Beaktats t.o.m. FörfS 1054/2019.

13.1.2015/10

Lag om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 § (18.1.2019/53)
Lagens syfte och tillämpningsområde

Syftet med denna lag är att under normala förhållanden och vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden säkerställa att den kommunikation som samarbetet mellan den högsta statsledningen och de myndigheter och andra aktörer som är viktiga med tanke på säkerheten i samhället förutsätter är störningsfri och obruten samt att säkerställa att den information som behövs vid beslutsfattandet och ledningen är lättillgänglig, integrerad och konfidentiell.

Denna lag tillämpas på den offentliga förvaltningens säkerhetsnät och användningen av dess tjänster samt på övrig säkerhetsnätsverksamhet. Säkerhetsnätet är ett i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) avsett myndighetsnät som ägs och förvaltas av staten och som uppfyller kraven på hög beredskap och hög säkerhet i enlighet med vad som särskilt föreskrivs i lag eller bestäms med stöd av lag. Till säkerhetsnätet hör ett kommunikationsnät och med det direkt sammanhörande utrustningsutrymmen, utrustning och annan infrastruktur samt säkerhetsnätets gemensamma tjänster.

Det som i denna lag föreskrivs om säkerhetsnätet och användning av säkerhetsnätets tjänster tillämpas även på informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på säkerhetsnätet vad som i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation föreskrivs om myndighetsnät och på informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband tillämpas vad som i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation föreskrivs om en kommunikationstjänst med anknytning till myndighetskommunikation.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (1226/2013) och lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) tillämpas på verksamheten i säkerhetsnätet. (9.8.2019/924)

5 mom. har ändrats genom L 924/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster (1226/2013) och lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011) tillämpas på verksamheten i säkerhetsnätet.

2 §
Skyldighet att använda säkerhetsnätet

Säkerhetsnätet ska användas i myndigheternas interna, inbördes och externa samarbete och kommunikation som ansluter sig till statens ledning och säkerhet, försvaret, den allmänna ordningen och säkerheten, gränssäkerheten, räddningsverksamheten, sjöräddningen, nödcentralsverksamheten, invandringen och den prehospitala akutsjukvården och där kraven på hög beredskap eller hög säkerhet iakttas.

Användningen av säkerhetsnätet förutsätter användning av de gemensamma tjänster som avses i 2 kap. samt säkerhetsnätets utrustningsutrymmen, utrustning och annan infrastruktur.

3 §
Skyldiga att använda säkerhetsnätet

De som hör till följande användargrupper ska använda säkerhetsnätet när de sköter uppgifter i anslutning till sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom.:

1) republikens presidents kansli och de ministerier som avses i lagen om statsrådet (175/2003),

2) de myndigheter som avses i lagen om försvarsmakten (551/2007),

3) de myndigheter som avses i polisförvaltningslagen (110/1992),

4) de myndigheter som avses i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005),

5) räddningsväsendets myndigheter som avses i räddningslagen (379/2011),

6) Nödcentralsverket som avses i lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010),

7) de myndigheter som avses i sjöräddningslagen (1145/2001),

8) de myndigheter som avses i utlänningslagen (301/2004),

9) de myndigheter som avses i tullagen (1466/1994),

10) de myndigheter som ansvarar för den prehospitala akutsjukvården i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010).

4 § (18.1.2019/53)
Annan användning av säkerhetsnätet

Säkerhetsnätet kan användas även av andra användare än de som avses i 3 §, om nätet används för skötseln av uppgifter i anslutning till verksamhet som avses i 2 § 1 mom., användaren hör till en sådan användargrupp inom myndighetsnätet som bestäms i enlighet med lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och finansministeriet har godkänt användaren som användare av säkerhetsnätet.

Informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband kan även användas av andra än de användare som avses i 3 §, om de har beviljats ett myndighetsabonnemang som avses i 250 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.

De tillhandahållare av tjänster som avses i 3 kap. och deras underleverantörer har vid utförandet av uppgifter enligt denna lag rätt att använda säkerhetsnätet, om finansministeriet har godkänt användningen.

5 §
Säkerhetsnätets utrustningsutrymmen, utrustning och informationssystem

De utrustningsutrymmen och den utrustning som direkt hör samman med säkerhetsnätet ska vara i finska statens ägo eller besittning. Ägande-, besittnings- eller användarrätten till de utrustningsutrymmen och den utrustning som staten äger kan dock överlåtas till ett bolag som avses i 6 § enligt vad som föreskrivs i denna lag eller någon annan lag.

De utrustningsutrymmen och den utrustning som direkt hör samman med säkerhetsnätet ska finnas i Finland och tjänsterna ska produceras i Finland. Administreringen av och tillsynen över utrustningsutrymmena, utrustningen och tjänsteproduktionen ska skötas i Finland. Den utrustning och de tjänster som direkt hör samman med säkerhetsnätet får också finnas utanför Finlands gränser, om det är nödvändigt av funktionella skäl.

Sådan utrustning och sådana informationssystem som omfattas av kravet på hög beredskap eller hög säkerhet och används direkt i sådan verksamhet som avses i 2 § 1 mom. ska vara placerade i utrustningsutrymmen i anslutning till säkerhetsnätet, om det inte av tekniska eller funktionella skäl är nödvändigt att de helt eller delvis placeras i andra utrustningsutrymmen.

2 kap

Tjänsteproduktionen i säkerhetsnätet

6 § (18.1.2019/53)
Tillhandahållare av nät- och infrastrukturtjänster

Tillhandahållare av nät- och infrastrukturtjänster i säkerhetsnätet är det helt statsägda aktiebolaget Suomen Erillisverkot Oy eller ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag.

Avsikten är inte att det bolag som avses i 1 mom. ska vara vinstbringande i företagsekonomiskt hänseende i fråga om skötseln av de uppgifter som det har enligt denna lag. Bolaget ska avskilja den verksamhet som avses i denna lag administrativt, funktionellt och ekonomiskt från sin övriga verksamhet.

Om inte något annat föreskrivs i denna lag ska aktiebolagslagen (624/2006) tillämpas på bolaget.

7 §
Uppgifterna för den som tillhandahåller nät- och infrastrukturtjänster

Den som tillhandahåller nät- och infrastrukturtjänster i säkerhetsnätet ska

1) med ensamrätt producera, upprätthålla och utveckla säkerhetsnätets nättjänster,

2) med ensamrätt administrera säkerhetsnätets utrustningsutrymmen och utrustning samt producera, upprätthålla och utveckla andra gemensamma infrastrukturtjänster i säkerhetsnätet,

3) inom sitt uppgiftsområde svara för att de krav på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som gäller säkerhetsnätet uppfylls under normala förhållanden och vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

Tillhandahållaren av nät- och infrastrukturtjänster får anlita försvarsmakten som underleverantör för att bygga och upprätthålla ett undervattenskabelnät för säkerhetsnätet samt Försvarsförvaltningens byggverk för att bygga, låta bygga och upprätthålla utrustningsutrymmen för säkerhetsnätet.

Tillhandahållaren av nät- och infrastrukturtjänster får för skötseln av de uppgifter som avses i 1 mom. avtala med teleföretag som är verksamma i Finland om anskaffning och överlåtelse av användarrätter till säkerhetsnätets fiberkapacitet, överföringsförbindelser, antennplatser och platser för säkerhetsnätsutrustning.

Närmare bestämmelser om uppgifterna för den som tillhandahåller nät- och infrastrukturtjänster, tjänsterna och användningen av tjänsterna, utrustningsutrymmen och utrustning samt om de förfaringssätt och informationssystem som stöder tillhandahållandet av tjänsterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

8 § (18.1.2019/53)
Tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster

Uppgiften som tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster i säkerhetsnätet sköts av det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster. Den som tillhandahåller tjänster ska i administrativt, funktionellt och ekonomiskt hänseende avskilja den verksamhet som avses i denna lag från sin övriga verksamhet.

Tillhandahållare av informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband är aktiebolaget Suomen Erillisverkot Oy eller ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag. På bolagens verksamhet tillämpas 6 § 2 och 3 mom.

9 §
Uppgifterna för den som tillhandahåller informations- och kommunikationstekniska tjänster

Den som tillhandahåller informations- och kommunikationstekniska tjänster i säkerhetsnätet ska

1) med ensamrätt tillhandahålla, upprätthålla och utveckla gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster i säkerhetsnätet,

2) inom sitt uppgiftsområde svara för att de krav på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som gäller säkerhetsnätet uppfylls under normala förhållanden och vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

Den som tillhandahåller informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband har till uppgift att

1) med ensamrätt tillhandahålla, upprätthålla och utveckla gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndighetsradionätet och för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband,

2) inom sitt uppgiftsområde svara för att de krav på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som gäller myndighetsradionätet och myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband uppfylls under normala förhållanden och vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

(18.1.2019/53)

Vid tillhandahållande av informations- och kommunikationstekniska tjänster för myndigheternas tidskritiska mobilkommunikation via bredband kan en nättjänst som tillhör ett i Finland verksamt teleföretag eller dess mobilnät nyttjas i enlighet med 29 a kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. (18.1.2019/53)

Närmare bestämmelser om uppgifterna för den som tillhandahåller informations- och kommunikationstekniska tjänster, tjänsterna och användningen av tjänsterna samt om de förfaringssätt och informationssystem som stöder tillhandahållandet av tjänsterna utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 §
Tillhandahållare av integrationstjänster

Uppgiften som tillhandahållare av integrationstjänster i säkerhetsnätet sköts av det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster.

Den som tillhandahåller integrationstjänster i säkerhetsnätet ska i administrativt, funktionellt och ekonomiskt hänseende avskilja verksamheten enligt denna lag från sin övriga verksamhet eller därtill hörande verksamhet.

11 §
Uppgifterna för den som tillhandahåller integrationstjänster

Den som tillhandahåller integrationstjänster i säkerhetsnätet ska

1) med ensamrätt ansluta tjänsterna i säkerhetsnätet till användarnas andra informations- och kommunikationstekniska tjänster och svara för förmedlingen och tillhandahållandet av denna servicehelhet i förhållande till användarna,

2) inom sitt uppgiftsområde svara för att de krav på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som gäller säkerhetsnätet uppfylls under normala förhållanden och vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

2 mom. har upphävts genom L 18.1.2019/53. (18.1.2019/53)

Närmare bestämmelser om uppgifterna för den som tillhandahåller integrationstjänster, tjänsterna och användningen av tjänsterna samt om de förfaringssätt och informationssystem som stöder tillhandahållandet av tjänsterna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

12 § (18.1.2019/53)
Beredskapsskyldighet

Den tillhandahållare av tjänster som avses i 6 § och 8 § 2 mom. ska genom beredskapsplaner och förberedande åtgärder med tanke på verksamheten vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder se till att dess verksamhet fortsätter så störningsfritt som möjligt vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

Den tillhandahållare av tjänster som avses i 6 § och i 8 § 2 mom. ska under ledning av de myndigheter som ansvarar för säkerheten i samhället delta i sådan beredskapsplanering som ansluter sig till försvaret samt i sådana övningar som höjer beredskapen i samhället i syfte att främja aktionsberedskapen vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

13 §
Underleverantörer

Tillhandahållarna av tjänster i säkerhetsnätet får i sitt uppdrag anlita underleverantörer i den omfattning och på de villkor som finansministeriet bestämmer med stöd av denna lag. Underleverantörer ska anlitas bara i nödvändig utsträckning. Också i övrigt får underleverantörer anlitas endast i sådan utsträckning att den som tillhandahåller tjänsten fortfarande administrerar, styr och övervakar tjänsteproduktionen och att säkerhetsnätets säkerhet och tjänsteproduktionens kontinuitet inte äventyras.

Innan den som tillhandahåller tjänster inleder en upphandling ska den begära finansministeriets utlåtande i frågan. I synnerhet ska underleverantörens uppdragsavtal säkerställa förfarandena för hantering av störningar under normala förhållanden och av undantagssituationer.

Tillhandahållaren ansvarar för underleverantörens arbete som för sitt eget arbete. Underleverantören ska ha tillräckliga finansiella och ekonomiska förutsättningar samt teknisk prestationsförmåga och yrkesmässiga kvalifikationer för att fullgöra kontraktet om underentreprenad. Underleverantören ska uppfylla kraven på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som gäller säkerhetsnätet.

3 kap

Styrning och tillsyn

14 §
Allmän styrning och tillsyn

Finansministeriet svarar för den allmänna administrativa, strategiska och ekonomiska styrningen och tillsynen i fråga om säkerhetsnätets verksamhet och för styrningen och tillsynen av den informations- och kommunikationstekniska aktionsberedskapen, övriga beredskapen och säkerheten i fråga om säkerhetsnätets verksamhet.

Finansministeriet svarar för styrningen och tillsynen av tjänsteproduktionen i säkerhetsnätet.

Statsrådet får genom förordning utfärda närmare bestämmelser om de krav på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som avses i 7, 9, 11 och 12 §, om den prioritet, skyndsamhet och övriga viktighetsklassificering som gäller för säkerhetsnätets tjänsteproduktion och användning och om förfarandena för styrning och tillsyn av säkerhetsnätets verksamhet. Bestämmelserna kan också gälla arrangemang i fråga om säkerhetsnätets verksamhet samt tekniska krav och förfaringssätt i anslutning till denna verksamhet.

Finansministeriet får i syfte att fullgöra styrningsuppdraget utfärda föreskrifter som gäller dem som tillhandahåller tjänster. De kan gälla de krav på säkerhet, aktionsberedskap, annan beredskap och kontinuitet som avses i 7, 9, 11 och 12 §, den prioritet, skyndsamhet och övriga viktighetsklassificering som gäller för säkerhetsnätets tjänsteproduktion och användning och andra nödvändiga åtgärder för styrningen av säkerhetsnätets verksamhet. Tillhandahållarnas underleverantörer ska följa föreskrifterna när de utför uppgifter enligt denna lag.

Finansministeriet får i syfte att fullgöra tillsynsuppdraget utföra förebyggande kontroller och utvärderingar som gäller tjänsteproduktionens aktionsberedskap, säkerhet och kvalitet. Informationssäkerheten i de informationssystem och den datakommunikation som tillhandahållarna av tjänster i säkerhetsnätet använder i sin verksamhet enligt denna lag kan bedömas i enlighet med lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation (1406/2011). Tillhandahållarna och deras underleverantörer ska till finansministeriet ge in de uppgifter som behövs för tillsynen över säkerhet, aktionsberedaskap, annan beredskap, kontinuitet och kvalitet i fråga om tjänsteproduktionen på det sätt som finansministeriet närmare anger. Tillsynen kan också gälla underleverantörerna.

15 §
Prioritetsklassificering av tjänsteproduktion under undantagsförhållanden

Under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1552/2011) ska bestämmelserna i beredskapslagen iakttas i fråga om det beslutsfattande som gäller prioritet och skyndsamhet samt annan viktighetsklassificering i fråga om produktionen av tjänster i och användningen av säkerhetsnätet.

Under ett sådant försvarstillstånd som avses i lagen om försvarstillstånd (1083/1991) fattar försvarsmakten beslut om prioritet och skyndsamhet samt annan viktighetsklassificering i fråga om produktionen av tjänster i och användningen av säkerhetsnätet.

16 § (18.1.2019/53)
Ägarstyrning

Statsrådets kansli ansvarar för ägarstyrningen i fråga om Suomen Erillisverkot Oy i enlighet med vad som bestäms i lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning (1368/2007), om inte något annat följer av denna lag.

I styrelsen för Suomen Erillisverkot Oy och ett av Suomen Erillisverkot Oy helägt dotterbolag för skötseln av uppgifter enligt denna lag ska det finnas ett tillräckligt antal företrädare för de myndigheter som styr säkerhetsnätets verksamhet enligt 17 § så att bolagens administration och skötseln av uppgifterna i dess helhet har ordnats på behörigt sätt för skötseln av uppgifterna enligt denna lag.

Beslut om ett tillräckligt antal företrädare som avses i 2 mom. fattas av statsrådets kansli efter att ha hört finansministeriet.

17 §
Delegationen för säkerhetsnätets verksamhet

Som finansministeriets stöd vid den styrning och tillsyn som avses i 14 § finns delegationen för säkerhetsnätets verksamhet, som statsrådet tillsätter för viss tid. Delegationen leds av finansministeriet och dessutom är åtminstone statsrådets kansli, utrikesministeriet, inrikesministeriet, försvarsministeriet, kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, försvarsmakten, Försörjningsberedskapscentralen samt Finlands Kommunförbund rf företrädda i delegationen. Delegationen har till uppgift att delta i beredningen av förordningar och föreskrifter som utfärdas och beslut som fattas med stöd av bestämmelserna i denna lag samt av andra ärenden som gäller den styrning och tillsyn av säkerhetsnätets verksamhet som avses i 14 §. Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning och mandatperiod samt uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

4 kap

Särskilda bestämmelser

18 §
Avgifter för tjänsterna

De tillhandahållare av tjänster i säkerhetsnätet som avses i 2 kap. kan ta ut avgifter för de prestationer och tjänster som de tillhandahåller med stöd av denna lag. Avgifterna får inte överstiga beloppet av de totala kostnader som tillhandahållandet av prestationen eller tjänsten medför för tillhandahållaren.

19 §
Offentlighet och sekretess

Vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) bestäms om myndigheter tillämpas på de tillhandahållare av tjänster som avses i 2 kap. i denna lag och deras underleverantörer när de sköter sina uppgifter enligt denna lag.

Bestämmelser om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande i fråga om dem som är anställda hos tillhandahållare av tjänster som avses i 2 kap. eller hos deras underleverantörer och som behandlar sekretessbelagda uppgifter i anslutning till säkerhetsnätets verksamhet finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Finansministeriet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av de myndigheter och i denna lag avsedda andra aktörer som deltar i säkerhetsnätets verksamhet få de uppgifter som direkt behövs för skötseln av de uppgifter som enligt denna lag hör till ministeriet.

De tillhandahållare av tjänster i säkerhetsnätet som avses i 6 och 8 § har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra, av en myndighet inom den offentliga förvaltningen och av den som tillhandahåller integrationstjänster i säkerhetsnätet få de uppgifter som direkt behövs för skötseln av de uppgifter som enligt denna lag hör till de tillhandahållare av tjänster som avses ovan.

20 §
Tjänsteansvar och personalsäkerhet

På anställda hos bolag som tillhandahåller nät- och infrastrukturtjänster i säkerhetsnätet, på anställda hos underleverantörer till de tillhandahållare av tjänster i säkerhetsnätet som avses i 6, 8 och 10 § och på dem som står i ett annat anställningsförhållande än tjänsteförhållande eller motsvarande anställningsförhållande till en tillhandahållare av tjänster som avses i 8 och 10 § tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som anknyter till verksamheten i säkerhetsnätet. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas också på styrelsemedlemmar i bolag som avses i 6 och 8 § och på andra medlemmar i tillhandahållarnas beslutande organ samt på medlemmarna i underleverantörernas beslutande organ när de utför uppgifter som anknyter till verksamheten i säkerhetsnätet. Bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen (412/1974). (18.1.2019/53)

Av den personal som sköter uppgifter i säkerhetsnätet krävs sådan oförvitlighet och tillförlitlighet som uppgifterna förutsätter och som vid behov kan utredas i enlighet med vad säkerhetsutredningslagen (726/2014) föreskriver.

21 §
Byggande som hänför sig till säkerhetsnätet

Byggnader, konstruktioner och anläggningar som direkt ansluter sig till säkerhetsnätet får uppföras på områden som besitts av staten eller av ett bolag som svarar för de uppgifter som avses i 7 § utan tillstånd enligt markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Bestämmelserna om myndigheternas tillsyn över byggnadsarbete gäller inte byggande för säkerhetsnätets verksamhet.

22 §
Besiktning av utrymmen och utrustning i anslutning till säkerhetsnätet

I fråga om brandsyn i byggnader, konstruktioner och utrustningsutrymmen som direkt ansluter sig till säkerhetsnätet iakttas det som i 83 § i räddningslagen bestäms om brandsynen i lokaler som försvarsmakten besitter.

De bestämmelser i elsäkerhetslagen (410/1996) som gäller den som utför certifieringsbesiktningar och periodiska besiktningar samt anmälningar och överlåtelse av uppgifter tillämpas inte på besiktningar av sådan elmateriel och sådana elanläggningar som direkt ansluter sig till säkerhetsnätet. Försvarsministeriet övervakar elsäkerheten i fråga om materielen och anläggningarna i enlighet med vad som föreskrivs i elsäkerhetslagen.

ElsäkerhetsL 410/1996 har upphävts genom ElsäkerhetsL 1135/2016, som gäller fr.o.m. 1.1.2017.

23 § (23.11.2018/966)
Handräckning

Försvarsmakten, polisen, Gränsbevakningsväsendet och Transport- och kommunikationsverket är skyldiga att på begäran av finansministeriet i den utsträckning det är möjligt ge de tillhandahållare av tjänster som avses i 2 kap. handräckning för att säkerställa en störningsfri verksamhet inom säkerhetsnätets tjänsteproduktion.

5 kap

Ikraftträdande

24 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 15 januari 2015.

25 §
Övergångsbestämmelse som gäller ordnandet av uppgifter

Försvarsmakten och det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster är tillhandahållare av säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster enligt 6 § högst till den 31 december 2016.

Förvaltningens IT-central är tillhandahållare av säkerhetsnätets informations- och kommunikationstekniska tjänster enligt 8 § och tillhandahållare av integrationstjänster i säkerhetsnätet enligt 10 § högst till den 31 december 2016.

Statsrådet beslutar närmare inom ramen för tidsfristen enligt 1 och 2 mom. om de uppgifter och funktioner som ska överföras till de tillhandahållare av tjänster som avses i 6, 8 och 10 § och om tidsplanerna.

26 §
Övergångsbestämmelse som gäller användningsskyldigheten

En i 3 § avsedd myndighet och andra användare av säkerhetsnätet ska ta i bruk säkerhetsnätets tjänster senast när de tjänster som avses i 7, 9 och 11 § är tillgängliga och det serviceavtal för en tjänst som anskaffats självständigt och som motsvarar tjänsten i fråga har upphört att gälla.

27 §
Övergångsbestämmelse som gäller säkerhetsnätets informationssystem

Den skyldighet enligt 5 § som gäller placering av informationssystem gäller endast informationssystem som tas i bruk eller förnyas efter det att lagen har trätt i kraft.

28 §
Övergångsbestämmelse som gäller personalen

I fråga om ordnandet av personalens ställning tillämpas bestämmelserna om överlåtelse av rörelse i arbetsavtalslagen (55/2001) och i statstjänstemannalagen (750/1994).

29 §
Övergångsbestämmelse som gäller överlåtelse av egendom, andra rättigheter och nätverksamheten

Statsrådet kan överlåta sådana rättigheter som gäller ägande, besittning och användning av statens fasta och lösa egendom samt sådana immateriella rättigheter vilka har ett direkt samband med skötseln av säkerhetsnätets verksamhet samt nät- och infrastrukturverksamheten och uppgifter om den till det bolag som avses i 6 §. Statsrådet beslutar efter föredragning från finansministeriet om vilka objekt som ska överlåtas och värdet av dem samt villkoren för överlåtelsen och om övriga arrangemang som gäller överlåtelsen. Statsrådet beslutar vilken del av egendomen som ska överlåtas i utbyte mot aktier i aktiebolaget. Statsrådet kan innan denna lag träder i kraft fatta beslut om överlåtelse av rättigheter som gäller ägande, besittning och användning av egendom samt om överlåtelse av immateriella rättigheter och av nät- och infrastrukturverksamheten och uppgifter om den.

Informationssäkerheten i de informationssystem och den datakommunikation som den som tillhandahåller säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster använder i den verksamhet som avses i 7 § ska bedömas inom tre år efter det att denna lag har trätt i kraft med iakttagande av lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation och lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004).

30 §
Övergångsbestämmelse som gäller avtal och andra förbindelser

Sådana gällande avtal och förbindelser som direkt gäller säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster och som ingåtts av försvarsmakten, Förvaltningens IT-central, gränsbevakningsväsendet, Statens IT-servicecentral vid Statskontoret eller det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster innan denna lag trädde i kraft, samt de rättigheter och skyldigheter som följer av dessa, överförs vid denna lags ikraftträdande till det bolag som avses i 6 §, om inte något annat följer av 25 §.

31 §
Övergångsbestämmelse som gäller anhängiga ärenden

Sådana ärenden som direkt gäller säkerhetsnätets nät- och infrastrukturtjänster och som är anhängiga vid försvarsmakten, Förvaltningens IT-central eller det servicecenter som avses i 5 § 1 mom. i lagen om anordnande av statens gemensamma informations- och kommunikationstekniska tjänster när denna lag träder i kraft överförs vid denna lags ikraftträdande till det bolag som avses i 6 §, om inte något annat följer av 25 §.

RP 54/2013, FvUB 35/2014, GrUU 8/2014, FsUU 10/2013, RSv 245/2014

Ikraftträdelsestadganden:

23.11.2018/966:

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom en särskild lag.

L 966/2018 trädde i kraft 1.1.2019 enligt L 937/2018.

RP 61/2018, RP 104/2018, KoUB 21/2018, RSv 102/2018

18.1.2019/53:

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2019.

RP 226/2018, KoUB 34/2018, RSv 186/2018

9.8.2019/924:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 284/2018, FvUB 38/2018, RSv 320/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.