Finlex ®

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §

Syfte

I denna lag föreskrivs om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen och om därmed sammanhängande utredningsarbete, om samarbete och deltagande inom vattenförvaltnings- och havsförvaltningsområdena samt om internationellt samarbete i fråga om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen. De allmänna målen för vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen är att skydda, förbättra och återställa vattnen och Östersjön så att ytvattnens och grundvattnens eller Östersjöns status inte försämras samt att deras status är åtminstone god. Planeringen av vattenvården och havsvården utförs och verkställs genom samordning och sammanfallande målsättningar. (25.3.2011/272)

Syftet med denna lag är att vid vattenvårdsförvaltningen hänsyn ska tas inte bara till vattnens kvalitet utan även till att vattentillgången är tillräcklig och vattenanvändningen hållbar samt till vattentjänsterna och den ekonomiska analysen av dessa, till hantering av översvämningsrisker och tillgången på vatten för rekreation, till de sjukdomar som sprids via vatten samt till skyddet av akvatiska ekosystem och sådana terrestra ekosystem och våtmarker som står i direkt kontakt med dem. (24.6.2010/623)

I fråga om havsvårdsförvaltningen tillämpas ekosystemansatsen för hanteringen av belastning och påverkan på den marina miljön till följd av mänsklig verksamhet, så att uppnåendet av en god miljöstatus i den marina miljön eller de marina ekosystemens förmåga att reagera på förändringar orsakade av mänsklig verksamhet inte äventyras, samtidigt som en hållbar användning av marina varor och tjänster möjliggörs. (25.3.2011/272)

2 §

Definitioner

I denna lag avses med

1) ytvatten vatten på markytan, kustvatten, vatten i övergångszon och territorialvatten, (25.3.2011/272)

2) grundvatten vatten som finns under markytan i den mättade zonen och som står i direkt kontakt med mark- eller berggrunden,

3) kustvatten ytvatten som finns innanför den linje på vilken varje punkt befinner sig på ett avstånd av en sjömil från närmaste punkt på den baslinje från vilken bredden av territorialvattnet mäts och som på någon punkt gränsar till en älv eller å,

4) ytvattenförekomst en avgränsad och betydande del av ytvattnen, såsom en sjö, ett vattenmagasin, en bäck, å, älv eller kanal, en del av en bäck, å, älv eller kanal, vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka, (25.3.2011/272)

5) grundvattenförekomst en avgränsad förekomst av vatten i porös och genomsläpplig mark- eller berggrund som medger en betydande ström av grundvatten eller uttag av betydande mängder grundvatten, (29.12.2009/1833)

6) avrinningsområde ett område från vilket all ytvattenavrinning sker till havet via en sjö, bäck, å eller älv eller ett delta, (25.3.2011/272)

7) delavrinningsområde ett område från vilket all ytvattenavrinning sker via en sjö, bäck, å eller älv till ett visst vattendrag, (25.3.2011/272)

8) vatten i övergångszon förekomst av ytvatten i närheten av en å- eller älvmynning som delvis är av salthaltig karaktär till följd av närheten till kustvatten men som på ett väsentligt sätt påverkas av sötvattenströmmar, (25.3.2011/272)

9) havsvatten vatten, havsbotten och underliggande jordlager som ligger på havssidan av den baslinje som definieras i 3 punkten, ut till den yttre gränsen för Finlands ekonomiska zon, samt kustvatten, dess havsbotten och dess underliggande jordlager till de delar särskilda aspekter av den marina miljöns miljöstatus inte fastställs i vattenvårdsförvaltningen, (25.3.2011/272)

10) marina ekosystem en helhet som utgörs av marina organismsamhällen och deras livsmiljöer, (25.3.2011/272)

11) den marina miljöns tillstånd det allmänna tillståndet för miljön i havsvatten, med beaktande av de ingående marina ekosystemens struktur, funktion och processer, naturliga geomorfologiska, geografiska, biologiska, geologiska och klimatiska faktorer samt fysikaliska, akustiska och kemiska förhållanden, inbegripet dem som är resultatet av mänskliga aktiviteter inom eller utanför det berörda området, (10.2.2017/94)

12) miljömål för havsvården en kvalitativ eller kvantitativ beskrivning av det eftersträvade tillståndet för havsvattnets olika delar samt för belastningarna och påverkan på havsvattnet, (10.2.2017/94)

13) god miljöstatus i den marina miljön ett tillstånd där havet är ekologiskt variationsrikt och balanserat, dynamiskt samt rent, friskt och produktivt utifrån sina inneboende förutsättningar och där användningen av den marina miljön ligger på en nivå som är hållbar och tryggar möjligheten till användning och verksamhet för nuvarande och framtida generationer; vid god miljöstatus tillåter de ingående marina ekosystemens struktur, funktion och processer tillsammans med tillhörande geomorfologiska, geografiska, geologiska och klimatiska faktorer dessa ekosystem att fungera fullt ut och bevara sin återhämtningsförmåga mot miljöförändringar som orsakas av mänsklig verksamhet; marina arter och livsmiljöer skyddas, förlust av biologisk mångfald som orsakas av människan förhindras och olika biologiska beståndsdelar fungerar i jämvikt; ekosystemens hydromorfologiska, fysikaliska och kemiska egenskaper, inbegripet de egenskaper som är en följd av mänsklig verksamhet i det berörda området, stöder de ovan beskrivna ekosystemen och sådana av mänsklig verksamhet orsakade utsläpp av ämnen och energi, inbegripet buller, i den marina miljön ger inte upphov till föroreningseffekter. (10.2.2017/94)

3 § (29.12.2009/1833)

Vattenförvaltningsområde

Ett vattenförvaltningsområde består av ett eller flera avrinningsområden. En kustvattensträcka och en grundvattenförekomst hör till det angränsande vattenförvaltningsområde som är lämpligast. I avrinningsområden som överskrider riksgränsen hör till ett vattenförvaltningsområde det delavrinningsområde som är beläget på finskt territorium. Av avrinningsområden som sträcker sig in på en annan stats territorium bildas ett internationellt vattenförvaltningsområde så som särskilt föreskrivs om detta.

4 §

Myndigheter

Miljöministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet leder och övervakar inom sina ansvarsområden verkställigheten av denna lag. För verkställigheten av denna lag fullgör Finlands miljöcentral av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet ålagda uppgifter samt Naturresursinstitutet av jord- och skogsbruksministeriet ålagda uppgifter. (27.6.2014/571)

Närings-, trafik- och miljöcentralerna sköter uppgifter enligt denna lag inom sina respektive verksamhetsområden. (22.12.2009/1593)

Miljöministeriet ansvarar för samarbetet med andra stater i Östersjöns avrinningsområde vid planeringen av havsvården. Finlands miljöcentral, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt andra behöriga myndigheter deltar i samarbetet inom det egna verksamhetsområdet. (25.3.2011/272)

Finlands miljöcentral, Meteorologiska institutet, Naturresursinstitutet, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt Forststyrelsen ansvarar för övervakningsuppgifter och andra uppgifter i fråga om havsvården inom sina verksamhetsområden. (27.6.2014/571)

De övriga statliga och kommunala myndigheterna inom vattenförvaltningsområdena och havsvattnen deltar inom sina verksamhetsområden i den vattenvårds- och havsvårdsförvaltning som avses i denna lag. (25.3.2011/272)

5 § (22.12.2009/1593)

Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter

Närings-, trafik- och miljöcentralerna har till uppgift att inom sina vattenförvaltningsområden

1) karakterisera vattnen,

2) utreda den mänskliga verksamhetens inverkan på vattnen,

3) göra ekonomiska analyser av vattenanvändningen,

4) samla in uppgifter om sådana områden som bestäms genom förordning av statsrådet och som enligt Europeiska gemenskapens lagstiftning ska skyddas,

5) samla in behövliga uppgifter om områden avsedda för tagande av hushållsvatten,

6) bereda klassificeringen av vattnen enligt status,

7) ordna övervakningen av vattnen och utarbeta ett övervakningsprogram,

8) bereda förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet,

9) fullgöra andra uppgifter som ålagts av miljöministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet med avseende på vattenvårdsförvaltningen.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna har till uppgift att inom havsvårdsförvaltningen inom sina verksamhetsområden

1) delta i uppgörandet av en inledande bedömning av den marina miljöns särdrag och den marina miljöns tillstånd som samordnas av Finlands miljöcentral,

2) göra sådana utredningar som behövs för att fastställa vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön samt ställa upp miljömål och därtill hörande deskriptorer,

3) delta i utarbetandet av ett program för övervakning av Östersjöns tillstånd som samordnas av Finlands miljöcentral och ordna övervakningen av kustvattnen,

4) bereda havsförvaltningsplanen och dess åtgärdsprogram och fullgöra andra uppgifter som ålagts av miljöministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet med avseende på havsvårdsförvaltningen.

(25.3.2011/272)

Finlands miljöcentral ansvarar för beredningen av havsförvaltningsplanens övervakningsprogram och ger närings-, trafik- och miljöcentralerna sakkunnighjälp i de åligganden som nämns i fråga om de i 1 och 2 mom. nämnda uppgifterna, och för register över de uppgifter som avses i 1 mom. 4 punkten. (25.3.2011/272)

6 § (22.12.2009/1593)

Statsrådets förordning om vattenförvaltningsområden

Närmare bestämmelser om vattenförvaltningsområdena och den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen i ett vattenförvaltningsområde utfärdas genom förordning av statsrådet.

2 kap

Vattnens status

7 §

Karakterisering av vatten

Med tanke på vattenvårdsförvaltningen skall ytvattnen indelas i typer enligt geografiska och naturvetenskapliga karakteristika. I fråga om grundvattnen anges läget och gränserna för viktiga och andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning, samt den allmänna karaktären hos mark- och berggrunden i grundvattenområdena. Vid karakteriseringen kan vattnen granskas som helheter.

8 §

Klassificering av vattnens status

Yt- och grundvattnen klassificeras på grundval av hur stor förändringen till följd av mänsklig verksamhet är. Ytvattenklasserna grundar sig på ekologisk och kemisk status enligt den status som är sämst.

Ytvattnets ekologiska status är hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Klassificeringen görs gentemot referensförhållanden. Referensförhållandet för kraftigt modifierade och konstgjorda ytvattenförekomster är maximal ekologisk potential, och gentemot denna indelas förekomsterna på motsvarande sätt i god, måttlig, otillfredsställande och dålig status.

Ytvattnets kemiska status är god, om den uppfyller alla miljökvalitetsnormer för skadliga ämnen enligt gemenskapslagstiftningen, och vilka särskilt anges genom förordning.

Grundvattnet klassificeras enligt kemiska och kvantitativa egenskaper i god och otillfredsställande status.

9 § (22.12.2009/1593)

Övervakning

Inom vattenförvaltningsområdena ska övervakningen av ytvattnen och grundvattnen ordnas så att den ger en sammanhållen och mångsidig helhetsbild av vattnens status.

De program för vattenövervakning som närings-, trafik- och miljöcentralerna har utarbetat ska samordnas inom respektive vattenförvaltningsområde och bifogas förvaltningsplanen. Vid utarbetandet av övervakningsprogrammet ska i tillämpliga delar beaktas den övervakning som hör till verksamhetsutövarna enligt någon annan lag.

10 §

Statsrådets förordning om vattnens status

Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om

1) typindelningen av ytvattnen på grundval av geografiska och naturvetenskapliga egenskaper, bedömningen av konstgjorda och kraftigt modifierade ytvatten samt fastställandet av specifika referensförhållanden för ytvattentyper och valet av referensområden,

2) karakteriseringen av grundvattnen,

3) det närmare innehållet i och utförandet av analyser av vattenstatus och vattenanvändning samt ekonomiska analyser av vattentjänster,

4) övervakningen och programmet för övervakning av vatten,

5) grunderna för klassificering av yt- och grundvattnen.

Närmare bestämmelser om omständigheter motsvarande dem som avses i 1 mom. kan dessutom utfärdas genom förordning av statsrådet, om det behövs för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättandet av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

2 a kap (19.12.2014/1263)

Grundvattenområden

10 a § (19.12.2014/1263)

Avgränsning av grundvattenområden

Närings-, trafik- och miljöcentralerna bestämmer gränserna för områden där grundvatten bildas (grundvattenbildningsområde) och de yttersta gränserna för områden som inverkar på vattenkvaliteten eller grundvattenbildningen i en grundvattenförekomst (grundvattenområde). Om ett grundvattenområde som används eller lämpar sig för vattenförsörjning eller ett område där grundvatten bildas inte utan avsevärda svårigheter kan avgränsas, kan grundvattenområdet också anges som en punkt med hjälp av koordinater.

För avgränsningen av ett grundvattenområde ska det utarbetas en hydrogeologisk allmän beskrivning av området och en beskrivning av den allmänna karaktären hos mark- och berggrunden i området samt göras en bedömning av mängden av och vattenhöjden och flödesriktningen i det grundvatten som bildas i området.

Närmare bestämmelser om avgränsning av områden där grundvatten bildas och grundvattenområden samt om utredningar som har samband med avgränsningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 b § (19.12.2014/1263)

Klassificering av grundvattenområden

Närings-, trafik- och miljöcentralerna klassificerar utifrån grundvattenområdenas lämplighet för vattenförsörjning och skyddsbehov som

1) klass 1 sådana grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjning, där mer än i genomsnitt 10 kubikmeter vatten per dygn eller vatten för fler än femtio personers behov används eller är avsett att användas för samhällets vattenförsörjning eller som hushållsvatten,

2) klass 2 sådana övriga grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning, vilka har en så riklig grundvattenförekomst och sådana övriga karakteristika att de lämpar sig för användning som avses i punkt 1.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska dessutom i klass E klassificera sådana grundvattenområden av vars grundvatten ytvattenekosystem och terrestra ekosystem är direkt beroende.

Närmare bestämmelser om grunderna för klassificering av grundvattenområden får utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 c § (19.12.2014/1263)

Ändring av gränserna för och klassificeringen av grundvattenområden

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska ändra gränserna för eller klassificeringen av ett grundvattenområde, om information av väsentlig betydelse med avseende på områdets gränser eller klassificering kräver det.

10 d § (19.12.2014/1263)

Beredning av avgränsning och klassificering av grundvattenområden

Vid delgivning av och hörande som gäller de beredningsunderlag som utarbetas vid beredningen av den avgränsning och den klassificering av grundvattenområden som görs i samband med upprättande av förvaltningsplaner ska bestämmelserna i 15 § iakttas. Om klassen för eller avgränsningen av ett grundvattenområde ändras genom ett förfarande separat från utarbetandet av förvaltningsplanen, ska närings-, trafik- och miljöcentralen med avvikelse från 15 § hålla beredningsunderlagen tillgängliga i minst 30 dagar. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska begära utlåtande i ärendet av den kommun där grundvattenområdet finns, av de kommuner vars vattenförsörjning eller markanvändning avgränsningen och klassificeringen av grundvattenområdet kan inverka på och av det landskapsförbund inom vars område grundvattenområdet finns. (19.12.2019/1410)

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska i datasystemet för miljövårdsinformation registrera uppgifter om gränserna för och klassificeringen av grundvattenområden och grunderna för klassificeringen samt om grundvattenområdenas andra karakteristika.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas i beredningen och om det förfarande som ska iakttas vid hörande samt om de uppgifter om grundvattenområden som ska registreras i datasystemet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 e § (19.12.2014/1263)

Skyddsplaner för grundvattenområden

Kommunen får utarbeta en skyddsplan för ett sådant grundvattenområde på kommunens område som är föremål för verksamhet som väsentligt inverkar på grundvattenområdets status eller där miljömålen i enlighet med denna lag kräver det. En skyddsplan kan utarbetas i samarbete eller tillsammans med andra aktörer.

En skyddsplan ska vid behov innehålla

1) uppgifter om grundvattenförhållandena i området, grundvattnets status samt den nuvarande och planerade markanvändningen,

2) uppgifter om vattentäkter på området och grundvattnets betydelse för vattenförsörjningen,

3) uppgifter om beslut enligt 4 kap. 11 § i vattenlagen (587/2011) om skyddsområden för vattentäkter och en bedömning av behovet att se över ett beslut eller behovet att ansöka om att ett skyddsområde ska inrättas,

4) uppgifter om verksamheter som medför risk för förorening av grundvatten och en bedömning av åtgärder för att minska risken för förorening,

5) uppgifter om andra omständigheter som är av betydelse med tanke på skyddet av grundvatten.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i skyddsplanen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 f § (19.12.2014/1263)

Beredning av skyddsplaner för grundvattenområden

När en kommun utarbetar eller ändrar en skyddsplan för ett grundvattenområde ska kommunen ge alla möjlighet att ta del av förslaget och framföra sina åsikter om det. Utlåtanden om förslaget till en skyddsplan ska begäras från de kommuner som skyddsplanen kan gälla samt från de närings-, trafik- och miljöcentraler och regionförvaltningsverk som har behörighet inom det område som skyddsplanen omfattar.

Kommunen ska offentliggöra skyddsplanen och informera om den samt överlämna skyddsplanen till närings-, trafik- och miljöcentralen för registrering i datasystemet för miljövårdsinformation.

Närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas vid information om skyddsplaner får utfärdas genom förordning av statsrådet.

3 kap

Förvaltningsplan och åtgärdsprogram

11 §

Förvaltningsplan

För vattenförvaltningsområdet skall upprättas en förvaltningsplan. I förvaltningsplanen skall sammanfattningsvis ingå

1) information om vattenförvaltningsområdet,

2) uppgifter om karakteriseringen, klassificeringen och miljömålen gällande vattenförekomsterna i vattenförvaltningsområdet samt om andra aspekter som anknyter till vattenstatusen och vattenanvändningen,

3) förändringar i planen jämfört med tidigare planer,

4) genomförda åtgärder, genomförda temporära kompletterande åtgärder samt en bedömning av påverkan genom exceptionella omständigheter,

5) en bedömning av uppnåendet av de i 4 kap. avsedda miljömålen och en redogörelse för valet av alternativ,

6) en redogörelse om de åsikter som framförts under beredningen och om mellanstatliga underhandlingar samt om hur dessa har inverkat på planens innehåll och valet av alternativ.

Vid upprättandet och översynen av förvaltningsplanen ska den havsförvaltningsplan som avses i 4 a kap. beaktas. (25.3.2011/272)

En miljörapport ska läggas fram som en del av förvaltningsplanen. I fråga om miljörapporten gäller vad som föreskrivs om den i lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (200/2005). (25.3.2011/272)

Myndigheterna och andra inrättningar som tillhandahåller offentliga tjänster ska avgiftsfritt ge närings-, trafik- och miljöcentralerna sådan annan information än personuppgifter som de förfogar över och som närings-, trafik- och miljöcentralerna behöver för att utarbeta förvaltningsplanen. Myndigheterna ska överlämna informationen utan hinder av sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Andra än lägenhetsspecifika uppgifter ska dessutom överlämnas utan hinder av sekretessbestämmelserna i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008). (22.12.2009/1593)

12 §

Åtgärdsprogram

Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för uppnåendet av de miljömål som har ställts upp för vattenvården med beaktande av de karakteriseringar av vattnen, de utredningar av den mänskliga verksamhetens inverkan på vattnen och de ekonomiska analyser av vattenanvändningen som har gjorts. Åtgärdsprogrammet kan bestå av program för ett eller flera avrinningsområden. Åtgärdsprogrammet behandlas som en del av förvaltningsplanen. (25.3.2011/272)

Åtgärdsprogrammet skall innehålla uppgifter om

1) de grundläggande åtgärderna inom vattenvården, såsom kraven i lagstiftningen om vatten och miljövård,

2) kompletterande åtgärder inom vattenvården, såsom övriga administrativa och ekonomiska styrmedel, avtal, restaurering av vattendrag samt utbildnings- och forskningsprojekt,

3) åtgärder inför exceptionella omständigheter,

4) kombinationer av alternativa åtgärder, (24.6.2010/623)

5) de åtgärder, i form av en sammanfattning, som beträffande det i åtgärdsprogrammet avsedda området föreslagits i de riskhanteringsplaner som avses i lagen om hantering av översvämningsrisker (620/2010) och en redogörelse för åtgärdernas inverkan på de miljömål som har ställts upp för vattenvården. (24.6.2010/623)

Kompletterande åtgärder inom vattenvården är åtgärder som utöver de grundläggande åtgärderna behövs för uppnåendet av de miljömål som avses i 4 kap. (25.3.2011/272)

13 § (22.12.2009/1593)

Beredningen av förvaltningsplanen

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska för utarbetandet av förvaltningsplanen göra upp

1) en tidtabell och ett arbetsprogram för utarbetandet av förvaltningsplanen minst tre år innan planperioden börjar,

2) en översikt över väsentliga frågor om vården av avrinningsområdet minst två år före början av den period som förvaltningsplanen avser, samt

3) ett utkast till förvaltningsplan minst ett år innan planperioden börjar.

14 § (22.12.2009/1593)

Samarbete vid beredningen av förvaltningsplanen

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska under alla faser av förvaltningsplanens beredning i tillräcklig omfattning samarbeta och samråda med berörda myndigheter och intressenter inom sitt verksamhetsområde. För detta ändamål ska det finnas minst en samarbetsgrupp. Samarbetsgrupper kan även inrättas per avrinningsområde.

För samordnandet av förvaltningsplanen ska vattenförvaltningsområdet ha en styrgrupp som består av representanter för närings-, trafik- och miljöcentralerna samt en av jord- och skogsbruksministeriet utsedd representant för fiskerinäringen. Den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen svarar för styrgruppens verksamhet. Miljöministeriet beslutar om styrgruppens sammansättning.

Bestämmelser om samordnande uppgifter och delgivning av beredningsunderlag inom ett internationellt vattenförvaltningsområde kan dessutom utfärdas i en internationell överenskommelse som är bindande för Finland.

15 § (19.12.2019/1410)

Deltagande och information

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska delge de beredningsunderlag som avses i 13 § genom offentlig kungörelse. Bestämmelser om offentlig kungörelse finns i förvaltningslagen (434/2003). Information om kungörelsen ska offentliggöras i de berörda kommunerna inom närings-, trafik- och miljöcentralens verksamhetsområde. Bestämmelser om kommunala tillkännagivanden finns i 108 § i kommunallagen (410/2015).

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska ge alla tillfälle att ta del av beredningsunderlagen och bakgrundshandlingarna till dem och framföra sina åsikter om dem skriftligen eller elektroniskt under sex månader från det att den kungörelse som avses i 1 mom. publicerades.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska dessutom begära behövliga utlåtanden. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska vid behov ordna informationsmöten, där åsikter kan framföras. Bestämmelser om beredningsunderlagen och tidtabellerna för förfarandet finns i 13 §. Bestämmelser om beredningsunderlags och bakgrundshandlingars offentlighet finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

16 § (22.12.2009/1593)

Behandlingen av förvaltningsplanen

Utkastet till förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet ska behandlas och samordnas av styrgruppen.

Den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen ska tillställa miljöministeriet utkastet till förvaltningsplan för vattenförvaltningsområdet efter att det har behandlats i styrgruppen.

17 § (19.12.2019/1410)

Godkännande av förvaltningsplaner

Statsrådet godkänner förvaltningsplanerna.

Miljöministeriet publicerar de av statsrådet godkända förvaltningsplanerna i elektronisk form. Miljöministeriet sänder statsrådets beslut i elektronisk form till närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska delge statsrådets beslut genom offentlig kungörelse. Bestämmelser om offentlig kungörelse finns i förvaltningslagen. Information om kungörelsen ska offentliggöras i de berörda kommunerna inom närings-, trafik- och miljöcentralens verksamhetsområde. Bestämmelser om kommunala tillkännagivanden finns i 108 § i kommunallagen. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska även sända beslutet till de myndigheter som har hörts tidigare under handläggningen av ärendet.

Bestämmelser om delgivning av beslut av statsrådet inom internationella vattenförvaltningsområden finns i internationella överenskommelser som är bindande för Finland.

18 §

Ändringssökande

I statsrådets beslut om godkännande av förvaltningsplanen får ändring sökas genom besvär på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Beslutet får verkställas trots att ändring har sökts, om inte högsta förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. (5.7.2019/825)

Besvärsrätt har den på vars rätt, skyldighet eller fördel beslutet kan inverka, kommunen i fråga, myndigheter som bevakar allmänt intresse, samt en sådan registrerad lokal eller regional förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljö- eller naturskydd och vars verksamhetsområde förvaltningsplanen gäller.

19 §

Översyn

De mål för vattenvården som ställs upp i förvaltningsplanen och de kombinationer av åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet skall ses över vart sjätte år. För översynen gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om beredning och godkännande av förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet.

20 §

Statsrådets förordning om förvaltningsplan och åtgärdsprogram

I fråga om upprättandet av förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet, om tidsfristerna för upprättandet samt om anordnandet av samarbete i anknytning till förvaltningsplanens beredning bestäms genom förordning av statsrådet.

Dessutom kan genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om uppställandet av miljömål och de uppgifter som skall ingå i förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet.

4 kap

Miljömål i förvaltningsplanen

21 §

Miljömål vid planering av vattenvården

Målen för förvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammen är att

1) yt- och grundvattenförekomsternas status inte försämras och att deras status är åtminstone god,

2) statusen hos de i 22 § avsedda konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomsterna inte försämras och de har minst god ekologisk potential och god kemisk status,

3) ytvattenförekomsterna skyddas, förbättras och återställs så att den status som avses i 1 eller 2 punkten kan uppnås senast år 2015,

4) grundvattenförekomsterna skyddas, förbättras och återställs samt att balansen mellan grundvattenuttag och grundvattenbildning säkerställs så att den status som avses i 1 punkten kan uppnås senast år 2015,

5) en varaktig och betydande ökning av koncentrationer av ämnen som förorenar grundvattenförekomsterna förhindras.

Vattenstatusen i ett sådant område som avses i 5 § 1 mom. 4 punkten och som skall skyddas skall vara på en sådan nivå som skyddet förutsätter senast år 2015.

Om exceptionella naturförhållanden eller en olycka av exceptionellt slag tillfälligt leder till en försämring av vattenstatusen eller förhindrar att miljömålen nås, och målen inte kan uppnås med tillgängliga medel, kan vattenstatusen i detta fall inte anses strida mot miljömålen.

22 §

Konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomster

En genom byggande eller på annat sätt fysiskt modifierad vattenförekomst kan benämnas konstgjord eller kraftigt modifierad i förvaltningsplanen, om de ändringar av de hydromorfologiska egenskaperna som behövs för uppnåendet av god ekologisk status medför betydande skadliga effekter på miljön eller följande verksamheter:

1) sjötrafik eller hamnverksamhet,

2) användning av vattnen för rekreation,

3) vattenförsörjning eller produktion av vattenkraft,

4) vattenreglering, hantering av översvämningsrisker eller markavvattning, eller (24.6.2010/623)

5) annan motsvarande mänsklig verksamhet i enlighet med hållbar utveckling.

En förutsättning är dessutom att den nytta som kan uppnås genom de konstgjorda eller förändrade specifika egenskaperna hos vattenförekomsten av tekniska eller ekonomiska skäl inte rimligen kan uppnås på något annat sätt som utgör ett betydligt bättre alternativ för miljön.

Miljömålen för i denna paragraf avsedda vattenförekomster skall särskilt redovisas i förvaltningsplanen.

23 §

Avvikelser från miljömål på grund av ett nytt och betydande projekt

Om ett nytt viktigt projekt fysiskt förändrar en vattenförekomst så att god ekologisk status för ytvattnet eller god status för grundvattnet inte kan uppnås, kan avvikelser från de i 21 § avsedda miljömålen göras förutsatt att

1) projektet är mycket viktigt ur allmänt intresse och den nytta det medför för den hållbara utvecklingen eller människors hälsa eller människors säkerhet är betydande,

2) alla till buds stående åtgärder för att förhindra olägenheter har vidtagits,

3) den nytta som eftersträvas inte kan uppnås på något annat tekniskt eller ekonomiskt skäligt sätt som utgör ett betydligt bättre alternativ för miljön än genom förändring av vattenförekomsten.

Att statusen hos en ytvattenförekomst försämras från hög till god anses inte strida mot miljömålen, om försämringen av statusen orsakas av ett nytt viktigt projekt i enlighet med hållbar utveckling och om förutsättningarna motsvarande 1 mom. 1–3 punkten uppfylls.

I förvaltningsplanen skall läggas fram en utredning om hur förutsättningarna i 1 mom. har uppfyllts samt om de förändringar projektet orsakar i vattenförekomsten och dess status.

24 §

Lindring av miljömål

I förvaltningsplanen kan mindre stränga miljömål än de som avses i 21 § ställas upp, om vattenförekomsten enligt utredningar är så modifierad av mänsklig verksamhet eller dess naturliga förhållanden är sådana att de utgör hinder för uppnåendet av strängare mål, eller om uppnåendet av miljömålen inte är rimligt på grund av tekniska eller ekonomiska skäl.

Dessutom förutsätts

1) att den nytta som uppnås genom användning eller belastning av vattnen inte kan uppnås på något annat sätt som utgör ett betydligt bättre alternativ för miljön,

2) att olägenheterna av verksamheterna inte kan minskas utan oskäliga kostnader,

3) att den bästa möjliga statusen för ytvattenförekomsterna uppnås med beaktande av den påverkan som med hänsyn till den mänskliga verksamhetens eller föroreningens karaktär inte skäligen har kunnat undvikas,

4) att förändringarna i förhållande till god status hos grundvattnet blir så små som möjligt, och denna påverkan inte skäligen kan undvikas med beaktande av den mänskliga verksamheten och föroreningens karaktär, och

5) att vattenförekomstens status inte försämras.

25 §

Stegvist uppnående av målen

Om miljömålen kan uppnås endast stegvis, kan längre tidsfrister än vad som framgår av 21 § ställas upp i förvaltningsplanen.

En förutsättning för förlängning av tidsfristen är

1) att en förbättring av vattenförekomstens status inom den tid förvaltningsplanen avser är tekniskt eller ekonomiskt oskälig eller övermäktig på grund av naturförhållandena, och

2) att vattenförekomstens status inte försämras ytterligare.

Tidsfristerna kan förlängas med sammanlagt högst två sådana perioder som förvaltningsplanerna avser.

26 §

Statsrådets förordning om miljömål

Närmare föreskrifter om de miljömål som avses i detta kapitel kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

4 a kap (25.3.2011/272)

Havsvårdsförvaltningen

26 a § (25.3.2011/272)

Havsvårdsförvaltningen

För havsvårdsförvaltningen ska miljöministeriet i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet samt kommunikationsministeriet upprätta en havsförvaltningsplan för Finlands territorialvatten och ekonomiska zon.

Havsförvaltningsplanen ska beredas med beaktande av havsvattnens naturvetenskapliga särdrag samt med beaktande av de vattenförvaltningsområden som avses i denna lag och de förvaltningsplaner som avses i 11 § samt förvaltningsplanen för landskapet Åland.

För den regionala samordningen av havsvårdsförvaltningen samt för samordningen av havsvården och vattenvården ansvarar respektive närings-, trafik- och miljöcentral i samarbete med miljöministeriet. Bestämmelser om de samordnande närings-, trafik- och miljöcentralerna utfärdas särskilt.

Havsförvaltningsplanen ska ses över vart sjätte år.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på marin verksamhet vars enda syfte är rikets försvar eller den nationella säkerheten. Denna verksamhet ska emellertid samordnas med målen för havsvården.

26 b § (25.3.2011/272)

Havsförvaltningsplan

Havsförvaltningsplanen ska innehålla åtgärder för att skydda och bevara den marina miljön, förhindra att dess status försämras samt trygga och återställa de marina ekosystemen så att en god miljöstatus i den marina miljön kan upprätthållas eller uppnås före år 2020.

I havsförvaltningsplanen ska ingå åtgärder för att minska utsläppen i havet och förhindra och minska annan negativ påverkan på havet så att havets biologiska mångfald kan tryggas och så att de marina ekosystemen, människans hälsa och trivsel eller ett legitimt utnyttjande av havet inte utsätts för betydande risk.

En miljörapport ska läggas fram som en del av havsförvaltningsplanen. Bestämmelser om miljörapporten och den informationsskyldighet som gäller myndigheter och inrättningar som tillhandahåller offentliga tjänster finns i 11 § 3 och 4 mom.

26 c § (10.2.2017/94)

Inledande bedömning av den marina miljöns tillstånd och fastställande av vad som avses med en god miljöstatus

I havsförvaltningsplanen ska det ingå en inledande bedömning av den marina miljöns tillstånd och i den ska beaktas

1) havsvattnens grundläggande egenskaper och förhållanden,

2) de viktigaste belastningarna, inbegripet urskiljbara trender, samt påverkningarna på havet, inbegripet de viktigaste kumulativa effekterna och synergieffekterna,

3) en ekonomisk och social analys av utnyttjandet av vattnen i fråga och av de kostnader som försämringen av den marina miljöns tillstånd medför, samt

4) relevanta bedömningar som gjorts med stöd av nationell lagstiftning samt utredningar som gjorts inom ramen för det internationella samarbetet kring marint skydd.

Utifrån den inledande bedömningen av den marina miljöns tillstånd ska en god miljöstatus i den marina miljön definieras och den marina miljöns särdrag fastställas på grundval av kvalitativa deskriptorer som fastställts separat och med beaktande av den belastning och påverkan som mänsklig verksamhet orsakar den marina miljön.

26 d § (10.2.2017/94)

Miljömål vid planeringen av havsvården

Utifrån den inledande bedömningen av den marina miljöns tillstånd, som ska ingå i havsförvaltningsplanen, ska omfattande miljömål ställas upp för havsvattnen för att utvecklingen ska kunna styras mot en god miljöstatus i den marina miljön.

Vid uppställandet av miljömålen och fastställandet av de egenskaper som beskriver dessa samt vid fastställandet av belastningar och påverkan ska dessutom gränsöverskridande inverkan och havens naturvetenskapliga karakteristika beaktas och hänsyn tas till överensstämmelse med miljömål som ställts upp nationellt, inom Europeiska unionen och i internationella avtal.

26 e § (25.3.2011/272)

Undantag från miljömålen för havsvården

Det är möjligt att avvika från miljömålen i havsförvaltningsplanen eller från att i alla avseenden uppnå en god miljöstatus i den marina miljön i ett specificerat fall, om orsaken är

1) en åtgärd eller brist på åtgärder som inte beror på nationella åtgärder,

2) ett förhållande som orsakas av naturen,

3) ett förhållande som orsakas av force majeure,

4) förändringar eller modifieringar av havsvattnens fysiska förhållanden som beror på åtgärder till följd av ett tvingande allmänintresse som uppväger den negativa miljöpåverkan, inbegripet all gränsöverskridande inverkan; i dessa fall ska det emellertid säkerställas att förändringarna eller modifieringarna av havsvattnens fysiska förhållanden inte varaktigt omöjliggör eller äventyrar uppnåendet av en god miljöstatus i den marina miljön på Finlands eller andra Östersjöländers havsvatten.

Dessutom är det i enskilda fall möjligt att avvika från den tidtabell som satts upp för uppnåendet av miljömålen eller en god miljöstatus i den marina miljön, om naturförhållandena inte tillåter en förbättring av havsvattnens tillstånd inom denna tidtabell.

I åtgärdsprogrammet ska de undantag som avses i 1 och 2 mom. specificeras och konsekvenserna för andra Östersjöländer beaktas.

Oberoende av de undantag som avses i 1 och 2 mom. ska behövliga åtgärder vidtas i syfte att fortsätta strävan efter att uppnå miljömålen i havsförvaltningsplanen och förhindra att tillståndet för den marina miljön försämras ytterligare samt motverka negativ påverkan på havsvattnen i havsområdet eller i andra länder i Östersjöområdet. Åtgärder som gäller undantagen ska så långt möjligt inkluderas i åtgärdsprogrammet.

26 f § (25.3.2011/272)

Havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram

Närings-, trafik- och miljöcentralen ska upprätta ett åtgärdsprogram för uppnåendet av de miljömål som ställts upp i havsförvaltningsplanen, med beaktande av åtgärdernas kostnadseffektivitet och tekniska genomförbarhet. Åtgärdsprogrammet kan utarbetas så att det gäller en eller flera delar av havsvattnen. I åtgärdsprogrammet ska åtgärdernas verkningar granskas också i det havsområde som ligger utanför Finlands ekonomiska zon.

I åtgärdsprogrammet ska de åtgärder fastställas som krävs för att uppnå och bevara en god miljöstatus i den marina miljön.

Åtgärdsprogrammet ska innefatta regionala skyddsåtgärder som ska främja enhetliga och representativa nätverk på de marina skyddsområdena.

26 g § (25.3.2011/272)

Tidigareläggning av åtgärder

Om Östersjöns tillstånd är så kritiskt att det förutsätter brådskande åtgärder, ska miljöministeriet vidta åtgärder för att inleda samarbete med Europeiska unionens andra medlemsstater i Östersjöområdet eller delta i samarbetet på initiativ av en annan medlemsstat i Östersjöområdet i avsikt att upprätta en särskild åtgärdsplan.

Åtgärdsplanen innehåller tidigareläggning av genomförandet av åtgärdsprogram för havsskydd samt vid behov striktare skyddsåtgärder för att förbättra havets tillstånd. Åtgärdsplanen får emellertid inte utgöra ett hinder för att en god miljöstatus i den marina miljön uppnås eller upprätthålls i ett annat havsområde eller i ett delområde till detta.

26 h § (25.3.2011/272)

Havsförvaltningsplanens övervakningsprogram

För en fortgående bedömning av den marina miljöns tillstånd ska övervakningsprogram utarbetas och verkställas. Övervakningsprogrammen ska på ett ändamålsenligt sätt samordnas med övervakningen av den marina miljöns tillstånd i andra stater i havsområdet samt med de övervakningsprogram som gäller vattenförvaltningsområdenas kustområden.

26 i § (10.2.2017/94)

Internationellt samarbete

För att uppnå en god miljöstatus i den marina miljön ska man samarbeta med de medlemsstater i Europeiska unionen som delar Östersjön, för att säkerställa att havsförvaltningsplanerna är konsekventa och samordnade.

De åtgärder som behövs vid upprättandet och genomförandet av havsförvaltningsplanen ska så långt möjligt samordnas med de kuststater vid Östersjön som inte hör till Europeiska unionen och vid behov med inlandsstaterna i Östersjöns avrinningsområde.

26 j § (25.3.2011/272)

Deltagande och information

Miljöministeriet ska i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna ge alla de berörda parterna möjlighet att delta i beredningen av havsförvaltningsplanen och att ta del av havsförvaltningsplanens beredningsunderlag och bakgrundshandlingarna till detta. Parterna ska också beredas tillfälle att framföra sina åsikter om beredningsunderlaget skriftligt eller elektroniskt. Bestämmelser om beredningsunderlagets och bakgrundshandlingarnas offentlighet finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

I beredningen av havsförvaltningsplanen ska befintliga förvaltningsorgan och strukturer, såsom regionala havskonventionsorgan, vetenskapliga rådgivande organ och regionala rådgivande nämnder, delta så långt möjligt.

Sammandrag ska publiceras av följande delar av havsförvaltningsplanen och av uppdateringarna av dessa och allmänheten och sammanslutningar ska beredas möjlighet att framföra synpunkter om dem:

1) inledande bedömning av den marina miljöns tillstånd,

2) fastställande av vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön,

3) havsförvaltningsplanens miljömål,

4) havsförvaltningsplanens övervakningsprogram,

5) havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram.

Samarbete, deltagande och information i anslutning till beredningen av havsförvaltningsplanen ska så långt möjligt samordnas och genomföras med samarbete, deltagande och information i anslutning till planeringen av vattenvården som regleras i 14 och 15 §.

26 k § (25.3.2011/272)

Godkännande av havsförvaltningsplanen samt ändringssökande

Statsrådet godkänner havsförvaltningsplanen och den särskilda åtgärdsplan som avses i 26 g §. Vid godkännandet av planen ska det förfarande som anges i 17 § iakttas i tillämpliga delar.

I statsrådets beslut får ändring sökas i enlighet med 18 §.

26 l § (25.3.2011/272)

Statsrådets förordning om havsvårdsförvaltningen

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om

1) deskriptorer för att fastställa vad som avses med en god miljöstatus i den marina miljön och om definitionen av en god miljöstatus i den marina miljön,

2) vägledande grundläggande förhållanden, belastning och påverkan som ska användas i bedömningen av den marina miljöns nuvarande tillstånd,

3) egenskaper som ska beaktas vid uppställandet av miljömålen,

4) information som behövs i programmen för övervakning av den marina miljöns tillstånd,

5) åtgärder som ska beaktas i åtgärdsprogrammet,

6) Finlands miljöcentrals uppgifter i fråga om planeringen och övervakningen av havsvården, om de närings-, trafik- och miljöcentraler som samordnar planeringen av havsvården och om andra myndighetsuppgifter,

7) beredningen av havsförvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet och dess tidsfrister samt om annat samarbete i anslutning till beredningen,

8) deltagandet i beredningen av havsförvaltningsplanen och information i anslutning till beredningen.

5 kap

Särskilda bestämmelser

27 §

Sanitära olägenheter orsakade av vatten

Bestämmelser om förebyggande, minskande och undanröjande av sanitära olägenheter orsakade av vatten, samt om behövliga planer och utredningar ges dessutom i hälsoskyddslagen (763/1994).

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om insamlande och tillhandahållande av sådan information i anslutning till förebyggande, minskande och undanröjande av sanitära olägenheter orsakade av vatten för den i denna lag avsedda förvaltningsplanen.

28 § (25.3.2011/272)

Beaktande av förvaltningsplanen och havsförvaltningsplanen

Statliga och kommunala myndigheter samt andra organ som sköter myndighetsuppgifter ska i tillämpliga delar i sin verksamhet beakta de förvaltningsplaner som statsrådet godkänner enligt 17 § samt den havsförvaltningsplan som godkänns enligt 26 k § och den särskilda åtgärdsplan som avses i 26 g §.

Beträffande beaktandet av förvaltningsplaner och havsförvaltningsplanen iakttas dessutom vad som bestäms någon annanstans i lag.

29 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 31 december 2004.

RP 120/2004, MiUB 21/2004, RSv 225/2004, Rådets direktiv 2000/60/EG

Innehållsförteckning

30.12.2004/1299

Till början av sidan