Beaktats t.o.m. FörfS 719/2019.

15.4.1985/314

Handels- och industriministeriets beslut om oljeeldningsaggregat

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Handels- och industriministeriet har med stöd av 43 § i mom. förordningen den 18 mars 1983 om oljeeldningsaggregat (276/83) beslutat:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

Detta beslut gäller sådana i det följande uppräknade oljeeldningsaggregat, som är utrustade med förstoftningsbrännare, samt installering av och service för dem:

1) oljeeldningsaggregat för uppvärmning av byggnader;

2) oljeeldningsaggregat för uppvärmning av växthus och övertryckshallar;

3) oljeeldningsaggregat för värmeutveckling inom industriella processer eller i torkanläggningar eller bagerier; samt

4) flyttbara oljeeldningsaggregat för utveckling av värme eller ånga.

Detta beslut gäller inte:

1) sådana oljebrännare jämte regler- och säkerhetsanordningar och utrustning som används för forsknings- och utvecklingsarbete;

2) oljeeldningsaggregat för fartyg; ej heller

3) sådana i tryckkärlslagstiftningen avsedda pannanläggningar som omfattar registrerade ångpannor.

2 §

I detta beslut avses med:

1) förvärmare en i rörsystemet installerad anordning med vilken viskositeten hos oljan minskas genom att höja temperaturen;

2) centralcisternsystem en cistern jämte rörledningar, från vilken olja under tryck inmatas till två eller flere oljeeldningsanläggningar som saknar egen cistern;

3) brännolja en brännbar vätska av klass III som är avsedd att användas som bränsle i oljeeldningsaggregat;

4) oljebrännare en förstoftningsbrännare i vilken bränslet med hjälp av ett munstycke finfördelas i små droppar innan det antänds,

5) skyddsbassäng en vätsketät bassäng i vilken cistern placeras;

6) skyddsbunker ett utanför byggnad byggt underjordiskt utrymme i vilket cistern placeras;

7) cistern en lagercistern eller mellancistern för brännolja, som är förenad med oljebrännaren medelst rörledningar;

8) underjordisk cistern en cistern vars yttersida i sin helhet, frånsett vårdschaktets genomgångsställe, står i direkt beröring med jorden;

9) ovan jord belägen cistern en cistern som är belägen på markytan, i ett utrymme inomhus eller i en skyddsbunker;

10) mellancistern en hjälpcistern mellan lagercistern och oljebrännare;

11) vallbassäng utrymmet innanför en vall eller sådant annat hinder som omger en cistern eller en cisterngrupp;

12) känselkropp för överfyllningsskydd en på cisternmanteln fäst anordning som informerar överfyllningsskyddet om att oljenivån har nått den högsta tillåtna fyllnadsnivån;

13) överföringspump en anordning som automatiskt eller manuellt styrt överför olja från cistern till mellancistern eller direkt till oljebrännare; samt

14) rörsystem rörledningarna jämte anordningar och utrustning mellan cistern och oljebrännare.

3 §

1 mom. har upphävts genom B 27.10.1995/1219. (27.10.1995/1219)

Vid upplagring av brännolja och vid byggande av avloppssystem i anslutning till upplagringen skall dessutom beaktas vad som annorstädes är stadgat och bestämt.

Grundläggningstillstånd
4 §

Grundläggningstillstånd för oljeeldningsaggregat skall utverkas på det sätt som är stadgat i förordningen om oljeeldningsaggregat (276/83).

Installeras oljeeldningsaggregat i en sådan tillverkningsanläggning eller teknisk användningsanläggning för brännbar vätska eller i ett sådant upplag som grundläggningstillstånd enligt förordningen om brännbara vätskor (921/76) skall utverkas för, sammanräknas volymen av oljeeldningsaggregatets cistern med totalvolymen av de cisterner som innehåller andra brännbara vätskor. Tillståndet utfärdas då av den myndighet som enligt förordningen om brännbara vätskor med hänsyn till totalmängden brännbar vätska åligger an utfärda det. I övrigt tillämpas på oljeeldningsaggregat de stadganden och bestämmelser som gäller för sådana.

F om brännbara vätskor 921/1976 har upphävts genom F 682/1990, se SRf om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier 685/2015. F om oljeeldningsaggregat 276/1983 har upphävts genom F 1211/1995, se SRf om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier 685/2015.

2 kap.

Cisterner

5 §

Cistern jämte utrustning skall till sin konstruktion vara tät samt beständig mot brännoljans frätande inverkan.

Konstruktionsbestämmelser
6 §

Cisterner om minst 1,5 m3 skall motsvara den nivå som definieras i följande standarder: (27.10.1995/1219)

1) ovan jord belägen cylindrisk horisontell cistern av stål: SFS 2733;

2) ovan jord belägen cylindrisk vertikal cistern av stål: SFS 2734;

3) ovan jord belägen lådformig cistern av stål: SFS 2735;

4) underjordisk cylindrisk horisontell cistern av stål: SFS 2736;

5) ovan jord belägen cistern av stål med cirkulär botten och raka väggar samt en volym av högst 500 m3: SFS 2737;

6) ovan jord belägen cistern av stål med cirkulär botten och raka väggar samt en volym av mer än 500 m3: SFS 2740;

7) underjordisk plastcistern för brännbara vätskor: SFS 2770; samt

8) inomhus belägna lagercisterner av armerad plast: SFS 3915.

Tillverkaren eller importören skall utverka godkännande av besiktningsorganet för sådana plastcisterner som avses i 1 mom. punkterna 7 och 8. (27.10.1995/1219)

För en cistern som inte tillverkas i enlighet med ovannämnda standarder skall tillverkaren eller importören utverka godkännande av besiktningsorganet för cisternens konstruktion. (27.10.1995/1219)

Cisternerna skall godkännas i enlighet med handels- och industriministeriets beslut om brännbara vätskor. (27.10.1995/1219)

7 §

Som material för en cistern vars volym understiger 1,5 m3 skall användas stål- eller aluminiumplåt eller annat tillräckligt hållbart material. Stålet skall motsvara minst kvaliteten Fe 360B FN SFS-EN 10025 och aluminiumplåten AlMg3 H14 SFS 2588 eller AlMg2,5 H14 SFS 2587. (27.10.1995/1219)

Godstjockleken i en cistern som tillverkats av stålplåt skall vara minst följande:

Cisternens volym m3 Godstjocklek mm
V < 0,45 2
0,45 ≤ V < 1,5 3

Vid godkännande, tillverkning och märkning av en cistern vars volym understiger 1,5 m3 länder till efterrättelse vad som är bestämt i handels- och industriministeriets beslut om brännbara vätskor (313/85).

Mellancistern
8 §

Mellancistern skall till sin konstruktion motsvara vad som i detta beslut är bestämt om stålcisterner för brännbar vätska. Beträffande placering och utrustning av mellancistern länder i tillämpliga delar till efterrättelse vad som är bestämt om lika stora lagercisterner för brännbar vätska.

9 §

Mellancistern skall förses med en anordning som hindrar oljenivån att stiga över fastställd nivå. Mellancistern skall dessutom förses med en säkerhetsanordning som förhindrar tryckbildning i cisternen.

Fast cistern ovan jord inomhus och i skyddsbunker
10 §

Cistern skall placeras så, att besiktning och service lätt kan utföras.

Vid förvaring av brännolja inomhus länder till efterrättelse miljöministeriets särskilda bestämmelser rörande byggnaden och cisternens eller cisternernas placeringsrum där.

Vid placering av cistern i ett separat rum eller en skyddsbunker länder dessutom följande till efterrättelse:

1) Avståndet mellan cisternens manlucka eller högsta punkt och taket skall vara minst 0,5 m.

2) Avståndet mellan cisternens väggar och de två närmaste väggarna på placeringsplatsen skall vara minst 0,1 m och väggarna på motsatta håll på placeringsplatsen minst 0,5 m.

3) Om i samma rum belägen cisterngrupps sammanlagda volym överstiger 10 m3, skall avståndet mellan cisternerna vara minst 0,5 m.

Från cistern som är isolerad eller utanpå armerad med ribbor beräknas avståndet från isoleringens eller ribbans utsida.

Har cistern eller cisterner installerats i ett utrymme vars vägg- eller takkonstruktioner för besiktning lätt kan rivas utan att söndra bärande konstruktioner, eller om cistern är tillverkad av ett material som är synnerligen beständigt mot oljans och däri eventuellt förekommande orenheters frätande inverkan, får i 3 mom. angivna avstånd underskridas.

11 §

Cistern eller cisterner skall inomhus placeras i en skyddsbassäng som motsvarar kraven i 17 §. Skyddsbassängens fria volym skall vara minst en femtedel av den största cisternens volym i skyddsbassängen.

Placering av cistern i pannrum
12 §

I ett pannrum får förvaras högst 3 m3 brännolja. Avståndet mellan cistern och eldstad skall vara minst 1 m. Avståndet får vara mindre , om cisternens yttemperatur inte kan bli högre än 40°C. En alltför stor temperaturstegring hos en cistern kan vid behov förebyggas medelst värmeisolering.

Cisternen eller cisternerna skall i pannrummet placeras i en skyddsbassäng på det sätt som är bestämt i 11 §.

Har pannrummet golvbrunn, skall denna förses med en avstängningsanordning, som vid normalt bruk skall hållas stängd, eller med annan sådan anordning som hindrar oljan från att komma ut i avloppet.

Vad som ovan är sagt om pannrum gäller även placering av cistern i annat rum tillsammans med värmepanna.

Placerig av cistern ovan jord utomhus
13 §

Avståndet mellan en ovan jord utomhus belägen cistern eller cisterngrupp och annans rå, allmän trafikled samt byggnad skall motsvara följande tabell:

Cisternens volym eller cisternernas sammanlagda volym m3 Minsta avstånd m
V < 15 1
15 ≤ V < 200 3
200 ≤ V < 500 5
V ≥ 500 10

Avståndet mellan en cistern om högst 3 m3 och egen byggnad får dock vara 0,1 m, om den vägg av byggnaden som vetter mot cisternen är gjord av byggnadsdelar av minst klass B-30 enligt föreskrifterna om konstruktiv brandsäkerhet och om väggen inte har dörr eller annan öppning närmare än 3 m.

Om en cisterngrupps sammanlagda volym överstiger 10 m3, skall cisternernas inbördes avstånd vara minst 1 m.

Om cisternernas sammanlagda volym är 200 m3 eller mer, skall även bestämmelserna i standard SFS 3350 följas.

14 §

Cistern eller cisterner ovan jord skall placeras i en vallbassäng, om cisternens volym eller cisternernas sammanlagda volym är 30 m3 eller mer. Detta gäller även cisterner på sådana viktiga grundvattenområden som är angivna i kommunens plan för bekämpning av oljeskador, om cisternens volym eller cisternernas sammanlagda volym är 10 m3 eller mer.

Vallbassängens fria volym skall vara minst en femtedel av den största cisternens volym i vallbassängen.

När en cistern motsvarar standard SFS 2733 eller SFS 2734, kan dess vallbassäng ersättas med en i 17 § avsedd skyddsbassäng.

15 §

Avståndet mellan vall och cistern skall vara minst 1 m. Vallen skall byggas antingen av byggnadsdelar av minst klass A-120 eller av sådana jordmaterial som är så komprimerade att de blivit ogenomträngbara för vatten. Vallens och vallbassängens botten får beläggas med asfalt. Om rörledningar dras genom vallen, skall fogen mellan rörledningen och vallen vara beständig mot brandpåfrestning och vätsketät. Vallbassängen skall förenas med en oljeavskiljare och för avledande av regnvatten förses med en avstängningsanordning som skall gå att öppna och som skall vara stängd när regnvatten inte avleds.

Skyddsbunker och cisterner som placeras däri
16 §

Metallcistern som placeras i en skyddsbunker skall vara utförd enligt standard SFS 2733 eller SFS 2734. Cisterns yttre korrosionsskydd skall göras enligt påfrestningsklass M3 i standard SFS 4596. Skyddsbunkern skall byggas vattentät och den skall utstå de belastningar som omgivande jord, grundvatten och eventuell trafik föranleder. Skyddsbunkern skall förses med ett ventilationsrör, vars nominella storlek är minst DN 80, och med ett manhål på minst 600 mm x 600 mm.

Vid placering av cistern i en skyddsbunker länder bestämmelserna i 10 § till efterrättelse.

Skyddsbunkerns botten skall vara lutande så, att olja som eventuellt läcker ur cisternen samlas i en kontrollkanal. Kontrollkanalen skall placeras så, att den kan ses genom manhålet eller en skild besiktningsöppning.

Om skyddsbunker fylls med fast mellansubstans, får däri placeras endast sådan cistern som är avsedd för placering under jord.

Skyddsbassängs konstruktion
17 §

Skyddsbassäng skall vara tätt konstruerad och utstå omgivningens inverkan. Skyddsbassängen kan byggas som en särskild bassäng eller genom att göra nedre delen av ett inomhus beläget cisternutrymme till en tät bassäng. Skyddsbassäng anses vara tät, om såsom material använts vattentät eller tättbelagd stålbetong eller korrosionsskyddat stål eller motsvarande material. Nedre delen av inomhus beläget cisternutrymme kan även tätas med plastmatta, som fästes därvid och vars fogar svetsas täta.

Skyddsbassäng skall byggas så, att olja som eventuellt läckt ut på dess botten kan observeras. Avståndet mellan skyddsbassängs och cisterns väggar skall vara så stort, att vätskan vid läckage ur cisternen förblir i skyddsbassängen. Om regnvatten kan samlas i skyddsbassängen, skall denna förses med en vattenavledningsstuds.

Skyddsbassäng under jord skall förses med ett avloppssystem som är förenat med en oljeavskiljare.

Placering av underjordisk cistern
18 §

Underjordisk cistern skall placeras på bärande och stabil grund och omges med ett tätt packat, stenfritt sand- eller gruslager om minst 0,25 m. Cisternen skall täckas, frånsett vårdschaktet, med ett jordlager om minst 0,6 m.

Vårdschaktets konstruktioner skall isoleras från cisternens ytbeläggning så, att ytbeläggningen inte kan skadas.

Om cistern kan bli utsatt för belastning genom tung trafik, skall den täckas med ett jordlager om minst 1 m. Vårdschaktet skall i sådant fall utföras så, att belastningen på dess lock inte direkt kan påverka cisternens mantel. Om cisternen är tillverkad av armerad plast, skall ovanför cisternen dessutom installeras en bärande stålbetongplatta eller motsvarande konstruktion, så att den av trafiken föranledda belastningen inte kan riktas mot cisternen.

För täckande av cistern får i stället för jordlager användas betong- eller asfaltbeläggning jämte fyllning, varvid lagrets värmeisolerings- och bärförmåga skall vara minst lika stor som motsvarande jordlagers.

19 §

Underjordisk cistern skall placeras och skyddas så, att tjälen inte skadar cisternen eller de till den anslutna rörledningarna.

Om det är uppenbart, att grundvatten kan tränga in i den plats där cistern är belägen, eller om cistern befinner sig på ett område med risk för översvämningar, skall cisternen, för att förhindra att den höjs upp när den är tom, förankras på ett tillräckligt sätt eller belastas med hänsyn till den högsta nivå till vilken grundvattnet kan beräknas stiga. Förankringen får inte skada cisternens ytbeläggning.

20 §

Det vågräta avståndet mellan en underjordisk cistern och en annan cistern, en byggnads grund och annans rå skall vara minst 0,6 m. Avståndet till sådana underjordiska ledningar som inte hör till cisternen, såsom vatten-, avlopps- och elledningar, dräneringsrör undantagna, skall vara minst 2 m.

Underjordisk cistern får inte placeras under en byggnad.

3 kap.

Cisternutrustning

Påfyllningsrör
21 §

Cistern skall förses med eget påfyllningsrör. Påfyllningsröret skall placeras på ett lättillgängligt ställe utomhus eller direkt bakom en lucka som öppnas mot det fria så, att olja i händelse av överfyllning inte kan strömma in i byggnaden. Påfyllningsrörets mynning får nå högst 1,5 m över markytan eller arbetsnivån. Påfyllningsröret skall luta kontinuerligt nedåt mot cisternen. Om detta inte är möjligt, skall röret förses med en nära dess mynningsöppning anbringad avstängningsventil.

Påfyllningsrörets nominella storlek skall vara minst DN 50, om cisternens volym är högst 5 m3, och minst DN 80, om cisternens volym överstiger 5 m3. Ändan av påfyllningsröret får vara i upprätt ställning eller ha högst 45° lutning mot vertikalplanet, om påfyllningsrörets mynning inte är belägen lägre än någon annan punkt i röret. I ändan av ett påfyllningsrör skall finnas en rak del om minst 250 mm.

Påfyllningsrörets mynning skall förses med en i standard SFS 4429 avsedd klämnippel med därtill anslutet låsbart lock.

Invid påfyllningsrörets mynningsöppning skall anbringas en skylt som beroende på innehållet förses med ordet "Tungolja" eller "Lättolja".

Avluftningsrör
22 §

Cistern skall förses med ett eget avluftningsrör, som skall mynna ut i det fria. Avluftningsröret skall anslutas till cisternen ovanför dess högsta fyllnadsnivå. Röret får inte fortsätta innanför cisternen. Avluftningsrörets mynningsöppning skall placeras så, att den inte kan täckas av snö och att den kan övervakas när cisternen påfylls. När det är fråga om underjordisk cistern, skall påfyllningsröret luta kontinuerligt uppåt minst 1:10. Vid inomhus placerad cistern skall avluftningsröret på motsvarande sätt luta uppåt minst 1:20. Avluftningsröret får inte till någon del vara kraftigare böjt än vad enligt standardrörböjen är normalt för ifrågavarande rördimension, och avluftningsrörsystemet får inte heller omfatta avstängningsanordningar.

Avluftningsrörets mynningsöppning skall placeras så, att de ångor som vid påfyllning av cisternen strömmar ut ur öppningen inte orsakar fara.

Avluftningsrörets mynningsöppning skall skyddas så, att regnvatten och främmande föremål inte kan tränga in. Det fria luftrummet mellan skyddet och rörändan skall ha en areal som är minst lika stor som rörets tvärsektion.

Avluftningsröret skall dimensioneras enligt följande:

Cisternens volym m3 Avluftningsrörets nominella storlek (DN) minst
V ≤ 50 50
50 < V ≤ 100 80

Avluftningsrörets mynningsöppning skall alltid vara belägen högre än påfyllningsrörets.

Överfyllningsskydd
23 § (27.10.1995/1219)

En oljecistern om högst 100 m3 som har anslutits till ett oljeeldningsaggregat som är avsett för uppvärmning av en byggnad skall förses med en känselkropp för överfyllningsskydd som uppfyller kraven i standarden SFS 5684.

Känselkroppen för överfyllningsskyddet skall vara typgodkänd av ett organ som handels- och industriministeriet har utnämnt.

4 kap.

Rörsystem och utrustning

Rörsystem
24 §

Till ett rörsystem anses höra rörledningarna, delarna av rörsystemet, såsom dess flänsar, tätningar, bälgutjämnare och förgreningsstycken, samt rörsystemets utrustning, såsom filtren och strömningsmätarna.

Vid tillverkning av rorsystem länder följande till efterrättelse:

1) Rörsystemet skall tillverkas av sådana material och installeras på sådant sätt att det vid normal drift utstår de mekaniska, kemiska och av temperaturväxlingar förorsakade påfrestningar som det kan bli utsatt för.

2) Rörledning skall vara av stål eller koppar. Fogarna skall vara gäng-, press- eller flänsfogar, om de inte görs genom svetsning eller härdlödning. Tätningsmaterialet får inte då det torkar hårdna och inte heller bli sprött, och det skall vara beständigt mot olja och brandpåfrestning.

3) Rörsystemet skall installeras så, att service för och rengöring av anordningarna kan ske obehindrat.

4) 1 fråga om metallrörledningar som grävts ned i marken eller fällts in i byggnadsdelar skall fogarna svetsas eller hårdlödas. Rörsystem som grävts ned i marken eller fällts in i byggnadsdelar skall då skyddas mot mekaniska skador med skyddsrör eller skyddsränna. Tjälen och byggnadens rörelser skall beaktas vid installering. Rör av stål skall dessutom skyddas mot korrosion.

5) Om rörledning dras genom byggnadsdel, skall skyddsrör användas. Genomföring skall tätas med elastisk massa. Rör får inte förgrenas vid genomgång av vägg, och röret får inte vid genomgångsstället ha fogar.

6) Löstagbara fogar skall placeras så att granskning av och service är dem vid behov är möjlig.

7) Rörsystemet skall vid behov värmeisoleras för förhindrande av alltför kraftig nedkylning.

25 § (27.10.1995/1219)

Är rörsystemet anslutet till ett aggregat för vilket krävs tillstånd eller anmälan, skall i fråga om rörsystemets konstruktion, tillverkning, utrustning, placering och besiktning utöver bestämmelserna i detta beslut följas den nivå som definieras i standarden SFS 3356.

På tillverkningen av ett rörsystem som nämns i 1 mom. tillämpas bestämmelserna i kapitlen om tillverkning och tillverkningsövervakare i handels- och industriministeriets beslut om planering och tillverkning av tryckkärl (391/84).

Slangar
26 §

Användning av slang i ett oljerörsystem är tillåten endast mellan fast rörledning och brännaren samt mellan brännarens olika delar. Slangen skall dimensioneras enligt det högsta tillåtna drifttrycket och den högsta tillåtna temperaturen samt skyddas utvändigt med metallvävnad.

Ventiler
27 §

Ventilmaterialet och ventiltätningarna skall vara beständiga mot den brännoljas frätande inverkan som de kommer i beröring med. Materialet i en ventil ovan jord skall dessutom vara beständigt mot brandpåfrestning.

Ventils tryckklass skall vara minst lika stor som rörsystemets högsta tillåtna drifttryck, dock minst 6 bar.

Ventil som är fäst vid en cistern med cirkulär botten och raka väggar samt en volym av mer än 500 m3 skall vara av stål eller gjutstål, och tryckklassen skall vara minst 16 bar.

28 §

Om brott på ett till cistern anslutet sug- eller returrör kan förorsaka oljeflöde i pannrummet, skall röret förses med en ventil, som går att stänga utan att man behöver gå in i pannrummet. Avstängningsventilen på returrör får ersättas med backventil.

Säkerhetsanordningar som skall inmonteras i rörsystem
29 §

Har i transportpumpens tryckrör inmonterats en avstängningsventil, skall i röret mellan pumpen och avstängningsventiler anbringas en säkerhetsventil, från vilken den eventuellt utströmmande oljan obehindrat kan övergå i cisternen eller transportpumpens sugrör, om inte transportpumpen är försedd med en inbyggd förbiströmningsventil.

Finns i rörsystemet en förvärmare och kan avstängningsventilen eller någon annan anordning utgöra hinder för oljans expansion vid uppvärmning, skall rörsystemet eller förvärmaren förses med en säkerhetsventil, genom vilken den expanderande oljan obehindrat kan övergå i cisternen.

Uppvärmning av olja i cistern
30 §

För uppvärmning av olja i en cistern får användas endast vatten, ånga, en icke explosions- eller brandfarlig värmeöverföringsvätska eller ett värmemotstånd. Yttemperaturen i värmarna skall understiga antändningstemperaturen för den olja som skall upplagras i cisternen, om värmaren ens delvis är ovanför mynningsöppningen av cisternens sugrör. Överstiger yttemperaturen av den olja som skall uppvärmas i cisternen vätskans flampunkt, skall avluftningsrörets mynningsöppning i cisternen förses med en över- och undertrycksventil eller ett flamskydd.

2 mom. har upphävts genom B 27.10.1995/1219. (27.10.1995/1219)

I cistern får inte inmonteras utrustning som kan orsaka gnistbildning. Elmaterielen i cisternen skall ha en konstruktion som godkänts för användning i utrymme av 0-klass.

Förvärmare
31 §

Oljan får uppvärmas i en till rörsystemet ansluten förvärmare högst till en temperatur som med 10° C understiger vattnets koktemperatur vid det tryck som råder i oljerörsystemet vid normal drift. Förvärmarens yteffekt får vara högst 1,5 W/cm2, om inte överhettning av värmarens yta på något annat sätt är förhindrad.

32 §

På förvärmare skall fästas en oljebeständig skylt, av vilken framgår:

1) tillverkarens namn;

2) tillverkningsnummer och -år;

3) provtryck (bar);

4) högsta tillåtna drifttryck (bar); och

5) högsta tillåtna temperatur (°C).

Centralcisternsystem
33 §

33 § har upphävts genom B 27.10.1995/1219. (27.10.1995/1219)

5 kap.

Oljebrännare

34 §

En oljebrännares konstruktion och funktion skall motsvara nivån i standarderna SFS 3295 och SFS 4616 eller SFS-EN 230 och SFS-EN 267. (27.10.1995/1219)

Beträffande besiktning och godkännande av oljebrännarens elmateriel och elektriska manöver-, regler- och säkerhetsanordningar har utfärdats särskilda bestämmelser.

Placering av brännare i uppvärmningsanordning
35 §

I en panna eller annan uppvärmningsanordning vars effekt överstiger 60 kW får brännare installeras under förutsättningen att i uppvärmningsanordningen finns ett inspektionshål eller en inspektionslucka, varigenom oljedimmans antändning kan antingen direkt eller medelst en spegel iakttas när brännaren börjar fungera. Öppnandet av inspektionsluckan får inte förorsaka funktionsstörningar i brännaren.

Brännaren eller dess ramverk skall stadigt fästas vid pannan, golvet eller andra fasta konstruktionsdelar.

Öppning för förbränningsluft
36 §

Utrymme där oljebrännare placeras skall förses med en friskluftkanal eller motsvarande öppning, vars friyta i kvadratcentimeter är minst 50 gånger så stor som talvärdet för brännarens nominella effekt (kg/h). Kanal eller öppning skall vara sådan att den inte helt kan stängas.

Luftöppning kan ersättas med en maskinell inblåsning, som skall ge motsvarande luftmängd.

6 kap.

Särskilda oljeeldningsaggregat

Varmluftsutvecklare och sädestorkar (27.10.1995/1219)
37 § (27.10.1995/1219)

Oljebrännare, cisterner och rörsystem jämte utrustning för med förstoftningsbrännare utrustade oljeeldningsaggregat som är avsedda för fasta eller transportabla varmluftsutvecklare och sädestorkar skall installeras i enlighet med detta beslut. Konstruktions- och ibruktagningsgodkännande av förbrukningsapparater skall ske i enlighet med inrikesministeriets föreskrifter.

Flyttbara oljeeldningsaggregat
38 §

Oljeeldningsaggregatet för flyttbar värmecentral eller för äng- eller varmvattentvättapparat skall byggas i enlighet med vad om motsvarande fasta eldningsaggregat är bestämt.

Finns i ovan i 1 mom. avsett eldningsaggregats cistern brännolja under transporten, skall cisternens konstruktion utöver bestämmelserna i detta beslut uppfylla bestämmelserna angående transport av brännbara vätskor.

Oljeeldningsaggregat för industriprocesser
39 §

I fråga om säkerhetsfunktioner vid automatiska och halvautomatiska förstoftningsbrännare som används inom industriprocesser skall standarderna SFS 3295 och SFS-EN 230 följas i tillämpliga delar. (27.10.1995/1219)

Oljeeldningsaggregat skall vid leverans åtföljas av en driftsanvisning samt kopplingsschemat för rörsystemet och elmaterielen.

7 kap.

Installation av och service för oljeeldningsaggregat

40 §

Installation och underhåll av oljeeldningsaggregat och väsentliga konstruktionsändringar i ett aggregat eller någon del av ett sådant får endast göras av en verksamhetsidkare som fyller kraven enligt förordningen om oljeeldningsaggregat. (27.10.1995/1219)

Installation av brännare för ovan i 1 § 1 mom. punkterna 3 och 4 avsedda oljeeldningsaggregat ävensom av manöver-, regler- och säkerhetsanordning för sådana brännare får även utföras av den som levererat brännaren. Service och installation under driften av oljeeldningsaggregat får utföras även av person som ansvarar för driften.

Installeringstillstånd
41 §

Installeringstillstånd för oljeeldningsaggregat grupperas på basen av den vid installationsföretaget anställda ansvariga personens kompetens i följande klasser:

1) lättoljekompetens: uppvärmningsanläggning i vilken lätt brännolja används som bränsle; samt

2) allmän kompetens: eldningsaggregat i vilka lätt eller tung brännolja eller bådadera eller någon annan brännbar vätska än brännolja används som bränsle.

2 mom. har upphävts genom B 27.10.1995/1219. (27.10.1995/1219)

Förnyande av kompetensintyg inom oljebrännarbranschen
42 §

42 § har upphävts genom B 27.10.1995/1219. (27.10.1995/1219)

Service för oljeeldningsaggregat
43 §

43 § har upphävts genom B 27.10.1995/1219. (27.10.1995/1219)

8 kap.

Ibruktagning och drift

Täthetskontroll
44 §

Innan oljeeldningsaggregat får tas i bruk skall installationsföretaget kontrollera rörsystemets täthet genom att provbelasta sug- och returrörledningarna med vatten, luft, inert gas eller lätt brännolja. Provtrycket skall vara minst 1,3 gånger det högsta tillåtna drifttrycket.

Rörsystern anses vara tillräckligt tätt, om provtrycket efter det att temperaturen utjämnat sig inte under 15 minuter sjunker i det tryckbelastade rörsystemet.

Drifts- och serviceanvisningarna
45 §

I närheten av brännare skall anbringas brännarens drifts- och serviceanvisning, som skall vara tydligt synlig och lätt att hålla ren. Används i oljeeldningsaggregat tung brännolja, skall ur driftsanvisningen framgå förstoftningstemperaturen, som bör motsvara oljans viskositet.

Skötsel av och service för oljeeldningsaggregat
46 §

Ägare eller innehavare av oljeeldningsaggregat eller av dessa utsedd skötare skall sköta anläggningen i enlighet med drifts- och serviceanvisningen. Utan särskilt tillstånd får utföras endast de serviceåtgärder som nämns i drifts- och serviceanvisningen.

47 §

En cistern som kan innebära risk för oljeskada skall tas ur bruk eller repareras eller iståndsättas. I fråga om ytbeläggning för en cistern som skall iståndsättas får användas endast ytbeläggningsmetoder som anges i standarden för cisternen i fråga eller en ytbeläggningsmetod som besiktningsorganet har bedömt motsvara dessa metoder. (27.10.1995/1219)

Cistern som tagits ur bruk skall tömmas på olja och oljigt avfall. Cisternens påfyllningsrör skall täppas till eller cisternens bruk skall på annat sätt förhindras.

Periodisk besiktning av cisterner
48 §

Underjordiska oljecisterner som är belägna på sådana viktiga grundvattenområden som är angivna i kommunens plan för bekämpning av oljeskador skall besiktas periodiskt i enlighet med vad som i handels- och industriministeriets beslut om periodisk besiktning av underjordiska oljecisterner (344/83) är bestämt.

9 kap.

Särskilda bestämmelser

49 §

Medför efterlevnaden av bestämmelserna i detta beslut i något fall oskäliga kostnader eller betydande olägenhet och kan avsedd säkerhet uppnås på annat sätt, kan i förordningen om oljeeldningsaggregat avsedd tillståndsbeviljande myndighet eller förrättare av inspektion på nödigbefunna villkor medge undantag från de bestämmelser i detta beslut som angår placeringen av cisterner och rörsystem och brandsäkerheten i byggnader.

2 mom. har upphävts genom B 27.10.1995/1219. (27.10.1995/1219)

50 §

Utöver vad i detta beslut eller i standarder som med stöd av detta beslut föreskrivits till efterrättelse är förordnat om avståndet till annans rå, allmän väg och byggnad länder också till efterrättelse vad därom är annorstädes särskilt stadgat eller bestämt.

I fråga om elmateriel, utrymmesklassificering och släckningsredskap för oljeeldningsaggregat länder utöver bestämmelserna i detta beslut till efterrättelse vad som i handels- och industriministeriets beslut om brännbara vätskor (313/85) är bestämt.

10 kap.

Bestämmelser om ikraftträdande

51 §

Detta beslut träder i kraft den 1 september 1985.

Genom detta beslut upphävs handels- och industriministeriets beslut av den 17 december 1973 om oljeeldningsanläggningar för uppvärmning av byggnader (918/73) jämte däri senare företagna ändringar.

52 §

Oljeeldningsaggregat som motsvarar de bestämmelser som gällt före detta besluts ikraftträdande får dock fortfarande användas, även om de inte skulle uppfylla kraven i detta beslut och de bestämmelser som utfärdats med stöd av detta beslut.

Säkerhetsteknikcentralen har dock rätt att föreskriva begränsningar eller andra villkor för den verksamhet som avses i 1 mom., om det anses nödvändigt för att person-, miljö- eller egendomsskador skall kunna förhindras. (27.10.1995/1219)

Ikraftträdelsestadganden:

27.10.1995/1219:

Detta beslut träder i kraft den 1 november 1995.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.