Beaktats t.o.m. FörfS 985/2019.

18.12.2014/1129

Statsrådets förordning om yrkeshögskolor

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av yrkeshögskolelagen (932/2014):

1 §
Examina som avläggs vid yrkeshögskola och ordnande av utbildning

De examina som avläggs vid yrkeshögskola är yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen. Yrkeshögskoleexamen är grundexamen vid yrkeshögskolorna.

I bilagan till denna förordning finns en förteckning över de examina som avläggs vid yrkeshögskola och de examensbenämningar som fogas till dem.

Utbildning som leder till examen kan ordnas genom internationellt samarbete. Utbildning som leder till examen kan också ordnas som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med en eller flera utländska högskolor eller finländska yrkeshögskolor.

2 §
Studiernas uppbyggnad

I de studier som leder till yrkeshögskoleexamen ingår

1) grundstudier och yrkesstudier,

2) valfria studier,

3) praktik som främjar yrkesfärdigheten,

4) ett lärdomsprov.

I de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamina ingår

1) fördjupade yrkesstudier,

2) valfria studier,

3) ett lärdomsprov.

I de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna ingår

1) pedagogiska grundstudier,

2) yrkespedagogiska studier,

3) undervisningsövning,

4) övriga studier.

3 §
Studiernas dimensionering och omfattning

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studiepoäng. Studieperioderna poängsätts enligt den arbetsmängd de kräver. En arbetsinsats på 1 600 timmar, vilket i genomsnitt krävs för att fullgöra ett läsårs studier, motsvarar 60 studiepoäng.

Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är 180, 210, 240 eller 270 studiepoäng.

Omfattningen av de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är 60 eller 90 studiepoäng.

I bilagan till denna förordning finns en förteckning över omfattningen av de studier som leder till de olika examina.

Andelen praktik för främjande av yrkesfärdigheten som ingår i de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är minst 30 studiepoäng.

Omfattningen av de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna är 60 studiepoäng.

Omfattningen av specialiseringsutbildningarna är minst 30 studiepoäng. (30.12.2014/1438)

4 §
Målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen

Målet för de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är att den som avlagt examen har

1) omfattande praktiska baskunskaper och basfärdigheter samt teoretiska grunder för att kunna delta i arbetslivet i sakkunniguppgifter på det egna området,

2) förmåga att följa och främja utvecklingen inom den egna branschen,

3) förutsättningar för utvecklande av den egna yrkesskickligheten och för ett livslångt lärande,

4) tillräckliga kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete.

5 §
Målet för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen

Målet för de studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen är att den som avlagt examen har

1) omfattande och ingående kunskaper samt behövliga teoretiska kunskaper för att kunna utveckla arbetslivet i krävande sakkunnig- och ledningsuppgifter,

2) en ingående uppfattning om den egna branschen, dess ställning i arbetslivet och be-tydelse i samhället samt färdighet att följa och analysera utvecklingen av forskningsdata och yrkespraxis inom området,

3) förmåga till ett livslångt lärande och en kontinuerlig utveckling av den egna yrkes-skickligheten,

4) goda kommunikativa färdigheter och språkkunskaper för det egna området samt för internationell verksamhet och internationellt samarbete.

6 §
Målet för de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna

Målet för de yrkespedagogiska lärarutbildningsstudierna är att den som slutfört utbildningen har färdigheter att

1) styra olika studerandes inlärning, och

2) utveckla sitt undervisningsområde med beaktande av utvecklingen i arbetslivet och inom yrkena.

6 a § (30.12.2014/1438)
Specialiseringsutbildningens mål samt påvisande av kompetens

Målet för specialiseringsutbildningen vid yrkeshögskolorna är att den studerande utgående från sin utbildningsbakgrund och arbetserfarenhet

1) kan sköta krävande expertuppgifter inom sådana arbetslivssektorer som har fastställts inom ramen för avtalsförfarandet enligt 11 a § 3 mom. i yrkeshögskolelagen,

2) förvärvar behärskande av den fördjupade specialkompetens eller sektorsövergripande helhet som utgör en förutsättning för sakkunnighet,

3) med utgångspunkt i forskning eller metoder inom konstnärlig verksamhet kan utvärdera och utveckla yrkespraxis inom sitt specialområde,

4) inom sitt eget specialområde kan vara expert i sammanslutningar och nätverk.

Expertisen visas på det sätt som fastställs i avtalsförfarandet enligt 11 a § 3 mom. i yrkeshögskolelagen.

6 b § (15.9.2016/813)
Avtal om specialiseringsutbildningar

För att ett sådant avtal som avses i 11 a § 3 mom. i yrkeshögskolelagen ska uppkomma ska avtalsparterna utgöra en majoritet av de yrkeshögskolor som ger yrkespedagogisk lärarutbildning eller sådan undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen med därtill förenad examensbenämning inom det område inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas. De parter som företräder arbetslivet och det sätt på vilket de har deltagit i avtalsförfarandet ska antecknas i avtalet.

I ett avtal om specialiseringsutbildning ska avtalas åtminstone om specialiseringsutbildningens benämning, omfattning, mål och målgrupp samt det sätt på vilket en studerande ska påvisa sin sakkunskap.

En yrkeshögskola kan ansluta sig till ett avtal om specialiseringsutbildning också efter att avtalet har ingåtts. De ursprungliga avtalsparterna är skyldiga att som avtalsparter godkänna alla de yrkeshögskolor som ger yrkespedagogisk lärarutbildning ellerundervisning som leder till yrkeshögskoleexamen med därtill förenad examensbenämning inom det område inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas. Parterna ansluter sig till avtalet genom att underteckna det ursprungliga avtalsdokumentet.

6 c § (15.9.2016/813)
Anordnande av specialiseringsutbildningar

Specialiseringsutbildning kan ordnas av de yrkeshögskolor som i enlighet med examina och examensbenämningarna i sina tillstånd ger yrkespedagogisk lärarutbildning eller sådan undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen inom det område inom vilket specialiseringsutbildningen ordnas. Ordnandet av specialiseringsutbildning förutsätter att yrkeshögskolan i fråga är part i ett avtal enligt 11 a § 3 mom. i yrkeshögskolelagen.

7 §
Språkkunskaper

Studeranden ska i de studier som ingår i yrkeshögskoleexamen eller på annat sätt visa att han eller hon har förvärvat

1) sådana kunskaper i finska och svenska som enligt lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs för en sådan tjänst inom ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt för vilken högskoleexamen är ett krav, och som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende, samt

2) sådana skriftliga och muntliga kunskaper i ett eller två främmande språk som behövs med tanke på studerandens yrkesutövning och utveckling i yrkesmässigt avseende.

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller inte studerande som fått sin skolbildning på något annat språk än finska eller svenska, inte heller studerande som fått sin skolbildning utomlands. Yrkeshögskolan beslutar om de språkkunskaper som ska krävas av sådana studerande.

Yrkeshögskolan kan av särskilda skäl helt eller delvis befria studeranden från kraven på språkkunskap enligt 1 mom.

Studerandens språkkunskaper ska anges i examensbetyget. När språkkunskaperna anges ska 19 § i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) beaktas.

8 §
Mognadsprov

För examen ska studeranden från området för sitt lärdomsprov skriva ett mognadsprov, som utvisar förtrogenhet med området samt kunskaper i finska eller svenska. Yrkeshögskolan beslutar om mognadsprov för sådana studerande av vilka det inte krävs de språkkunskaper som avses i 7 § 1 mom.

9 §
Europeiska unionens lagstiftning och internationella överenskommelser

Utbildning som leder till examensbenämningarna sjukskötare (YH), barnmorska (YH) och byggnadsarkitekt (YH) samt utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen i sjöfart ska uppfylla de krav som ställs i Europeiska unionens lagstiftning. I sjöfartsutbildningen ska dessutom beaktas vad som internationellt avtalas om sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning.

10 §
Betyg

Yrkeshögskolan ger studeranden ett examensbetyg över avlagd examen. Intyg ges också över genomförd specialiseringsutbildning. Över en examen som avlagts på något annat språk än finska eller svenska utfärdas också ett examensbetyg på finska eller svenska och utöver den examensbenämning på finska eller svenska som anges i bilagan till denna förordning den examensbenämning på engelska som nämns i den bilagan. (30.12.2014/1438)

Om den utbildning som leder till examen i enlighet med 1 § 3 mom. har ordnats som utbildning som leder till en eller flera examina tillsammans med en eller flera finländska eller utländska högskolor, ska det av betyget framgå vilka andra examina och examensbetyg som beviljas på basis av samma utbildning samt vilka andra högskolor som har beviljat examen.

Yrkeshögskolan ger även under studiernas gång på begäran ett intyg till studeranden över slutförda studier.

Till den som har avlagt examen eller genomfört studier vid yrkeshögskolan ger yrkeshögskolan en sådan bilaga till examensbetyget eller intyget som är avsedd särskilt för internationellt bruk. I bilagan ges tillräckliga uppgifter om yrkeshögskolan, de studier och studieprestationer som avses i examensbetyget eller intyget samt nivån på dem och deras ställning i utbildningssystemet.

11 §
Indragning av studierätten

Bestämmelserna om indragning av studierätten i 33 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) tillämpas på utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området, yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet, yrkeshögskoleexamen i idrott och yrkeshögskoleexamen i sjöfart. Bestämmelserna tillämpas även på yrkespedagogisk lärarutbildning.

12 § (17.1.2019/116)
Den interna fördelningen av finansieringsgrunderna

Av den basfinansiering som avses i 43 § 3 mom. i yrkeshögskolelagen bestäms 95 procent på basis av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning och 5 procent på basis av övriga utbildningspolitiska samt forsknings- och utvecklingspolitiska mål (strategibaserad finansiering).

Den andel av finansieringen som bestäms på basis av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning fördelar sig på en finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen och omfattar 76 procent av basfinansieringen och en finansieringsandel som bestäms på basis av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten och omfattar 19 procent av basfinansieringen.

12 § har ändrats genom F 116/2019, som träder i kraft 1.1.2021. Den tidigare formen lyder:

12 § (15.9.2016/813)
Den interna fördelningen av finansieringsgrunderna

Av den basfinansiering som avses i 43 § 3 mom. i yrkeshögskolelagen bestäms 94 procent på basis av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning och 6 procent på basis av övriga utbildningspolitiska och forsknings- och utvecklingspolitiska mål.

Den andel av finansieringen som bestäms på basis av verksamhetens kvalitet, genomslagskraft och omfattning är indelad i en finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen och omfattar 79 procent av hela basfinansieringen samt en finansieringsandel som bestäms på basis av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten och omfattar 15 procent av hela basfinansieringen.

Den andel av finansieringen som bestäms på basis av övriga utbildningspolitiska samt forsknings- och utvecklingspolitiska mål är indelad i en strategibaserad finansieringsandel som omfattar 5 procent av hela basfinansieringen och en områdesspecifik finansieringsandel som omfattar 1 procent av hela basfinansieringen.

13 § (17.1.2019/116)
Finansieringsgrunderna för utbildningen samt för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten

Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på antalet avlagda yrkeshögskoleexamina, avlagda studier i yrkespedagogisk lärarutbildning och studiepoäng, sysselsättningen bland och karriäruppföljningen i fråga om personer som utexaminerats från yrkeshögskolan samt studeranderesponsen.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet grundar sig på antalet publikationer och avlagda högre yrkeshögskoleexamina samt på den externa finansieringen av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten.

13 § har ändrats genom F 116/2019, som träder i kraft 1.1.2021. Den tidigare formen lyder:

13 § (15.9.2016/813)
Finansieringsgrunderna för utbildningen samt för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten

Den finansieringsandel som bestäms på basis av utbildningen grundar sig på avlagda yrkeshögskoleexamina, avlagda studiepoäng och avlagda yrkespedagogiska lärarutbildningsstudier, studeranderespons, internationell studeranderörlighet och antalet sysselsatta utexaminerade från yrkeshögskolan.

Den finansieringsandel som bestäms på basis av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet grundar sig på publikationer, avlagda högre yrkeshögskoleexamina, personalens internationella rörlighet och extern finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten.

14 § (17.1.2019/116)
Finansieringsgrunderna för strategibaserad finansiering

Den strategibaserade finansieringsandelen fördelar sig på en andel som stöder yrkeshögskolans strategi och förnyelse och en andel som stöder statsrådets högskole- och forskningspolitiska mål.

Den andel som stöder yrkeshögskolans strategi och förnyelse grundar sig på respektive yrkeshögskolas strategiarbete och de viktigaste prioriteringarna och styrkorna inom strategiarbetet samt på yrkeshögskolans profilering. Undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolorna avtalar om åtgärder för genomförande av yrkeshögskolornas strategier och om uppföljningen av dessa åtgärder samt om den strategibaserade finansieringsandelen som stöder dem.

Den andel som stöder statsrådets högskole- och forskningspolitiska mål grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets program som främjar de målen.

14 § har ändrats genom F 116/2019, som träder i kraft 1.1.2021. Den tidigare formen lyder:

14 § (15.9.2016/813)
Finansieringsgrunderna för strategibaserad och områdesspecifik finansiering

Den strategibaserade finansieringsandelen grundar sig på nationella högskole- och forskningspolitiska mål och på de centrala strategiska beslut som yrkeshögskolorna fattat i fråga om dessa mål i syfte att stödja och förnya respektive yrkeshögskolas uppgift, profil och styrkor. Vid fördelning av finansieringsandelen beaktas hur övergången till arbetslivet görs snabbare, utvecklingen av forsknings-, lärande- och innovationsverksamhetsmiljöer, hur kompetensen utnyttjas, vilket samhälleligt genomslag yrkeshögskolans verksamhet har, skapandet av regionala och områdesspecifika kompetenskluster enligt respektive yrkeshögskolas profil samt hur strukturerna och verksamhetssätten förnyas. Avtal om den strategibaserade finansieringsandelen ingås mellan undervisnings- och kulturministeriet och yrkeshögskolorna.

Den områdesspecifika finansieringsandelen grundar sig på utbildningens specialbehov och gäller följande examina och examensbenämningar som fogas till dessa:

1) yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området:

a) tolk (YH),

b) samhällspedagog (YH),

2) yrkeshögskoleexamen inom kultur:

a) konservator (YH),

b) bildkonstnär (YH),

c) musikpedagog (YH),

d) musiker (YH),

e) danslärare (YH),

3) yrkeshögskoleexamen i sjöfart:

a) sjökapten (YH),

b) ingenjör (YH),

4) högre yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området:

a) tolk (högre YH),

b) samhällspedagog (högre YH),

5) högre yrkeshögskoleexamen inom kultur:

a) konservator (högre YH),

b) bildkonstnär (högre YH),

c) musikpedagog (högre YH),

d) musiker (högre YH),

e) danslärare (högre YH),

6) högre yrkeshögskoleexamen i sjöfart:

a) sjökapten (högre YH),

b) ingenjör (högre YH),

7) högre yrkeshögskoleexamen inom teknik:

a) ingenjör (högre YH), brand- och räddningsbranschen.

15 §
Yrkeshögskoleindexet

När den höjning av kostnadsnivån som avses i 43 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen bestäms är förändringens viktning av det allmänna förtjänstnivåindexet 64 procent, av konsumentprisindexet 21 procent och av partiprisindexet 15 procent.

Indextalet för yrkeshögskoleindexet är 100 år 2000. Viktningen av de kostnader som avses i 1 mom. ses över regelbundet, minst vart åttonde år.

16 §
Förändringar i kostnadsnivån

Vid dimensioneringen av den statliga finansiering som ska anvisas yrkeshögskolorna för finansåret beaktas finansministeriets uppskattning av höjningen av kostnadsnivån under finansåret samt skillnaden mellan förändringarna enligt yrkeshögskoleindexet i den faktiska kostnadsnivån under finansåret före året för fastställelse av finansieringen och finansministeriets uppskattning av förändringarna i kostnadsnivån under det året. Uppskattningen av förändringarna i kostnadsnivån ska grunda sig på de färskaste tillgängliga uppgifterna.

17 §
Behörighetsvillkor för lärarna

Av en överlärare vid yrkeshögskola krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen.

Trots 1 mom. kan av särskilda skäl den som avlagt högre högskoleexamen anställas i en överlärarbefattning och den som inte avlagt högre högskoleexamen anställas i en lektorsbefattning, om den personen är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för befattningen.

Av en överlärare och lektor vars undervisningsuppgift huvudsakligen består i att ordna yrkesstudier krävs dessutom minst tre års praktisk erfarenhet i uppgifter som motsvarar examen.

Innan en befattning som överlärare eller lektor inom hantverk och konstindustri, mediekultur och bildkonst, teater och dans eller musik ledigförklaras, kan yrkeshögskolan besluta att sökandena i stället för de krav som föreskrivs i 1–3 mom. ska inneha de konstnärliga meriter som skötseln av uppgiften förutsätter.

18 §
Behörighetsvillkor för lärare inom yrkespedagogisk lärarutbildning

Av en överlärare krävs lämplig licentiatexamen eller doktorsexamen som påbyggnadsexamen och av en lektor lämplig högre högskoleexamen.

Trots 1 mom. kan av särskilda skäl den som avlagt högre högskoleexamen anställas i en överlärarbefattning och den som inte avlagt högre högskoleexamen anställas i en lektorsbefattning, om den personen är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för befattningen.

Av en överlärare och lektor krävs dessutom behörighet som lärare vid yrkeshögskola eller inom yrkesorienterad utbildning och minst tre års lärarerfarenhet vid en yrkeshögskola eller en yrkesläroanstalt.

18 a § (30.12.2014/1438)
Offentlig förteckning över specialiseringsutbildningar

I den offentliga förteckningen över specialiseringsutbildningar ska införas uppgifter om parterna i ett avtal enligt 11 a § 3 mom. i yrkeshögskolelagen, avtalets giltighet och benämningen på och grunderna för specialiseringsutbildningen enligt vad som har överenskommits i avtalet. De grunder som ska införas i förteckningen är utbildningens omfattning, mål och målgrupp. I förteckningen kan också införas andra nödvändiga uppgifter om avtalet. Förteckningen förs av Utbildningsstyrelsen.

Avtalsparterna är skyldiga att anmäla uppgifterna om ett avtal till den offentliga förteckningen. På motsvarande sätt är även en yrkeshögskola som på grund av avsaknad av andra utbildningsansvariga yrkeshögskolor inom det aktuella specialiseringsområdet ordnar specialiseringsutbildning genom eget beslut skyldig att anmäla uppgifterna om specialiseringsutbildningen till förteckningen.

Utbildningsstyrelsen ska hålla ett elektroniskt dokument med gällande avtal om specialiseringsutbildningar tillgängligt för allmänheten.

19 §
Ansökan om tillstånd

Ansökan om tillstånd för yrkeshögskola ska innehålla redogörelse för

1) yrkeshögskoleaktiebolagets namn och hemort,

2) yrkeshögskoleaktiebolagets aktieägare,

3) yrkeshögskolans namn,

4) yrkeshögskolans behövlighet och operativa förutsättningar för uppgifter enligt 4 § i yrkeshögskolelagen,

5) yrkeshögskolans lönsamhet, soliditet och likviditet samt hanteringen av dessa under året före ansökan, under ansökningsåret och under de fem följande åren,

6) det ansökta utbildningsansvaret för varje examen och examensbenämning och verksamhetens planerade omfattning,

7) yrkeshögskolans undervisnings- och examensspråk,

8) de orter där man avser ordna yrkeshögskoleverksamhet,

9) till buds stående lokaler för yrkeshögskolans verksamhet samt stödtjänster och de strategiska planer som gäller dem,

10) hur studerandeservicen ordnas,

11) hur förvaltningen ordnas.

Till ansökan om tillstånd ska det dessutom fogas

1) utredning om att aktiebolaget har antecknats i registret samt bolagsordningen, avtalet om bolagsbildning och ingångna aktieägaravtal,

2) de fastställda bokslutshandlingarna för den senast avslutade räkenskapsperioden,

3) en plan för organisering av yrkeshögskoleaktiebolagets ekonomi och förvaltning samt intern kontroll och annan riskhantering.

Om de på bokslutsuppgifter baserade uppgifter som ska framgå av redogörelsen enligt 1 mom. 5 punkten har beräknats genom kalkyler, ska uppgifterna vara verifierade av en revisor.

Om sökanden inte tidigare har varit verksam som ett yrkeshögskoleaktiebolag eller huvudman för en yrkeshögskola och inte heller någon av sökandens ägar- eller bakgrundsorganisationer har varit det, ska det vid ansökan om tillstånd utöver vad som förutsätts i 1–3 mom. också redogöras för

1) uppskattade anläggnings- och driftskostnader samt finansieringsplanen, och

2) den tidpunkt när yrkeshögskolan inleder sin verksamhet.

Ansökan ska riktas till statsrådet och lämnas in hos undervisnings- och kulturministeriet.

20 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

För studerande som före ikraftträdandet av denna förordning inlett studier som leder till examensbenämningarna musikpedagog (YH) eller musiker (YH) är studiernas omfattning 270 studiepoäng.

Utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen

Examen och examensbenämning Omfattning i studiepoäng
Yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området
tolk (YH) 210 (1)
Bachelor of Humanities
samhällspedagog (YH) 210
Bachelor of Humanities
Yrkeshögskoleexamen inom kultur
artenom (YH) 240
Bachelor of Culture and Arts
konservator (YH) 240
Bachelor of Culture and Arts
kulturproducent (YH) 240
Bachelor of Culture and Arts
bildkonstnär (YH) 240
Bachelor of Culture and Arts
medianom (YH) 240
Bachelor of Culture and Arts
formgivare (YH) 240
Bachelor of Culture and Arts
musikpedagog (YH) 240
Bachelor of Culture and Arts
musiker (YH) 240
Bachelor of Culture and Arts
danslärare (YH) 240
Bachelor of Culture and Arts
scenkonstpedagog (YH) 240
Bachelor of Culture and Arts
vestonom (YH) 240
Bachelor of Culture and Arts
Yrkeshögskoleexamen inom företagsekonomi
tradenom (YH) 210
Bachelor of Business Administration
Yrkeshögskoleexamen inom teknik
ingenjör (YH) 240
Bachelor of Engineering
laboratorieanalytiker (YH) 210
Bachelor of Laboratory Services
byggnadsarkitekt (YH) 240
Bachelor of Construction Architecture
byggmästare (YH) 210
Bachelor of Construction Management
Yrkeshögskoleexamen i sjöfart
ingenjör (YH) 270
Bachelor of Engineering
sjökapten (YH) 270
Bachelor of Maritime Management
Yrkeshögskoleexamen inom naturbruk
agrolog (YH) 240
Bachelor of Natural Resources
hortonom (YH) 240
Bachelor of Natural Resources
iktyonom (YH) 210
Bachelor of Natural Resources
skogsbruksingenjör (YH) 240
Bachelor of Natural Resources
miljöplanerare (YH) 240
Bachelor of Natural Resources
Yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet
hjälpmedelstekniker (YH) 210
Bachelor of Health Care
bioanalytiker (YH) 210
Bachelor of Health Care
förstavårdare (YH) 240
Bachelor of Health Care
fysioterapeut (YH) 210
Bachelor of Health Care
geronom (YH) 210
Bachelor of Social Services and Health Care
tandtekniker (YH) 210
Bachelor of Health Care
fotterapeut (YH) 210
Bachelor of Health Care
rehabiliteringsledare (YH) 210
Bachelor of Social Services and Health Care
barnmorska (YH) 270
Bachelor of Health Care
naprapat (YH) 240
Bachelor of Health Care
optometriker (YH) 210
Bachelor of Health Care
osteopat (YH) 240
Bachelor of Health Care
röntgenskötare (YH) 210
Bachelor of Health Care
sjukskötare (YH) 210 (2)
Bachelor of Health Care
socionom (YH) 210
Bachelor of Social Services
munhygienist (YH) 210
Bachelor of Health Care
hälsovårdare (YH) 240
Bachelor of Health Care
ergoterapeut (YH) 210
Bachelor of Health Care
Yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen
estenom (YH) 210
Bachelor of Beauty and Cosmetics
Yrkeshögskoleexamen i idrott
idrottsinstruktör (YH) 210
Bachelor of Sports Studies
Yrkeshögskoleexamen inom turism- och kosthållsbranschen
restonom (YH) 210
Bachelor of Hospitality Management

1) I utbildningen i teckenspråk och tolkning 240 sp

2) I utbildningen i diakoniskt vårdarbete 240 sp

Utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen

Examen och examensbenämning Omfattning i studiepoäng
Högre yrkeshögskoleexamen inom det humanistiska området
tolk (högre YH) 90
Master of Humanities
samhällspedagog (högre YH) 90
Master of Humanities
Högre yrkeshögskoleexamen inom kultur
artenom (högre YH) 60
Master of Culture and Arts
konservator (högre YH) 60
Master of Culture and Arts
kulturproducent (högre YH) 60
Master of Culture and Arts
bildkonstnär (högre YH) 60
Master of Culture and Arts
medianom (högre YH) 60
Master of Culture and Arts
formgivare (högre YH) 60
Master of Culture and Arts
musikpedagog (högre YH) 60
Master of Culture and Arts
musiker (högre YH) 60
Master of Culture and Arts
danslärare (högre YH) 60
Master of Culture and Arts
scenkonstpedagog (högre YH) 60
Master of Culture and Arts
vestonom (högre YH) 60
Master of Culture and Arts
Högre yrkeshögskoleexamen inom företagsekonomi
tradenom (högre YH) 90
Master of Business Administration
Högre yrkeshögskoleexamen i teknik
ingenjör (högre YH) 60
Master of Engineering
laboratorieanalytiker (högre YH) 90
Master of Laboratory Services
Högre yrkeshögskoleexamen i sjöfart
ingenjör (högre YH) 60
Master of Engineering
sjökapten (högre YH) 60
Master of Maritime Management
Högre yrkeshögskoleexamen inom naturbruk
agrolog (högre YH) 60
Master of Natural Resources
hortonom (högre YH) 60
Master of Natural Resources
iktyonom (högre YH) 90
Master of Natural Resources
skogsbruksingenjör (högre YH) 60
Master of Natural Resources
miljöplanerare (högre YH) 60
Master of Natural Resources
Högre yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsoområdet
hjälpmedelstekniker (högre YH) 90
Master of Health Care
bioanalytiker (högre YH) 90
Master of Health Care
förstavårdare (högre YH) 90
Master of Health Care
fysioterapeut (högre YH) 90
Master of Health Care
geronom (högre YH) 90
Master of Social Services and Health Care
tandtekniker (högre YH) 90
Master of Health Care
fotterapeut (högre YH) 90
Master of Health Care
rehabiliteringsledare (högre YH) 90
Master of Social Services and Health Care
barnmorska (högre YH) 90
Master of Health Care
naprapat (högre YH) 90
Master of Health Care
optometriker (högre YH) 90
Master of Health Care
osteopat (högre YH) 90
Master of Health Care
röntgenskötare (högre YH) 90
Master of Health Care
sjukskötare (högre YH) 90
Master of Health Care
socionom (högre YH) 90
Master of Social Services
munhygienist (högre YH) 90
Master of Health Care
hälsovårdare (högre YH) 90
Master of Health Care
ergoterapeut (högre YH) 90
Master of Health Care
Högre yrkeshögskoleexamen inom skönhetsbranschen
estenom (högre YH) 90
Master of Beauty and Cosmetics
Högre yrkeshögskoleexamen i idrott
idrottsinstruktör (högre YH) 90
Master of Sports Studies
Högre yrkeshögskoleexamen inom turism- och kosthållsbranschen
restonom (högre YH) 90
Master of Hospitality Management

Ikraftträdelsestadganden:

30.12.2014/1438:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

15.9.2016/813:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

20.6.2018/493:

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2018.

Också de som har börjat avlägga sjökaptensexamen (YH) eller sjökaptensexamen (högre YH) före den 1 augusti 2018 ges när de utexamineras den examensbenämning på engelska som anges i denna förordning, om de begär det. Den svenska examensbenämningen scenkonstpedagog (YH) eller scenkonstpedagog (högre YH) enligt denna förordning ges till dem som har börjat avlägga examen den 1 augusti 2017 eller därefter. Yrkeshögskolan kan också bevilja dem som har börjat avlägga dramainstruktörsexamen (YH) eller dramainstruktörsexamen (högre YH) före den 1 augusti 2017 den svenska examensbenämning som anges i denna förordning.

17.1.2019/116:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.

Förordningen tillämpas första gången på basfinansiering som beviljas yrkeshögskolor för 2021.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.