Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

29.5.2009/362

Lag om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §
Lagens syfte

I denna lag föreskrivs det om den rätt till gottgörelse av statens medel som en part har om rättegången fördröjs.

2 § (31.1.2013/81)
Lagens tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på rättskipningsärenden som behandlas vid domstol. Bestämmelserna i denna lag om domstolar tillämpas också på sådana nämnder som har inrättats för att behandla besvärsärenden och där lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) tillämpas. (5.7.2019/817)

1 mom. har ändrats genom L 817/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

Denna lag tillämpas på rättskipningsärenden som behandlas vid domstol. Bestämmelserna i denna lag om domstolar tillämpas också på sådana nämnder som har inrättats för att behandla besvärsärenden och där förvaltningsprocesslagen (586/1996) tillämpas.

I strafflagen (39/1889) föreskrivs det om nedsättning av straff på grund av dröjsmål vid rättegång. I lagen om rättegång i förvaltningsärenden föreskrivs det om lindring av en administrativ ekonomisk påföljd på grund av dröjsmål vid rättegång. (5.7.2019/817)

2 mom. har ändrats genom L 817/2019, som träder i kraft 1.1.2020. Den tidigare formen lyder:

I strafflagen (39/1889) föreskrivs det om nedsättning av straff på grund av dröjsmål vid rättegång. I förvaltningsprocesslagen föreskrivs det om lindring av en administrativ ekonomisk påföljd på grund av dröjsmål vid rättegång.

Trots vad som föreskrivs i denna lag har den skadelidande rätt till ersättning för skada som orsakas av ett dröjsmål så som anges i skadeståndslagen (412/1974).

2 a § (31.1.2013/81)
Definitioner

I denna lag avses med

1) myndighet statliga ämbetsverk och inrättningar, myndigheter i landskapet Åland, kommunala myndigheter, självständiga offentligrättsliga inrättningar och andra organ som sköter offentliga förvaltningsuppgifter,

2) administrativ påföljd disciplinstraff, förseelse- och tillsynsavgifter, skatteförhöjningar samt andra påföljder av straffnatur som bestämts i ett förvaltnings- eller förvaltningsprocessärende.

3 § (31.1.2013/81)
Rätt till gottgörelse

En enskild part har rätt till sådan skälig gottgörelse av statens medel som avses i 6 §, om rättegång har fördröjts så att dröjsmålet kränker partens rätt till rättegång inom skälig tid.

I förvaltningsprocessärenden har endast en sådan enskild part vars rätt, fördel eller skyldighet direkt påverkas av ärendet, rätt till gottgörelse när villkoren enligt 1 mom. uppfylls.

4 §
Dröjsmål vid rättegång

Vid bedömningen av huruvida en rättegång har fördröjts ska utöver rättegångens längd särskilt beaktas

1) målets eller ärendets natur och omfattning,

2) hur parterna, myndigheterna och domstolar har agerat under rättegången,

3) sakens betydelse för parten.

Vid bedömningen av ett dröjsmål vid rättegång ska dessutom den rättspraxis beaktas som utvecklats vid den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna när det gäller tillämpningen av artikel 6 stycke 1 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (FördrS 19/1990).

5 § (31.1.2013/81)
När rättegången börjar

Den tid som ska beaktas i rättegångens längd börjar

1) i tvistemål och ansökningsärenden när målet eller ärendet har anhängiggjorts vid domstolen,

2) i brottmål när den behöriga myndigheten har underrättat svaranden om att han eller hon misstänks ha begått ett brott eller när en brottsmisstanke som har riktats mot svaranden väsentligt har påverkat hans eller hennes ställning,

3) när målsägandens yrkande har anhängiggjorts vid domstolen.

I förvaltningsprocessärenden börjar den tid som ska beaktas i rättegångens längd när den handling genom vilken ärendet har anhängiggjorts har inlämnats till domstolen eller myndigheten. Den tid som ska beaktas i rättegångens längd börjar dock redan från det att en begäran om omprövning eller ett annat motsvarande yrkande som ska behandlas i förvaltningsförfarande har framställts, om en sådan begäran eller ett sådant yrkande enligt lag ska framställas innan beslutet får överklagas genom besvär. Av särskilda skäl kan den tid som ska beaktas i rättegångens längd börja från en tidigare tidpunkt än denna.

I ett ärende som gäller bestämmande av en administrativ påföljd börjar den tid som ska beaktas i rättegångens längd när myndigheten har inlett ett förfarande som leder till en påföljd och har delgivit parten detta.

6 § (31.1.2013/81)
Gottgörelsens belopp

Syftet med gottgörelsen är att kompensera en part för den oro, osäkerhet och andra jämförbara olägenheter som parten har orsakats till följd av dröjsmål vid rättegången.

Gottgörelsens belopp är 1 500 euro för varje år som rättegången har fördröjts av orsaker som domstolen eller myndigheten är ansvarig för. Gottgörelsens sammanlagda belopp höjs med högst 2 000 euro, om huvudsaken är av särskilt stor betydelse för en part. Ett ärende anses vara av särskilt stor betydelse om det har direkt anknytning till en persons hälsa, försörjning, rättsliga ställning eller någon annan motsvarande omständighet. Gottgörelsen kan sättas ned eller höjas utifrån en omständighet som anges i 4 § 1 mom. eller någon annan jämförbar omständighet.

Gottgörelsen är högst 10 000 euro. Gottgörelsens maximibelopp kan överskridas, om det finns särskilda skäl.

Rätt till gottgörelse föreligger inte till den del ett straff sätts ned eller en administrativ påföljd lindras på grund av ett dröjsmål. Om gottgörelse tidigare har dömts ut genom ett lagakraftvunnet avgörande i samma ärende, ska den beaktas som avdrag när ny gottgörelse döms ut.

7 § (31.1.2013/81)
Yrkande på gottgörelse

Gottgörelse ska yrkas vid den domstol som behandlar huvudsaken. Yrkandet ska framställas i god tid och senast innan behandlingen av huvudsaken har avslutats, annars går talerätten förlorad.

Yrkande kan inte utan giltig orsak framställas först i högsta domstolen eller, i ett ärende som förutsätter besvärstillstånd, först i högsta förvaltningsdomstolen.

Ett yrkande kan vara skriftligt eller muntligt. Yrkandet ska motiveras.

8 § (31.1.2013/81)
Förande av statens talan

I brottmål där åklagaren utför åtal är det åklagaren som för statens talan i ärenden om gottgörelse. I övriga ärenden förs statens talan av Statskontoret. Statskontoret ges inte tillfälle att bli hört om ett yrkande på gottgörelse, om inte det finns särskilda skäl.

9 § (31.1.2013/81)
Avgörande av ett yrkande på gottgörelse

Domstolen avgör ett yrkande på gottgörelse samtidigt som den avgör huvudsaken. Den sammansättning som är behörig i huvudsaken är behörig i ett ärende som gäller gottgörelse.

Domstolen ska i sitt avgörande i fråga om yrkande på gottgörelse också konstatera vid vilka domstolar eller myndigheter behandlingen av ärendet har fördröjts väsentligt.

Domstolen ska utan dröjsmål underrätta Statskontoret om avgöranden där gottgörelse har bestämts. Bestämmelser om delgivning av beslut i förvaltningsprocessärenden finns i förvaltningsprocesslagen.

Se Rättegångsbalk 4/1734 2 kap. och 24 kap. 5 §. FörvaltningsprocessL 586/1996 har upphävts genom L 808/2019, se L om rättegång i förvaltningsärenden 808/2019 9 kap.

10 §
Kostnader

Om en part beviljas gottgörelse, bestäms det samtidigt att parten ska få ersättning av statens medel för nödvändiga och skäliga kostnader som yrkandet på gottgörelse har orsakat, om inte kostnaderna annars ersätts av statens medel. Ingen avgift tas ut för behandlingen av yrkandet på gottgörelse.

11 § (31.1.2013/81)
Ändringssökande

Ett avgörande som domstolen har meddelat med anledning av ett yrkande på gottgörelse får överklagas på samma sätt som huvudsaken.

Besvärsrätt har den part som har yrkat på gottgörelse. Besvärsrätt har också sådana sammanslutningar, inrättningar och nämnder som avses i 12 § 2 mom. och för vilkas del domstolen har konstaterat att behandlingen av ärendet har fördröjts.

12 § (31.1.2013/81)
Betalning av gottgörelse

Gottgörelsen ska betalas till parten inom en månad från det att avgörandet om gottgörelse har vunnit laga kraft. Gottgörelsen betalas av Statskontoret.

Efter att ha hört landskapet Åland, en kommun, en självständig offentligrättslig inrättning, något annat organ som sköter offentliga förvaltningsuppgifter eller någon annan nämnd som behandlat besvär än en nämnd enligt 3 mom., tar Statskontoret ut en uppskattad andel av beloppet av den betalda gottgörelsen och av de kostnader som avses i 10 § av respektive aktör, om det har konstaterats att behandlingen av ärendet har fördröjts i dess verksamhet.

Statskontoret tar efter att ha hört det berörda ministeriet ut en för ministeriet uppskattad andel av beloppet av den betalda gottgörelsen och av de kostnader som avses i 10 §, hos det ministerium till vars ansvarsområde den domstol eller den myndighet hör där behandlingen av ärendet konstateras ha blivit fördröjd, om ministeriets andel av gottgörelsen uppskattas till minst 3 000 euro.

I fråga om förbud mot utmätning av och skattefrihet för gottgörelse föreskrivs särskilt.

13 §
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om förfarandet vid underrättelse om domstolens avgörande och vid betalningen av gottgörelse enligt denna lag utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

14 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Det kan bestämmas att gottgörelse enligt denna lag ska betalas också i ärenden som har inletts före ikraftträdandet av lagen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 233/2008, LaUB 3/2009, RSv 37/2009

Ikraftträdelsestadganden:

13.5.2011/465:

Denna lag träder i kraft den 17 maj 2011.

RP 286/2010, LaUB 34/2010, RSv 311/2010

31.1.2013/81:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2013.

På ärenden som är anhängiga vid domstol eller vid en nämnd enligt 2 § 1 mom. när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

RP 85/2012, LaUB 13/2012, RSv 125/2012

5.7.2019/817:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 29/2018, LaUB 18/2018, RSv 295/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.