Beaktats t.o.m. FörfS 373/2021.

30.12.2002/1330

Statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från social- och hälsovårdsministeriet, föreskrivs med stöd av 3 kap. 7 § 3 mom., 5 kap. 4 § 5 mom., och 11 kap. 16 § samt 14 kap. 3 § 3 mom. lagen den 30 december 2002 om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002):

1 kap

Utbetalning av arbetslöshetsförmån

1 §
Utbetalning av arbetslöshetsförmån

Grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd betalas i efterskott i betalningsperioder så, att den första betalningsperioden är två veckor lång och varje därpå följande betalningsperiod fyra veckor lång. Grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd skall utbetalas så att den kan lyftas av sökanden inom en vecka från betalningsperiodens utgång.

Den inkomstrelaterade dagpenningen betalas från och med dagpenningsperiodens begynnelse i efterskott för betalningsperioder om fyra veckor eller en månad, dock så, att den första betalningsperioden kan vara kortare än ovan nämnda period.

En arbetslöshetsförmån kan betalas för en kortare tid än fyra veckor eller en månad om den arbetssökande påbörjar ett arbete under betalningsperioden. (30.12.2013/1276)

Den jämkade arbetslöshetsförmån som avses i 4 kap. lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) samt ersättning för uppehälle kan betalas månatligen i efterskott.

2 §
Sökande och utbetalning av arbetsmarknadsstöd som betalas till arbetsgivaren

1 mom. har upphävts genom F 29.12.2005/1225. (29.12.2005/1225)

2 mom. har upphävts genom F 29.12.2005/1225. (29.12.2005/1225)

Folkpensionsanstaltens byrå betalar arbetsmarknadsstödet till arbetsgivaren månatligen i efterskott till ett av arbetsgivaren uppgivet konto i en penninginrättning som är verksam i Finland på basis av en ansökan om utbetalning som arbetskraftsbyrån har godkänt.

Stödet kan betalas för en längre period än den som nämns i 3 mom. om stödtagaren samtycker till detta.

3 § (22.2.2018/153)
Ansökan om och utbetalning av rörlighetsunderstöd

Vid ansökan om rörlighetsunderstöd ska sökanden förete utredning om anställningsförhållandets längd, arbetstiden och den plats där arbetet utförs samt lämna andra uppgifter som behövs för beviljande och utbetalning av stödet. Den som betalar ut en arbetslöshetsförmån kan förutsätta att ett arbetsavtal eller någon annan motsvarande utredning företes.

På rörlighetsunderstöd som Folkpensionsanstalten betalar ut tillämpas vad som i 1 § 1 mom. föreskrivs om utbetalning av grunddagpenning. På rörlighetsunderstöd som en arbetslöshetskassa betalar ut tillämpas vad som i 1 § 2 mom. föreskrivs om utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning.

1 a kap (29.12.2016/1543)

Arbetskraftspolitiska förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsförmån

3 a § (29.12.2016/1543)
Tidpunkt för vägran att ta emot arbete

Om det inte finns skäl att göra någon annan bedömning, anses arbetssökanden ha vägrat att ta emot arbete på det sätt som avses i 2 a kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

1) den dag då sökanden meddelar arbets- och näringsbyrån eller arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter att han eller hon inte vill ta emot det erbjudna arbetet,

2) den dag då arbetsgivaren meddelar arbets- och näringsbyrån eller arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter att sökanden inte tar emot det erbjudna arbetet eller har förfarit så att han eller hon försuttit sina möjligheter att bli vald till det erbjudna arbetet,

3) den fjortonde dagen efter den dag då arbetserbjudandet gavs enligt en anteckning i erbjudandet, om det erbjudna arbetet inte har någon ansökningstid och sökanden inte kontaktar arbetsgivaren efter det att han eller hon fått arbetserbjudandet,

4) den sista dagen för ansökan om en ledig anställning, om sökanden inte söker ett erbjudet arbete med ansökningstid,

5) dagen före den dag då sökanden borde ha börjat arbeta,

6) den sista dagen av ett arbets- eller tjänsteförhållande, om sökanden vägrar att fortsätta arbets- eller tjänsteförhållandet.

Vägran att ta emot arbete anses ha inträffat vid den tidigaste tidpunkten för ett sådant förfarande enligt någon punkt i 1 mom.

2 kap

Uppfyllande av arbetsvillkoret inom vissa branscher

4 § (30.12.2013/1276)
Undervisningsbranschen

Inom undervisningsbranschen kan i arbetsvillkoret inräknas varje sådan kalendervecka

1) under vilken arbetstiden varit minst hälften av det lägsta antalet arbetstimmar per vecka för timlärare i huvudsyssla inom undervisningsområdet i fråga, om det inom undervisningsområdet finns timlärare i huvudsyssla,

2) under vilken arbetstiden varit minst åtta timmar, om det inom undervisningsområdet inte finns timlärare i huvudsyssla.

Med arbetstid avses antalet arbetstimmar under en kalendervecka eller den genomsnittliga arbetstid per vecka som månadslönen baserar sig på.

5 § (28.12.2006/1417)
Arbetstagare i arbetsförhållande som arbetar hemma

I fråga om en sådan person i arbetsförhållande som i sitt hem utför arbete åt en utomstående arbetsgivare kan i arbetsvillkoret inräknas varje kalendervecka under vilken hans eller hennes lön varit minst tre fjärdedelar av den minimilön som enligt kollektivavtalet för branschen i fråga betalas till en fullt arbetsför person som fyllt 18 år eller, om inget kollektivavtal finns, minst tre fjärdedelar av det i 5 kap. 4 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda beloppet per månad.

6 § (28.12.2017/1156)
Yrkesgrupper som utför skapande eller framställande arbete

I ett arbetsförhållande i vilket andelen skapande eller framställande arbete är av avgörande betydelse kan i arbetsvillkoret inräknas varje kalendervecka under vilken den skattepliktiga inkomsten för detta arbete under en månads granskningsperiod varit minst det belopp som avses i 5 kap. 4 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

7 § (28.12.2006/1417)
Idrottsverksamhet

I det arbetsvillkor som är en förutsättning för att grunddagpenning skall kunna beviljas kan inräknas varje kalendervecka när det gäller idrottsverksamhet där den skattepliktiga inkomst som personen i fråga fått för sitt idrottsutövande under en granskningsperiod av en månad har uppgått till minst det belopp som avses i 5 kap. 4 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

2 a kap (28.12.2017/1156)

Villkor som gäller arbetslöshetsförmånens belopp

8 § (28.12.2018/1313)
Beloppet av arbetslöshetsförmånen och deltagande i annan än sysselsättningsfrämjande service

Som sådan service eller verksamhet som avses i 6 kap. 3 a § 3 mom. 5 punkten och 7 kap. 5 a § 3 mom. 5 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betraktas deltagande i

1) rekryteringsutbildning som inte är i 1 kap. 5 § 1 mom. 15 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd sysselsättningsfrämjande service och inte anses utgöra i 2 kap. 10 § i den lagen avsedda studier och för vilken det har betalats arbetslöshetsförmån,

2) sysselsättningsstödjande träning eller annan motsvarande verksamhet som en kommun, en samkommun, föreningen Työttömien Keskusjärjestö ry eller en av dess medlemsföreningar eller någon annan registrerad förening som får offentlig finansiering ordnar antingen ensamma eller i samarbete med varandra eller med en annan aktör,

3) sysselsättningsstödjande träning eller annan motsvarande verksamhet som ett fackförbund, en fackorganisation, en registrerad förening med ett fackförbund eller en fackorganisation som medlem, en stiftelse som grundats av dessa ensamma eller tillsammans eller en förening som erbjuder sina medlemmar juridisk rådgivning i anställningsfrågor och gruppförsäkringar som hänför sig till anställningsförhållanden ordnar antingen ensamma eller i samarbete med varandra eller med en annan aktör,

4) sysselsättningsstödjande träning som arbetsgivaren erbjuder med stöd av 7 kap. 13 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller med stöd av en för arbetsgivaren förpliktande annan motsvarande bestämmelse eller bestämmelse i ett kollektivavtal, och

5) verksamhet som stöder rekryteringen och vars producent har möjlighet att få ett på verksamhetens resultat baserat arvode av de anslag under huvudtiteln för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde i statsbudgeten som är avsedda att främja sysselsättningen och bekämpa arbetslösheten.

Med offentlig finansiering avses finansiering med de anslag under huvudtiteln för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde i statsbudgeten som är avsedda att främja sysselsättningen och bekämpa arbetslösheten samt finansiering från Europeiska unionens strukturfonder eller från Europeiska globaliseringsfonden.

Mottagaren av arbetslöshetsförmånen ska lämna den som betalar arbetslöshetsförmånen ett intyg som arrangören av träningen eller av någon annan verksamhet utfärdat över deltagande i verksamhet enligt 1 mom. 2–6 punkten. Vid behov ska den finansiering som arrangören fått nämnas i intyget.

Som deltagande i sysselsättningsstödjande träning eller som motsvarande verksamhet betraktas inte egen träning utifrån material som ställts till förfogande.

3 kap

Periodisering av försäljningsvinst

9 §
Beräkning av försäljningsvinst

En beräkning av försäljningsvinsten skall göras när dagpenning söks i samband med att ett företag läggs ner, oberoende av om företagsegendomen då har sålts. Försäljningsvinsten räknas ut genom att från försäljningspriset dras av

1) 50 procent i presumtiv anskaffningsutgift, eller

2) det sammanlagda beloppet av den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och kostnaderna för vinstens förvärvande, om det är större än den anskaffningsutgift som avses i 1 mom.

Den försäljningsvinst som skall periodiseras innefattar även skattefria förmåner enligt 48 § 1 mom. 3 punkten inkomstskattelagen.

Har företagsegendomen inte sålts, räknas som försäljningspris värdet enligt företagets bokföring och 46 § inkomstskattelagen. Detta belopp kan korrigeras på basis av en tillförlitlig utredning som sökanden har företett.

Från försäljningsvinsten avdras skulder och skuldräntor som hänför sig till sökandens företagsverksamhet.

10 §
Tidpunkt för periodisering

Försäljningsvinsten periodiseras från det att företaget har lagts ner.

Om företagsegendomens beskaffenhet eller andra särskilda skäl talar för det och företagsegendomen inte har kunnat säljas, kan periodiseringen på begäran av den som söker dagpenning och med stöd av en tillförlitlig utredning dock göras från tidpunkten för försäljningen av företaget.

11 §
Periodisering i samband med konkurs

Har företagsverksamheten upphört genom att en konkursansökan har lämnats in, behöver ingen beräkning av försäljningsvinsten göras.

Får mottagaren av dagpenning efter konkursdomen egendom som skall delas och som skulle ha lett till en periodisering av dagpenningen, görs periodiseringen från tidpunkten för konkursdomen, om personen i fråga alltjämt får dagpenning.

12 §
Periodisering i samband med avstående från ägarandel

Försäljningsvinst i samband med att ett företag läggs ner beaktas även i situationer där en delägare i företaget eller en bolagsman lägger ner sin verksamhet i företaget och säljer sin andel men företaget fortsätter sin verksamhet. När hela företaget säljs delas försäljningsvinsten mellan ägarna i relation till deras ägarandelar.

13 §
Periodiseringskalkyl

Försäljningsvinsten periodiseras på basis av företagarens arbetsinkomst genom en beräkning av hur många månaders arbetsinkomst försäljningsvinsten motsvarar. Inom grundskyddet görs periodiseringen dock på basis av grunddagpenningens belopp, om det är större än den arbetsinkomst som avses i 3 mom. Om det efter periodiseringen kvarstår en rest, anses en månad bestå av 21,5 arbetsdagar.

Som arbetsinkomst räknas inom förtjänstskyddet den arbetsinkomst enligt vilken företagaren har låtit försäkra sig i en arbetslöshetskassa.

Inom grundskyddet räknas som arbetsinkomst den arbetsinkomst som ligger till grund för en persons pensionsförsäkring i anknytning till företagsverksamhet. Om personen inte har haft någon pensionsförsäkring för företagsverksamheten eller om beloppet av pensionsförsäkringen har stått i klar disproportion till företagsverksamhetens omfattning, används vid periodiseringen den arbetsinkomst enligt vilken personen borde ha tecknat pensionsförsäkring för företagsverksamheten.

14 §
Blankett för beräknande av försäljningsvinst

Beloppet av försäljningsvinsten räknas ut på en blankett som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.

4 kap

Finansieringen av grunddagpenningen, alterneringsersättningen, arbetsmarknadsstödet och rörlighetsunderstödet (3.12.2020/933)

15 § (3.12.2020/933)
Folkpensionsanstaltens anmälan om beloppet av statens förskott

Folkpensionsanstalten ska månatligen, senast 10 bankdagar före betalningsdagen för förskottet, till social- och hälsovårdsministeriet anmäla beloppet av det förskott som enligt Folkpensionsanstaltens bedömning behövs för att betala de grunddagpenningar, de arbetsmarknadsstöd, det minimibelopp för finansieringen av arbetsmarknadsstödet och de förhöjningsandelar, barnförhöjningar och kostnadsersättningar som har samband med grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd samt de alterneringsersättningar och rörlighetsunderstöd som ska betalas följande månad.

Sysselsättningsfonden har kommit i den tidigare arbetslöshetsförsäkringsfondens och Utbildningsfondens ställe, se L 555/1998 3 kap. och ikraftträdandebestämmelsen i L 522/2018. L om utkomstskydd för arbetslösa 1290/2002 6 kap. 1 § som gällde vid denna paragrafens ikraftträdande har ändrats genom L 1188/2009, se L om utkomstskydd för arbetslösa 1290/2002 6 kap. 1 § 2 mom. L om offentlig arbetskraftsservice 1295/2002 har upphävts genom L om offentlig arbetskrafts- och företagsservice 916/2012.

16 § (3.12.2020/933)
Utbetalning av förskott

Staten betalar förskottet enligt 15 § till Folkpensionsanstaltens allmänna fond för social trygghet den näst sista bankdagen i föregående månad. I exceptionella situationer kan betalningsdagen för förskottet flyttas till ett tidigare eller senare datum.

17 § (3.12.2020/933)
Fastställande av statens och Sysselsättningsfondens slutliga finansiering

Skillnaden mellan det förskott som är avsett att täcka beloppet av de i 15 § avsedda förmåner som betalas under en viss månad och de faktiska förmånsutgifterna beaktas när förskottet fastställs för den tredje månaden efter månaden i fråga.

Folkpensionsanstalten ska varje år före utgången av januari månad meddela Finansinspektionen de i 14 kap. 3 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda utgifter i fråga om förtjänstskyddet i enlighet med artikel 65.6 och 65.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen som betalats under föregående år, separat för varje arbetslöshetskassa.

Skillnaden mellan den slutliga statsandelen för minimibeloppet för finansieringen av arbetsmarknadsstödet och de förskott som betalats fastställs årligen i samband med anmälan om förskottet för mars månad.

Statens och Sysselsättningsfondens slutliga betalningsandelar fastställs årligen i samband med anmälan om förskottet för mars månad.

5 kap

Kommunernas finansieringsandel av arbetsmarknadsstödet (3.12.2020/933)

18 § (3.12.2020/933)

18 § har upphävts genom F 3.12.2020/933.

19 § (3.12.2020/933)

19 § har upphävts genom F 3.12.2020/933.

20 § (29.12.2005/1225)
Uppbörd och betalning av kommunernas finansieringsandel

Folkpensionsanstalten skall före den 15 varje månad till kommunerna sända en faktura över kommunens finansieringsandel enligt 14 kap. 3 a § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa med avseende på det arbetsmarknadsstöd som betalats under föregående månad. Till fakturan skall fogas de uppgifter som avses i 13 kap. 6 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Förfallodag för fakturan är den 28 i den månad då fakturan avsänts.

20 a § (3.12.2020/933)
Fastställande av slutlig finansiering

Folkpensionsanstalten ska i samband med sitt bokslut årligen fastställa det belopp som kommunerna bör ha betalat i finansieringsandel för arbetsmarknadsstödet.

6 kap

Ikraftträdande

21 §
Ikraftträdelsebestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.

Genom denna förordning upphävs förordningen av den 2 november 1984 om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1984/742) och förordningen av den 30 december 1997 om arbetsmarknadsstöd (1361/1997) jämte ändringar samt förordningen av den 24 juli 1998 om stödjande av arbetslösas frivilliga studier (550/1998).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Ikraftträdelsestadganden:

18.12.2003/1157:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

29.6.2005/497:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

År 2005 tillämpas 16 § 1 mom. på de förskott som arbetslöshetsförsäkringsfonden erlägger så, att av det årliga förskottets belopp minst en tredjedel betalas i juli och därefter det återstående beloppet i månatliga, lika stora rater.

29.12.2005/1225:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

28.12.2006/1417:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

20.12.2007/1356:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.

8.4.2009/233:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2009.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

30.12.2013/1276:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

Förordningens 4 § tillämpas på arbete som utförs den 30 december 2013 och därefter.

27.11.2014/1008:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.

29.12.2016/1543:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

På arbetsmarknadsstöd som betalas i form av resebidrag tillämpas 3 §, sådan paragrafen lydde när denna förordning trädde i kraft, om anställningsförhållandet börjar senast den 31 januari 2017 och resebidraget har sökts senast den 31 december 2016.

28.12.2017/1156:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

Förordningens 6 § tillämpas på arbete som utförs den 1 januari 2018 och därefter.

22.2.2018/153:

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2018.

28.12.2018/1313:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2019. Förordningen tillämpas om den i 6 kap. 3 a § 1 mom. eller 7 kap. 5 a § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda perioden för kontroll av aktiviteten börjar efter förordningens ikraftträdande.

Deltagande i rekryteringsprövning enligt den 4 kap. 5 § 1 mom. 3 punkt i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice som gällde till utgången av 2018 betraktas som deltagande i verksamhet enligt 6 kap. 3 a § 3 mom. 5 punkten och 7 kap. 5 a § 3 mom. 5 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om avtalet om rekryteringsprövning ingåtts senast den 31 december 2018.

3.12.2020/933:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.