Beaktats t.o.m. FörfS 1117/2019.

21.1.1994/65

Lag om studiestöd

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Tillämpningsområde

Finska medborgare som i Finland bedriver heltidsstudier under minst två månader i en följd efter fullgjord läroplikt beviljas studiestöd enligt denna lag.

Vad som i denna lag bestäms om finska medborgare tillämpas också på den

1) som med stöd av Europeiska gemenskapens lagstiftning eller ett avtal som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart har rätt till studiestöd enligt denna lag, eller

2) som har i 10 kap. i utlänningslagen (301/2004) föreskriven permanent uppehållsrätt i Finland.

(23.3.2007/361)

Studiestöd kan beviljas en i Finland stadigvarande bosatt utlänning som vistas i landet av någon annan orsak än studier, om han eller hon

1) har beviljats kontinuerligt (A) eller permanent (P) uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta (P-EU) enligt utlänningslagen,

2) är medborgare i Europeiska unionen eller en därmed jämförbar person eller familjemedlem till en sådan enligt utlänningslagen och hans eller hennes uppehållsrätt har registrerats enligt 10 kap. i utlänningslagen eller han eller hon har beviljats ett uppehållskort, eller

3) är nordisk medborgare som har registrerat sin vistelse enligt 157 § i utlänningslagen så som överenskommits om folkbokföring mellan de nordiska länderna.

(13.9.2013/670)

Studiestöd för studier som bedrivs utomlands beviljas en finsk medborgare och en person som avses i 2 mom., om han eller hon

1) i minst två år under de fem år som föregår inledandet av studierna har haft sin i lagen om hemkommun (201/1994) avsedda hemkommun i Finland, eller

2) med hänsyn till hans eller hennes levnadsförhållanden annars har fast anknytning till Finland, varvid omständigheter som gäller personens familjeförhållanden, utkomst samt yrkesmässiga och andra motsvarande levnadsförhållanden beaktas.

(4.12.2015/1402)
2 §
Studiestödsförmåner

På de villkor som föreskrivs i denna lag beviljas studiestöd i form av

1) studiepenning,

2) bostadstillägg, samt

3) statsborgen för studielån.

(7.5.2004/345)

Förfallna räntor på studielån enligt denna lag samt den upphävda lagen om studiestöd (28/1972) kan på de villkor som bestäms i denna lag betalas som ränteunderstöd av statens medel utan återbetalningsskyldighet. (21.12.2001/1427)

Den som har fått studielån enligt denna lag har under de förutsättningar som anges i denna lag rätt till studielånskompensation. (30.12.2013/1243)

3 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) läsår den tid som börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli följande år,

2) termin hösttermin och vårtermin, varvid höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december och vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli,

3) stödmånad en månad under vilken studeranden får studiepenning eller bostadstillägg, (21.1.2011/52)

4) högskola de universitet som avses i universitetslagen (558/2009), Försvarshögskolan, om vilken föreskrivs i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008), de yrkeshögskolor som avses i yrkeshögskolelagen (932/2014) och Polisyrkeshögskolan enligt lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013), (4.12.2015/1402)

5) andra läroanstalter andra läroanstalter än de som avses i 4 punkten, (30.12.2013/1243)

6) makar äkta makar och personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden. (21.12.2001/1427)

4 § (30.12.2013/1243)
Studier som berättigar till studiestöd

Studiestöd får beviljas för utbildning som står under offentlig tillsyn. En utbildning eller en läroanstalt anses stå under offentlig tillsyn, om den övervakas eller finansieras av undervisningsmyndigheterna eller myndigheter inom den egna branschen.

Studiestöd för högskolestudier beviljas studerande som

1) avlägger lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig, konstnärlig eller yrkesinriktad påbyggnadsexamen,

2) avlägger yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen eller i 10 § 3 mom. i yrkeshögskolelagen avsedd utbildning för invandrare, (4.12.2015/1402)

3) fullgör ett särskilt yrkesutbildande fortbildningsprogram, eller

4) fullgör någon annan sådan studiehelhet som ger yrkesbehörighet eller tjänstebehörighet än en studiehelhet som avses i 1–3 punkten, om den studerande har avlagt högskoleexamen.

Studiestöd för studier i andra läroanstalter än de som avses i 2 mom. beviljas studerande som genomför (5.7.2019/861)

1) utbildning enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017),

2) gymnasieutbildning eller utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning som avses i gymnasielagen (629/1998),

3) annan än i 1 eller 2 punkten i detta moment avsedd utbildning i en folkhögskola, ett idrottsutbildningscenter eller läroanstalten Snellman-korkeakoulu enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) eller i utbildningscentralen enligt lagen om Sameområdets utbildningscentral (252/2010), (5.7.2019/861)

4) grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), eller

5) yrkesutbildning som motsvarar utbildning som avses i 1 punkten och som övervakas av myndigheter inom något annat område än undervisningsmyndigheterna.

(13.7.2018/550)

Studiestöd beviljas för studier utomlands, om studierna motsvarar i 1–3 mom. avsedda studier i Finland eller ingår i sådana studier i Finland som berättigar till studiestöd. Studiestöd beviljas också för studier som ordnas enligt Ålands landskapslagstiftning i landskapet Åland, om studierna motsvarar i 1–3 mom. avsedda studier eller ingår i sådana studier i riket som berättigar till studiestöd. (5.7.2019/861)

4 a § (19.12.2017/960)
Rätt till studiestöd för utbildning som inte står under offentlig tillsyn

Studiestöd beviljas för annan utbildning som ordnas i Finland än sådan som står under offentlig tillsyn, om Folkpensionsanstalten på ansökan av utbildningsanordnaren har beviljat rätt till studiestöd för utbildningen. Förutsättningar för beviljande av rätt till studiestöd är att

1) utbildningen motsvarar utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och dess syfte är avläggande av en examen eller del av examen, och

2) utbildningsanordnaren har funktionella, yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen.

(5.7.2019/861)

Utbildningsstyrelsen ger på begäran av Folkpensionsanstalten ett utlåtande om huruvida utbildningen enligt 1 mom. till sitt innehåll motsvarar utbildningen enligt lagen om yrkesutbildning.

Rätt till studiestöd kan beviljas också för annan än i 1 mom. avsedd utbildning som det föreskrivs särskilt om genom förordning av statsrådet, om utbildningen ger allmänt erkända yrkeskvalifikationer och de övriga förutsättningarna för beviljande av rätt till studiestöd uppfylls.

Folkpensionsanstalten kan återkalla rätt till studiestöd som beviljats för en utbildning, om förutsättningarna för beviljande av rätt till studiestöd inte längre uppfylls. Om rätten till studiestöd för utbildning återkallas, är de studerande som inlett sina studier i utbildningen innan rätten till stöd återkallades berättigade till studiestöd tills utbildningen avslutas.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av rätt till studiestöd, om ansökan, beviljande och återkallande av rätt till studiestöd samt om utbildningsanordnarens utrednings- och anmälningsskyldighet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

5 §
Allmänna villkor för beviljande av studiestöd

De allmänna villkoren för att studiestöd skall beviljas är att den studerande har antagits till en läroanstalt, att han eller hon bedriver studierna på heltid, har framgång i studierna samt är i behov av ekonomiskt stöd. (7.5.2004/345)

När behovet av ekonomiskt stöd prövas beaktas den sökandes egna och föräldrarnas inkomster så som bestäms i denna lag. (14.11.2008/706)

5 a § (13.7.2018/550)
Heltidsstudier

Studier där målsättningen är att avlägga en högskoleexamen är heltidsstudier. Andra högskolestudier är heltidsstudier när deras omfattning i genomsnitt är minst fem studiepoäng per studiemånad.

Gymnasiestudierna är heltidsstudier, om deras omfattning enligt lärokursen är sammanlagt minst 75 kurser eller om de genomförs i samband med en yrkesinriktad grundexamen enligt lärokursen för gymnasieutbildningen för vuxna. Som heltidsstudier betraktas också en studiehelhet omfattande ett läsår och minst 25 kurser som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning. I gymnasiestudierna förutsätts dessutom att den studerande under terminen deltar i minst 10 kurser eller i studier av motsvarande omfattning eller i två prov som ingår i studentexamen. Gymnasiestudier som ordnas i ett internat betraktas dock alltid som heltidsstudier.

Sådan utbildning enligt lagen om yrkesutbildning vars syfte är genomförande av yrkesinriktad grundexamen eller del av examen eller genomförande av utbildning som förbereder för yrkesutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv, är heltidsstudier. Avläggandet av en yrkesexamen eller specialyrkesexamen eller delar av nämnda examina är studier på heltid, om den omfattning av studierna som man kommit överens om i den studerandes personliga kompetensutvecklingsplan är minst 4,5 kompetenspoäng per studiemånad.

Andra studier än de som avses i 1–3 mom. är heltidsstudier, om omfattningen enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt minst 25 veckotimmar, eller 4,5 kompetenspoäng eller tre studieveckor per studiemånad.

Sådan grundläggande utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas för personer som passerat läropliktsåldern är heltidsstudier, om studiernas omfattning är minst 22 kurser per läsår.

Studier vid en utländsk läroanstalt är heltidsstudier, om läroanstalten har definierat dem som heltidsstudier. Högskolestudier kan betraktas som heltidsstudier också om studiernas omfattning motsvarar i genomsnitt minst fem studiepoäng per studiemånad. Andra studier kan betraktas som heltidsstudier, om studiernas omfattning enligt läroplanen är i genomsnitt minst 25 veckotimmar. Studiestöd beviljas dock inte för studier som helt och hållet ordnas som distansstudier.

5 b § (4.12.2015/1402)
Tillräcklig framgång i studierna

Framgången i studierna anses tillräcklig om den tid under vilken den studerande bedriver studier på heltid inte väsentligt kommer att överskrida den stödtid som fastställts för studierna i fråga. Framgången i studierna följs upp.

Studiestödet dras in eller ansökan om studiestöd avslås, om den studerandes studier inte har framskridit tillräckligt. I högskolestudier dras studiestödet in vid utgången av den termin under vilken uppföljningen av studieframgången görs. Studiestödet kan dras in retroaktivt, om antalet studieprestationer varit synnerligen litet och det av omständigheterna framgår att den studerande inte ens haft för avsikt att studera på heltid.

Den studerande har rätt till studiestöd även om hans eller hennes studier inte har framskridit tillräckligt, om han eller hon anger ett godtagbart skäl till att studierna fördröjts. Ett godtagbart skäl kan vara att den studerande drabbats av sjukdom eller någon annan jämförbar omständighet som försvagar studieförmågan, att en nära anhörig drabbats av sjukdom eller att den studerande befinner sig i en svår livssituation eller något annat särskilt skäl som tillfälligt fördröjt hans eller hennes studier. (5.7.2019/861)

Om framgången i studierna anses kräva särskild uppföljning, beviljas studiestödet eller fortsätter utbetalningen av stödet för en viss tid, i högskolestudier högst till utgången av läsåret.

Närmare bestämmelser om bedömningen av tillräcklig framgång i studierna får utfärdas genom förordning av statsrådet.

6 §
Begränsningar i fråga om studiestödet

Studiestöd beviljas inte den som

1) får studiestöd från utlandet eller i enlighet med Ålands landskapslagstiftning, (15.6.2012/297)

2) får vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000),

3) deltar i läroavtalsutbildning eller arbetskraftsutbildning som ordnas enligt lagen om yrkesutbildning, (11.8.2017/539)

4) får arbetsmarknadsstöd, arbetslöshetsdagpenning eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002),

5) deltar i arbetskraftsutbildning enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012), (28.12.2012/932)

6) får alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002),

7) får ålderspension enligt folkpensionslagen (568/2007) eller ålderspensionen eller förtida ålderspension enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006) eller enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare, (30.12.2013/1243)

8) får pension som betalas på grund av full arbetsoförmåga eller invaliditetspension enligt folkpensionslagen,

9) får arbetslöshetspension enligt folkpensionslagen eller lagen om pension för arbetstagare eller enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare eller får pensionsstöd enligt lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa (39/2005),

10) får generationsväxlingspension enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990) eller avträdelseersättning enligt lagen om avträdelseersättning för lantbruksföretagare (1330/1992) eller avträdelsestöd enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) eller lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006),

11) för samma utbildning får rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) eller enligt arbetspensionslagarna,

12) får full ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991) eller med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873 /2015), i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) eller i lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990), (7.8.2015/886)

13) fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007), civiltjänstlagen (1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) eller motsvarande tjänstgöring enligt utländsk lagstiftning, (30.12.2013/1243)

14) avtjänar frihetsstraff och studerar i straffanstalten,

15) från utlandet får förmåner som motsvarar dem som nämns i 2–12, 16 eller 17 punkten, (20.8.2010/712)

16) får sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt 8 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004), (20.8.2010/712)

17) får garantipension enligt lagen om garantipension (703/2010). (20.8.2010/712)

(17.8.2007/792)

En studerande som får vuxenutbildningsstöd under minst två månader utan avbrott har dock rätt att få statsborgen för studielån. (28.12.2000/1277)

L om olycksfall i militärtjänst 1211/1990 har upphävts genom L om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom 1521/2016. Om nytt avgörande av ett ärende med anledning av beviljad annan förmån se 30 b §. Rubriken i L om vuxenutbildningsstöd 1276/2000 har ändrats genom L 521/2018, se L om vuxenutbildningsförmåner 1276/2000.

7 § (21.1.2011/52)
Tidsbegränsningar

I fråga om andra studier än studier som leder till högskoleexamen beviljas studiestöd för den tid då den studerande bedriver heltidsstudier. (28.12.2012/1078)

Studiestöd för högskolestudier kan fås för högst 54 stödmånader. Den tid som berättigar till stöd är dock 57 månader när den sammanlagda omfattningen av en lägre och högre högskoleexamen är 360 studiepoäng. (13.1.2017/4)

Den tid som berättigar till stöd för avläggande av en högskoleexamen bestäms enligt den omfattning som föreskrivs för examen i fråga så att den tid som berättigar till stöd är högst nio stödmånader per läsår som ingår i examens omfattning, förlängd med tre stödmånader. Den tid som berättigar till stöd för ett halvt läsår som överskrider de fulla läsåren är dock fem stödmånader. (13.1.2017/4)

Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, beviljas studiestödet separat för avläggandet av den lägre och den högre högskoleexamen. Den tid som berättigar till stöd uppgår dock sammanlagt till högst den stödtid som bestäms i enlighet med 3 mom. utifrån dessa examinas sammanlagda omfattning. (13.1.2017/4)

För avläggande av vetenskapliga, konstnärliga eller yrkesinriktade påbyggnadsexamina vid en högskola kan studiestöd fås för sammanlagt högst nio stödmånader.

I fråga om en examen som avläggs vid en utländsk högskola bestäms den tid som berättigar till studiestöd på de grunder som anges i denna paragraf och på basis av examens omfattning. (28.12.2012/1078)

Om en studerande som har beviljats studiestöd för högskolestudier men som inte har avlagt högskoleexamen inleder studier för en andra högskoleexamen, beaktas de stödmånader som använts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av den tid som berättigar till stöd. Om den studerande har antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen beaktas de stödmånader som använts för avläggande av den tidigare examen vid uträknandet av examinas sammanlagda stödtid.

Närmare bestämmelser om maximitiden för studiestöd för högskoleexamina av olika omfattning utfärdas genom förordning av statsrådet.

I en annan läroanstalt än en högskola har den studerande rätt till studiestöd för den regelrätta studietiden. Studiestöd kan beviljas för högst 12 månader efter den regelrätta studietiden. Med den regelrätta studietiden avses inom utbildning för yrkesinriktad grundexamen högst fyra år och i andra studier den föreskrivna studietiden eller tiden för genomförande av studierna utan förlängning eller tiden för genomförande av studierna enligt läroplanen eller undervisningsprogrammet, om tiden inte är angiven i lagstiftningen. (19.12.2018/1169)

7 a § (19.12.2017/960)
Rätt till förlängning av maximitiden för studiestöd för högskoleexamen

Den studerande kan för avläggande av en högskoleexamen få studiestöd för en längre tid än den maximitid för studiestöd som avses i 7 § 3 mom. Förutsättningen för en förlängning av maximitiden är att den studerande visar att studierna fördröjts på grund av sjukdom som avsevärt inverkat på framgången i studierna eller av något annat synnerligen vägande skäl. Den studerande ska till ansökan om förlängning av maximitiden foga ett läkarintyg eller annan tillräcklig utredning.

Studiestöd enligt denna paragraf kan fås för sammanlagt högst nio stödmånader, så att antalet stödmånader enligt 7 § 2 mom. inte överskrids.

7 b § (21.1.2011/52)
Förbrukning av stödmånaden

En stödmånad anses förbrukad när studiepenningen eller bostadstillägget för stödmånaden har betalats ut.

Om stödtagaren frivilligt betalar tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för en stödmånad före utgången av maj kalenderåret efter stödåret, återinförs stödmånaden. Studiepenning och bostadstillägg som betalats tillbaka frivilligt beviljas på nytt med beaktande av den ansökningstid som avses i 23 §. (15.6.2012/297)

Återkrav medför inte att en stödmånad återinförs, om inte återkravet föranleds av felaktig utbetalning eller av retroaktiv betalning av en sådan förmån som avses i 6 §.

7 c § (19.12.2017/960)
Antalet stödmånader per läsår

Studiestöd beviljas i Finland

1) för en högskoleexamen för nio månader per läsår,

2) för handledande utbildning för yrkesutbildning och för yrkesinriktad grundexamen samt för gymnasieutbildning och för utbildning som förbereder för den för tio månader per läsår.

(19.12.2018/1169)

Studiestöd kan på ansökan beviljas för en kortare tid än vad som föreskrivs i 1 mom. Studiestöd kan på ansökan beviljas även för en längre tid än vad som föreskrivs i 1 mom., om den studerande visar att han eller hon bedriver studier under läsåret en längre tid än det. Inom gymnasieutbildningen kan studiestöd beviljas för juni och juli endast om den studerande vid läroanstalten avlägger sådana studier som ingår i gymnasiets lärokurs. (19.12.2018/1169)

En kalendermånad berättigar till studiestöd i Finland, om den omfattar minst 18 dagar som ingår i den tid som berättigar till studiestöd.

För studier utomlands beviljas studiestöd för hela studiemånader från och med den dag då studierna inleddes så att en studiemånad berättigar till studiestöd om den omfattar minst 18 dagar som ingår i den tid som berättigar till studiestöd.

8 § (11.8.2017/559)
Verkställighet

Den allmänna ledningen, styrningen och utvecklingen av studiestödsverksamheten ankommer på undervisnings- och kulturministeriet.

Verkställighetsuppgifterna enligt denna lag sköts av Folkpensionsanstalten i samarbete med läroanstalterna. Folkpensionsanstalten avgör ärenden som gäller studiestöd och meddelar beslut om studiestöd.

Läroanstalterna har till uppgift att

1) ge allmän rådgivning i studiestödsärenden,

2) på eget initiativ eller på begäran av Folkpensionsanstalten eller den studerande ge information som behövs vid handläggningen av studiestödsärenden,

3) ta emot ansökningar om studiestöd av dem som studerar vid läroanstalten, på ansökningarna anteckna de uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna avgöras och skicka ansökningarna till Folkpensionsanstalten, och

4) för sin del övervaka att det finns förutsättningar för att få studiestöd och meddela Folkpensionsanstalten om det finns skäl att avbryta eller dra in studiestödet.

9 § (11.8.2017/559)

9 § har upphävts genom L 11.8.2017/559.

9 a § (11.8.2017/559)

9 a § har upphävts genom L 11.8.2017/559.

2 kap.

Studiestödsförmåner

10 § (19.12.2018/1169)
Beviljande av studiepenning

Studiepenning beviljas en studerande som enligt 1 kap. kan beviljas studiestöd enligt denna lag.

Studiepenning beviljas dock inte, med undantag för läromaterialstillägg, en studerande för vars underhåll betalas barnbidrag enligt barnbidragslagen (796/1992) eller motsvarande förmån från utlandet.

11 § (19.12.2018/1169)
Studiepenningens belopp

Studiepenningen per månad är

1) för en studerande som bor hos sin förälder 38,66 euro, när den studerande är yngre än 20 år, och 81,39 euro, när den studerande har fyllt 20 år,

2) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 101,74 euro, när den studerande är yngre än 18 år, och 250,28 euro, när den studerande är gift eller har fyllt 18 år.

3) för en studerande som enligt 12 § har rätt till studiepenningens försörjarförhöjning 325,28 euro.

Om föräldrarnas sammanlagda skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster är högst 21 800 euro per år, höjs den i 1 mom. föreskrivna studiepenningen enligt följande:

1) en studiepenning på 38,66 euro med högst 59,01 euro,

2) en studiepenning på 81,39 euro med högst 101,74 euro,

3) en studiepenning på 101,74 euro med högst 101,74 euro.

Höjningen enligt 2 mom. minskas med 10 procentenheter för varje helt belopp av 2 180 euro som överskrider inkomstgränsen. Ingen höjning betalas om det sammanlagda beloppet av de inkomster som avses i 2 mom. överstiger 41 100 euro.

Om en studerande bor i en bostad som han eller hon hyr av sin förälder eller som ägs av föräldern och den finns i samma fastighet som förälderns stadigvarande bostad, är den studerande berättigad till studiepenning till samma belopp som en studerande som bor hos sin förälder.

Rätten till åldersrelaterad högre studiepenning uppkommer vid ingången av den månad då stödtagaren uppnår den föreskrivna åldern.

I studiepenningen enligt 1 mom. 3 punkten ingår en försörjarförhöjning, vars belopp är 75 euro per månad.

Den förhöjda studiepenningen enligt 2 mom. 1 och 3 punkten kan höjas med ett läromaterialstillägg, vars belopp är 46,80 euro per månad.

11 a § (19.12.2018/1169)
Rätt till läromaterialstillägg

En studerande har rätt till läromaterialstillägg när

1) den studerande avlägger studier enligt 4 § 3 mom. 1, 2 eller 5 punkten eller deltar i utbildning enligt 4 a §, och

2) föräldrarnas sammanlagda skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster är högst 41 100 euro, och

3) den studerande får förhöjd studiepenning enligt 11 § 2 mom. 1 eller 3 punkten eller är yngre än 17 år.

12 § (19.12.2017/960)
Rätt till studiepenningens försörjarförhöjning

Den som är vårdnadshavare för ett barn under 18 år och får studiepenning har rätt till försörjarförhöjning enligt 11 § 6 mom. Med vårdnadshavare för barn avses vårdnadshavare enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983).

Rätten till studiepenningens försörjarförhöjning börjar vid ingången av månaden efter den under vilken den studerande blivit vårdnadshavare för ett minderårigt barn. Rätten till studiepenningens försörjarförhöjning upphör vid ingången av månaden efter den under vilken det yngsta barn som den studerande försörjer fyller 18 år eller det i förhållandena sker en sådan förändring till följd av vilken den studerande inte längre är vårdnadshavare för ett minderårigt barn.

13 § (19.12.2017/960)
Betalning av studiepenningens försörjarförhöjning till Folkpensionsanstalten

Studiepenningens försörjarförhöjning betalas till Folkpensionsanstalten på dess begäran som ersättning för underhållsstödet för den tid då underhållsstöd enligt lagen om underhållsstöd (580/2008) betalas till barnet på grund av att den som får studiepenning har försummat sin underhållsskyldighet gentemot barnet.

14 § (28.6.2017/481)
Bostadstillägg

Rätt till bostadstillägg har studerande som bor på hyra och studerar i landskapet Åland eller utomlands och har boendeutgifter. Beloppet på bostadstillägget är 210 euro per månad.

Rätt till bostadstillägg har dock inte en studerande som

1) i landskapet Åland eller utomlands bor hos sin förälder eller i en bostad som ägs av en förälder eller av maken,

2) i landskapet Åland delar bostad med sitt eget eller sin makes barn,

3) får bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) eller bor i samma bostad som sin make som får bostadsbidrag enligt den lagen.

En studerande som studerar i Finland på en avgiftsbelagd linje vid en folkhögskola eller ett idrottsutbildningscenter eller vid Sameområdets utbildningscentral och bor i läroanstaltens elevhem har rätt till bostadstillägg på 88,87 euro i månaden.

Genom förordning av statsrådet får det föreskrivas om beloppet på bostadstillägget i länder med låg hyresnivå.

14 a § (13.1.2017/4)

14 a § har upphävts genom L 13.1.2017/4.

15 § (13.1.2017/4)
Statsborgen för studielån

Statsborgen för studielån beviljas studerande som får studiepenning enligt denna lag eller vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd.

Statsborgen beviljas även studerande

1) som har fyllt 18 år och som på basis av föräldrarnas inkomster inte har rätt till studiepenning,

2) som bor någon annanstans än hos sin förälder, för vars underhåll betalas barnbidrag och vars föräldrars sammanlagda skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster understiger 64 400 euro per år, eller

3) som enligt 20 § inte beviljas studiepenning.

(19.12.2018/1169)

Högskolestuderande som får studiepenning beviljas statsborgen för studielån utan särskild ansökan. Den som får vuxenutbildningsstöd kan beviljas statsborgen också för andra studier än sådana som avses i 4 §. (19.12.2018/1169)

Statsborgen beviljas inte studerande som bor hos sin förälder och för vars underhåll betalas barnbidrag. Statsborgen beviljas inte heller studerande

1) som avtjänar frihetsstraff, eller

2) vars studielån drivs in av Folkpensionsanstalten på grundval av borgensansvar, om inte Folkpensionsanstalten av särskilda skäl beslutar annat.

(19.12.2018/1169)

Statsborgen för studielån beviljas för högst ett läsår i sänder. Beslutet om beviljande av statsborgen kan dock omfatta statsborgen för juni och juli före läsåret. Om studierna varar högst 12 månader kan statsborgen för studielån beviljas genom ett enda beslut för hela studietiden.

15 a § (7.5.2004/345)
Lyftande av studielån

Studielån ges mot skuldebrev som Folkpensionsanstalten har fastställt formuläret för. För studier kan beviljas ett studielån, vars belopp ökas med en beviljad ny lånerat.

Studielån skall lyftas under det läsår för vilket statsborgen har beviljats. Studielån får dock inte lyftas efter att studierna har slutförts eller avbrutits, om inte något annat följer av 4 mom.

Den andel av lånet som är avsedd för höstterminen kan lyftas tidigast den 1 augusti och den andel som är avsedd för vårterminen tidigast den 1 januari. Ett studielån som beviljats för avläggande av examen vid en utländsk läroanstalt, för vetenskapliga påbyggnadsstudier eller en person som får vuxenutbildningsstöd eller för studier som varar högst 12 månader kan lyftas i en rat. (13.1.2017/4)

När beslutet om statsborgen för studielån omfattar statsborgen för juni eller juli före läsåret, får den första raten av lånet lyftas redan under dessa månader. Om statsborgen har beviljats genom ett enda beslut för studier som omfattar högst 12 månader, kan lånet lyftas under dessa månader. Om tiden mellan det beslutet gavs och studierna eller läsåret avslutas är kortare än två månader eller beslutet om borgen ges efter det läsåret eller studierna har avslutats, skall studielånet lyftas senast två månader efter det att beslutet om borgen gavs.

Innan en studerande lyfter en ny rat av studielånet skall kreditinstitutet hos Folkpensionsanstalten kontrollera att statsborgen är giltig.

15 b § (30.12.2013/1243)
Studielånskompensation

Ett studielån som beviljats med stöd av denna lag och som en studielåntagare som avlagt högskoleexamen inom utsatt tid har i ett penninginstitut amorteras med studielånskompensation som betalas av statens medel under de förutsättningar som anges i denna lag.

Studielånskompensation beviljas under de förutsättningar som anges i denna lag studielåntagare som har avlagt lägre högskoleexamen, både lägre och högre högskoleexamen, högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen i Finland eller motsvarande examen utomlands.

En studielåntagare kan beviljas studielånskompensation endast med anledning av den första högskoleexamen han eller hon avlagt. Om studielåntagaren har avlagt både lägre och högre högskoleexamen, betraktas den högre högskoleexamen som den först avlagda högskoleexamen, om inte studielånskompensation har beviljats på ansökan av studielåntagaren redan med anledning av den lägre högskoleexamen.

15 c § (30.12.2013/1243)
Tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation

En studielåntagare har rätt till studielånskompensation förutsatt att

1) den tid som använts för att avlägga lägre högskoleexamen överskrider den föreskrivna målsatta tiden för examen med högst en termin,

2) den tid som använts för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen överskrider den föreskrivna sammanlagda målsatta tiden för examina med högst ett läsår,

3) den tid som använts för att avlägga högre högskoleexamen överskrider den föreskrivna målsatta tiden för examen med högst ett läsår, eller

4) den tid som använts för att avlägga yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen överskrider tiden enligt examens föreskrivna omfattning med högst en termin.

Det som i 1 mom. föreskrivs om den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation gäller även examen som avlagts vid en utländsk högskola.

Den tid som använts för att avlägga examen räknas från början av den termin då studeranden första gången tagit emot en studieplats vid en högskola, till utgången av den termin då han eller hon har avlagt en i 15 b § avsedd examen.

15 d § (30.12.2013/1243)
Studielånskompensation vid fördröjda studier

En studielåntagare har rätt till studielånskompensation även om den tid som använts för att avlägga examen är längre än vad som föreskrivs i 15 c §, om låntagaren under den tid som avses i 1 mom. i den paragrafen

1) har fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor,

2) har fått sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av sjukdom, pension eller ersättning på grund av full arbetsoförmåga eller sjukpension enligt folkpensionslagen, eller

3) har fått moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen, för vård av barn.

(19.12.2018/1169)

Den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation förlängs med högst två läsår vid omständigheter som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten.

Om en omständighet som avses i 1 mom. varat minst 30 dagar utan avbrott, förlängs den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation med en termin. Under en termin kan endast en period som berättigar till förlängning beaktas.

Närmare bestämmelser om hur de omständigheter som förlänger den tid för avläggande av examen som berättigar till studielånskompensation ska beaktas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

15 e § (30.12.2013/1243)
Beslut om studielånskompensation

Folkpensionsanstalten prövar utan ansökan på basis av högskolans uppgifter om den dag då studierna inletts och den dag då examen avlagts huruvida en studielåntagare som avlagt högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen är berättigad till studielånskompensation på grund av tiden för avläggande av examen.

När en studielåntagare har avlagt lägre högskoleexamen eller examen i en utländsk högskola prövar Folkpensionsanstalten rätten till studielånskompensation på studielåntagarens ansökan. Ansökan ska inlämnas till Folkpensionsanstalten inom två år från det att examen avlagts. Den som avlagt examen i en utländsk högskola ska lämna in utredning om när studierna inletts och examen avlagts.

Om en studielånlåntagare har rätt till studielånskompensation på grund av avlagd examen, räknar Folkpensionsanstalten, på basis av de uppgifter som penninginstituten lämnat, ut beloppet av studielånskompensationen enligt 15 f § och meddelar ett beslut i saken. Beslutet kan meddelas utan att studielåntagaren i fråga hörs.

Om en studielåntagare på basis av uppgifterna om avläggande av examen eller de uppgifter som penninginstituten har meddelat inte är berättigad till studielånskompensation, lämnar Folkpensionsanstalten ett förslag till beslut i ärendet. Beslutet enligt förslaget träder i kraft, om inte studielåntagaren inom den tid som satts ut för anförande av besvär skriftligen begär att ärendet ska behandlas på nytt.

Närmare bestämmelser om ansöknings- och beslutsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

15 f § (30.12.2013/1243)
Studielånskompensationens belopp

Studielånskompensationens belopp är 40 procent av den del som överstiger 2 500 euro av ett studielån som berättigar till kompensation. Med studielån som berättigar till studielånskompensation avses ett studielån enligt denna lag som löpt från utgången av den termin som föregick den första dagen av högskolestudier enligt 15 b § till ingången av den termin som börjat efter dagen för avläggande av examen som berättigar till kompensation, dock inte de kapitaliserade räntorna på lånet.

Studielånskompensationens belopp beräknas på högst det lånebelopp som motsvarar studielånebeloppet enligt den tid som motsvarar den målsatta tiden för avläggande av examen eller examens omfattning. När studielånskompensationens belopp beräknas, beaktas studielån på högst 400 euro per stödmånad om examen har avlagts vid en högskola i Finland, eller studielån på högst 700 euro per stödmånad om examen har avlagts vid en högskola utomlands. Studielån beaktas för nio månader per läsår. Till den del som den målsatta tiden för avläggande av examen eller examens omfattning inte är hela år, beaktas studielånet för fem månader per halvt läsår när kompensationens maximibelopp beräknas. (13.1.2017/4)

15 g § (30.12.2013/1243)
Betalning av studielånskompensation

När beslutet om rätt till studielånskompensation och dess belopp har meddelats studielåntagaren, betalar Folkpensionsanstalten kompensationen till penninginstitutet.

Studielånskompensationen används för att amortera studielån med statsborgen enligt lånens storleksordning från det största till det minsta.

Om Folkpensionsanstalten emellertid i egenskap av borgensman har betalat studielånet till penninginstitutet och Folkpensionsanstalten driver in studielånet, avdras studielånskompensationens belopp i första hand från den borgensfordran som Folkpensionsanstalten driver in.

Om studielånet vid tidpunkten för betalning av studielånskompensation är mindre än den kompensation som ska betalas, betalas den överskjutande delen till studielåntagaren.

Närmare bestämmelser om betalning av studielånskompensation får utfärdas genom förordning av statsrådet.

16 § (7.5.2004/345)
Statsborgens belopp (30.12.2013/1243)

Beloppet av statsborgen för studielån per stödmånad är

1) 650 euro för högskolestuderande och för den som får vuxenutbildningsstöd,

2) 650 euro för andra än högskolestuderande, om den studerande har fyllt 18 år, och 300 euro om den studerande är yngre än 18 år; rätten till högre statsborgen börjar vid ingången av den månad då den studerande fyller 18 år,

3) 800 euro för studerande som studerar utomlands.

(13.1.2017/4)

Under de terminer då den studerande får studiestöd höjs beloppet av statsborgen med det tillägg på studielånet som kreditinstitutet beviljar den studerande för betalning av den ränta på studielånet som förfaller till betalning under studieåret.

16 a § (21.12.2001/1427)
Ränteunderstöd

De förfallna räntorna på studielån som beviljats med stöd av denna lag och den upphävda lagen om studiestöd kan betalas som ränteunderstöd av statens medel, om räntorna på ett studielån enligt denna lag inte läggs till lånekapitalet med stöd av 34 § eller till en låntagare med lån enligt den upphävda lagen om studiestöd inte har betalts studiestöd under de närmaste fem månaderna före den månad då räntan normalt förfaller till betalning.

Ett villkor för att ränteunderstöd ska beviljas är att låntagaren har haft skattepliktig inkomst till ett belopp av i genomsnitt högst 1 195 euro per månad under fyra månader närmast före den månad då räntan normalt förfaller till betalning. En värnpliktigs räntor på studielån som förfaller till betalning under tjänstgöringstiden betalas dock inte som ränteunderstöd utan som militärunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993). (21.1.2011/52)

Om låntagaren försörjer egna minderåriga barn eller makens minderåriga barn som bor hos låntagaren, är den övre inkomstgränsen för ränteunderstöd dock

1) 1 380 euro i månaden, om antalet barn är ett,

2) 1 430 euro i månaden, om antalet barn är två,

3) 1 515 euro i månaden, om antalet barn är tre eller flera.

(21.1.2011/52)

Med den månad då räntan på ett studielån som avses i denna lag normalt förfaller till betalning avses juni och december. Med den månad räntan på ett studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd normalt förfaller till betalning avses mars och september.

De inkomstgränser som föreskrivs i 2 och 3 mom. justeras den 1 mars vartannat år i överensstämmelse med förändringen i lönekoefficienten enligt 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Eurobeloppet enligt lönekoefficienten avrundas till närmaste euro. De justerade inkomstgränserna tillämpas på ränteunderstöd som beviljas för räntor som förfaller till betalning efter justeringen. Justeringarna av inkomstgränserna motsvarar den förändring som inträffat under den gångna tvåårsperioden. (30.12.2013/1243)

16 b § (21.12.2001/1427)
Ansökan om och utbetalning av ränteunderstöd

Ansökningar om ränteunderstöd skall sändas till Folkpensionsanstalten senast under de två närmaste kalendermånaderna efter den månad då räntan normalt förfaller till betalning. Folkpensionsanstalten kan meddela närmare anvisningar om ansökningsförfarandet.

Till ansökan skall fogas en utredning över den ränta som banken kräver eller ett verifikat i original över den ränta som redan har betalts samt andra eventuella utredningar som Folkpensionsanstalten fordrar.

I ränteunderstöd betalas den ränta på studiestöd som förfallit till betalning och aviseringskostnaderna. I ränteunderstöd betalas inte dröjsmålsränta till följd av en försenad räntebetalning. Till samma sökande betalas ränteunderstöd för högst de ränteposter som förfallit till betalning under fem halvår.

16 c § (30.12.2013/1243)

16 c § har upphävts genom L 30.12.2013/1243.

16 d § (30.12.2013/1243)

16 d § har upphävts genom L 30.12.2013/1243.

16 e § (30.12.2013/1243)

16 e § har upphävts genom L 30.12.2013/1243.

16 f § (30.12.2013/1243)

16 f § har upphävts genom L 30.12.2013/1243.

3 kap.

Ekonomisk behovsprövning

17 § (21.1.2011/52)
Hur studerandens egna inkomster inverkar på studiepenningen och bostadstillägget

En studerande kan under ett kalenderår utöver studiepenning ha andra skattepliktiga inkomster till ett belopp som kallas fribelopp. Fribeloppet räknas så att den studerande kan ha

1) inkomster upp till 660 euro för varje månad för vilken han eller hon har fått studiepenning eller bostadstillägg, samt

2) inkomster upp till 1 970 euro för varje månad för vilken han eller hon inte har fått studiepenning eller bostadstillägg.

(19.12.2018/1173)

Inkomster som har erhållits samma år som studierna inleds men före den månad då studierna inleds eller som har erhållits samma år som studierna avslutas men efter den månad då examen avläggs eller efter att de studier som berättigar till studiestöd har slutförts beaktas inte till den del fribeloppet skulle överskridas på grund av dem. Studier som berättigar till studiestöd anses avslutade när en högskolestuderande har fått studiestöd för den maximala tid som anges i 7 eller 7 a § och som beviljas för studierna i fråga eller när någon annan än en högskolestuderande har avlagt en så stor del av sin examen att de återstående studierna inte längre berättigar till studiestöd. Den studerande ska lägga fram en utredning om när inkomsterna har erhållits.

Om den studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, avses med den i 2 mom. nämnda månaden då examen avläggs den månad då den högre högskoleexamen avläggs och med att den i det momentet avsedda maximitid som berättigar till studiestöd upphör att den sammanlagda maximitiden som berättigar till studiestöd för lägre och högre högskoleexamen upphör. Den månad då den lägre högskoleexamen avläggs kan dock anses vara den i 2 mom. avsedda månaden då examen avläggs, om den studerande bevisligen avslutat sina studier vid avläggandet av den lägre examen. (15.6.2012/297)

Den studerande ska se till att årsinkomsten inte överstiger fribeloppet. Den studerande kan reglera fribeloppet genom att söka studiestöd för bara en del av studiemånaderna, genom att för önskade månader säga upp ett studiestöd som redan beviljats eller genom att betala tillbaka studiepenningen och bostadstillägget för stödmånader som redan förbrukats. Studiepenningen och bostadstillägget ska betalas tillbaka före utgången av maj kalenderåret efter stödåret för att fribeloppet ska höjas. (15.6.2012/297)

17 a § (19.12.2017/960)
Justering av inkomstgränserna för studerandes egna inkomster

De inkomstgränser som föreskrivs i 17 § och de belopp som föreskrivs i 27 § 4 mom. justeras vartannat år den 1 januari i överensstämmelse med förändringen i det allmänna inkomstnivåindexet, men endast om inkomstgränserna höjs till följd av förändringen i indexet. Justeringarna av inkomstgränserna motsvarar den förändring som inträffat före utgången av det tredje kvartalet under den gångna tvåårsperioden. Beloppet enligt det allmänna inkomstnivåindexet avrundas till närmaste hela euro.

18 § (7.5.2004/345)

18 § har upphävts genom L 7.5.2004/345.

19 § (19.12.2018/1173)
Beaktande av föräldrarnas inkomster

Föräldrarnas inkomster då det gäller andra studerande än högskolestuderande beaktas när studiepenning beviljas, om den studerande är yngre än 20 år och bor hos sin förälder. Inkomsterna beaktas till utgången av den kalendermånad som föregår den månad under vilken åldersgränsen uppnås. Föräldrarnas inkomster beaktas dock inte, om den studerande är gift eller får försörjarförhöjning till studiepenningen. Om föräldrarna är frånskilda eller varaktigt bor åtskilda till följd av söndring, beaktas bara inkomsterna för den förälder som den studerande bor eller senast har bott hos. Om den studerande är yngre än 18 år och försörjs av sin förälder och förälderns nya äkta make i deras gemensamma hem, beaktas även den nya äkta makens inkomster.

En studerande har rätt till studiepenning enligt 11 § 1 mom. 1 punkten, om föräldrarnas sammanlagda skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster är högst 43 000 euro per år. Studiepenningen minskas med fem procentenheter för varje helt belopp av 1 070 euro som överskrider inkomstgränsen.

19 a § (14.11.2008/706)

19 a § har upphävts genom L 14.11.2008/706.

20 § (21.1.2011/52)
Beaktande av vissa förmåner

Studiepenning beviljas inte en studerande som får dagpenning för studietiden eller motsvarande förmån från sin läroanstalt som till sitt månatliga belopp i genomsnitt överskrider den högsta studiepenning som beviljas för utbildningen i fråga.

21 § (17.8.2001/734)
Minsta belopp som beviljas

Studiepenning och bostadstillägg beviljas inte, om det sammanlagda beloppet av en månadspost understiger 8,40 euro.

22 § (19.12.2018/1169)
Skattepliktiga inkomster

Med en studerandes skattepliktiga inkomst avses när denna lag tillämpas det som i inkomstskattelagen (1535/1992) förskrivs om skattepliktig kapitalinkomst och skattepliktig förvärvsinkomst. Sådana inkomster som en studerande haft utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses i inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig.

Med föräldrarnas skattepliktiga inkomst avses när denna lag tillämpas det som i inkomstskattelagen förskrivs om skattepliktig kapitalinkomst och skattepliktig förvärvsinkomst. Föräldrarnas inkomster beaktas på basis av uppgifterna i den senast verkställda statsbeskattningen från ingången av året närmast efter det år då beskattningen slutfördes. Sådana inkomster som föräldrarna haft utomlands jämställs med de skattepliktiga inkomster som avses inkomstskattelagen, om motsvarande inkomst i Finland hade varit skattepliktig. Den sökande ska lämna en utredning över de inkomster föräldrarna har fått utomlands för det år i fråga om vilket inkomsterna utifrån beskattningsuppgifterna i övrigt beaktas vid beviljande eller justering av studiestöd. Om föräldrarnas ekonomiska situation väsentligt har förändrats efter skatteåret, kan förändringarna beaktas enligt 25 b § när stöd beviljas.

4 kap.

Ansökan, betalning och återkrav

23 § (17.8.2007/792)
Ansökan om och beviljande av studiestöd

Studiestöd söks hos Folkpensionsanstalten. Ansökan kan lämnas till Folkpensionsanstaltens byrå eller till läroanstalten för vidarebefordran till Folkpensionsanstalten. Den som studerar utomlands ska dock sända ansökan till Folkpensionsanstalten. Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet. (11.8.2017/559)

Studiestöd beviljas tidigast från ingången av den månad då ansökan har inlämnats.

Den som får vuxenutbildningsstöd kan dock beviljas statsborgen för studielån räknat från ingången av den månad som föregår ansökningsmånaden.

En ansökan om studiestöd kan avslås, om den tidpunkt då stödet enligt ansökan är avsett att börja löpa eller då villkoren för beviljande av stöd uppfylls infaller senare än sex månader efter det att ansökan har lämnats in.

Om en studerandes ansökan om en i 6 § avsedd hindrande förmån har avslagits, kan studiestöd beviljas från ingången av den månad då ansökan om den hindrande förmånen har lämnats in. Ansökan om studiestöd ska göras inom sex månader från utgången av den månad då beslutet om avslag på ansökan om den hindrande förmånen har vunnit laga kraft. (4.12.2015/1402)

Om en studerandes ansökan om bostadsbidrag enligt lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) eller den studerandes eller makens ansökan om bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare har avslagits, kan studiestödets bostadstillägg beviljas från ingången av den månad då ansökan om bostadsbidrag har lämnats in. (4.12.2015/1402)

24 § (11.8.2017/559)
Betalning

Studiepenning och bostadstillägg betalas månatligen in på ett sådant konto inom Europeiska unionen som angetts av den som ansökt om studiestöd. Bestämmelser om betalningsdag utfärdas genom förordning av statsrådet. En enskild stödpost kan dock betalas även på något annat sätt, om inbetalning på konto inte är möjlig eller om den sökande eller stödtagaren anför särskilda skäl som Folkpensionsanstalten godtar.

25 §
Justering och inställelse av studiestöd

Studiestödet justeras eller indras om det i den studerandes förhållanden skett en sådan förändring som inverkar på rätten att få studiestöd eller på stödbeloppet. (7.5.2004/345)

Om det finns grundad anledning att anta att studiestödet borde dras in eller beloppet minskas, kan utbetalningen av studiestödet avbrytas interimistiskt eller beloppet minskas tills ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. Om stödtagaren inte lämnar den begärda utredningen, kan ärendet avgöras genom ett slutligt beslut som baserar sig på de utredningar som Folkpensionsanstalten har till sitt förfogande. I ett interimistiskt beslut får ändring inte sökas särskilt. (15.12.2000/1099)

Utbetalningen av studiestödet kan avbrytas också på den studerandes begäran. (15.12.2000/1099)

Om en studerande utexamineras eller avbryter sina studier före den 18 dagen i månaden, indras studiestödet från början av den månad då den studerande utexaminerats eller avbrutit studierna. I andra fall indras studiestödet från början av den månad som följer efter den månad då den studerande utexaminerats eller avbrutit studierna. (21.12.2007/1388)

Om förhållandena ändras av någon annan orsak än att den studerande avbryter studierna eller avlägger examen, justeras stödet från början av den månad under vilken de ändrade förhållandena för första gången varar minst 18 dagar. (21.12.2007/1388)

Om ändringen av förhållandena varar en bestämd tid, justeras stödet för de kalendermånader under vilka det ändrade förhållandet varar minst 18 dagar. (30.12.2013/1243)

Om den studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, är den studerande berättigad till studiestöd för den månad då han eller hon avlägger lägre högskoleexamen, även om han eller hon utexamineras med lägre högskoleexamen före den 18 dagen i månaden. Om den studerande beslutar att avsluta studierna efter att ha avlagt lägre högskoleexamen, iakttas dock bestämmelserna i 4 mom. om indragning av studiestödet. (15.6.2012/297)

Om den studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen, kan studiestöd för att avlägga högre högskoleexamen beviljas från och med den månad som följer på den kalendermånad då han eller hon utexaminerats med lägre högskoleexamen. (15.6.2012/297)

25 a § (11.8.2017/559)
Justering av studiestödet utan ansökan

Studiestödet justeras eller dras in utan ansökan kalenderårsvis i början av året på basis av föräldrarnas skatteuppgifter sedan beskattningen slutförts. Justering görs dock inte om studiestödet har justerats föregående hösttermin på grund av en väsentlig förändring i föräldrarnas ekonomiska ställning.

Studiestödet kan utan ansökan justeras på basis av en ändring av läsårets längd som läroanstalten anmält.

Studiestödet kan dras in utan att studeranden hörs, om läroanstalten meddelar att studeranden utexaminerats eller att studierna avbrutits. På basis av avbrott i studierna kan studiestödet dock dras in utan att studeranden hörs endast om den uppgift läroanstalten lämnat baserar sig på ett meddelande från studeranden.

Om en studerande antagits för att avlägga både en lägre och en högre högskoleexamen och har beviljats studiestöd för att avlägga lägre högskoleexamen, kan studiestödet justeras och beviljas för att avlägga högre högskoleexamen utan ansökan i och med att högskolan meddelar att den studerande har avlagt lägre högskoleexamen.

25 b § (14.11.2008/706)
Justering av studiestödet vid förändringar i föräldrarnas inkomster

Den ekonomiska situationen för den studerandes föräldrar anses ha förändrats väsentligt om föräldrarnas inkomster efter den senast verkställda beskattningen har förändrats med minst 20 procent. När studiestöd på ansökan har beviljats eller justerats under vårterminen på basis av de förändrade inkomster som avses ovan, kan stödet betalas på basis av dem till utgången av samma år. När studiestöd på ansökan har beviljats eller justerats under höstterminen på basis av de inkomster som avses ovan, kan stödet betalas på basis av dem till utgången av det följande kalenderåret. (19.12.2018/1169)

Den inkomst som intjänats som företagare, lantbruksföretagare eller stipendiat beaktas till det belopp som arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) och lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) har fastställts till. (21.1.2011/52)

26 §
Grund för att förvägra studiestöd

Studiestöd kan förvägras helt eller delvis, om någon avsiktligt har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter eller genom att ge felaktiga uppgifter eller genom att hemlighålla de verkliga förhållandena har orsakat att studiestöd har betalts utan grund.

27 §
Återkrav

Har en förmån enligt denna lag betalts utan grund eller till ett för stort belopp, skall den överbetalda förmånen återkrävas. (18.4.1997/341)

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om utbetalningen utan grund inte berodde på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som betalats utan grund är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att beslut om återkrav har givits, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. (7.5.2004/352)

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som folkpensionsanstalten senare betalar. Utan samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämställbar annan förmån. (18.4.1997/341)

Om en studerandes årsinkomst enligt 17 § 1 mom. överstiger fribeloppet, återkrävs en stödmånads studiepenning och bostadstillägg för varje påbörjat överstigande belopp av 1 310 euro i kronologisk ordning med början från kalenderårets sista stödmånad. Om fribeloppet har överskridits med högst 220 euro, återkrävs dock inte stöd som betalts ut till för stort belopp. Stödtagaren ges ett förslag till beslut om återkrav av stöd som betalts ut till för stort belopp. Beslutet enligt förslaget träder i kraft, om stödtagaren inte inom den tid som reserverats för anförande av besvär skriftligen begär att ärendet ska behandlas på nytt. (21.12.2007/1388)

Det studiepennings- och bostadstilläggsbelopp som ska återkrävas på basis av den studerandes egna inkomster höjs med 7,5 procent, om det inte genom förordning av statsrådet föreskrivs om en lägre höjning. (13.1.2017/4)

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en dom som har vunnit laga kraft.

27 a § (7.5.2004/352)
Preskription av fordringar

Beslut om återkrav av en förmån som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från dagen för utbetalning av förmånen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003). Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

28 §
Indrivning av studiestöd i vissa fall

Om en studerande har fått studiepenning eller bostadstillägg för samma tid för vilken han eller hon retroaktivt beviljas någon förmån enligt 6 §, får Folkpensionsanstalten driva in det studiestöd som för denna tid betalts ut utan grund så att det grundlöst utbetalda studiestödet dras av från den förmån som betalas retroaktivt. (7.5.2004/345)

Folkpensionsanstalten skall senast två veckor före betalningen meddela utbetalaren av den förmån som avses i 1 mom. att förmånen enligt 1 mom. skall betalas till folkpensionsanstalten.

5 kap.

Ändringssökande

29 §
Ändringssökande

Den som är missnöjd med ett beslut som gäller studiestödsförmån får söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för studiestöd och den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut får söka ändring hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. (18.4.1997/341)

Besvärsskriften ska lämnas in till Folkpensionsanstalten inom 30 dagar från det att ändringssökanden fick del av beslutet. (11.8.2017/559)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1322. (30.12.2003/1322)

I beslut där statsborgen för studielån har förvägrats på grund av att sökanden inte har beviljats vuxenutbildningsstöd, får ändring inte sökas genom besvär. (28.12.2000/1277)

30 § (18.4.1997/341)
Självrättelse

Om Folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i de besvär som inlämnats till den, ska den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut får ändring sökas enligt 29 §. (11.8.2017/559)

Kan Folkpensionsanstalten inte rätta det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom. ska den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan då genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, ska denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas. (11.8.2017/559)

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av en tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

30 a § (18.4.1997/341)
Besvär som inkommit för sent

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för studiestöd eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som nämns i 29 §, kan besvärsinstansen trots förseningen ta upp besvären till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.

30 b § (11.8.2017/559)
Nytt avgörande av ett ärende med anledning av beviljad annan förmån

Om den som får studiestöd, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats en i 6 § avsedd förmån som förhindrar beviljande av studiestöd, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.

30 c § (11.8.2017/559)
Nytt avgörande av ett ärende när studierna inte har inletts

Om en studerande inte alls har inlett sina studier vid en läroanstalt, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ett ärende som gäller studiestöd på nytt.

31 § (1.12.2006/1080)
Undanröjande av beslut

Om ett lagakraftvunnet beslut som har meddelats av Folkpensionsanstalten eller studiestödsnämnden och som gäller en förmån enligt denna lag grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan besvärsnämnden för studiestöd på yrkande av parten eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet, till den del beslutet gäller något annat än statsborgen för studielån, och förordna ny behandling av ärendet. Besvärsnämnden för studiestöd ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (19.12.2017/960)

Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för studiestöd eller försäkringsdomstolen har meddelat grundar sig på oriktig eller bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på yrkande av parten eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet, till den del beslutet gäller något annat än statsborgen för studielån, och förordna ny behandling av ärendet. Försäkringsdomstolen ska ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. (11.8.2017/559)

Om Folkpensionsanstalten yrkar att ett beslut ska undanröjas, kan den genom ett interimistiskt beslut ställa in utbetalningen av förmånen eller betala denna enligt sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt. (11.8.2017/559)

Ansökan om undanröjande av ett beslut skall göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas på ansökan som gjorts även efter utgången av den föreskrivna tiden.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, ska Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan trots ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för studiestöd och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet får ändring sökas enligt 29 §. (11.8.2017/559)

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003). (17.6.2011/675)

31 a § (30.12.2003/1322)
Rättelse av sakfel

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt. (11.8.2017/559)

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

32 § (28.12.2012/1078)

32 § har upphävts genom L 28.12.2012/1078.

33 § (5.3.1999/305)

33 § har upphävts genom L 5.3.1999/305.

6 kap.

Statsborgen

34 § (30.12.2013/1243)
Statsborgens giltighet och kapitalisering av ränta

En statsborgen gäller i högst 30 år från det att den första låneposten lyfts. Ett villkor för att statsborgen ska vara i kraft är att kreditinstitutet halvårsvis under de terminer för vilka låntagaren får studiestöd samt under terminen närmast efter en sådan termin till lånekapitalet lägger de räntor som förfaller till betalning under halvåret.

35 §
Innehållet i statsborgen

Statsborgen ställs som proprieborgen för hela det nominella beloppet av ett studielån som ett kreditinstitut som står under offentlig tillsyn har beviljat, för räntan på studielånet, dröjsmålsräntan samt de godtagbara kostnaderna för uppsägning av lånet.

36 § (15.8.2003/744)
Preskription av borgen

På statsborgen för studielån tillämpas inte vad som i 19 § 3 mom. lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) föreskrivs om preskription av en borgensförbindelse. Bestämmelserna i 19 § 1 mom. i nämnda lag tillämpas inte på lån enligt denna lag till den del det är fråga om amorteringar av dem.

37 §
Yrkande på återbetalning av lån

Om en låntagare har försummat att betala ränta eller amortering och minst tre månader har förflutit sedan förfallodagen, har kreditinstitutet rätt att yrka att lånet genast betalas tillbaka i sin helhet. Försummelsen skall dock meddelas folkpensionsanstalten minst en månad tidigare.

Har låntagare avlidit, kan kreditinstitutet framställa ett betalningsyrkande hos folkpensionsanstalten. Studielånet anses vara förfallet till betalning i sin helhet när betalningsyrkandet har framställts.

Kreditinstitutet kan framställa ett betalningsyrkande också då domstolen har fastställt ett betalningsprogram som avses i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/93) eller folkpensionsanstalten har gett sitt samtycke till ett frivilligt betalningsavtal om skuldsanering.

38 § (13.1.2017/4)
Borgensfordran på studielån

Studielåntagaren är skyldig att betala till Folkpensionsanstalten det belopp som ett kreditinstitut betalats på grundval av statsborgen (borgensfordran). På borgensfordran ska betalas ränta enligt 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982), om det inte genom förordning av statsrådet föreskrivs om en lägre ränta.

Folkpensionsanstalten kan avtala med studielåntagaren om betalningsarrangemang för borgensfordran. Borgensfordran och räntan på borgensfordran är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivning av borgensfordran och räntan finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Vad som i den lagen föreskrivs om preskription av fordringar ska dock inte gälla den regressrätt som staten har enligt 1 mom.

38 a § (7.5.2004/352)
Preskription av borgensfordran

En borgensfordran preskriberas fem år efter det att Folkpensionsanstalten betalade studielånet till ett kreditinstitut, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en borgensfordran avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder. Från avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

39 § (13.1.2017/4)
Beviljande av betalningsbefrielse

Studielåntagaren har rätt att få befrielse från att betala ränta på borgensfordran för den tid låntagarens genomsnittliga skattepliktiga inkomster inte överstiger inkomstgränserna för beviljande av ränteunderstöd enligt 16 a §.

Studielåntagaren har rätt att få befrielse från att betala borgensfordran och räntorna på borgensfordran om

1) låntagaren är varaktigt arbetsoförmögen eller har varit arbetsoförmögen oavbrutet i minst fem år, och

2) låntagarens genomsnittliga skattepliktiga inkomster inte överstiger inkomstgränserna enligt 1 mom.

Betalningsbefrielse beviljas på ansökan. Befrielse från att betala ränta i enlighet med 1 mom. beviljas inte retroaktivt för en längre tid än ett år före ansökan utan särskilt vägande skäl.

40 § (13.1.2017/4)
Avstående från indrivning av borgensfordran

Indrivningen av en borgensfordran som grundar sig på statsborgen för ett studielån samt av räntorna på fordran kan underlåtas helt och hållet, om

1) det belopp som ska drivas in är litet,

2) det med beaktande av låntagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta indrivningen, eller

3) det med hänsyn till det belopp som inte drivits in medför oskäliga kostnader att fortsätta indrivningen.

Indrivningen av borgensfordran och av räntorna på borgensfordran frångås helt om låntagaren har avlidit.

7 kap.

Särskilda stadganden

41 § (11.8.2017/559)
Studerandes anmälningsskyldighet

Studerande som ansöker om studiestöd ska meddela Folkpensionsanstalten de uppgifter som behövs för beviljande av studiestöd. Studerande som får studiestöd ska anmäla slutförda eller avbrutna studier, byte av läroanstalt, förändringar i boendeförhållanden och andra förändringar som påverkar studiestödsförmånen.

41 a § (9.8.2002/691)
Erhållande av uppgifter på begäran

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för avgörandet av ett ärende eller annars för verkställigheten av ett enskilt uppdrag enligt denna lag. Uppgifter skall lämnas av

1) statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund,

2) pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalter samt andra som beviljar eller betalar ut pension eller annan ersättning,

3) patientförsäkringscentralen och trafikförsäkringscentralen,

4) arbetslöshetskassor och arbetsgivare,

5) läroanstalter,

6) hyresvärdar.

41 b § (11.8.2017/559)
Rätt att få uppgifter

För verkställigheten av studiestödet har Folkpensionsanstalten trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt

1) av Utbildningsstyrelsen och läroanstalterna få identifikations- och individualiseringsuppgifter för dem som blivit godkända vid antagningen av studerande samt av Utbildningsstyrelsen motsvarande uppgifter för dem som tagit emot en studieplats samt uppgifter om läroanstalt och studier,

2) av studentbostäder med en kommun, en stiftelse eller ett allmännyttigt samfund som huvudman, på det sätt som bestäms genom ett särskilt avtal med bostädernas huvudman, få identifikations- och individualiseringsuppgifter för dem som bor i studentbostäderna samt uppgifter om hyran och boendetiden,

3) av läroanstalterna eller från Utbildningsstyrelsens eller undervisnings- och kulturministeriets informationsresurs få identifikations- och individualiseringsuppgifter för de studerande samt uppgifter om de studerandes studier och uppföljningen av studierna,

4) av penninginstituten i fråga om varje låntagare få uppgifter om till vilket belopp studielån med statsborgen har lyfts, om amorteringarna på studielånet och om räntorna, så som Folkpensionsanstalten bestämmer,

5) av dem som beviljat eller betalt ut stipendier få uppgifter om stipendier,

6) av straffanstalter få uppgifter om när ett straff enligt fängelselagen (767/2005) börjar och slutar,

7) av skatteförvaltningen för skötseln av uppgifter som gäller studielånsavdrag få behövliga identifikationsuppgifter och uppgifter om användningen av studielånsavdrag för sådana skattskyldiga som i beskattningen dragit av studielånsavdragets maximibelopp enligt 127 d § i inkomstskattelagen.

41 c § (11.8.2017/559)

41 c § har upphävts genom L 11.8.2017/559.

41 d § (10.6.2005/408)
Utlämnande av uppgifter

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att

1) till det penninginstitut där den studerande har studielån utlämna uppgifter för läggande av räntor enligt 34 § till studielånet samt i fråga om lån som beviljats enligt lagen om studiestöd (28/1972) uppgifter om att studierna upphört,

2) till det penninginstitut där den studerande har sökt studielån utlämna uppgifter om statsborgen för studielån och dess giltighet,

3) till skatteförvaltningen utlämna uppgifter om personer berättigade till studielånsavdrag och studielånsavdragets maximibelopp för dessa personer och de amorteringar på studielånet som dessa gjort årligen,

4) till nordiska studiestödsmyndigheter utlämna uppgifter om studiestöd som medborgare i dessa länder och finska medborgare som studerar i dessa länder får från Finland.

42 § (24.11.1995/1318)
Användning av uppgifter

När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar en förmån enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt. (9.8.2002/691)

Undervisningsministeriet har rätt att av folkpensionsanstalten få uppgifter om dem som åtnjuter en studiestödsförmån till de delar dessa uppgifter behövs för skötseln av de statistikförings-, planerings- och utvecklingsuppgifter i anslutning till studiestödsförmånerna som ankommer på undervisningsministeriet. I dessa uppgifter får inte ingå uppgifter som gör det möjligt att identifiera dem som får förmånen.

43 § (9.8.2002/691)
Teknisk anslutning

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten rätt att på de villkor som anges i momentet öppna en teknisk anslutning till mottagare enligt 41 d och 44 § till sådana uppgifter i sina register som Folkpensionsanstalten med stöd av nämnda bestämmelser har rätt att utlämna. (13.3.2003/204)

Vad som i denna paragraf bestäms om utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning gäller även Folkpensionsanstaltens rätt att med hjälp av teknisk anslutning få uppgifter enligt 41 a och 41 b § samt 41 d § 2 och 3 punkten. (10.6.2005/408)

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

43 a § (9.8.2002/691)
Frivilligt utlämnande av uppgifter

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till ett ministerium, skatteförvaltningen och anstalter eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet och som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av en förmån enligt denna lag lämna personbeteckningen och övriga individualiseringsuppgifter i fråga om den som erhållit förmåner eller ersättningar enligt denna lag, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar och övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet och för någon annan övervakningsåtgärd av engångsnatur, samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan nämnda uppgifter som är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal, dock inte uppgifter om hälsotillståndet eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

43 b § (9.8.2002/691)
Anmälningsplikt

Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera den som ansöker om en förmån om varifrån uppgifter om honom eller henne kan skaffas och till vilka instanser de i regel kan utlämnas.

44 §
Utmätnings- och överföringsförbud

Studiepenning, bostadstillägg och studielån får inte mätas ut. (7.5.2004/345)

Folkpensionsanstalten har utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att för utmätning, på begäran av en behörig myndighet utlämna uppgifter om beloppen av förmåner enligt denna lag, dock inte om sådana förmåner som inte beaktas vid beräkningen av det skyddade beloppet enligt 4 kap. 7 § utsökningslagen (37/1895). Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att uppge vilka andra inrättningar som veterligen betalar ut pensioner och andra sociala förmåner. (9.8.2002/691)

Ett avtal om överföring av en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

UtsökningsL 37/1895 har upphävts genom L 705/2007, se Utsökningsbalk 705/2007 4 kap. 2 §.

45 §
Delegationen för studiestödsärenden

Vid undervisningsministeriet finns en av statsrådet tillsatt delegation för studiestödsärenden som har till uppgift att göra framställningar och avge utlåtanden i frågor som gäller utveckling och verkställande av studiestöd.

Om delegationens uppgifter och sammansättning stadgas genom förordning.

46 §
Finansiering

Staten betalar ersättning till folkpensionsanstalten för kostnaderna för förmåner som betalas med stöd av denna lag.

Folkpensionsanstalten skall fem vardagar före den dag då studiepenningarna och bostadstilläggen betalas meddela staten en uppskattning av beloppet av de studiepenningar, bostadstillägg, borgensansvar och måltidsstöd som skall betalas den följande månaden. Staten skall senast en vardag före nämnda betalningsdag på basis av meddelandet betala Folkpensionsanstalten det belopp som anges i meddelandet. (7.5.2004/345)

I samband med den uppskattning som skall sändas under den månad som följer efter betalningsmånaden för studiestödet skall Folkpensionsanstalten meddela staten det sammanlagda beloppet av stöd som har betalts föregående månad samt beloppet av de förmåner som föregående månad återkrävts med stöd av 27 och 28 §. Folkpensionsanstalten skall dessutom meddela staten beloppet av borgensfordringar som återkrävts med stöd av 38 § specificerade enligt det år då fordringarna har uppstått samt beloppet av de uppburna räntorna på borgensfordringarna. Från det sammanlagda beloppet av de studiestöd som betalts och de studielån som betalts till bankerna på grundval av borgensansvar under kalendermånaden dras av summan av förskotten på studiestödet och de återkrävda förmånerna samt de återkrävda borgensfordringarna och räntorna på dem för samma månad. Den på så sätt erhållna skillnaden beaktas vid fastställandet av förskottet för den månad som följer efter den då uppskattningen sändes. (12.1.2007/30)

Folkpensionsanstalten skall månatligen meddela staten beloppet av de betalningsbefrielser som har beviljats med stöd av 39 § specificerade enligt det år då fordringarna har uppstått. (12.1.2007/30)

47 § (10.6.2005/408)
Omkostnader

De utgifter som verkställigheten av denna lag förorsakar Folkpensionsanstalten räknas som Folkpensionsanstaltens omkostnader och de utgifter som åsamkas läroanstalterna för de uppgifter som föreskrivs i 8 § 3 mom. samt 9 a § 1 och 2 mom. räknas som utgifter för läroanstalten i fråga.

I fråga om de omkostnader som förorsakas av de uppgifter som på basis av ett avtal enligt 9 a § 4 mom. ankommer på läroanstalten avtalas mellan Folkpensionsanstalten och läroanstalten.

48 § (17.8.2001/734)
Höjning av förmån

De belopp som anges i denna lag kan höjas genom förordning av statsrådet.

49 § (7.5.2004/345)
Måltidsstöd för högskolestuderande

Folkpensionsanstalten svarar inom ramen för det anslag som i statsbudgeten reserverats för måltidsstöd för högskolestuderande för beviljande av understöd till dem som förestår studentrestauranger och för annan förvaltning i samband med detta.

50 §
Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

8 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

51 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1994. Stadgandena i 1 § 2 mom. träder dock i kraft vid en tidpunkt som fastställs genom förordning.

I fråga om studiestödet tillämpas lagen på stöd som beviljas högskolestuderande för tiden efter den 1 juni och studerande vid andra läroanstalter för tiden efter den 1 juli 1994.

Genom denna lag upphävs

1) lagen den 14 februari 1992 om studiestödsförvaltningen (113/92),

2) lagen den 14 januari 1972 om studiestöd (28/1972) jämte ändringar. Lagens 6 §, 7 § 1 och 2 mom. samt 8 § tillämpas fortfarande på studielån som beviljats med stöd av nämnda lag, samt (21.12.2001/1427)

3) lagen den 14 februari 1992 om studiestöd för högskolestuderande (111/92) jämte ändringar. Stadgandena i nämnda lag tillämpas på förmåner som beviljats med stöd av lagen.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan den träder i kraft. Folkpensionsanstalten har rätt att utan ersättning få de uppgifter som avses i 41 § 2 mom. 2 och 3 punkten i denna lag innan lagen träder i kraft för beviljande av studiestöd för läsåret 1994–1995.

52 §
Tillämpning av hänvisningsstadganden som finns på något annat ställe i lag

Om det på något annat ställe i lag eller i stadganden eller bestämmelser som utfärdats med stöd av lag hänvisas till stadganden i lagar som upphävts genom denna lag eller nämns en förmån som skall betalas med stöd av dessa, anses hänvisningen avse motsvarande lagrum i denna lag.

53 §
Övergångsstadgande om statens studiestödscentral

De uppgifter som avses i 8 och 9 §§ och som när denna lag träder i kraft ankommer på statens studiestödscentral och studiestödsnämnderna övergår vid ikraftträdandet till folkpensionsanstalten, om inte något annat stadgas i denna lag eller något annat avtalas med stöd av 9 § 3 mom. Också de ärenden som är anhängiga vid studiestödscentralen eller vid studiestödsnämnderna när lagen träder i kraft överförs till folkpensionsanstalten. Studiestödsnämnderna sköter dock studiestödsuppgifter som gäller det studieår som avslutas den 30 juni 1994 eller ett tidigare studieår med tillämpning av tidigare stadganden samt de uppgifter som enligt lagen om studiestödsförvaltningen ankommer på nämnderna.

Studiestödscentralen skall innan denna lag träder i kraft till folkpensionsanstalten överlåta de behövliga uppgifter om studiestöd som den förfogar över.

54 §
Överföring av statens studiestödscentrals egendom

Statens studiestödscentrals egendom övergår utan ersättning till folkpensionsanstalten när denna lag träder i kraft.

55 §
Ansvar för förbindelser

Folkpensionsanstalten svarar för statens del för de förbindelser som statens studiestödscentral har avgivit. På folkpensionsanstalten tillämpas i tillämpliga delar vad som på något annat ställe i lag stadgas om statens studiestödscentral, dock med beaktande av de särskilda stadganden som gäller folkpensionsanstaltens ställning.

56 § (7.5.2004/345)
Övergångsbestämmelse om studielån

På studielån som beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd skall den nämnda upphävda lagens 6 § och 7 § 1 och 2 mom. alltjämt tillämpas sådana de lyder när denna lag träder i kraft.

Maximiräntan för studielån som har beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd är grundräntan ökad med högst 1,5 procentenheter.

Räntestöd för studielån som har beviljats med stöd av den upphävda lagen om studiestöd återställs inte längre.

57 §
Övergångsstadgande om studiestöd

Om studiestödet gäller det studieår som avslutas den 30 juni 1994 eller ett tidigare studieår, tillämpas de stadganden som gäller när denna lag träder i kraft. Om en studerande som är berättigad till studiestöd enligt denna lag har fått studiestöd för en högskoleexamen med stöd av den upphävda lagen om studiestöd innan denna lag har trätt i kraft, kan han få studiestöd för denna examen för en tid som motsvarar sammanlagt högst sju studieår. Den som avlagt en grundexamen vid en högskola eller fått studiestöd enligt lagen om studiestöd (28/72) för högskolestudier för minst sju studieår före den 1 juli 1992 kan få studiestöd för högskolestudier som inleds efter denna tidpunkt för högst 27 månader.

Maximibeloppet av statsborgen för studielån för en studerande höjs, utöver vad som stadgas i 16 §, med en tolftedel av den årsränta som beräknas för ett studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd. Som ränta beaktas maximiräntan för studielån, från vilken räntestödets andel har avdragits. Höjningen bestäms enligt det lånebelopp som förelåg i mars innan läsåret inleddes.

När studiestöd beviljas enligt denna lag avses med föräldrarnas beskattningsbara inkomst den beskattningsbara inkomsten enligt beskattningen för 1992, om ansökan om studiestöd har inlämnats senast den 31 december 1994.

På lån som beviljats enligt lagen om studiestöd (28/72) tillämpas dock 37-40 §§ så att låntagaren också kan ansöka om den räntenedsättning som avses i 6 § 5 mom. lagen om studiestöd (28/72).

58 §
Övergångsstadgande som gäller skötseln av uppgifter enligt den upphävda lagen om studiestöd

Folkpensionsanstalten sköter de uppgifter som enligt den upphävda lagen om studiestöd och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den har ankommit på statens studiestödscentral. De uppgifter som ankommit på högskolornas studiestödsnämnder och högskolorna sköts fortfarande av studiestödsnämnderna eller högskolorna.

Staten betalar ersättning till folkpensionsanstalten enligt 46 § för kostnader som förorsakas av förmåner enligt lagen om studiestöd. Folkpensionsanstalten skall fem vardagar före den sista mars och den sista september meddela staten beloppet av de räntegottgörelser som skall betalas. I övrigt tillämpas 46 §. Beloppet av de övriga förmånerna beaktas i den uppskattning som avses i 46 § 2 mom.

Läroanstalterna skall till folkpensionsanstalten sända in personbeteckningar, namn och datum för när studierna avslutas för dem som fått studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd. Folkpensionsanstalten lämnar uppgifterna till penninginrättningarna för det syfte som stadgas i 9 § 2 mom. i nämnda lag.

Skattemyndigheterna har rätt att som massutlämnande av folkpensionsanstalten årligen få namnen, personbeteckningarna och beloppet av den betalda räntan för dem som får ränteunderstöd enligt 7 § 3 mom. i den upphävda lagen om studiestöd.

59 §
Övergångsstadgande om ändringssökande

Ändring i ett beslut som givits med stöd av den upphävda lagen om studiestöd och lagen om studiestöd för högskolestuderande efter att denna lag har trätt i kraft söks enligt denna lag.

Den besvärsnämnd för studiestöd som tillsatts enligt den upphävda lagen om studiestödsförvaltningen fortsätter sin verksamhet till och med den 30 april 1995 och utgör den besvärsnämnd för studiestöd som avses i 31 § i denna lag.

RP 226/93, KuUB 25/93

Ikraftträdelsestadganden:

28.6.1994/570:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 40/94, KuUB 5/94

3.3.1995/260:

Denna lag träder i kraft den 8 mars 1995.

Denna lag tillämpas första gången från och med den tidpunkt då de första yrkeshögskolorna inleder sitt första läsår.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 319/94, KuUB 32/94

21.4.1995/735:

Denna lag träder i kraft den 1 september 1995.

RP 94/93, LaUB 22/94, StoUB 10/94

30.6.1995/940:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1995.

I samband med behandlingen av ansökningar om studiestöd för läsåret 1995-1996 kan en höjning av studiepenningen enligt 11 § 3 mom. beviljas enligt de stadganden som gällde innan denna lag träder i kraft och beloppet kan senare höjas genom ett särskilt beslut om studiestöd.

De studerande i åldern 25-29 år som har beviljats vuxenstudiepenning för läsåret 1994-1995, kan beviljas vuxenstudiepenning för tiden efter denna lags ikraftträdande på så sätt att den maximitid som anges i 7 § 4 mom. lagen om studiestöd inte överskrids.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 21/95, KuUB 5/95, GrUB 4/95

24.11.1995/1318:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

I de fall som avses i 7 § 3 mom. 3 punkten i den upphävda lagen om studiestöd (28/72) kan förfallen ränta betalas med statens medel också när låntagaren fått en liknande förmån från en annan stat som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

RP 100/95, KuUB 12/9 5, RSv 87/95

22.12.1995/1665:

Denna lag träder i kraft den 1 januari1996.

RP 136/95, StoUB 2/95, ApUB 4/95, RSv 132/95

20.12.1996/1133:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 208/1996, ShUB 35/1996, RSv 223/1996

10.1.1997/49:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1997.

De stödmånader som använts för studier vid en sådan temporär yrkeshögskola som avses i lagen om försök med studier på ungdomsstadiet och med yrkeshögskolor jägdtälls dock med högskolestudier och lagens 9, 11 och 12 §§ tillämpas från och med den 1 augusti 1997.

En studerande som har beviljats vuxenstudiepenning med de stadganden som gäller när denna lag träder i kraft och som inte skulle vara berättigad till vuxenstudiepenning med stöd av denna lag, kan beviljas vuxenstudiepenning enligt de stadganden som gällde innan denna lag trädde i kraft så att den maximitid som anges i 7 § 4 mom. inte överskrids.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 161/1996, KuUB 16/1996, RSv 198/1996

18.4.1997/341:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1997.

Lagens stadganden om ändringssökande tillämpas på beslut som meddelas efter ikraftträdandet. Lagens stadganden om extraordinärt ändringssökande tillämpas dock på sådana ärenden som gäller extraordinärt ändringssökande och som anhängiggörs efter ikraftträdandet.

RP 7/1997, ShUB 5/1997, RSv 24/1997

23.5.1997/457:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1997.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 35/1997, KuUB 7/1997, RSv 49/1997

24.7.1997/710:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1997.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 37/1997, ApUB 8/1997, RSv 100/1997

9.10.1997/920:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Studiepenningar och bostadstillägg som har beviljats innan denna lag träder i kraft ändras den 1 januari 1998 så att de överensstämmer med denna lag.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 66/1997, KuUB 12/1997, RSv 110/1997

11.12.1997/1117:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Vad som bestäms i 11 § 1 mom. tillämpas dock inte på studiestöd som beviljas före den 1 augusti 1998.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 140/1997, KuUB 19/1997, RSv 159/1997

30.12.1997/1403:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

RP 215/1997, ApUB 15/1997, RSv 230/1997

21.8.1998/636:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 57/1998, KuUB 4/1998, RSv 80/1998

5.3.1999/305:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1999. Lagen tillämpas på besvärsärenden som blir anhängiga efter att lagen har trätt i kraft.

RP 83/1998, LaUB 22/1998, RSv 250/1998

21.5.1999/623:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998, FvUB 31/1998, RSv 303/1998

21.1.2000/41:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2000. Lagens 20 § träder dock i kraft först den 1 augusti 2000. Lagens 25 a § tillämpas från den 1 mars 2000.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 73/1999, KuUB 8/1999, RSv 109/1999

15.12.2000/1099:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna i 27 § 4 och 5 mom. tillämpas dock första gången på återkrav som gäller 2001. På återkrav som gäller 1999 och 2000 tillämpas de bestämmelser som gäller innan denna lag träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 143/2000, KuUB 11/2000, RSv 150/2000

28.12.2000/1277:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 150/2000, ApUB 11/2000, RSv 196/2000

17.8.2001/734:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002. Dock tillämpas 27 § 4 mom. för första gången på återkrav som gäller 2001.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 28/2001, KuUB 4/2001, RSv 72/2001

31.8.2001/768:

Om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av republikens president.

RP 40/2001, UtUB 5/2001, RSv 71/2001

21.12.2001/1427:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Lagens 15 § 5 mom. tillämpas först på de ansökningar om statsborgen för studielån som gäller läsåret 2002–2003. Lagens 16 a och 16 b § tillämpas i fråga om studielån enligt den upphävda lagen om studiestöd på ansökningar om ränteunderstöd i fråga om räntor som förfaller till betalning först den 30 september 2002. Den upphävda lagens 7 § 3 och 4 mom. tillämpas ännu på ansökningar om ränteunderstöd för räntor som förfaller till betalning den 31 mars 2002. Lagens 34 § tillämpas i fråga om partiell kapitalisering av räntan på studielån först på lån som beviljas för läsåret 2003–2004.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 166/2001, KuUB 16/2001, RSv 170/2001

3.5.2002/344:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.

Denna lag tillämpas på dröjsmålsränta som löper efter ikraftträdandet av lagen även om statens borgensfordran uppkommit före lagens ikraftträdande.

RP 232/2001, EkUB 3/2002, RSv 36/2002, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/35/EG (300L0035); EGT nr L 200, 8.8.2000, s. 35

9.8.2002/691:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2002.

Genom denna lag upphävs i förordningen den 8 april 1994 om studiestöd (260/1994) 10 § 2 mom. samt 18 och 22 §, av dessa lagrum 22 § sådan den lyder i förordning 401/1998.

RP 9/2002, ShUB 16/2002, RSv 96/2002

13.3.2003/204:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2003.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 239/2002, KuUB 17/2002, RSv 260/2002

15.8.2003/744:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 187/2002, EkUB 28/2002, RSv 278/2002

30.12.2003/1322:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 160/2003, ShUB 29/2003, RSv 125/2003

7.5.2004/345:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2004. Lagens 56 § tillämpas dock från den 1 januari 2005.

I fråga om vuxenstudiepenning tillämpas de bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 93/2003, KuUB 3/2003, RSv 96/2003

7.5.2004/352:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2004. Den andra meningen i 27 § 2 mom. tillämpas dock först från och med den 1 september 2004.

Lagen tillämpas också på förmåner som betalats utan grund och på fordringar som uppkommit före ikraftträdandet av lagen. När preskriptionstiden för sådana fordringar räknas ut beaktas också tiden före lagens ikraftträdande. Fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om de inte preskriberas innan dess också enligt de bestämmelser som gällde den 31 december 2003.

RP 158/2003, ShUB 4/2004, RSv 20/2004

21.12.2004/1237:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

RP 234/2004, KuUB 14/2004, RSv 188/2004

10.6.2005/408:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2005.

Lagens 14 a § tillämpas dock från och med den 1 november 2005.

Bestämmelserna i 7 och 7 a § i denna lag tillämpas på studerande som vid antagningen tar emot en studieplats eller som för första gången anmäler sig som närvarande den 1 augusti 2005 eller därefter.

Rätt till studielånsavdrag enligt 16 c § har en studielåntagare som vid antagningen tar emot en studieplats för högre eller lägre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen den 1 augusti 2005 eller därefter. Rätt till avdrag har också den som har antagits som studerande före den 1 augusti 2005 men som för första gången anmäler sig som närvarande den 1 augusti 2005 eller därefter. Högskolestudier som en låntagare har bedrivit före denna lags ikraftträdande beaktas inte när den tid som berättigar till studielånsavdrag räknas ut.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 11/2005, KuUB 5/2005, RSv 57/2005

19.5.2006/399:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 9/2006, KuUB 3/2006, RSv 38/2006

1.12.2006/1080:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

De ansökningar om undanröjande enligt denna lags 31 § 1 mom. som är anhängiga vid försäkringsdomstolen när denna lag träder i kraft avgörs av försäkringsdomstolen.

RP 125/2006, KuUB 10/2006, RSv 138/2006

12.1.2007/30:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 214/2006, KuUB 13/2006, RSv 193/2006

23.3.2007/359:

Denna lag träder i kraft den 30 april 2007.

RP 205/2006, FvUB 34/2006, RSv 285/2006, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG (32004L0038); EGT nr L 158, 30.4.2004, s. 77, 2004/38/EG (32004L0038R(01); EGT nr L 229, 29.6.2004, s. 35 och 2004/38/EG (32004L0038R(02); EGT nr L 197, 28.7.2005, s. 34

23.3.2007/361:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007.

RP 94/2006, FvUB 35/2006, RSv 295/2006, Rådets direktiv 2003/109/EG (32003L0109); EGT nr L 16, 23.1.2004, s. 44

30.3.2007/390:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2007.

RP 12/2006, LaUB 25/2006, RSv 268/2006

17.8.2007/792:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2007.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 6/2007, KuUB 1/2007, RSv 12/2007

21.12.2007/1388:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Bestämmelserna i 17 och 27 § i denna lag tillämpas på studiestöd som beviljas för 2008 och tiden efter det. Lagens 11, 16 och 20 § tillämpas vid beviljande av studiestöd för tiden efter den 31 juli 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 64/2007, KuUB 8/2007, RSv 99/2007

28.12.2007/1456:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 140/2007, AjUB 9/2007, RSv 132/2007

14.11.2008/706:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 117/2008, KuUB 4/2008, RSv 94/2008

30.12.2008/1122:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 62/2008, FsUB 5/2008, RSv 193/2008

29.12.2009/1641:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010. Om den som ansöker om studiestöd är arbetsoförmögen och arbetsoförmågan har uppkommit före lagens ikraftträdande, tillämpas vid beviljande av studiestöd de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 182/2009, ShUB 42/2009, RSv 195/2009

20.8.2010/712:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2011.

RP 50/2010, ShUB 10/2010, RSv 86/2010

30.12.2010/1321:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

RP 218/2010, ShUB 42/2010, RSv 246/2010

21.1.2011/52:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2011.

På bedömningen av tillräcklig framgång i studier som avlagts före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 7 och 7 a § om den tid som berättigar till studiestöd tillämpas på studier som inletts den 1 augusti 2011 eller därefter. På studier som inletts före denna tidpunkt tillämpas de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande. Studierna anses ha inletts den 1 augusti 2011 eller därefter, om den studerande vid antagningen har tagit emot en studieplats eller för första gången anmält sig som närvarande för de aktuella studierna den 1 augusti 2011 eller därefter.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 149/2010, KuUB 8/2010, RSv 194/2010

17.6.2011/675:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Bestämmelserna i 30 b § tillämpas på förmåner som beviljas retroaktivt efter det att lagen har trätt i kraft.

På ärenden som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut och som är anhängiga i besvärsnämnden och försäkringsdomstolen vid denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 274/2010, ShUB 51/2010, RSv 300/2010

15.6.2012/297:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2012. Lagens 7 b § 2 mom. och 17 § 4 mom. träder dock i kraft den 1 januari 2013.

På sådana frivilliga återbetalningar av studiepenningen och bostadsbidraget som har beviljats för 2012 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Bestämmelserna i 25 § 7 och 8 mom. samt 25 a § 6 mom. tillämpas på studerande som vid antagningen har tagit emot en studieplats eller för första gången anmält sig som närvarande för de aktuella studierna den 1 augusti 2011 eller därefter.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 121/2011, KuUB 1/2012, RSv 38/2012

28.12.2012/932:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

RP 133/2012, EkUU 41/2012, GrUU 32/2012, AjUB 7/2012, RSv 163/2012

28.12.2012/1078:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013. Lagens 9 a § 1 mom. träder i dock kraft den 1 juni 2013. Upphävandet av 32 § träder i kraft den 1 maj 2013.

Lagens 7 § 6 mom. tillämpas, om den studerande vid antagningen har tagit emot studieplatsen eller för första gången har anmält sig som närvarande för studierna i fråga den 1 augusti 2013 eller därefter. På studier som inletts före denna tidpunkt tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 99/2012, KuUB 7/2012, RSv 147/2012

13.9.2013/670:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2013.

RP 29/2013, FvUB 9/2013, RSv 85/2013

30.12.2013/1166:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

RP 64/2013, FvUB 23/2013, Rsv 223/2013

30.12.2013/1243:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014. Lagens 16 a § 5 mom. träder dock i kraft den 1 mars 2014.

Genom denna lag upphävs 2 § i förordningen om studiestöd (260/1994), sådan paragrafen lyder delvis ändrad i förordningarna 292/1997, 990/1998 och 299/2011.

För att gymnasiestudier ska betraktas som heltidsstudier krävs från och med den 1 augusti 2013 att vad som föreskrivs om minimiomfattningen av deltagande enligt 5 a § 2 mom. uppfylls. Från och med den dagen betraktas gymnasiestudier som ordnas i internat alltid som heltidsstudier.

Lagens 4 a § tillämpas på en utbildningsanordnares ansökan om att utbildningen ska berättiga till studiestöd som har blivit anhängig före lagens ikraftträdande, om utbildningen inleds den 1 augusti 2014 eller därefter. Om läroanstalten har jämställts med en läroanstalt under offentlig tillsyn med stöd av bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande, tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet till och med den 31 december 2014. Om utbildningen har inletts den 31 december 2014 eller tidigare, är de studerande berättigade till studiestöd tills utbildningen avslutas.

Den maximala stödtiden enligt 7 § 2 mom. tillämpas på högskolestuderande som har avlagt högskoleexamen och tar emot en studieplats eller anmäler sig som närvarande för högskolestudier efter denna lags ikraftträdande. På högskolestudier som inletts före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser om maximal stödtid som gällde vid ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 7 § 3 mom. samt i 11 § 1 mom. 1–4 punkten och 3 mom. 1, 3 och 5 punkten om studiepenningens belopp i en högskola tillämpas på en studerande som för första gången har tagit emot en studieplats i en högskola den 1 augusti 2014 eller därefter. Ovannämnda lagrum tillämpas också på en studerande som har tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2014, men anmält sig närvarande första gången den 1 augusti 2014 eller därefter. På en studerande som har tagit emot en studieplats och anmält sig närvarande i en högskola första gången före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet dock så att de belopp för studiepenningen som föreskrivs i 11 § 1 och 3 mom. justeras läsårsvis på det sätt som föreskrivs i 11 § 6 mom. i denna lag.

Om studiepenningen höjs till samma nivå som i högskolorna med stöd av 12 § i lagen om studiestöd (65/1994), tillämpas de belopp för studiepenningen som anges i 11 § i denna lag då stöd beviljas för tiden efter den 31 juli 2014.

De studiepenningsbelopp som anges i 11 § motsvarar det poängantal enligt lagen om folkpensionsindex som fastställts för 2013. Den första i 11 § 6 mom. i denna lag avsedda höjningen enligt lagen om folkpensionsindex görs när lagen träder i kraft.

Bestämmelserna i 15 b–15 g § tillämpas på en person som har tagit emot en studieplats för sin första högskoleexamen den 1 augusti 2014 eller därefter. De tillämpas också på en person som har tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2014, men anmält sig närvarande första gången den 1 augusti 2014 eller därefter. På en person som har tagit emot en studieplats i en högskola och anmält sig närvarande första gången före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser om studielånsavdrag som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

De inkomstgränser som anges i 16 a § 2 och 3 mom. motsvarar det för 2010 fastställda poängantalet för lönekoefficienten enligt 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Den första justeringen av inkomstgränserna enligt 16 a § 5 mom. i denna lag på basis av lönekoefficienten enligt lagen om pension för arbetstagare görs den 1 mars 2014 och den motsvarar förändringen av lönekoefficienten under perioden 2010–2013. De justerade inkomstgränserna tillämpas på ränteunderstöd som beviljas för räntor som förfaller till betalning den 1 mars 2014 eller därefter. På ränteunderstöd som beviljas för räntor som förfaller till betalning före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Lagens 34 § tillämpas på räntor som förfaller till betalning den 1 augusti 2014 eller därefter.

RP 116/2013, RP 197/2013, KuUB 11/2013, RSv 189/2013

3.10.2014/789:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

RP 12/2014, KuUB 7/2014, RSv 88/2014

20.3.2015/249:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.

RP 211/2014, RP 357/2014, KuUB 21/2014, RSv 311/2014

24.4.2015/463:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Bestämmelserna i denna lag om förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar tillämpas på motsvarande förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948).

RP 277/2014, ShUB 49/2014, AjUU 18/2014, RSv 315/2014

7.8.2015/886:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Bestämmelserna i denna lag om förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar tillämpas på motsvarande förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981).

RP 278/2014, ShUB 50/2014, JsUU 47/2014, AjUU 17/2014, RSv 320/2014

4.12.2015/1402:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016. Lagens 19 § 4 mom. träder dock i kraft den 1 januari 2016.

Om ett i 23 § 5 mom. avsett beslut om avslag på ansökan om en hindrande förmån har vunnit laga kraft före ikraftträdandet av denna lag, ska studiestöd sökas inom sex månader från ikraftträdandet.

RP 40/2015, KuUB 5/2015, RSv 39/2015

13.1.2017/4:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017. Lagens 17 a och 19 § träder dock i kraft den 1 januari 2018.

Den maximala stödtiden enligt 7 § 2 mom. tillämpas på högskolestuderande som avlagt högskoleexamen och som tar emot en studieplats eller anmäler sig som närvarande för högskolestudier den 1 augusti 2017 eller därefter. På högskolestudier som har inletts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser om maximal stödtid som gällde vid ikraftträdandet.

Lagens 7 § 3 mom. tillämpas på studerande som första gången tagit emot en studieplats vid en högskola den 1 augusti 2017 eller därefter. Det momentet ska också tillämpas på en studerande som tagit emot en studieplats före den 1 augusti 2017, om han eller hon har anmält sig som närvarande första gången den 1 augusti 2017 eller därefter. På studerande som tagit emot en studieplats och anmält sig som närvarande vid en högskola första gången före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Den första i 17 a § avsedda justeringen av inkomstgränser enligt inkomstnivåindexet görs den 1 januari 2018, och den motsvarar den ändring i inkomstnivåindexet som skett från ingången av oktober 2015 till utgången av september 2017.

Bestämmelserna i 27 § tillämpas första gången vid inkomstkontrollen för 2016 som görs år 2018.

En studielåntagare som tar emot en studieplats för att avlägga sin första högskoleexamen som berättigar till avdrag, eller som anmäler sig som närvarande för dessa studier första gången den 1 augusti 2019 eller därefter, är inte berättigad till studielånsavdrag.

RP 229/2016, KuUB 17/2016, RSv 238/2016

28.6.2017/481:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.

RP 53/2017, MiUB 7/2017, RSv 61/2017

11.8.2017/539:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 39/2017, KuUB 7/2017, RSv 86/2017

11.8.2017/559:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

RP 36/2017, KuUB 6/2017, RSv 77/2017

19.12.2017/960:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018. Lagens 5 a och 7 c § träder dock i kraft den 1 augusti 2018. Lagens 4 a § ska, när det gäller utbildningsanordnares ansökningar om att utbildning som de anordnar ska berättiga till studiestöd, tillämpas på sådana ansökningar som har blivit anhängiga före lagens ikraftträdande, om den utbildning de avser inleds den 1 januari 2018 eller därefter.

RP 139/2017, KuUB 11/2017, RSv 152/2017

13.7.2018/550:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2018.

RP 58/2018, KuUB 4/2018, RSv 60/2018

19.12.2018/1169:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019. Lagens 11 § 2 och 3 mom., 19 § 2 mom., 22 § och 25 b § 1 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2019.

RP 171/2018, KuUB 11/2018, RSv 141/2018

19.12.2018/1173:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Bestämmelserna i 19 § träder dock i kraft den 1 augusti 2019. Vid inkomstkontrollen som görs före år 2021 och som gäller tiden före år 2019 tillämpas 17 § 1 mom. i dess lydelse vid ikraftträdandet av denna lag.

RP 234/2018, KuUB 13/2018, RSv 179/2018

5.7.2019/861:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

RP 3/2019, KuUB 1/2019, RSv 3/2019

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.