Beaktats t.o.m. FörfS 1003/2019.

23.12.1987/1203

Förordning om statens tjänstekollektivavtal

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

På föredragning av finansministern stadgas med stöd av 2 § 4 mom., 3 § 3 mom. och 28 § lagen den 6 november 1970 om statens tjänstekollektivavtal (664/70), av dessa lagrum 2 § 4 mom. och 3 § 3 mom. sådana de lyder i lag av den 24 oktober 1986 (764/86):

1 §
Statens förhandlingsmyndighet

Statens i lagen om statens tjänstekollektivavtal avsedda förhandlingsmyndighet är finansministeriet.

1 a § (26.3.1993/290)
Arbetsgivarförening

Förhandlings- och avtalsparter som företräder arbetsgivaren i ärenden som gäller anställningsvillkoren för tjänstemän vid sådana affärsverk som avses i lagen om statliga affärsverk (1185/2002) är

1) den registrerade föreningen Liikenne- ja Erityisalojen Työnantajat ry, samt

2) affärsverk som är medlem i den.

(26.4.2007/505)

Statens förhandlingsmyndighet kan sköta om föreningens förhandlings-, intressebevaknings-, forsknings- och informationsförsörjningsuppgifter samt dess de övriga beredningsuppgifter enligt vad som avtalats mellan statens förhandlingsmyndighet och föreningen.

Vad som stadgas i 4-8 §§ gäller inte sådana affärsverk som avses i 1 mom.

L om statliga affärsverk 1185/2002 har upphävts genom L om statliga affärsverk 1062/2010.

2 §
Delegation

För förhandlingsverksamhet enligt lagen om statens tjänstekollektivavtal och i ärenden som gäller anställningsvillkoren och arbetsfreden för statstjänstemän kan tillsättas en delegation, som biträder statens förhandlingsmyndighet.

3 § (21.5.1999/694)

3 § har upphävts genom L 21.5.1999/694.

4 §
Föreskrifter och anvisningar om förandet av tjänstekollektivavtalsförhandlingar

Statens förhandlingsmyndighet kan ge förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet föreskrifter och anvisningar om förandet av tjänstekollektivavtalsförhandlingar och ingåendet av preciserande tjänstekollektivavtal, samt förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet ävensom annan statlig myndighet föreskrifter och anvisningar i ärenden som gäller beredningen av tjänstekollektivavtal och tjänstemännens arbetsfred.

5 §
Merkostnader på grund av preciserande tjänstekollektivavtal

Statens förhandlingsmyndighet kan berättiga förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet att ingå ett preciserande tjänstekollektivavtal endast om en överenskommelse om de merkostnader avtalet medför för staten ingår i gällande tjänstekollektivavtal.

6 §
Granskning av preciserande tjänstekollektivavtal

Förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet skall tillställa statens förhandlingsmyndighet förhandlingsresultatet eller förslaget till preciserande tjänstekollektivavtal för granskning. Avtalet får inte undertecknas på statens vägnar, om inte statens förhandlingsmyndighet har godkänt det.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller dock inte ett i lagen om statens affärsverk (627/87) avsett affärsverks förhandlingsresultat eller förslag till preciserande tjänstekollektivavtal eller preciserande tjänstekollektivavtal. (18.9.1992/878)

L om statens affärsverk 627/1987 har upphävts genom L 1185/2002, se L om statliga affärsverk 1062/2010.

7 §
Tillämpningsföreskrifter och tillämpningsanvisningar

Statens förhandlingsmyndighet utfärdar vid behov föreskrifter och anvisningar om verkställighet och tillämpning av tjänstekollektivavtal samt de statsrådsbeslut som avses i 5 § 2 mom. lagen om statens tjänstekollektivavtal.

Förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet utfärdar vid behov föreskrifter och anvisningar om verkställighet och tillämpning av preciserande tjänstekollektivavtal som den ingått samt, på förordnande av statens förhandlingsmyndighet, för egen del eller för förvaltning som lyder under den om verkställighet och tillämpning även av annat tjänstekollektivavtal.

8 §
Myndighet som för lokala förhandlingar

I huvudavtalet om proceduren vid förhandlingar om statens tjänstekollektivavtal avsedda lokala förhandlingar om frågor som gäller tillämpning och tolkning av tjänstekollektivavtal förs av förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet såsom statens representant, om inte statens förhandlingsmyndighet bestämmer annat, eller, om ingen förhandlingsmyndighet förordnats för förvaltningsområdet, av en myndighet som förordnats av statens förhandlingsmyndighet.

9 § (16.6.2005/418)
Vissa behörighetsarrangemang

Vid tillämpning av 5 § 2 mom. 2 punkten lagen om statens tjänstekollektivavtal skall centralförvaltning och distrikts- och lokalförvaltning under den vilka ingår i samma kapitel i statsbudgeten anses som ett ämbetsverk eller en inrättning.

Nedan i 3–5 mom. föreskrivs om ämbetsverkets eller inrättningens rätt att med stöd av 5 § 2 mom. 2 punkten i lagen om statens tjänstekollektivavtal fatta beslut om tjänstemännens avlöning och naturaförmåner då det är fråga om vissa sådana ämbetsverk eller inrättningar för vilkas verksamhetsutgifter anvisas anslag under ett enda omkostnadsmoment.

Det ministerium till vars ansvarsområde ämbetsverket eller inrättningen i fråga hör fattar beslut om de till en tjänst utnämnda tjänstemännens avlöning och naturaförmåner i fråga om

1) chefen för ämbetsverket eller inrättningen,

2) ämbetsverk eller inrättningar som hör till justitieministeriets förvaltningsområde,

3) försvarsmakten, om saken gäller två eller flera regionala staber eller hela försvarsmakten,

4) cheferna för regionförvaltningsverkens ansvarsområden för arbetarskyddet.

(17.12.2009/1131)

Beslut om de till en tjänst utnämnda tjänstemännens avlöning och naturaförmåner fattas trots vad som föreskrivs i 3 mom. av

1) Polisstyrelsen i fråga om de lokala polisinrättningarna samt i fråga om tjänstemän vid andra polisenheter om saken gäller två eller flera polisenheter; i fråga om cheferna för riksomfattande enheter och för polisinrättningar fattas besluten dock av inrikesministeriet,

2) Institutet för hälsa och välfärd i fråga om statens skolhem och statens sinnessjukhus,

3) centralförvaltningsenheten vid Brottspåföljdsmyndigheten för dess egen del och i fråga om övriga enheter vid Brottspåföljdsmyndigheten,

4) Riksåklagarämbetet för dess egen del samt i fråga om åklagarämbetena,

5) Regionförvaltningsverket i Östra Finland i fråga om magistraterna.

(8.5.2014/371)

Beslut om avlöning för de tjänstemän som utnämnts till ett tjänsteförhållande i enlighet med 9 § 1 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) fattas av

1) den utnämnande myndigheten i fråga om cheferna för ämbetsverken eller inrättningarna samt i fråga om den lokala polisen och de riksomfattande enheterna vid polisen, samt

2) justitieministeriet i fråga om dess förvaltningsområde med undantag av Brottspåföljdsmyndigheten, i fråga om vilken beslut fattas av centralförvaltningsenheten vid Brottspåföljdsmyndigheten, samt Riksåklagarämbetet och åklagarämbetena, i fråga om vilka beslut fattas av Riksåklagarämbetet.

(30.5.2013/374)

Det ministerium till vars ansvarsområde statens arbetsgivar- och personalpolitik hör kan befullmäktiga ett ämbetsverk eller en inrättning för vars omkostnader inte anvisas anslag under ett omkostnadsmoment att avgöra ärenden som avses i 5 § 2 mom. 2 punkten i lagen om statens tjänstekollektivavtal.

10 § (24.1.2019/148)
Arbetsgivartjänstemän

I andra än i 5 mom. nämnda fall ska arbetsgivartjänstemännen, på förordnande av statens förhandlingsmyndighet eller på förordnande som förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet gett för egen del eller för förvaltning som lyder under den, företräda staten vid de i huvudavtalet om proceduren vid förhandlingar om statens tjänstekollektivavtal avsedda tjänstekollektivavtalsförhandlingarna samt vid beredningen av dessa. Dessutom ska de företräda staten vid i huvudavtalet om proceduren vid förhandlingar om statens tjänstekollektivavtal avsedda förhandlingar om frågor som gäller tillämpning och tolkning av tjänstekollektivavtal samt ärenden som gäller tjänstemännens arbetsfred. De ska även i övrigt verka som företrädare för arbetsgivaren.

Arbetsgivartjänstemän är de tjänstemän som utnämnts till en arbetsgivartjänst samt de tjänstemän som huvudsakligen sköter uppgifterna i en arbetsgivartjänst eller uppgifter enligt 3 mom. 5 punkten och som utnämnts till ett tjänsteförhållande i enlighet med 9 § 1 mom. statstjänstemannalagen.

Arbetsgivartjänster är

1) tjänsterna som avdelningschef samt motsvarande och högre tjänster vid ministerierna,

2) tjänsterna som biträdande avdelningschef vid allmänna avdelningen, administrativa avdelningen, organisationsavdelningen eller motsvarande avdelning vid ministerierna,

3) tjänsterna som överdirektör och avdelningschef samt motsvarande och högre tjänster vid de centrala ämbetsverken, med undantag av huvudstaben och Livsmedelsverket,

4) tjänsterna som biträdande avdelningschef vid allmänna avdelningen, administrativa avdelningen eller motsvarande avdelning eller någon annan motsvarande verksamhetsenhet vid de i 3 punkten avsedda centrala ämbetsverken,

5) även andra än i punkterna 1–4 avsedda tjänster som föredragande samt motsvarande och högre tjänster vid allmänna avdelningen, administrativa avdelningen, organisationsavdelningen eller administrativa byrån eller vid en enhet som sköter motsvarande uppgifter vid de ministerier och ämbetsverk som avses i de nämnda punkterna, om den huvudsakliga uppgiften för dessa tjänsteinnehavare är att sköta statens personaladministrationsärenden,

6) tjänsterna som chef vid övriga ämbetsverk och inrättningar, med undantag av domstolarna, de lokala åklagarämbetena, utsökningsverken, statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt, Europeiska institutet för kriminalpolitik, verksamt i anslutning till Förenta Nationerna, Gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten och statens läroanstalter,

7) tjänsterna som chef för distrikten inom distriktsförvaltningen.

Arbetsgivartjänster vid nedannämnda ämbetsverk och inrättningar är dessutom

1) statsrådets kansli: tjänsteman som förordnats till sektorchef som sköter personalärenden och tjänsteman som förordnats till chef för personalenheten,

2) justitiekanslersämbetet: biträdande justitiekansler, kanslichef, referendarieråd som avdelningschef samt sakkunnig i resurshantering,

3) utrikesministeriet: tjänsteman som förordnats till avdelningschef eller motsvarande uppgift, tjänsteman som förordnats till personaldirektör, personalplaneringschef eller chef för personaltjänster samt tjänsteman som sköter personalförvaltningsärenden,

4) utrikesrepresentationen: tjänsteman som förordnats till chef för en beskickning,

5) justitieministeriet: biträdande avdelningschef för justitieförvaltningsavdelningen och regeringsråd som är chef för rättshjälps- och utsökningsenheten eller domstolsenheten vid den avdelningen samt planeringschef, biträdande avdelningschef vid lagberedningsavdelningen som ansvarar för beredningen av privaträtt, biträdande avdelningschef vid kriminalpolitiska avdelningen, regeringsråd som ansvarar för allmän förvaltning och personaladministration samt regeringssekreterare som arbetar i dessa uppgifter,

6) de högsta domstolarna: kanslichef,

7) hovrätterna: president och kanslichef,

8) förvaltningsdomstolarna: överdomare vid en förvaltningsdomstol,

9) specialdomstolarna: president i arbetsdomstolen, överdomare och kanslichef vid marknadsdomstolen samt överdomare och kanslichef vid försäkringsdomstolen,

10) tingsrätterna: lagman som är chef för ämbetsverket samt förvaltningsdirektör, förvaltningschef och sekreterare,

11) Riksåklagarämbetet: biträdande riksåklagare, statsåklagare som är chef för förvaltningsenheten, statsåklagare som sköter personalfrågor och jurist vid förvaltningsenheten,

12) statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt: direktör för rättshjälps- och intressebevakningsdistriktet,

13) utsökningsverken: ledande häradsfogde vid utsökningsverket i Helsingfors,

14) Brottspåföljdsmyndigheten: förvaltningsdirektör och utvecklingsdirektör för centralförvaltningsenheten, regiondirektör för en brottspåföljdsregion, personalchef, direktör för ett bedömningscentrum, fängelsedirektör, direktör för byrån för samhällspåföljder, verkställighetsdirektör vid den riksomfattande verkställighetsenheten och direktör för Brottspåföljdsområdets utbildningscentral,

15) inrikesministeriet: förvaltningsdirektör, ekonomidirektör samt enhetschef som sköter administrativa ärenden vid polisavdelningen, räddningsavdelningen och migrationsavdelningen,

16) Migrationsverket: biträdande chef och personaldirektör,

17) Polisstyrelsen: polisdirektör, personalchef, förhandlingschef samt överinspektör eller annan motsvarande tjänsteman som sköter personalärenden,

18) polisinrättningarna: polischef samt biträdande polischef som sköter personalärenden,

19) centralkriminalpolisen: biträdande chef,

20) skyddspolisen: biträdande chef,

21) Polisyrkeshögskolan: rektor,

22) räddningsväsendet: rektor och förvaltningsdirektör vid Räddningsinstitutet,

23) Gränsbevakningsväsendet: chef för Gränsbevakningsväsendet, biträdande chef och regeringsråd vid Gränsbevakningsväsendet, officer som sköter uppgiften som avdelningschef vid staben för Gränsbevakningsväsendet eller som biträdande avdelningschef vid personalavdelningen, tekniska avdelningen eller gräns- och sjöavdelningen eller som kommendör för en bevakningssektion, chef för Gräns- och sjöbevakningsskolan eller kommendör för en bevakningsflygdivision samt förhandlingschef, chef för enheten för anställningsärenden, överinspektör och officer som sköter ärenden som gäller anställningsförhållanden vid personalavdelningen,

24) Försvarsmakten: kommendören för försvarsmakten, chefen för huvudstaben, general, amiral, försvarsmaktens assessor, officer förordnad att sköta uppgiften som personalchef för armén, marinen och flygvapnet, officer förordnad att sköta uppgiften som kommendör för ett truppförband, tjänsteman förordnad att sköta uppgiften som direktör eller chef för en militär inrättning eller en motsvarande administrativ enhet samt officer förordnad att sköta uppgiften som avdelningschef eller biträdande avdelningschef för huvudstabens personalavdelning, och byråchef, militärjurist och överinspektör vid den avdelningen,

25) finansministeriet: biträdande avdelningschef och motsvarande tjänster, tjänsteman som sköter ärenden som gäller anställningsförhållanden vid regionförvaltningsverken och magistraterna, tjänstemän som sköter personalärenden inom utvecklings- och förvaltningsfunktionen, tjänstemän inom statens arbetsgivarverksamhet och tjänsteman som ansvarar för kommunikationen i fråga om statens arbetsgivarverksamhet,

26) Statens ekonomiska forskningscentral: forskningsdirektör, förvaltningsdirektör och jurist som sköter personalärenden,

27) Statskontoret: divisionschef och enhetschef som är direkt underställd generaldirektören,

28) Skatteförvaltningen: tjänsten som chef för en enhet eller verksamhetsenhet samt de tjänster vid förvaltningsenheten vars innehavare har som sin huvudsakliga uppgift att delta i avtalsförhandlingarna om tjänstekollektivavtalen för ett ämbetsverk, bereda dessa avtal eller ge anvisningar för tillämpningen av tjänstekollektivavtalen vid ämbetsverket,

29) Tullen: direktör för informationsförvaltningen, ekonomidirektör, direktör för laboratoriet, personalchef, chefer för förvaltningstjänster, tullöverinspektör och jurist vid förvaltningsavdelningen som deltar i avtalsförhandlingar om tjänste- och arbetskollektivavtal för ett ämbetsverk,

30) Statistikcentralen: tjänsterna som direktör för verksamhetsenheterna, administrativ chef och jurist som ansvarar för personalärenden,

31) Befolkningsregistercentralen: tjänsteman som är direktör för förvaltningsenheten och tjänsteman som svarar för personalärenden,

32) regionförvaltningsverken och Statens ämbetsverk på Åland: direktör för ett ansvarsområde, chef för enheten för styrning och utveckling av magistraterna, enhetschefer inom ansvarsområdet för regionförvaltningsverkens förvaltnings- och utvecklingstjänster och direktör för den svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland samt förvaltningsdirektör och tjänsteman som sköter personalchefens uppgifter vid Statens ämbetsverk på Åland,

33) Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning: direktör för ett resultatområde som är direkt underställt verkställande direktören samt personalchef,

34) undervisnings- och kulturministeriet: tjänsteman som behandlar personaladministrations- och tjänstekollektivavtalsärenden vid kultur- och konstpolitiska avdelningen,

35) Riksarkivet: direktörer för serviceområdena och personalchef,

36) Finlands Akademi: överdirektör, forskning och överdirektör, förvaltning samt chef för förvaltningsenheten,

37) Centret för konstfrämjande: förvaltningsdirektör,

38) Museiverket: avdelningsföreståndare, överdirektör, förvaltningsdirektör, utvecklingsdirektör och personalchef,

39) förvaltningsnämnden för Sveaborg: förvaltningsdirektör,

40) Nationella audiovisuella institutet: förvaltningsdirektör,

41) Biblioteket för Synskadade Celia: ekonomi- och förvaltningsdirektör,

42) Institutet för de inhemska språken: förvaltningschef och planeringschef,

43) Besvärsnämnden för studiestöd: ordförande,

44) Livsmedelsverket: linjechef, chef för en verksamhetshelhet, personaldirektör och tjänsteman som föredrar personalärenden,

45) Lantmäteriverket: direktör för centralförvaltningen, direktör för avdelningen tjänster för geodatainfrastrukturen, forskningsdirektör, direktör för resultatenheten och jurist med ansvar för personalfrågor,

46) Naturresursinstitutet: enhetsdirektörer som är direkt underställda generaldirektören, samarbetsdirektör, personalchef samt jurist som behandlar personalärenden och ärenden som gäller anställningsförhållanden,

47) kommunikationsministeriet: tjänsteman som förordnats till direktör för en enhet och kommunikationsdirektör,

48) Meteorologiska institutet: direktör, förvaltningschef och chef för personalenheten,

49) närings-, trafik- och miljöcentralerna: direktör för ett ansvarsområde,

50) närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter: direktör och personaldirektör,

51) Säkerhets- och kemikalieverket: direktör,

52) Geologiska forskningscentralen: direktör som ansvarar för den operativa verksamheten, direktör som ansvarar för personalärenden, direktör som ansvarar för den vetenskapliga forskningen och personalchef,

53) Innovationsfinansieringsverket Business Finland: direktör som ansvarar för administrativa ärenden, chef för enheten som ansvarar för juridiska och administrativa tjänster och chef som sköter anställningsfrågor,

54) Energimyndigheten: administrativ direktör,

55) social- och hälsovårdsministeriet: personalplanerare vid förvaltningsenheten samt chef för den resultatgrupp vid avdelningen för arbete och jämställdhet som svarar för regionförvaltningsverkens ansvarsområde för arbetarskyddet,

56) Besvärsnämnden för social trygghet: tjänsteman som tjänstgör som direktör och förvaltningschef,

57) Strålsäkerhetscentralen: direktör, biträdande direktör, personalchef och chef för juridiska ärenden,

58) Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet: direktör och personaldirektör,

59) Institutet för hälsa och välfärd: överdirektör, förvaltningsdirektör, informationsdirektör, avdelningsdirektör, personalchef samt jurist som sköter personalärenden,

60) Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården: direktör, förvaltningsdirektör och personalchef,

61) arbetsrådet: sekreterare med högre lön,

62) miljöministeriet: chef för ett resultatområde,

63) Finlands miljöcentral: chef för en verksamhetsenhet som är direkt underställd generaldirektören, servicedirektör, forskningsdirektör, personalchef och jurist inom förvaltningstjänsterna som sköter personalfrågor,

64) Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet: direktör, förvaltningschef och tjänsteman som svarar för personalärenden.

De i 1 a § nämnda affärsverkens arbetsgivartjänster, vars innehavare det åligger att företräda arbetsgivaren, är verkställande direktör, vice verkställande direktör, direktör, förvaltningsdirektör och de tjänster vid verkets enhet för personalärenden vars innehavare behandlar anställningsfrågor.

11 § (18.9.1992/878)
Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställighet och tillämpning av denna förordning utfärdas vid behov av finansministeriet.

12 § (18.9.1992/878)
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 2 juli 1971 om statens tjänstekollektivavtal (577/71) jämte senare ändringar.

Åtgärder om verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

Angående avlöningen för de arbetsgivartjänstemän som avses i 9 § denna förordningen gäller vad som är stadgat, bestämt eller överenskommet om den till dess att finansministeriet med stöd av 2 § 4 mom. lagen om statens tjänstekollektivavtal (764/86) bestämmer annat.

Ikraftträdelsestadganden:

20.3.1992/243:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1992.

Angående avlöningen för de tjänster som genom denna förordning förändrats till arbetsgivartjänster gäller vad som är stadgat, bestämt eller överenskommet om den till dess att finansministeriet med stöd av 2 § 4 mom. lagen om statens tjänstekollektivavtal bestämmer annat.

18.9.1992/878:

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1992.

4.12.1992/1195:

Denna förordning träder i kraft den 9 december 1992.

26.3.1993/290:

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1993.

27.5.1994/403:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1994.

15.6.1994/501:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.

28.11.1994/1027:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1994.

28.6.1996/497:

Denna förordning träder i kraft den 15 juli 1996. Förordningen tillämpas i de tjänstemän, vilka tjänstgör som chef för vapendepån i Kuopio och chef för luftstridskrafternas signalskola ändå först från och med den tidpunkt vid vilken den verksamhetsperiod i styrelsen för Upseeriliitto ry, som gäller för dem utgår.

11.4.1997/311:

Denna förordning träder i kraft den 15 april 1997.

21.11.1997/1033:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1997.

9.10.1998/731:

Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 1998.

21.5.1999/694:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1999.

7.6.2001/481:

Denna förordning träder i kraft den 15 juni 2001

30.8.2001/752:

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2001

20.11.2003/960:

Denna förordning träder i kraft den 1 december 2003.

26.5.2005/349:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2005.

16.6.2005/418:

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2005.

10.11.2006/985:
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Genom denna lag upphävs

1) lagen av den 8 augusti 1969 om ortodoxa kyrkosamfundet (521/1969) jämte ändringar,

2) lagen av den 10 februari 1984 om tjänste- och arbetsvillkorsutskottet inom ortodoxa kyrkosamfundet i Finland (158/1984),

3) i statstjänstemannalagen av den 19 augusti 1994 (750/1994) 68 §, sådan den lyder i lag 939/1996,

4) i lagen av den 6 november 1970 om statens tjänstekollektivavtal (664/1970) 1 § 2 mom., sådant det lyder i lag 940/1996, samt

5) i förordningen av den 23 december 1987 om statens tjänstekollektivavtal (1203/1987) 10 § 4 mom. 31 punkten, sådan den lyder i lag 878/1992.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Överföring av ansvaret för kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och ortodoxa seminariet till kyrkan

Ansvaret för ortodoxa kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och ortodoxa seminariet överförs från staten till den ortodoxa kyrkan när denna lag träder i kraft. Kostnaderna för lön och reseersättning till tjänstemän vid kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och seminariet samt övriga omkostnader överförs till den ortodoxa kyrkan.

I statsbudgeten intas årligen ett anslag avsett för skäliga kostnader för ortodoxa kyrkans verksamhet. Grunden för dimensioneringen av anslaget bestäms enligt beloppet av de utgifter som ansvaret för kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och ortodoxa seminariet åsamkat staten och beloppet av de statsunderstöd som har beviljats ortodoxa kyrkans församlingar och inrättningar före denna lags ikraftträdande samt den uppskattade förändringen i kostnadsnivån. Förändringen i kostnadsnivån beräknas, om inte något annat följer av särskilda skäl, på basis av förändringen i den allmänna prisnivån. På statsunderstödet tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).

Ändring av tjänsteförhållanden till arbetsavtalsförhållanden

När denna lag träder i kraft ändras tjänsteförhållandena i kyrkan och församlingarna till arbetsavtalsförhållanden och tjänsterna dras in utan några särskilda åtgärder. I fråga om de anställda och anställningsvillkoren tillämpas vad som bestäms i eller med stöd av lag samt vad som avtalas i kollektivavtalet och arbetsavtalet.

Prövotid

För en präst, diakon eller kantor som är anställd på prövotid vid lagens ikraftträdande upphör prövotiden fyra månader efter ikraftträdandet, eller om prövotiden enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet skall upphöra tidigare, vid denna tidigare tidpunkt.

Pensionsrätt

Om anställningsförhållandet för en anställd som med stöd av 120 § övergår från ett tjänsteförhållande till ett arbetsavtalsförhållande i kyrkan har börjat före den 1 januari 1993, gäller i fråga om hans eller hennes pensionsrätt vad som bestäms om rätten till pension för dem som står i tjänsteförhållande till staten.

Anställda som övergår från ett sådant tjänsteförhållande i en församling som avses i 21 § i den lag som nämns i 118 § 2 mom. 1 punkten till ett arbetsavtalsförhållande har rätt till ålders-, invalid-, arbetslöshets- och deltidspension samt deras anhöriga till familjepension, vilka betalas ur kyrkans centralfond, i tillämpliga delar enligt de bestämmelser som gäller dem som står i tjänsteförhållande till staten.

Anställda som avses i 1 och 2 mom. skall delta i bekostandet av pensionsskyddet i tillämpliga delar enligt de bestämmelser som gäller dem som står i tjänsteförhållande till staten.

Anhängiga förvaltningsärenden

På förvaltningsärenden som väckts hos en kyrklig myndighet eller församlingsmyndighet före lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. När det gäller ärenden som återsänts för ny behandling skall dock denna lag tillämpas.

Organ och förtroendevalda

Mandattiden för tillrättavisningsnämnden och kyrkliga överdomstolen upphör vid ikraftträdandet och anhängiga ärenden vid dessa förfaller. Ärenden som bereds av tjänste- och arbetsvillkorsutskottet inom ortodoxa kyrkosamfundet i Finland och av beredningsutskottet vid kyrkomötet överförs till kyrkostyrelsen. Mandattiden för de direktioner för klostren som valts tills vidare före ikraftträdandet upphör fem år efter ikraftträdandet.

Övriga kyrkliga organ och församlingsorgan som valts före ikraftträdandet fortsätter till slutet av sin mandattid enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. I fråga om valbarhet för förtroendevalda som valts före ikraftträdandet tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Reglementen, instruktioner och arbetsordningar

De reglementen och instruktioner som gäller i kyrkan och församlingarna vid ikraftträdandet fortsätter att gälla. Om en bestämmelse i ett reglemente, en instruktion eller en arbetsordning står i strid med denna lag eller kyrkoordningen, skall denna lag eller kyrkoordningen iakttas.

RP 59/2006, FvUB 20/2006, RSv 131/2006

21.12.2006/1270:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.

26.4.2007/505:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007.

18.12.2008/972:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.

17.12.2009/1131:

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

15.4.2010/258:

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2010.

9.6.2011/630:

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.

30.5.2013/374:

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2013.

8.5.2014/371:

Denna förordning träder i kraft den 19 maj 2014.

21.1.2016/49:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2016.

24.1.2019/148:

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2019.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.