Beaktats t.o.m. FörfS 600/2020.

3.12.1999/1121

Lag om säkerhetskontroller vid domstolar

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §
Lagens syfte och tillämpningsområde

I syfte att sörja för säkerheten och trygga ordningen samt skydda egendom kan säkerhetskontroller ordnas vid domstolar så som anges i denna lag. Lagen tillämpas också vid de myndigheter som med stöd av förvaltningsprocesslagen (586/1996) håller muntliga förhandlingar.

I fråga om polisens uppgifter och befogenheter gäller dessutom polislagen (872/2011). (22.7.2011/889)

FörvaltningsprocessL 586/1996 har upphävts genom L om rättegång i förvaltningsärenden 808/2019 fr.o.m. 1.1.2020.

2 §
Beslut om säkerhetskontroll och kontrollobjekten

Beslut om ordnande av säkerhetskontroll fattas av domstolen efter samråd med polisen. Också domstolens ordförande kan fatta beslut om ordnande av säkerhetskontroll, om det är nödvändigt på grund av behandlingen av ett enskilt mål.

Vid en säkerhetskontroll kan personer som önskar tillträde till domstolslokalerna och personer som befinner sig där samt saker som de medför kontrolleras. Domstolen eller ordföranden beslutar om säkerhetskontrollens omfattning.

3 §
Principen om minsta olägenhet

En säkerhetskontroll skall ordnas så att den inte medför onödig olägenhet för den som kontrolleras och så att den inte skadar egendom.

4 §
Säkerhetskontrollörerna

En säkerhetskontroll kan utföras av en polisman eller av en anställd vid domstolen som har fått utbildning för uppgiften.

På basis av domstolens beslut kan säkerhetskontrollen också utföras av någon annan än en person som avses i 1 mom., om personen i fråga har godkänts för uppgiften av polisen.

5 §
Säkerhetskontrollåtgärder

En säkerhetskontrollör har rätt att med en metalldetektor eller någon annan liknande teknisk anordning kontrollera en person som önskar tillträde till eller befinner sig i domstolen samt saker som personen medför, för att säkerställa att sådana föremål eller ämnen inte medförs genom vilka säkerheten eller ordningen kan äventyras eller som kan användas för att skada egendom. Säkerhetskontrollören har rätt att också på annat sätt kontrollera saker som en person medför. Om det finns grundad anledning att misstänka att en person medför ett sådant föremål eller ämne som avses ovan, kan personen kroppsvisiteras för att föremålet eller ämnet skall kunna hittas.

En säkerhetskontrollör har rätt att frånta en person ett i 1 mom. avsett föremål eller ämne som påträffats vid en kontroll eller på något annat sätt eller vars innehav annars är förbjudet enligt lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av lag.

Föremål och ämnen som fråntagits en kontrollerad skall överlämnas till polisen eller, om det inte finns hinder enligt lag, återlämnas till personen i fråga när han eller hon avlägsnar sig från domstolen.

6 § (13.6.2003/529)
Avlägsnande av en person från domstolen

Om en person vägrar underkasta sig en säkerhetskontrollåtgärd, kan säkerhetskon trollören avlägsna honom eller henne från domstolen.

Säkerhetskontrollören kan vid behov använda sådana maktmedel som är nödvändiga för att avlägsna en person från domstolen och som kan anses försvarliga med beaktande av personens uppträdande och övriga omständigheter. Någon annan anställd vid domstolen än en tjänsteman och en sådan säkerhetskontrollör som avses i 4 § 2 mom. får dock inte använda maktmedel för att avlägsna en person från domstolen, om inte något annat följer av annan lagstiftning.

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen (39/1889).

7 § (22.2.2019/212)

7 § har upphävts genom L 22.2.2019/212.

8 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

RP 3/1999, LaUB 6/1999, RSv 67/1999

Ikraftträdelsestadganden:

13.6.2003/529:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 44/2002, LaUB 28/2002, RSv 261/2002

22.7.2011/889:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 224/2010, FvUB 42/2010, RSv 371/2010

22.2.2019/212:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

RP 136/2018, LaUB 13/2018, RSv 218/2018

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.