19.12.2018/6016

Utlänningsärende - Internationellt skydd - Rättshjälp - Muntlig förhandling - Särskilt skäl att höja fast arvode

En irakisk medborgare hade sökt internationellt skydd. Migrationsverket hade avslagit ansökan och förvaltningsdomstolen hade avslagit besvären över Migrationsverkets beslut. Ändringssökanden ansökte om besvärstillstånd av högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen beviljade besvärstillstånd och förrättade muntlig förhandling i ärendet.

Rättsbiträdet yrkade att arvode betalas utifrån den tid som använts för skötseln av uppdraget. Yrkandet motiverades i synnerhet med den arbetsmängd som den muntliga förhandlingen och förberedelserna inför den hade krävt.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att åt rättsbiträdet betala ett förhöjt fast arvode. Högsta förvaltningsdomstolen angav följande skäl till sitt beslut:

Enligt 17 a § i rättshjälpslagen fastställs i ett ärende som gäller internationellt skydd särskilt för varje ärende ett skäligt arvode till privata biträden.

Enligt 7 a § 1 mom. (816/2018, i kraft 15.10.2018) i statsrådets förordning om grunderna för arvoden vid allmän rättshjälp betalas biträdet i ett ärende som gäller internationellt skydd i stället för ett arvode som fastställs utifrån den tid som använts för skötseln av ett uppdrag, om inte något annat följer av särskilda skäl, ett fast arvode enligt ärende som följer:

(- -)

3) i ett besvärstillståndsärende som behandlas vid högsta förvaltningsdomstolen 400 euro eller, om ärendet till sin natur och omfattning är särskilt krävande, 1 000 euro.

Avvikelse från maximibeloppet kräver därmed särskilda skäl. I detta fall hade muntlig förhandling förrättats i högsta förvaltningsdomstolen. Ärendet hade även i övrig av rättsbiträdet krävt en exceptionell arbetsmängd samt flera möten med ändringssökanden. Med beaktande av dessa omständigheter skulle inte heller arvodet på 1 000 euro för ärende som till sin natur och omfattning är särskilt krävande, som avses i 7 a § 1 mom. i arvodesförordningen, ha varit skäligt i det ifrågavarande fallet. Det förelåg därmed särskilda skäl att avvika från maximibeloppet enligt arvodesförordningen. Arvodet skulle enligt 17 a § i rättshjälpslagen och 7 a § 1 mom. i arvodesförordningen emellertid även i detta fall fastställas som ett fast arvode.

På dessa grunder betalades av statens medel i arvode ett skäligt belopp på 2 000 euro samt tolkningskostnaderna, varvid yrkandet i övrigt avslogs.

Rättshjälpslagen 17 a §

Statsrådets förordning om grunderna för arvoden vid allmän rättshjälp 7 a § 1 mom. (816/2018)

Ärendet har avgjorts av justitieråden Anne E. Niemi, Petri Helander, Tuomas Kuokkanen, Kari Tornikoski och Taina Pyysaari. Föredragande Jenny Rebold.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.