21.12.2018/6061

Utlänningsärende - Familjeåterförening - Försörjningsförutsättning - Avvikelse från försörjningsförutsättningen - Anknytningsperson som fått internationellt skydd - Familj som bildats efter ankomsten till Finland - Exceptionellt vägande skäl - Utlänningslagen 114 § 3 mom. - Helhetsbedömning - Äventyrande av allmän ordning och säkerhet

Irakiske medborgaren A hade ingått äktenskap med irakiske medborgaren B som var anknytningsperson. Migrationsverket avslog A:s ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeband och ansåg bland annat att det inte fanns exceptionella skäl att avvika från försörjningsförutsättningen. I ett enskilt fall kan avvikelse göras från försörjningsförutsättningen, om det finns exceptionellt vägande skäl eller om ett barns bästa kräver det. Migrationsverket hänvisade i sitt beslut ytterligare till 114 § 3 mom. i utlänningslagen och ansåg att det inte fanns något ovillkorligt hinder för ett gemensamt familjeliv i Irak.

Anknytningspersonen B hade fått alternativt skydd i Finland och bott cirka 10 år i landet. Makarna hade två gemensamma barn som var födda i Finland. Högsta förvaltningsdomstolen beaktade att anknytningspersonen var arbetsoförmögen tillsvidare, hans hälsa väsentligt hade försämrats och att han var i behov av kontinuerlig vård och omsorg. Under dessa omständigheter var det inte skäligt att förutsätta att B skulle flytta till sitt hemland för att leva med sin familj. A hade ansökt om att bli anknytningspersonens närståendevårdare men fått avslag eftersom hon saknade uppehållstillstånd. I bedömningen beaktades också att A, om familjebanden bröts, skulle återvända till Irak som ensamförsörjare till två små barn samt, att det på grund av anknytningspersonens hälsotillstånd sannolikt skulle bli synnerligen svårt att uppehålla kontakten. Under dessa omständigheter ansåg högsta förvaltningsdomstolen att det fanns exceptionellt vägande skäl att avvika från försörjningsförutsättningen. Det var också i enlighet med barnens bästa att familjebanden till båda föräldrarna bibehölls.

Det var i ärendet också fråga om den helhetsbedömning som avses i 114 § 3 mom. i utlänningslagen. Enligt nämnda moment ska det i helhetsbedömningen beaktas att det inte finns något ovillkorligt hinder för att anknytningspersonen återvänder till hemlandet. Högsta förvaltningsdomstolen hänvisade till bestämmelsens förarbeten (RP 28/2003 rd) där det sägs att i "2 och 3 mom. bestäms närmare om den helhetsbedömning som skall genomföras i de fall sökanden anses äventyra den allmänna ordningen, säkerheten, folkhälsan eller Finlands internationella förbindelser." Med beaktande av det i förarbetena uttalade sambandet mellan 114 § 1, 2 och 3 momenten var det klart att 114 § 3 mom. i utlänningslagen inte kunde tillämpas på ifrågavarande ärende där det inte var fråga om att A som ansökt om uppehållstillstånd skulle anses äventyra den allmänna ordningen, säkerheten eller folkhälsan.

Utlänningslagen 6 §, 37 § 1 mom., 39 § 1 mom. (549/2010), 49 § 1 mom., 66 a § och 114 § 1 mom. och 4 mom. (549/2010)

Konventionen om barnets rättigheter artikel 3.1, artikel 7, artikel 9 och artikel 10

Europeiska människorättskonventionen artikel 8

Europeiska människorättsdomstolens dom 3.10.2014 Jeunesse v. Nederländerna och 26.4.2007 Konstatinov v. Nederländerna

Ärendet har avgjorts av justitieråden Anne E. Niemi, Hannu Ranta, Petri Helander, Tuomas Kuokkanen och Jaakko Autio. Föredragande Camilla Servo.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.