31.1.2014

Ändringssökanden överklagade renhållingsavgifter för åren 2008 - 2011, vilka kommunalförbundet debiterat hösten 2012. Fördröjningen med debiteringen berodde enligt kommunalförbundet på att ändringssökandens fastighet saknats från dess register.

I sitt avgörande fäste förvaltningsdomstolen uppmärksamhet vid kommunernas lagstadgade skyldighet att upprätthålla ett avfallshanteringssystem med färdigheter att ta emot avfall som uppstår i kommunen samt fastighetsinnehavares skyldighet att finansiera detta systemet genom att betala en renhållningsavgift.

Domstolen konstaterade att ändringssökanden som innehavare av en bostadsfastighet under åren i fråga enligt renhållningslagen varit skyldig att betala renhållningsavgift i enlighet med den vid tidpunkten gällande taxan. Någon grund för befrielse från den lagstadgade betalningsskyldigheten hade inte framgått. Renhållningslagen föreskriver inte någon tidsfrist inom vilken renhållningsavgiften måste debiteras. Enbart den omständighet att debiteringen inte skett i reguljär ordning kunde inte heller anses ha givit ändringssökanden en grundad anledning att förlita sig på att han skulle ha varit undantagen från betalningsskyldigheten. Med vidare hänsyn till den grund kommunalförbundet åberopat för fördröjningen fann förvaltningsdomstolen inte hinder för den aktuella debiteringen, som i enlighet med förbundets egen linjedragning höll sig inom fem år från det att betalningsskyldighetens grund uppstått, dvs. årets renhållningstaxa trätt i kraft.

Dock innefattade de debiterade avgifterna utöver den s.k. grunddelen fr.o.m. år 2009 även en avgift för emottagandet av brännbart avfall mot utdelade sopmärken. Även i fråga om de tidigare åren täckte en del av avgiften ett visst antal överlämnade sopsäckar per hushåll, och tillgången till service har förutsatt att avgiften varit bevisligen betald. Trots att ändringssökanden eventuellt vid tidpunkten i fråga skulle ha varit skyldig att finansiera renhållningssystemet även till denna del, fann förvaltningsdomstolen att kommunalförbundet inte haft rätt att retroaktivt debitera honom för service hans fastighet inte haft någon verklig möjlighet att utnyttja.

Förvaltningsdomstolen nedsänkte de debiterade avgifterna genom att stryka sistnämnda delar, men avslog besvären utöver detta.

Landskapslagen om renhållning 17 § 1 och 3 mom, 18 §, 19 §, 23 § 1 mom

Ärendet har avgjorts av förvaltningsdomstolens ledamöter Emil Waris (föredr.), Kristina Fagerlund och Irina Wikström.

HFD:s beslut 29.1.2015 liggarenr 222: Kommunalförbundets ansökan om besvärstillstånd avslås.