är anhängiga utomlands

«Om» ett namnärende är anhängigt hos myndigheterna i en främmande stat och det är uppenbart att deras beslut i ärendet kommer att erkännas i Finland, ska de finska myndigheterna, «om» samma ärende har inletts senare här i landet, avbryta behandlingen tills det har klarlagts «om» det utländska beslutet kommer att erkännas i Finland.

Finska myndigheter får dock antingen låta bli att avbryta behandlingen eller fortsätta behandlingen av ett avbrutet ärende, «om» det kan visas att ett avgörande annars kommer att bli oskäligt försenat.

38 §
Tillämplig «lag» i namnärenden

I ärenden som gäller ändring av namn, förverkande av namn eller efternamn i samband med fastställande av adoption ska finsk «lag» tillämpas.

39 §
Giltigheten i Finland av att nytt namn tagits i bruk

«Om» ett nytt namn har tagits i bruk i en främmande stat utan beslut av en myndighet, kan ibruktagandet godkännas som giltigt i Finland, «om» det var tillåtet i den stat där den som saken gäller var bosatt vid den tidpunkt då namnet togs i bruk.

40 §
Erkännande av utländska beslut

Ett i en främmande stat meddelat lagakraftvunnet beslut genom vilket ett namn har ändrats till ett annat eller förklarats förverkat erkänns utan särskilt fastställande som giltigt i Finland, «om» beslutet har fattats av en myndighet i den stat där den som saken gäller var bosatt eller hade hemvist vid tidpunkten för beslutet, eller «om» beslutet erkänns som giltigt i den staten.

Ett beslut erkänns som giltigt i Finland också när det har meddelats av en myndighet i den stat vars medborgare den som saken gäller var vid tidpunkten för beslutet.

41 §
Vägran att erkänna utländska beslut

Ett beslut «om» namn som meddelats i en främmande stat erkänns dock inte som giltigt i Finland, «om»

1) den utländska myndighetens behörighet inte var grundad på en parts bostadsort eller hemvist, medborgarskap eller någon annan sådan anknytning som hade gett myndigheten grundad anledning att ta upp ärendet,

2) behandlingen av samma ärende är anhängig i Finland «och» ärendet har anhängiggjorts i Finland före det förfarande som ledde till det utländska beslutet,

3) beslutet strider mot ett finskt beslut i samma ärende «och» ärendet har anhängiggjorts i Finland före det förfarande som ledde till det utländska beslutet,

4) beslutet strider mot ett utländskt beslut som har meddelats i samma ärende i ett tidigare anhängiggjort förfarande «och» som erkänns som giltigt i Finland, eller

5) beslutet har meddelats i ett förfarande som strider mot grunderna för Finlands rättsordning eller ett erkännande av beslutet skulle leda till ett resultat som strider mot grunderna för Finlands rättsordning.

42 §
Vägran att tillämpa främmande stats «lag»

En främmande stats «lag» i fråga «om» bestämmande av namn eller ibruktagande av ett nytt namn utan att en myndighet fattar beslut «om» saken tillämpas inte, «om» tillämpningen av lagen skulle leda till ett resultat som strider mot grunderna för Finlands rättsordning.

5 kap

Särskilda bestämmelser

43 §
Talan i namnärenden

Talan i ett ärende som gäller en minderårigs namn förs av barnets vårdnadshavare eller av någon annan laglig företrädare för barnet.

«Om» en person som uppnått myndighetsåldern inte kan förstå namnärendets betydelse eller uttrycka sin vilja, förs personens talan i namnärendet av en intressebevakare som avses 29 § 2 mom. i lagen «om» förmyndarverksamhet (442/1999).

44 §
Minderårigas självbestämmanderätt

En minderårig som har fyllt 15 år får vid sidan av vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare självständigt föra sin talan. «Om» en minderårig som har fyllt 15 år och vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare är av olika åsikt, är den minderåriges åsikt avgörande. Ett ärende kan avgöras på initiativ av en minderårig som har fyllt 15 år utan att vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare hörs, «om» denne inte kan nås.

En minderårigs för- eller efternamn kan inte utan dennes skriftliga samtycke ändras, «om» den minderårige har fyllt 12 år. Samtycke behövs dock inte «om» den minderårige på grund av psykisk störning eller utvecklingsstörning eller av någon annan motsvarande orsak inte förstår sakens betydelse eller inte kan uttrycka sin vilja. För- eller efternamn för en minderårig som är yngre än 12 år kan inte heller ändras mot barnets vilja, «om» barnet är så utvecklat att avseende kan fästas vid hans eller hennes vilja.

45 §
Begränsningar i ändring av en minderårigs namn

Ändring av en minderårigs namn kan inte utan särskilda skäl godkännas, «om» barnets «för-» eller «efternamn» har ändrats tre gånger innan han eller hon fyller 12 år.

Ändring av ett barns efternamn kan inte utan särskilda skäl godkännas, «om» ändringen skulle leda till att barnets namngemenskap med båda föräldrarna bryts eller att de minderåriga helsyskonen i familjen skulle ha olika «efternamn».

Ett barns efternamn kan ändras till en förälders efternamn efter barnets död endast «om» föräldraskapet har fastställts på basis av erkännande först efter det att barnet har avlidit.

46 §
Närmare bestämmelser

Bestämmelser «om» de handlingar som behövs i namnärenden och lämnas in på en för ändamålet fastställd blankett utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet utfärdas det dessutom bestämmelser «om» den myndighet som fastställer blanketterna.

6 kap

Ikraftträdande

47 §
Ikraftträdande

Denna «lag» träder i kraft den 1 januari 2019.

Genom denna «lag» upphävs namnlagen (694/1985), nedan den upphävda lagen.

48 §
Tillämpning av lagen

Om inte något annat föreskrivs nedan, tillämpas på namnärenden som har anhängiggjorts före ikraftträdandet av denna «lag» de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På ett ärende som domstolen har återförvisat till magistraten för ny behandling tillämpas dock bestämmelserna i denna «lag».

På ändring av efternamn i samband med vigsel tillämpas den upphävda lagen, om hindersprövning har begärts före ikraftträdandet av denna «lag».

49 §
Uppfyllande av namnplikt

Bestämmelserna om uppfyllande av namnplikt i denna «lag» tillämpas också när grunden för namnplikt har uppkommit före ikraftträdandet av denna «lag». Den tidsfrist som avses i 22 § 2 mom. och i 23 § 2 mom. i denna «lag» räknas då från ikraftträdandedagen. Om ett barn har fötts före ikraftträdandet av denna «lag», tillämpas den upphävda lagen på den tidsfrist som gäller uppfyllande av namnplikt.

50 §
«Efternamn» i personlig användning

En kombination bestående av ett gemensamt efternamn och ett efternamn i personlig användning enligt 7 § 3 mom. i den upphävda lagen betraktas efter ikraftträdandet av lagen som en efternamnskombination enligt 5 § i denna «lag».

51 §
Mandattid för medlemmarna i nämnden för namnärenden

Mandattiden för de personer som är medlemmar i nämnden för namnärenden när denna «lag» träder i kraft fortgår tills den tid för vilken de har valts löper ut.

52 §
Bestämmelser «om» internationell privaträtt

De internationellt privaträttsliga bestämmelserna i 6 kap. i den upphävda lagen i fråga om förvärv av namn och erkännande av beslut som meddelats i en främmande stat tillämpas om grunden för bestämmande av namn har uppkommit, anmälan har gjorts eller ärendet har blivit anhängigt före ikraftträdandet av denna «lag».

53 §
Hänvisningar till tidigare «lag»

Om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till den «lag» som gällde vid ikraftträdandet av denna «lag», ska denna «lag» tillämpas i stället för den lagen.

RP 104/2017, LaUB 13/2017, RSv 131/2017

Ikraftträdelsestadganden:

29.11.2019/1154:

Denna «lag» träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 10/2019, FvUB 3/2019, RSv 20/2019

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.