Beaktats t.o.m. FörfS 638/2019.

11.8.1978/627

Lag om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §

En begränsat skattskyldig skall betala inkomstskatt till staten samt kommunen enligt denna lag. (22.12.2005/1149)

Angående begränsad skattskyldighet föreskrivs i inkomstskattelagen (1535/1992). (22.12.2005/1149)

Ingår i avtal med främmande stat eller i annat internationellt avtal, till vilket Finland har anslutit sig, bestämmelser om beskattning av inkomst eller förmögenhet, iakttages denna lag endast såvida nämnda bestämmelser icke föranleder annat.

2 §

Stats- och kommunalskatt för en begränsat skattskyldig uppbärs såsom slutlig skatt genom innehållning vid inkomstens källa (källskatt) eller bestäms i den ordning som gäller enligt lagen om beskattningsförfarande (1558/1995), med iakttagande av vad som föreskrivs nedan i denna lag. (9.9.2016/778)

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, iakttas på motsvarande sätt vad som på annat ställe i skattelagstiftningen föreskrivs om skatteplikt för en begränsat skattskyldigs inkomster samt om avdrag från dem. Vid uppbörd av källskatt görs från inkomsten endast det avdrag som avses i 6 §. (22.12.2005/1149)

2 a § (9.9.2016/778)

Bestämmelser om det beskattningsförfarande och ändringssökande som ska tillämpas i fråga om den som är skyldig att ta ut skatt enligt denna lag finns i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016).

Bestämmelser om uppbörd av skatt enligt denna lag finns i lagen om skatteuppbörd (11/2018). (12.1.2018/32)

2 mom. har ändrats genom L 32/2018, som träder i kraft 1.11.2019. Den tidigare formen lyder:

Bestämmelser om uppbörd av skatt enligt denna lag finns i lagen om skatteuppbörd (769/2016).

2 kap.

Källskatt

3 § (5.12.2008/814)

Om inte annat föreskrivs någon annanstans, ska källskatt betalas på dividend, ränta och royalty samt lön och fondandel som en personalfond betalar och överskott som en personalfond delar ut till sina medlemmar samt på annan betalning för vilken förskottsinnehållning ska verkställas enligt lagen om förskottsuppbörd. Källskatt ska betalas även på ersättning som grundar sig på personlig verksamhet av artist eller sportutövare, oberoende av om ersättningen ska anses som lön eller inte samt oberoende av om ersättningen betalas till artisten eller sportutövaren själv eller till någon annan. Källskatt ska betalas på dividendens totala belopp, oberoende av vad som på annat ställe i skattelagstiftningen föreskrivs om skatteplikt på dividend, om inte något annat föreskrivs nedan i denna lag. (28.11.2014/975)

Angående i 33 e § i inkomstskattelagen och i 6 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) avsett överskott från ett andelslag, vinstandel av placeringsfond, i 31 § 5 mom. i inkomstskattelagen avsedd dividendersättning samt i 33 a, 33 b och 33 f § i nämnda lag och i 6 a och 6 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet avsedd utbetalning av medel som ska betraktas som dividend eller överskott och som gjorts från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet samt i 29 § i lagen om beskattningsförfarande avsedd förtäckt dividend och enligt 31 § i den lagen bestämd förmån till delägare i form av förhöjd inkomst gäller på motsvarande sätt vad som i denna lag bestäms om dividend. (30.12.2014/1402)

Med royalty avses ersättning för nyttjande av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till ett litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, rättighet som grundar sig på fotografi eller patent, varumärke, mönster, modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för upplysningar om industriella, kommersiella eller vetenskapliga erfarenhetsrön.

Med pension avses även livränta.

Källskatt ska inte betalas på dividend som betalas till ett i Finland begränsat skattskyldigt samfund som motsvarar ett samfund enligt 33 d § 4 mom. i inkomstskattelagen eller 6 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och dividenden är skattefri enligt dessa bestämmelser om den betalas till ett inhemskt samfund. Samfundet ska inte heller betala källskatt på i 33 e § i inkomstskattelagen och i 6 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet avsett överskott som ett andelslag betalar, på i 33 a, 33 b och 33 f § i inkomstskattelagen och i 6 a och 6 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet avsedd utbetalning av medel som ska betraktas som dividend eller överskott och som gjorts från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet, på vinstandel i och ränta på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder som en inhemsk sparbank betalar samt på ränta på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening betalar. En förutsättning för skattefrihet är att samfundet har hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och att rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv (EU) 2015/2376 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, eller ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller dividendtagarens hemviststat. Dessutom förutsätts att källskatt enligt dividendtagarens utredning i praktiken inte i sin helhet kan gottgöras i dividendtagarens hemviststat på grundval av ett avtal om undanröjande av dubbelbeskattning mellan Finland och dividendtagarens hemviststat. (29.12.2016/1490)

Källskatt ska inte betalas på dividend som betalas till ett sådant bolag som avses i artikel 2 i rådets direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, nedan moder- och dotterbolagsdirektivet, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 2013/13/EU och 2014/86/EU, om bolaget direkt innehar minst tio procent av kapitalet i det bolag som betalar dividenden. (29.6.2016/532)

När källskatt för dividend tas ut ska från det totala beloppet av dividend på aktier som ingår i investeringstillgångarna dras av en sådan andel av utgiften enligt 8 § 1 mom. 10 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet som motsvarar den andel som de dividender som erhållits från Finland utgör av dividendtagarens omsättning, när dividend betalas till ett utländskt samfund som motsvarar en inhemsk pensionsanstalt. En förutsättning för avdraget är att dividendtagaren har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller att dividendtagaren direkt innehar mindre än tio procent av aktiekapitalet i det utdelande samfundet, Finland har ingått ett avtal med dividendtagarens hemviststat om utbyte av information i skatteärenden och tillräckliga uppgifter för verkställande av beskattningen fås av dividendtagarens hemviststat. Dessutom förutsätts det att dividendtagaren lägger fram en redogörelse för avdragets belopp och grunder för Skatteförvaltningen. (28.11.2014/975)

Om ersättning som grundar sig på personlig verksamhet av artist eller sportutövare betalas till ett utländskt samfund eller en person som inte är bosatt i Finland, anses vid uppbörden av källskatt endast detta samfund eller denna person som skattskyldig.

Källskatt ska inte betalas på ränta som hör till tillämpningsområdet för rådets direktiv 2003/48/EG om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar och som betalas till en sådan faktisk betalningsmottagare med hemvist i en medlemsstat i Europeiska unionen som avses i artikel 2 i direktivet.

Källskatt ska inte betalas på dividend som betalas till en utländsk avtalsbaserad fond som motsvarar en finsk placeringsfond eller specialplaceringsfond och som uppfyller de villkor för skattefrihet som anges i 20 a § i inkomstskattelagen. Dessutom förutsätts det att dividendtagaren för Skatteförvaltningen lägger fram en utredning om att villkoren för skattefrihet är uppfyllda. (12.4.2019/529)

10 mom. har tillfogats genom L 529/2019, som träder i kraft 1.1.2020.

3 a § (30.12.2003/1282)

I 3 b–3 e §

1) avses med ränta inkomst av fordran, antingen den säkerställts genom inteckning eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte; uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper och masskuldebrev eller obligationer, däri inbegripet agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, masskuldebrev eller obligationer; straffavgift på grund av försenad betalning anses inte som ränta,

2) avses med royalty betalning som tas emot som ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och programvara, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur; betalningar för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning skall också anses vara royalties.

3 b § (30.12.2003/1282)

Källskatt eller skatt som uppbärs vid den slutliga beskattningen skall inte betalas på ränta och royalty förutsatt att

1) den som har rätt till räntan eller royaltyn är ett bolag i en annan medlemsstat i Europeiska unionen, eller ett fast driftställe som är beläget i en annan medlemsstat och tillhör ett bolag i en medlemsstat, och

2) det bolag som är betalare, eller det bolag vars fasta driftställe behandlas som betalare, av räntor och royalties är ett närstående bolag till det bolag som har rätt till, eller vars fasta driftställe behandlas som den som har rätt till, dessa räntor eller royalties.

3 c § (9.8.2013/577)

Med bolag i en annan medlemsstat som nämns i 3 b § avses bolag som nämns i bilagan till rådets direktiv 2003/49/EG om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 2013/13/EU, och som är skyldigt att erlägga en skatt som nämns i artikel 3a iii i direktivet utan rätt till undantag från skatteplikt och som enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses ha hemvist i den medlemsstaten och som inte anses ha skatterättsligt hemvist utanför gemenskapen enligt ett avtal mellan medlemsstaten och tredjestat för undvikande av dubbelbeskattning.

3 d § (30.12.2003/1282)

Två sådana bolag som nämns ovan i 3 b § anses vara närstående bolag om det ena bolaget direkt innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra bolaget eller ett tredje bolag direkt innehar minst 25 procent av kapitalet både i det första och i det andra bolaget.

Innehavet kan endast gälla bolag som har hemvist inom gemenskapens territorium.

3 e § (30.12.2003/1282)

Med fast driftställe som nämns i 3 b § avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet belägen i en medlemsstat, från vilken affärsverksamhet inom ett bolag från en annan medlemsstat helt eller delvis bedrivs.

Ett fast driftställe skall behandlas som den som har rätt till räntor eller royalties

1) om de fordringar, rättigheter eller det utnyttjande av de upplysningar som givit upphov till betalning av räntor eller royalties äger verkligt samband med det fasta driftstället, och

2) om betalningarna av räntor eller royalties utgör intäkter för vilka det fasta driftstället i den medlemsstat där det är beläget beskattas med någon av de skatter som avses eller nämns i artikel 1.5 b i det direktiv som nämns i 3 c §, eller en identisk eller i huvudsak likartad skatt, vilken påförs efter detta direktivs ikraftträdande vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna.

Om ett fast driftställe som tillhör ett bolag i en medlemsstat behandlas som betalare av eller den som har rätt till räntorna eller royaltyn, behandlas ingen annan del av bolaget som sådan vid tillämpningen av 3 b §.

Bestämmelserna i 3 b § tillämpas inte om räntor och royalties betalas av eller till ett fast driftställe som är beläget i tredje stat och tillhör ett bolag i en medlemsstat och bolagets affärsverksamhet helt eller delvis bedrivs genom det fasta driftstället.

3 f § (12.1.2018/32)

Den i 3 b § avsedda källskatten eller den slutliga skatten ska återbetalas inom ett år efter det att en ansökan och sådana upplysningar till stöd för denna som rimligen kan begäras har tagits emot. Om den uppburna skatten inte har återbetalats inom denna tid, har det mottagande bolaget eller det fasta driftstället rätt att på den skatt som ska återbetalas erhålla krediteringsränta som till sin storlek motsvarar den ränta som enligt 37 § i lagen om skatteuppbörd ska beräknas på återbäring.

3 f § har ändrats genom L 32/2018, som träder i kraft 1.11.2019. Den tidigare formen lyder:

3 f § (27.1.2017/54)

Den i 3 b § avsedda källskatten eller den slutliga skatten ska återbetalas inom ett år efter det att en ansökan och sådana upplysningar till stöd för denna som rimligen kan begäras har mottagits. Om den uppburna skatten inte har återbetalats inom denna tid, har det mottagande bolaget eller det fasta driftstället rätt att på den skatt som ska återbetalas erhålla ränta som till sin storlek motsvarar den ränta som enligt 32 § i lagen om skatteuppbörd ska betalas på återbäring.

3 g § (15.7.2005/565)

Ett kommanditbolag enligt 9 § 5 mom. i inkomstskattelagen är skyldigt att uppbära källskatt på den inkomst enligt 3 § som ingår i den andel i sammanslutningens inkomst som innehas av en begränsat skattskyldig enligt förstnämnda lagrum.

4 § (13.12.2013/887)

Som lön anses sådan lön eller sådant arvode som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd. Till lön hänförs även ersättning för vistelsekostnader samt gottgörelser i ersättningar för andra kostnader för arbetets utförande. Till lön hänförs inte skattefria resekostnadsersättningar enligt inkomstskattelagen och skattefria ersättningar till personer som erhåller sjöarbetsinkomst. Naturaförmåner som hör till lönen värderas så som anges i inkomstskattelagen.

5 § (11.6.2010/510)

Skatteförvaltningen utfärdar på ansökan ett källskattekort för en begränsat skattskyldig för tillämpning av bestämmelserna om källskatt.

Skatteförvaltningen utfärdar föreskrifter om det förfarande som ska iakttas när ansökan görs och vilka uppgifter som ska framgå av ansökan.

6 § (4.11.2005/856)

När källskatt debiteras görs från den totala inkomsten ett avdrag om 510 euro per månad, om 35 procent i källskatt uppbärs på inkomsten. Om inkomsten influtit för en kortare tid än en månad är avdraget 17 euro per dag. Avdraget kan inte vara större än inkomsten.

Avdrag beviljas inte på fondandel som en personalfond betalar eller överskott som den delar ut till sina medlemmar och inte heller på arvode som avses i 10 § 4 a-punkten i inkomstskattelagen.

En förutsättning för avdraget är att den skattskyldige visar upp ett källskattekort för betalaren av prestationen.

7 § (29.12.2011/1516)

Källskatten redovisas i sin helhet till staten. Källskatten utgör

1) 35 procent på lön, personalfondsandelar och överskott samt på sådan ersättning för arbete som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd och på förtäckt dividend till fysisk person liksom även på annan betalning som enligt inkomstskattelagen beskattas som förvärvsinkomst,

2) 20 procent på dividend, ränta och royalty som betalas till ett begränsat skattskyldigt samfund samt på annan betalning enligt 3 § till ett sådant samfund, om inte något annat föreskrivs om en sådan betalning någon annanstans, (30.12.2013/1240)

3) 15 procent på dividend när aktierna i det utdelande samfundet ingår i dividendtagarens investeringstillgångar, om

a) dividendtagaren är ett sådant begränsat skattskyldigt samfund som avses i 3 § 5 mom. och dividendtagaren inte är ett sådant bolag enligt moder- och dotterbolagsdirektivet som direkt innehar minst tio procent av aktiekapitalet i det utdelande samfundet vid utbetalningen av dividenden,

b) dividendtagaren är ett utländskt samfund som motsvarar en inhemsk pensionsanstalt och har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och dividendtagaren inte är ett sådant bolag enligt moder- och dotterbolagsdirektivet som direkt innehar minst tio procent av aktiekapitalet i det utdelande samfundet vid utbetalningen av dividenden, eller

c) dividendtagaren är ett utländskt samfund som motsvarar en inhemsk pensionsanstalt och som direkt innehar mindre än tio procent av aktiekapitalet i det utdelande samfundet, Finland har ingått ett avtal med dividendtagarens hemviststat om utbyte av information i skatteärenden och tillräckliga uppgifter för verkställande av beskattningen fås av dividendtagarens hemviststat,

(28.11.2014/975)

4) 30 procent på dividend, ränta eller royalty som betalas till någon annan än ett begränsat skattskyldigt samfund enligt 2 punkten samt på försäkringutbetalning eller annan betalning som enligt inkomstskattelagen beskattas som kapitalinkomst,

5) 15 procent på sådan ersättning som grundar sig på verksamhet av artist eller sportutövare som avses i 3 § 1 mom.,

6) 13 procent på annan än i 5 punkten avsedd ersättning för arbete som betalts till samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. ska utbetalaren ta ut 35 procent i källskatt på dividend som utdelas av ett offentligt noterat bolag på en förvaltarregistrerad aktie, om utbetalaren eller den registrerade förvararen inte har sådana uppgifter om dividendtagaren som avses i 15 e § i lagen om beskattningsförfarande. (12.4.2019/522)

2 mom. har tillfogats genom L 522/2019, som träder i kraft 1.1.2021.

7 a § (13.11.2009/874)

Då ett källskattekort enligt 5 § ges ut avdras från ersättning som grundar sig på personlig verksamhet av en artist eller sportutövare enligt 3 § 1 mom. de kostnader som har ett direkt ekonomiskt samband med ersättningen, om en begränsat skattskyldig som är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet yrkar det. Om de direkta kostnaderna inte har dragits av vid uttag av källskatt kan den skattskyldige genom ansökan om återbetalning enligt 11 § 2 mom. begära att källskatt som betalts till ett för stort belopp återbetalas. Storleken på källskatten anges i 15 §. (9.9.2016/778)

Om den skattskyldige har yrkat avdrag för direkta kostnader, tillämpas 1 mom. på alla ersättningar för personlig verksamhet som en artist eller sportutövare har fått i Finland under skatteåret. Sådana kostnadsersättningar till den skattskyldige som enligt 4 § 2 mom. inte hänförs till lön dras inte av.

8 § (9.9.2016/778)

Bestämmelserna om förskottsinnehållning i lagen om förskottsuppbörd iakttas i frågor som gäller den som är skyldig att uppbära källskatt och förfarandet vid skatteuppbörden.

8 a § (9.9.2016/778)

Skatten hänförs till den kalendermånad under vilken den har tagits ut.

9 §

Källskatt skall uppbäras då källskattepliktigt belopp betalas till vederbörande eller antecknas på konto honom till godo. (30.11.1990/1022)

2 mom. har upphävts genom L 26.10.2001/902. (26.10.2001/902)

Om skatten på det källskattepliktiga belopp som en och samma utbetalare under en kalendermånad betalar till en och samma inkomsttagare uppgår till högst tio euro, uppbärs inte skatt. (4.11.2005/856)

Om skatten på det källskattepliktiga belopp som en och samma utbetalare under en kalendermånad betalar till en och samma inkomsttagare uppgår till högst ett belopp som fastställs genom förordning, uppbärs inte skatt. (30.11.1990/1022)

10 § (9.12.2005/970)

Vid uppbörd av källskatt skall bestämmelserna i ett internationellt avtal som avses i 1 § iakttas, om inkomsttagaren för utbetalaren före betalning erläggs företer utredning om sin hemort och om övriga förutsättningar för tillämpning av avtalet. Som utredning kan inkomsttagaren visa upp ett källskattekort eller uppge sitt namn, sin födelsetid och andra eventuella officiella identifieringsuppgifter samt sin adress i hemviststaten.

Företes utredningen sedan betalning erlagts, men innan den till ett för stort belopp uppburna summan redovisats till staten, skall skatteuppbörden rättas. På samma sätt skall förfaras om i skatt annars uppburits för mycket.

10 a § (9.9.2016/778)

Källskatten överförs till en främmande stat så som föreskrivs i lagen om skatteuppbörd.

10 b § (12.4.2019/522)

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 7 § 1 mom. och 10 § 1 mom. ska denna paragraf tillämpas på betalning av dividend på en förvaltarregistrerad aktie från ett sådant offentligt noterat bolag som avses i 33 a § i inkomstskattelagen.

Vid utdelning av dividend kan bestämmelserna om dividend i ett i 1 § 3 mom. avsett internationellt avtal tillämpas, om utbetalaren av dividend eller den förvarare som är närmast dividendtagaren och som vid tidpunkten för utdelningen av dividend finns antecknad i det förvararregister som avses i 10 d § noggrant har utrett dividendtagarens hemviststat och kontrollerat att bestämmelserna om dividend i det internationella avtalet kan tillämpas på dividendtagaren.

Skatt kan tas ut i enlighet med 2 mom. trots att den förvarare som är närmast dividendtagaren inte finns antecknad i det förvararregister som avses i 10 d §, om den registrerade förvararen har åtagit sig att förmedla uppgifterna om dividendtagaren och kontrollerat att de förutsättningar som anges i 2 mom. uppfylls. Om den registrerade förvararen förmedlar sådana uppgifter om utdelning av dividend som den registrerade förvararen har fått av en oregistrerad förvarare, anses den registrerade förvararen ha förbundit sig att ansvara för dessa uppgifters riktighet.

Som en i 2 mom. avsedd noggrann utredning om hemviststat kan anses ett källskattekort som utfärdats av Skatteförvaltningen, ett intyg från skattemyndigheten i dividendtagarens hemviststat eller en sådan deklaration som dividendtagaren lämnar själv och som innehåller de uppgifter om dividendtagaren som behövs för källbeskattningen. Självdeklarationen ska ha dokumenterats tillräckligt tillförlitligt och överensstämma med andra uppgifter om dividendtagaren som förvararen har i sin besittning. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om självdeklarationens innehåll och giltighet och om det förfarande genom vilket självdeklarationens tillförlitlighet verifieras.

10 b § har ändrats genom L 522/2019, som träder i kraft 1.1.2021. Den tidigare formen lyder:

10 b § (9.12.2005/970)

Med avvikelse från vad som bestämts i 10 § uppbärs 15 procent i källskatt på dividend på en förvaltarregistrerad aktie, om utbetalaren på det sätt som avses i 2 och 3 mom. tillräckligt noggrant har kontrollerat att bestämmelserna om dividend i ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning tillämpas på dividendtagaren. Om Finland enligt avtalet dock har rätt att på dividend uppbära högre skatt än 15 procent, uppbärs skatt enligt avtalet.

Som utredning om att tillämpningen av bestämmelserna om dividend har kontrollerats tillräckligt noggrant anses ett avtal mellan antingen ett kontoförande institut eller dess underinstitut och en utländsk egendomsförvaltare om förvar av en förvaltarregistrerad aktie. Enligt avtalet skall förvaltaren

1) för utbetalning av dividend uppge hemviststaten för den slutliga dividendtagaren och försäkra att bestämmelserna om dividend i avtalet för undvikande av dubbelbeskattning mellan Finland och staten i fråga tillämpas på dividendtagaren,

2) förbinda sig att omedelbart informera det kontoförande institutet eller dess underinstitut om förändringar i de omständigheter som avses i 1 punkten, samt

3) förbinda sig att i fråga om dividendtagaren på begäran uppge dennes namn, födelsetid eller andra eventuella officiella identifieringsuppgifter och adress i hemviststaten samt att översända ett av skattemyndigheterna i staten i fråga utfärdat intyg om dividendtagarens hemviststat i beskattningshänseende.

Dessutom förutsätts det att den utländska förvaltaren har sitt hemvist i en stat med vilken Finland har ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning. Vid tidpunkten för utdelningen av dividend ska det även finnas en anteckning om förvaltaren i Skatteförvaltningens register över utländska egendomsförvaltare. (11.6.2010/510)

Det kontoförande institutet eller dess underinstitut skall på begäran till emittenten av en förvaltarregistrerad aktie översända det avtal som avses i 2 mom. eller en kopia av detsamma till den del avtalet innehåller i 2 mom. avsedda uppgifter.

10 c § (12.4.2019/522)

En förvarare som registrerat sig i det förvararregister som avses i 10 d § ska i enlighet med 10 b § undersöka och identifiera dividendtagaren, tillförlitligt utreda dennes hemviststat i beskattningshänseende och kontrollera att bestämmelserna om dividend i ett internationellt avtal kan tillämpas på dividendtagaren. Den registrerade förvararen ska i fråga om dividender lämna de årsdeklarationsuppgifter som avses i 15 e § i lagen om beskattningsförfarande och de uppgifter om dividend som Skatteförvaltningen begärt med stöd av 19 § i den lagen samt, på uppmaning av Skatteförvaltningen, lämna eller förete för granskning de uppgifter som avses i 23 b § i den lagen. Vidare är den registrerade förvararen skyldig att på dividendutbetalarens begäran lämna dividendutbetalaren de uppgifter som denna behöver för fullgörande av sina beskattningsrelaterade skyldigheter.

Om den registrerade förvararen för utbetalning av dividend har anmält att en lägre skatt än den källskatt som avses i 7 § 2 mom. ska tas ut på dividenden, ansvarar den registrerade förvararen såsom för egen skatt för skatt som inte tagits ut hos den skattskyldiga med anledning av en felaktig anmälan. För att bli fri från sitt ansvar ska den registrerade förvararen visa att felet inte beror på en försummelse från dennas sida. Den registrerade förvararen är inte ansvarig för skatt som inte tagits ut, om den registrerade förvararen visar att de uppgifter om dividendutbetalning och uppbörd av källskatt som denna har fått från en annan registrerad förvarare har förmedlats med oförändrat innehåll till följande registrerade förvarare i depåförvaringskedjan eller till emittenten. Den registrerade förvararen ansvarar för skatten även efter att ha avförts ur förvararregistret.

Den registrerade förvararen anses på det sätt som avses i 2 mom. ansvara för källskatt som inte tagits ut på dividend, om den registrerade förvararen har lämnat eller förmedlat årsdeklarationsuppgifterna om dividenden och skatten i fråga, eller om en annan utredning visar att källskatt inte har tagits ut på grund av en felaktig anmälan eller försummelse från den registrerade förvararens sida. För att bli fri från sitt ansvar ska den registrerade förvararen visa att felet inte beror på en försummelse från den registrerade förvararens sida.

Källskatt som inte tagits ut ska i en situation som avses i 2 mom. påföras utdelaren av dividend och den för skatten ansvarige registrerade förvararen med iakttagande av vad som i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ föreskrivs om påförande av skatt när det gäller skattskyldiga. På registrerade förvarare tillämpas också vad som i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ föreskrivs om påföljdsavgifter samt om betalning av skatter som påförs av Skatteförvaltningen och om ändringssökande.

10 c § har ändrats genom L 522/2019, som träder i kraft 1.1.2021. Den tidigare formen lyder:

10 c § (9.12.2005/970)

En utländsk egendomsförvaltare antecknas i registret över utländska egendomsförvaltare på ansökan av förvaltaren. De uppgifter som är nödvändiga för att precisera sökanden samt dennes kontaktuppgifter bör framgå av ansökan. Dessutom skall sökanden försäkra att de avtal denne ingått om förvar av förvaltarregistrerade aktier uppfyller kraven i 10 b § 2 mom.

Den som väsentligen försummar att iaktta villkoren i ett avtal som avses i 10 b § 2 mom. eller bestämmelserna om skyldighet att lämna information kan avföras från registret, liksom även den som anhåller om det. En sökande kan förvägras registrering när denne på grundval av tidigare försummelser kan antas komma att väsentligen försumma ovan avsedda förpliktelser.

Beträffande registret gäller i tillämpliga delar vad som i lagen om förskottsuppbörd föreskrivs om förskottsuppbördsregistret.

10 d § (12.4.2019/522)

Med registrerad förvarare avses en förvarare som antecknats i det förvararregister som förs av Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen antecknar i förvararregistret på ansökan den som med stöd av lagen om investeringstjänster (747/2012), lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017), lagen om värdeandelskonton (827/1991) eller lagen om värdepapperskonton (750/2012) eller med stöd av motsvarande utländsk lagstiftning har rätt att bedriva förvaringsverksamhet. Förvararen ska ha beviljats tillstånd att bedriva förvaringsverksamhet av den behöriga myndigheten i förvararens hemviststat och ska omfattas av den myndighetens tillsyn. Förvararen ska ha sitt säte i en stat inom Europeiska unionen eller i en sådan stat med vilken Finland har ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning. Även en filial som verkar som förvarare och som etablerat sig i en sådan stat kan, om denna är bunden av bestämmelserna i fråga, registrera sig i förvararregistret.

En förutsättning för registrering är dessutom att den gemensamma standarden för utbyte av upplysningar eller bestämmelserna om förhindrande av penningtvätt och identifiering av kunden samt annan lagstiftning ska tillämpas på förvararen, så att förvararen är skyldig att identifiera sin kund och dennes hemviststat i beskattningshänseende.

Förvarare som ansöker om registrering och registrerade förvarare ska lämna de uppgifter som behövs för registerföringen samt en utredning som visar att de förutsättningar som avses i denna paragraf uppfylls samt sina kontaktuppgifter. Förvararen ska även anmäla ändringar i dessa uppgifter.

Ändring i ett beslut om registrering i och avförande ur förvararregistret får sökas så som föreskrivs i 65 a § i lagen om beskattningsförfarande.

10 d § har ändrats genom L 522/2019, som träder i kraft 1.1.2021. Den tidigare formen lyder:

10 d § (9.12.2005/970)

Om betalaren inte har tillgång till uppgifter om dividendtagaren när årsdeklarationen lämnas in, anges uppgifterna om den utländska egendomsförvaltaren. Som hemviststat uppges dock alltid dividendtagarens hemviststat. Dessutom skall uppges huruvida det aktieinnehav som ligger till grund för betalning av dividend är förvaltarregistrerat samt om aktierna förvaltas för egen räkning eller för någon annans räkning.

10 e § (12.4.2019/522)

Skatteförvaltningen ska avföra en förvarare ur förvararregistret, om

1) förvararen begär det,

2) de förutsättningar för registrering som anges i 10 d § inte längre uppfylls,

3) förvararens administrativa fel eller andra ringa fel upprepade gånger har lett till felaktigt skatteuttag eller felaktig rapportering av uppgifter, eller

4) förvararen på något annat sätt än vad som avses i 3 punkten försummar sina skyldigheter enligt 10 c § eller enligt 23 b § i lagen om beskattningsförfarande eller underlåter att betala skatt som påförts denna.

Skatteförvaltningen kan låta bli att registrera en sådan förvarare i förvararregistret som utifrån tidigare försummelser kan antas komma att försumma de i 10 b och 10 c § avsedda skyldigheterna för förvarare på ett väsentligt sätt eller underlåta att betala skatt som påförts denna.

Skatteförvaltningen ska ge den som avförs ur förvararregistret eller som inte blir registrerad i registret tillfälle att lämna en utredning, om avförandet eller beslutet att inte registrera förvararen i registret grundar sig på orsaker som avses i 1 och 2 mom.

10 e § har ändrats genom L 522/2019, som träder i kraft 1.1.2021. Den tidigare formen lyder:

10 e § (22.12.2006/1226)

Källskatt uppbärs inte på ersättning för arbete enligt 25 § i lagen om förskottsuppbörd, om mottagaren

1) för betalaren visar upp ett källskattekort enligt vilket skatten inte uppbärs,

2) för betalaren visar upp en i 10 § avsedd annan utredning om tillämpning av ett sådant internationellt avtal som hindrar att skatten uppbärs, eller

3) har införts i det förskottsuppbördsregister som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd.

Bestämmelsen i 1 mom. 2 punkten tillämpas inte på ersättning för arbete som betalas för följande arbeten som uteslutande eller huvudsakligen utförts i Finland:

1) hus-, jord- eller vattenbyggnadsarbete eller annat byggnadsarbete,

2) installations- eller sammansättningsarbete,

3) skeppsbyggnadsarbete,

4) transportarbete,

5) städ-, omsorgs- eller vårdarbete.

10 f § (12.4.2019/522)

Källskatt uppbärs inte på ersättning för arbete enligt 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), om mottagaren

1) för betalaren visar upp ett källskattekort enligt vilket skatt inte tas ut,

2) för betalaren visar upp en i 10 § avsedd annan utredning om tillämpning av ett sådant internationellt avtal som hindrar att skatt tas ut, eller

3) har införts i det förskottsuppbördsregister som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd.

Bestämmelsen i 1 mom. 2 punkten tillämpas inte på ersättning för arbete som betalas för följande arbeten som uteslutande eller huvudsakligen utförts i Finland:

1) hus-, jord- eller vattenbyggnadsarbete eller annat byggnadsarbete,

2) installations- eller sammansättningsarbete,

3) skeppsbyggnadsarbete,

4) transportarbete,

5) städ-, omsorgs- eller vårdarbete.

10 f § har tillfogats genom L 522/2019, som träder i kraft 1.1.2021.

11 §

1 mom. har upphävts genom L 9.9.2016/778. (9.9.2016/778)

Har i källskatt uppburits mer än vad som förutsätts i ett internationellt avtal eller har uppbörden av skatten annars varit felaktig, och har den som är skyldig att uppbära skatten inte rättat uppbörden, kan den skattskyldige yrka att Skatteförvaltningen ska återbetala källskatten. Ansökan om återbetalning ska göras inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket skatten har tagits ut. Skatteförvaltningen kan inom samma tidsfrist också återbetala skatten på tjänstens vägnar. På rättelse av ett beslut med anledning av ansökan om återbetalning tillämpas bestämmelserna i 4 kap. i lagen om beskattningsförfarande om rättelse av beskattningen till den skattskyldiges fördel och nackdel. Tidsfristerna räknas från utgången av det kalenderår under vilket skatten har tagits ut. (9.9.2016/778)

Källskatt som överförs till främmande stat återbärs inte till den skattskyldige. (20.12.1996/1120)

På den källskatt enligt 2 mom. som ska återbetalas (återbäring av källskatt) betalas ränta. På räntan tillämpas bestämmelserna om krediteringsränta på återbäring i 37 § i lagen om skatteuppbörd. Ränta på en återbäring enligt 3 f § ska betalas antingen från och med den första dagen i den andra månaden efter skatteårets utgång eller från och med den dag när det har gått ett år sedan en i 3 f § avsedd ansökan om återbetalning av källskatt och upplysningar till stöd för denna har tagits emot, beroende på vilket av dessa datum som infaller först. (12.1.2018/32)

4 mom. har ändrats genom L 32/2018, som träder i kraft 1.11.2019. Den tidigare formen lyder:

På den källskatt enligt 2 mom. som ska återbetalas (återbäring av källskatt) betalas ränta. På räntan tillämpas bestämmelserna om ränta på återbäring i 32 § i lagen om skatteuppbörd. Ränta på en återbetalning enligt 3 f § ska betalas antingen från och med den första dagen i den andra månaden efter skatteårets utgång eller från och med den dag när det har gått ett år sedan en i 3 f § avsedd ansökan om återbetalning av källskatt och upplysningar till stöd för denna har tagits emot, beroende på vilket av dessa datum som infaller först. (27.1.2017/54)

Ansökan om återbetalning av skatt enligt 2 mom. ska göras på en av Skatteförvaltningen fastställd blankett. (9.9.2016/778)

11 a § (30.7.2004/719)

11 a § har upphävts genom L 30.7.2004/719.

12 § (11.6.2010/510)

Centralskattenämnden får på ansökan av den skattskyldige eller den som är skyldig att uppbära skatt meddela förhandsavgörande om skyldigheten att uppbära källskatt och dess storlek så som lagen om Skatteförvaltningen (503/2010) föreskriver.

12 a § (26.7.1996/538)

Skatteförvaltningen meddelar på skriftlig ansökan av den skattskyldige eller den som är skyldig att uppbära skatt förhandsavgörande om tillämpningen av ett internationellt avtal enligt 1 § 3 mom. på uppbörd av källskatt samt om källskatt ska uppbäras eller om vad som annars ska iakttas vid uppbörden av källskatt. Förhandsavgörande meddelas inte, om centralskattenämnden har avgjort ärendet eller om ansökan i ärendet är anhängig i centralskattenämnden. (11.6.2010/510)

2 mom. har upphävts genom L 11.6.2010/510. (11.6.2010/510)

I ansökan skall individualiseras den fråga i vilken förhandsavgörande söks och framläggas den utredning som behövs för avgörande av ärendet. Avgörande som meddelats på begäran av den som är skyldig att uppbära skatt, samt när den skattskyldige yrkar det hos den som är skyldig att uppbära skatten, på den skattskyldiges begäran skall iakttas vid den skatteuppbörd för vilken den har meddelats. Förhandsavgörande meddelas för viss tid, dock högst till utgången av kalenderåret efter meddelandet av avgörandet.

Ett ärende som gäller förhandsavgörande ska behandlas skyndsamt i Skatteförvaltningen. (9.9.2016/778)

Ett beslut med anledning av besvär över ett förhandsavgörande tillämpas från den tidpunkt då den som är skyldig att ta ut källskatt har fått del av beslutet. (9.9.2016/778)

3 kap

Beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande (18.12.1995/1563)

13 § (13.12.2013/887)

Följande inkomster beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande:

1) andra än i 3 § nämnda inkomster som omfattas av källskatt,

2) pension och annan utbetalning som grundar sig på en frivillig individuell pensionsförsäkring eller ett långsiktigt sparavtal,

3) på yrkande av en begränsat skattskyldig fysisk person som är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet dividend, om

a) rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv (EU) 2015/2376 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, eller ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller dividendtagarens hemviststat, och (29.12.2016/1490)

b) källskatten på dividenden i praktiken inte i sin helhet kan gottgöras i dividendtagarens hemviststat på basis av ett avtal om undanröjande av dubbelbeskattning mellan Finland och dividendtagarens hemviststat,

4) ersättning för användning av eller rätten att använda biograffilm,

5) inkomst av skogsbruk,

6) förvärvsinkomst som inte beskattas med stöd av 1–5 punkten, under de förutsättningar som anges närmare i 3 och 4 mom. med undantag för dividend, om mottagaren är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat eller inom ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden, eller om mottagaren är innehavare av ett uppehållstillstånd enligt rådets direktiv 2005/71/EG om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte, nedan forskardirektivet.

Vid tillämpningen av 1 mom. 3 punkten beaktas endast dividender från inhemska samfund vid uträkning av skattefria eurobelopp för dividender enligt vad som föreskrivs någon annanstans i skattelagstiftningen. Den skattskyldige ska för Skatteförvaltningen visa upp ett intyg utfärdat av skattemyndigheten i hemviststaten om att sådan källskatt som avses i 1 mom. 3 punkten underpunkt b inte gottgörs i hemviststaten.

Tillämpning av 1 mom. 6 punkten vid förskottsuppbörden förutsätter att den begränsat skattskyldige

1) ansöker om ett skattekort enligt 16 § 4 mom. och lämnar in det till betalaren av prestationen, eller

2) ansöker om att det belopp som ska debiteras vid förskottsuppbörden uträknas enligt lagen om beskattningsförfarande.

Bestämmelserna i 1 mom. 6 punkten tillämpas vid verkställande av beskattningen, om bestämmelserna har tillämpats vid förskottsuppbörden eller om den begränsat skattskyldige yrkar det. Yrkandet kan framställas också efter avslutad beskattning och i sådana fall tillämpas bestämmelserna i 5 kap. i lagen om beskattningsförfarande. Om bestämmelserna i 1 mom. 6 punkten har tillämpats under skatteåret på någon sådan inkomst som avses i den punkten, tillämpas bestämmelserna i 1 mom. 6 punkten under skatteåret i fråga på alla inkomster som avses i den punkten.

Har en begränsat skattskyldig drivit rörelse eller utövat yrke från ett fast driftställe i Finland, bestäms skatt även på inkomst som avses i 3 § enligt 1 mom. i denna paragraf, om inkomsten kan hänföras till det fasta driftstället.

13 a § (4.11.2005/856)

I de fall som avses i 13 § verkställs beskattningen med tillämpning av de bestämmelser som gäller för inkomstbeskattning av allmänt skattskyldiga.

Som skattepliktig inkomst anses inkomst från Finland eller inkomst som utgör i 13 § i inkomstskattelagen avsedd inkomst. Dessutom skall inkomsten vara sådan som Finland med stöd av ett internationellt avtal kan beskatta och som beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande.

14 § (13.12.2013/887)

När en skattskyldig har sådan inkomst som avses i 13 § 1 mom. 6 punkten, beaktas vid fastställande av skatt på förvärvsinkomst också sådan lön, pension och på socialskyddet grundad betalning som i Finland skulle beskattas som förvärvsinkomst och som den skattskyldige har förvärvat

1) någon annanstans än i Finland, och som är skattepliktig inkomst i den skattskyldiges hemviststat, eller

2) i Finland, och som inte kan beskattas till följd av ett skatteavtal.

Från de inkomster som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten avdras utgifter och räntor för inkomstens förvärvande och bibehållande. Utgifterna och räntorna är dock inte avdragsgilla till den del som de överstiger beloppet av inkomsterna enligt 1 mom.

När skatten räknas ut ska inkomsten enligt 1 och 2 mom. läggas till den inkomst som beskattas i enlighet med lagen om beskattningsförfarande. Som skatt på den inkomst som ska beskattas i Finland betraktas då den andel av skatten som motsvarar den i Finland beskattningsbara nettoförvärvsinkomstens förhållande till det sammanlagda beloppet av den och inkomsten enligt 1 och 2 mom.

Den skattskyldige ska för Skatteförvaltningen visa upp ett intyg som utfärdats av skattemyndigheten i hemviststaten, eller någon annan tillförlitlig utredning, över de inkomster som avses i 1 mom. 1 punkten och avdragen från dem.

Den inkomst som avses i 1 mom. beaktas inte om personen är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är innehavare av ett sådant uppehållstillstånd som avses i forskardirektivet och om den nettoförvärvsinkomst som förvärvats i Finland och som beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande är minst 75 procent av det sammanlagda beloppet av denna inkomst och inkomsten enligt 1 och 2 mom. För tillämpningen av detta moment ska den begränsat skattskyldige för Skatteförvaltningen visa upp ett intyg som utfärdats av skattemyndigheten i hemviststaten över de inkomster som avses i 1 mom. 1 punkten.

15 § (4.11.2005/856)

I inkomstskatt på kapitalinkomst betalas 30 procent. Till den del den skattskyldiges beskattningsbara kapitalinkomst överstiger 30 000 euro betalas 34 procent i skatt på kapitalinkomsten. (17.12.2015/1551)

Skatt på den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statsbeskattningen betalas enligt en progressiv inkomstskatteskala. Den som är begränsat skattskyldig för hela skatteåret betalar dessutom skatt på den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen enligt en genomsnittlig kommunal inkomstskattesats. Den genomsnittliga kommunala inkomstskattesatsen utgör medeltalet av de för kommunerna senast fastställda inkomstskattesatserna, vägt med den beskattningsbara inkomsten vid senaste kommunalbeskattning i respektive kommun, och angivet med en fjärdedels procentenhets noggrannhet. Skatten redovisas i sin helhet till staten. Inkomstskattesatsen publiceras årligen i Skatteförvaltningens förteckning över kommunernas och församlingarnas inkomstskattesatser, vilken ingår i författningssamlingen. En skattskyldig som bott en del av skatteåret i Finland betalar skatt på den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen för hela skatteåret enligt 130 § i inkomstskattelagen, och skatten redovisas till den skattskyldiges hemkommun. (11.6.2010/510)

Ett begränsat skattskyldigt samfund ska på annan inkomst än sådan som avses i 3 § och som har förvärvats i Finland betala 20 procent i inkomstskatt för samfund. Om ett begränsat skattskyldigt samfund har bedrivit rörelse eller utövat yrke från ett fast driftställe i Finland, ska även på inkomst som avses i 3 § betalas 20 procent i inkomstskatt för samfund. (30.12.2013/1240)

16 §

Skatt på inkomst som avses i 13 och 16 a § ska påföras den skattskyldige i den ordning som anges i lagen om beskattningsförfarande. Angående användning av förskott samt i fråga om straffbestämmelser gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i eller med stöd av lagen om beskattningsförfarande. Angående skatteuppbörd och redovisning av skatter gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i eller med stöd av lagen om skatteuppbörd. (9.9.2016/778)

Har källskatt inte uppburits av någon annan anledning än försummelse hos den som är skyldig att uppbära skatten eller i något annat fall än ett sådant som avses i 9 § 3 mom., tillämpas på motsvarande sätt 1 mom. i denna paragraf, dock så att Skatteförvaltningen ofördröjligen fastställer den skattskyldiges beskattningsbara inkomst samt påför den skatt som ska betalas på inkomsten. (9.9.2016/778)

3 mom. har upphävts genom L 27.1.2017/54. (27.1.2017/54)

För betalning av skatter som avses i 1 mom. verkställs förskottsuppbörd på det sätt som föreskrivs i lagen om förskottsuppbörd. Med stöd av bestämmelserna i lagen om förskottsuppbörd ges den begränsat skattskyldige ett skattekort för verkställandet av förskottsinnehållningen (skattekort för begränsat skattskyldig). (13.12.2013/887)

16 a § (22.12.2006/1226)

I fråga om lön som avses i 10 § 4 c-punkten i inkomstskattelagen och som erhållits av en begränsat skattskyldig arbetstagare verkställs förskottsbetalning, om lönebetalaren inte är skyldig att uppbära källskatt på lönen och ett internationellt avtal inte hindrar att skatt uppbärs på lönen. Arbetstagaren skall ansöka om förskottsbetalning före utgången av kalendermånaden efter den då arbetet i Finland inleddes.

Om förskottsbetalning inte har sökts inom föreskriven tid, kan för försummelsen påföras högst 2 000 euro i skatteförhöjning, som redovisas till staten. Skatteförhöjningens storlek fastställs med hänsyn till försummelsens klandervärdighet, om försummelsen varit upprepad och andra med dem jämförbara omständigheter.

17 § (4.11.2005/856)

I fråga om ansvar för betalning av skatt och förskott gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande och lagen om förskottsuppbörd. För skatt som enligt 16 § 2 mom. påförts en begränsat skattskyldig för lön ansvarar den begränsat skattskyldige, dennes arbetsgivare och en utländsk arbetsgivares representant i Finland.

Skatteförvaltningen fattar beslut om att arbetsgivaren eller den i 1 mom. avsedda representanten förordnas att ansvara för skatten. Beslut kan fattas, om den skattskyldige trots uppmaning inte har betalt skatten och indrivning av skatten inte kan ske genom handräckning enligt rådets direktiv (76/308/EEG) om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder eller enligt ett internationellt avtal som är bindande för Finland. (11.6.2010/510)

Arbetsgivaren och den i 1 mom. avsedda representanten är dock inte ansvariga för källskatten, om arbetsgivaren eller representanten har följt den bestämmelse om förskottsinnehållning som har antecknats i det enligt lagen om förskottsuppbörd för den skattskyldige utfärdade skattekortet och arbetsgivaren eller representanten inte har vetat och inte bort veta att löntagaren är begränsat skattskyldig.

18 §

Har källskatt uppburits på inkomst för vilken inkomsttagaren skall beskattas på annat sätt än enligt stadgandena om källskatt, gäller angående det uppburna beloppet vad om innehållet förskott är stadgat.

Om förskottsinnehållning har verkställts på inkomst som inkomsttagaren ska beskattas för enligt bestämmelser som gäller källskatt, ska på förskottsinnehållningen tillämpas de bestämmelser som gäller uppburen källskatt. (17.10.2014/826)

19 § (20.12.1996/1120)

19 § har upphävts genom L 20.12.1996/1120.

4 kap.

Särskilda stadganden

20 § (20.12.1996/1120)

20 § har upphävts genom L 20.12.1996/1120.

21 § (9.9.2016/778)

Den som ansöker om förhandsavgörande och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i ett beslut som gäller den som är skyldig att ta ut skatt enligt denna lag, på det sätt som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. På sökande av ändring i Skatteförvaltningens beslut enligt 17 § 2 mom. tillämpas 60 § i lagen om skatteuppbörd. (12.1.2018/32)

1 mom. har ändrats genom L 32/2018, som träder i kraft 1.11.2019. Den tidigare formen lyder:

Den som ansöker om förhandsavgörande och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får söka ändring i ett beslut som gäller den som är skyldig att ta ut skatt enligt denna lag, på det sätt som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. På sökande av ändring i Skatteförvaltningens beslut enligt 17 § 2 mom. tillämpas 63 § i lagen om skatteuppbörd.

Den skattskyldige och varje annan vars eget skattebelopp beslutet direkt kan påverka eller som är ansvarig för skatten samt den som ansöker om förhandsavgörande och Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt får på det sätt som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande söka ändring i ett beslut som gäller den som är skattskyldig enligt denna lag.

Ett beslut som Skatteförvaltningen har fattat med stöd av denna lag ska iakttas trots begäran om omprövning eller besvär tills beslutet med anledning av begäran eller besvären har delfåtts.

22 § (12.4.2019/532)

Vad som i lagen om skatteuppbörd och i 10 kap. lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om skattelättnad eller i lagen om förfarandet för att lösa internationella skattetvister (530/2019) föreskrivs eller med stöd av den bestäms om verkställande av den behöriga myndighetens avgörande i anknytning till ett internationellt tvistlösningsförfarande ska på motsvarande sätt tillämpas på skatt som avses i denna lag.

22 § har ändrats genom L 532/2019, som träder i kraft 30.6.2019. Den tidigare formen lyder:

22 § (9.9.2016/778)

Vad som i lagen om skatteuppbörd och i 10 kap. i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om skattelättnad ska på motsvarande sätt tillämpas på skatt som avses i denna lag.

22 a § (9.9.2016/778)

22 a § har upphävts genom L 9.9.2016/778.

23 §

Stadgandena om kommunalbeskattning i denna lag tillämpas icke på kommunalskatt som skall erläggas till kommun inom landskapet Åland.

Har en begränsat skattskyldig på grund av inkomst, utöver källskatt, erlagt kommunalskatt till en kommun inom landskapet Åland, återbetalas till honom eller henne av statsmedel på ansökan 40 procent av den källskatt som uppburits på den till grund för nämnda kommunalskatt liggande inkomsten. Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om källskatt som ska återbetalas. (11.6.2010/510)

Sedan i Ålands landskapslagstiftning utfärdats stadganden angående uppbörd av källskatt som avses i denna lag, kan genom förordning bestämmas att kommunerna inom landskapet erhåller nedan i detta mom. nämnd kommunalskatteandel av den källskatt som uppburits på inkomst vilken förvärvats i kommun inom landskapet, varvid även stadgandena i 2 mom. upphör att gälla. Om ej annat visas, anses källskatt uppburen på inkomst som förvärvats i kommun inom landskapet Åland då skatten såsom intäkt antecknats på konto för källskatter i landskapet Åland. Av sagda källskatts avkastning tillkommer 40 procent kommunerna inom landskapet Åland i enlighet med vad i förordning närmare stadgas. Genom förordning utfärdas därvid även nödiga övergångsstadganden.

24 §

Genom förordning kan i fråga om begränsat skattskyldig stadgas undantag från vad enligt lagen om beskattningsförfarande eller med stöd därav gäller om tiden för och fullgörande av deklarationsskyldighet, de tider och det förfarande som skall iakttas vid verkställande av beskattning samt uppbörd av skatt. (18.12.1995/1563)

Övriga närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas likaså genom förordning.

Skatteförvaltningen kan meddela närmare föreskrifter om innehållet i de uppgifter som ska lämnas om begränsat skattskyldiga. Dessutom bestämmer Skatteförvaltningen i enlighet med lagen om förskottsuppbörd om beräkningsgrunderna för förskottsinnehållningsprocenterna och förskottsbetalningen för en begränsat skattskyldig som får sådan inkomst från Finland som avses i 13 § 1 mom. 1 och 2 punkten och 16 a § i denna lag. (11.6.2010/510)

25 §

Denna lag träder i kraft den i januari 1979 och tillämpas i fråga om stadgandena rörande källskatt på inkomst som erhålles den dag denna lag träder i kraft eller därefter samt till övriga delar första gången vid beskattningen för skatteåret 1979. Genom lagen upphäves lagen den 29 december 1972 om stats- och kommunalskatt för begränsat skattskyldig (917/72) jämte däri vidtagna ändringar.

Ikraftträdelsestadganden:

9.7.1982/530:
22.7.1983/639:
14.6.1985/459:
20.2.1987/164:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1987.

Regeringens proposition 240/86, Statsutsk. bet. 97/86, Stora utsk. bet. 220/86

29.12.1988/1242:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

Regeringens proposition 109/88, Statsutsk. bet. 81 och 81 a/88, Stora utsk. bet. 203/88

30.6.1989/616:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1989. Lagen tillämpas i fråga om de stadganden som gäller källskatt på inkomst som förvärvas den 1 januari 1990 eller därefter, och dess övriga stadganden första gången för skatteåret 1990. Stadgandena om gottgörelse för bolagsskatt tillämpas dock inte på dividend som har delats ut för en räkenskapsperiod som har löpt ut före den 1 januari 1990.

Regeringens proposition 56/89, Statsutsk. bet. 36/89, Stora utsk. bet. 88/89

30.11.1990/1022:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Den tillämpas i fråga om de stadganden som gäller beskattning av inkomst på sådan inkomst som förvärvas den 1 januari 1991 eller därefter, samt i fråga om de stadganden som gäller beskattning av förmögenhet första gången för skatteåret 1991.

Regeringens proposition 99/90, Statsutsk. bet. 32/90, Stora utsk. bet. 93/90

24.8.1990/776:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

Regeringens proposition 66/88, Lagutsk. bet. 6/90, Stora utsk. bet. 56/90

30.12.1992/1544:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

Stadgandena om källskatt tillämpas på inkomst som förvärvas den dag då lagen träder i kraft eller därefter, och de övriga stadgandena första gången vid beskattningen för 1993.

RP 206/92, StaUB 79/92

2.8.1994/696:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1994.

Lagen tillämpas när ändring söks i ett utslag som givits av en länsrätt efter att denna lag trätt i kraft.

RP 143/93, LaUB 11/94

8.12.1994/1106:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.

Lagen tillämpas på dividend som betalas efter att lagen trätt i kraft.

RP 158/94, StaUB 51/94

18.12.1995/1550:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

Lagen tillämpas i fråga om stadgandena om källskatt på inkomst som erhålls den dag lagen träder i kraft och därefter samt till övriga delar första gången vid beskattningen för 1996.

RP 76/95, StaUB 45/95, RSv 142/95

18.12.1995/1563:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

RP 131/95, StaUB 37/95, RSv 124/95

18.12.1995/1585:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller till utgången av 1996.

Denna lag tillämpas på lön som betalas medan lagen är i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

RP 183/95, ShUB 20/95, RSv 114/95

26.7.1996/538:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 46/96, StaUB 20/96, RSv 105/96

20.12.1996/1120:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

RP 202/1996, StaUB 42/1996, RSv 205/1996

30.12.1997/1384:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

Lagen tillämpas på dividendersättningar som erhålls den dag då lagen träder i kraft eller därefter.

RP 218/1997, StaUB 43/1997, RSv 240/1997

23.12.1999/1225:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

Lagens 7 § tillämpas på inkomst som förvärvats den 1 januari 2000 eller därefter. Lagens 13 § 1 och 2 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för 2000.

RP 158/1999, StaUB 27/1999, RSv 117/1999

26.10.2001/902:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Lagens 6 § 1 mom. tillämpas på inkomst som förvärvats efter lagens ikraftträdande. Lagens 14 § 1 mom. och 15 § tillämpas första gången vid beskattningen för 2002.

RP 91/2001, FiUB 12/2001, RSv 101/2001

15.12.2003/1076:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 117/2003, FiUB 27/2003, RSv 67/2003

30.12.2003/1282:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 137/2003, FiUB 32/2003, RSv 83/2003

24.6.2004/563:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Lagen tillämpas första gången på de uppgifter som lämnas för 2004.

RP 57/2004, FiUB 4/2004, RSv 63/2004

30.7.2004/719:

Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2004.

Lagen tillämpas på inkomst som erhållits den 1 januari 2005 och därefter.

RP 92/2004, FiUB 12/2004, RSv 117/2004

21.12.2004/1179:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.

Lagen tillämpas första gången på inkomst som erhållits den 1 januari 2005 eller senare.

RP 210/2004, FiUB 34/2004, RSv 199/2004

15.7.2005/565:

Denna lag träder i kraft den 15 augusti 2005.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2006.

RP 64/2005, FiUB 17/2005, RSv 88/2005

4.11.2005/856:

Denna lag träder i kraft den 15 november 2005. De bestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas dock vid beskattningen för hela år 2005.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för år 2006. Bestämmelserna om uppbörd av källskatt tillämpas första gången på inkomst som erhållits den 1 januari 2006 eller därefter.

Förskottsinnehållning enligt 16 § 4 mom. verkställs första gången på pension som erhållits den 1 februari 2006. I fråga om uppbörd av källskatt på pension som erhållits före den 1 februari 2006 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 104/2005, FiUB 20/2005, RSv 122/2005

9.12.2005/970:

Denna lag träder i kraft den 15 december 2005. Lagens 10 b–10 d § tillämpas på dividend som erhålls den 1 januari 2006 eller därefter.

RP 118/2005, FiUB 23/2005, RSv 142/2005

22.12.2005/1149:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2006.

RP 144/2005, FiUB 44/2005, RSv 218/2005

1.12.2006/1042:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 107/2006, FiUB 22/2006, RSv 148/2006

22.12.2006/1226:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

Lagen tillämpas första gången på betalning som erhållits den 1 januari 2007 eller därefter. Bestämmelserna i 15 § 3 mom. tillämpas dock första gången vid beskattningen för 2007.

Bestämmelserna i 16 a § tillämpas också på arbete som har inletts före lagens ikraftträdande och fortgår när lagen träder i kraft. Arbetstagaren skall då ansöka om förskottsbetalning senast den 28 februari 2007.

RP 158/2006, FiUB 31/2006, RSv 179/2006

2.3.2007/225:

Denna lag träder i kraft den 9 mars 2007.

Lagen tillämpas på dividend som betalas den 1 januari 2007 eller därefter.

RP 280/2006, FiUB 48/2006, RSv 307/2006

7.12.2007/1143:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 57/2007, FiUB 15/2007, RSv 84/2007

18.4.2008/253:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2008.

RP 148/2007, FiUB 5/2008, RSv 25/2008

5.12.2008/814:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Lagen tillämpas på dividend som betalas den 1 januari 2009 eller därefter.

RP 113/2008, FiUB 16/2008, RSv 129/2008

30.12.2008/1086:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

Bestämmelserna i 7 § 2 mom. gäller till och med den 31 december 2009 och 3 mom. till och med den 31 december 2011.

RP 206/2008, FiUB 32/2008, RSv 205/2008

7.8.2009/611:

Denna lag träder i kraft den 14 augusti 2009.

Det 11 § 1 mom. som gäller vid ikraftträdandet tillämpas till och med den 31 december 2009. (16.10.2009/756)

RP 221/2008, FiUB 7/2009, RSv 66/2009

16.10.2009/756:

Denna lag träder i kraft den 21 oktober 2009.

Lagen tillämpas redan från och med den 14 augusti 2009.

RP 129/2009, FiUB 12/2009, RSv 115/2009

13.11.2009/874:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Lagen tillämpas på inkomster som betalas den dag då lagen träder i kraft eller därefter.

RP 173/2009, FiUB 19/2009, RSv 140/2009

29.12.2009/1742:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 158/2009, FiUB 40/2009, RSv 222/2009

11.6.2010/510:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2010.

RP 288/2009, FiUB 12/2010, RSv 37/2010

29.12.2011/1516:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.

Lagen tillämpas på inkomst som erhålls den dag då lagen träder i kraft eller därefter.

RP 50/2011, RP 130/2011, FiUB 23/2011, RSv 104/2011

29.6.2012/381:

Denna lag träder i kraft den 29 juni 2012.

RP 58/2012, FiUB 17/2012, RSv 68/2012

21.12.2012/887:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

På ärenden som gäller befrielse från skatt eller uppskov med betalning av skatt och som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. På upplupen ränta till följd av uppskov med betalning av skatt som har beviljats innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

RP 76/2012, FiUB 29/2012, RSv 136/2012

15.3.2013/186:

Denna lag träder i kraft den 18 mars 2013. Lagen tillämpas dock redan från och med den 1 januari 2013.

RP 190/2012, FiUB 4/2013, RSv 16/2013, Rådets direktiv 2011/16/EU; EUT nr L 64, 11.3.2011, s. 1

9.8.2013/577:

Denna lag träder i kraft den 12 augusti 2013. Lagen tillämpas dock redan från och med den 1 juli 2013.

RP 65/2013, FiUB 11/2013, RSv 92/2013

13.12.2013/887:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Lagen tillämpas första gången på inkomst som betalas den dag då lagen träder i kraft eller därefter.

RP 80/2013, FiUB 20/2013, RSv 140/2013

30.12.2013/1240:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Lagen tillämpas på inkomst som erhålls den dag lagen träder i kraft eller därefter. Lagen tillämpas på sådan utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet som har erhållits den 1 januari 2014 eller därefter. Till den del som utbetalningen av medel innehåller kapitalplaceringar som har gjorts före lagens ikraftträdande tillämpas 3 § 2 och 5 mom. dock första gången på sådan utbetalning av medel från ett bolag som inte är offentligt noterat som har erhållits den 1 januari 2016.

RP 185/2013, FiUB 32/2013, RSv 221/2013

17.10.2014/826:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Lagens 11 § 4 mom. tillämpas första gången på källskatt som återbetalas för 2014.

RP 95/2014, FiUB 9/2014, RSv 96/2014

28.11.2014/975:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Lagen tillämpas på inkomst som förvärvats den 1 januari 2015 eller därefter.

RP 157/2014, FiUB 19/2014, RSv 147/2014

30.12.2014/1402:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

Lagen tillämpas på inkomst som erhålls på dagen för lagens ikraftträdande eller därefter.

RP 130/2014, FiUB 32/2014, RSv 209/2014

24.4.2015/458:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2016.

RP 365/2014, FiUB 47/2014, RSv 349/2014

17.12.2015/1551:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 31/2015, FiUB 8/2015, RSv 49/2015

30.12.2015/1705:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

RP 129/2015, FiUB 15/2015, RSv 105/2015

29.6.2016/532:

Denna lag träder i kraft den 4 juli 2016.

Lagen tillämpas på inkomst som erhålls den 1 januari 2016 eller därefter.

RP 91/2016, FiUB 8/2016, RSv 95/2016, Rådets direktiv 2014/86/EU (32014L0086) EUT nr L 219, 25.7.2015, s. 40

9.9.2016/778:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Lagen tillämpas första gången på beskattningsförfarandet och ändringssökandet för en skatteperiod som börjar den dag då lagen träder i kraft eller därefter samt skatteåret 2017 och den skatt som ska tas ut för det.

På beskattningsförfarandet och ändringssökandet för skatt som tas ut för en tid som föregår lagens ikraftträdande samt en skatteperiod eller ett skatteår som gått ut före ikraftträdandet samt vid sökande av ändring i andra beslut som Skatteförvaltningen meddelat före ikraftträdandet tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Vid sökande av ändring i beslut av Skatteförvaltningen som meddelats efter ikraftträdandet och som gäller en skatteperiod eller ett skatteår som gått ut samt skatt som tas ut före ikraftträdandet samt i andra beslut som Skatteförvaltningen meddelat efter ikraftträdandet tillämpas bestämmelserna i denna lag.

RP 29/2016, FiUB 9/2016, RSv 104/2016

29.12.2016/1490:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 142/2016, RP 203/2016, FiUB 18/2016, RSv 179/2016

27.1.2017/54:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2017.

Lagen tillämpas första gången i fråga om samfund och samfällda förmåner vid beskattningen för 2017 och i fråga om övriga skattskyldiga vid beskattningen för 2018. Vid beskattningen för tidigare år tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Lagens 7 a § tillämpas på skattedeklarationer som lämnas in efter lagens ikraftträdande.

Komplettering av förskott som samfund och samfällda förmåner har betalat för skatteåret 2017 och därpå följande skatteår samt som övriga skattskyldiga har betalat för skatteåret 2018 och därpå följande skatteår, behandlas vid beskattningen som förskott som förfallit till betalning och betalats den dag då förskottskomplettering betalades. Nedsatt dröjsmålsränta tas dock inte ut på förskottskompletteringar som avses ovan.

RP 237/2016, FiUB 34/2016, RSv 255/2016

12.1.2018/32:

Denna lag träder i kraft den 1 november 2019.

RP 97/2017, FiUB 26/2017, RSv 182/2017

12.4.2019/522:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.

Lagens 7 § 2 mom. samt 10 b och 10 c § tillämpas på dividend som betalas den 1 januari 2021 eller därefter.

Förvarare kan ansöka om registrering i det förvararregister som avses i 10 d § den 1 juli 2020 eller därefter. Registreringen i registret över utländska egendomsförvaltare upphör den 31 december 2020.

RP 282/2018, FiUB 38/2018, RSv 301/2018

12.4.2019/529:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.

RP 304/2018, FiUB 34/2018, RSv 271/2018

12.4.2019/532:

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2019.

På ansökningar som har lämnats in före den 1 juli 2019 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

RP 308/2018, FiUB 32/2018, RSv 238/2018, Rådets direktiv (EU) 2017/1852 (32017L1852); EUT L 265, 14.10.2017, s. 1

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.