Vaasan HO 21.12.2005 1830

Straffmätning - Villkorligt straff - Rån - Rangaistuksen mittaaminen - Ehdollinen rangaistus - Ryöstö

TINGSRÄTTENS DOMSKÄL

RÄTTEGÅNGEN I HOVRÄTTEN

AVGÖRANDETS CENTRALA INNEHÅLL

VASA TINGSRÄTTS DOM 22.4.2004

Ändringssökande och motparter

Åklagaren
Svarande A

YRKANDEN

Åtal

1. Stöld
4.4.2004-17.4.2004 Korsholm

A har vid tre olika tillfällen olovligen tillägnat sig kontanter från restaurangen B. Vid de två första tillfällena har A gömt sig i restaurangens utrymmen och efter stängningsdags sökt upp nyckeln till det utrymme där spelkassan förvarats och vid det första tillfället 4.4.2004 tillägnat sig 350 euro och vid det andra tillfället, 13.4.2004, 370 euro. Vid det tredje tillfället 17.4.2004 har A ånyo gömt sig i restaurangens utrymmen och efter stängningsdags sökt efter nyckeln till utrymmen där spelkassan förvarades. När A inte hittat nyckeln har han brutit upp hänglåset till kylutrymmet där kassan förvarades och olovligen tillägnat sig 410 euro. Egendomen har inte återfåtts.

2. Försök till rån 22.8.2004 Vasa

A har genom våld mot person olovligen försökt tillägna sig kontanter av taxichauffören C. A har med en kofot slagit C mot huvudet i avsikt att oskadliggöra C. C har dock lyckats väja för det första slaget och när A ånyo höjt kofoten för att slå mot C:s huvud har C lyckats greppa kofoten. Gärningen har lämnat på försöksstadiet då C efter en kort tids kamp lyckats bryta ner A på marken och ta kofoten av honom.

Den av D ägda taxibilen skadades när kofoten träffade taket.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

DOMSKÄL

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Straffmätningen

Åklagaren har yrkat, att A döms till ett ovillkorligt fängelsestraff om ca ett och ett halvt år. Rånförsöket har varit av sådan art, att allmän laglydnad kräver ett strängt ovillkorligt straff trots A:s relativt unga ålder och det, att han inte tidigare har straffats.

A har åberopat sin ålder och det faktum, att han inte tidigare straffats. Han har också åberopat läkarutlåtandet om sitt spelberoende och det, att han sökt vård för detta.

Tingsrätten har vid straffmätningen fäst särskild uppmärksamhet på följande omständigheter:

  • det normala förfarandet är, att en person i A:s ålder som förstagångsförbrytare döms till ett villkorligt straff eller ett ovillkorligt straff av sådan längd, att det kan avtjänas i form av samhällstjänst - ett avvikande medför särsild motiveringsskyldighet,
  • A har anfört sitt spelberoende som en förmildrande omständighet - tingsrätten konstaterar, att motivena till att på olagligt sätt åtkomma pengar är mångahanda och att det erbjudna motivet inte på något sätt skiljer sig från många andra motiv som tex. drog- eller spritmissbruk eller något annat begär - spelberoendet utgör en orsak men inte en ursäktlig sådan, som i och för sig skulle inverka mildrande på bedömingen

Dessutom kan konstateras att:

  • A planerat rånförsöket och beväpnat sig med ett livsfarligt tillhygge
  • han visat beslutsamhet och en viss förslagenhet och inte under utförandet av gärningen under något skede besinnat sig fastän därtill funnits tid och tillfälle
  • han varit beredd att använda kofoten och har också gjort det
  • han efter det första misslyckade slaget slagit ytterligare en gång
  • A stått utanför bilen och riktat slagen mot C, som suttit i bilen på förarplatsen - under sådana omständigheter är det otvivelaktigt mest sannolikt att ett slag träffar i huvudet och med garanterat svåra påföljder
  • endast C:s sinnesnärvaro hindrat A från att åstadkomma ytterst svåra skador
  • A varit medveten om att slag med en kofot mot en mänskas huvud i normala fall leder till ytterst svåra skador eller tom. till döden och
  • står hans gärning i väldigt stor disproportion till vad han eftersträvat med densamma

Under dylika omständigheter kan A inte dömas till ett villkorligt straff eller till att avtjäna ett straff i form av samhällstjänst. Han bör med beaktande av brottets skadlighet och farlighet och den skuld han ådagalagt i brottet dömas till ett ovilkorligt fängelsestraff, som är längre än 8 månader.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Domslut

Tillräknade brott

1) Stöld 4.-17.4.2004
2) Försök till rån 22.8.2004

Straffpåföljder

Gemensamt fängelsestraff

11 månader fängelse
Jämlikt strafflagen 6 kap. 13 § avdras 2 dagar.
Tiden för frihetsberövandet 20. och 21.7.2004

Lagrum

1) Strafflagen 28 kap. 1 § 1
2) Strafflagen 31 kap. 1 § 2
Strafflagen 31 kap. 5 § 1

Ärendet har avgjorts av:
lagman Johan Eklund och nämndemän.

VASA HOVRÄTTS DOM 21.12.2005

RÄTTEGÅNGEN I HOVRÄTTEN

Besvär

Allmänna åklagarens besvär

Yrkanden

Allmänna åklagaren har yrkat att det A ådömda fängelsestraffet höjs.

Grunder

Det försök till rån som tillräknats A är en betydligt allvarligare gärning än ett normalfall. När man beaktar detta och alla de straffskärpande omständigheter som tingsrätten framfört i sin dom, bör det A ådömda straffet höjas.

A:s besvär

Yrkanden

A har yrkat att det honom ådömda fängelsestraffet sänks samt förordnas vara villkorligt eller omvandlas till samhällstjänst.

Grunder

Ett fängelsestraff bör enligt huvudregeln förklaras villkorligt då förutsättningarna för detta föreligger. A har inte tidigare dömts till straff för något brott och han var endast 22 år vid gärningstidpunkten. Den i punkt 2 avsedda gärningen har stannat vid försök, vilket i motsats till vad tingsrätten ansett utvisar att hans uppsåt och vilja inte varit tillräckligt starka för att fullfölja gärningen. A har inte planerat rånet och beväpnat sig med en kofot utan han har tagit med sig kofoten i avsikt att tillgripa pengar från en bankautomat. Rån är i sig ett allvarligt brott och det försök till rån som tillräknats A är på inget sätt allvarligare än ett normalfall.

A har uppsökt vård för sitt spelberoende och därmed försökt åtgärda orsaken till sin brottslighet. Vården har gett resultat och A har inte gjort sig skyldig till några nya brott. Ett ovillkorligt fängelsestraff utgör en uppenbar risk för att A åter kommer in på den brottsliga banan.

Bemötanden

Allmänna åklagarens bemötande

Yrkanden

Allmänna åklagaren har yrkat att A:s besvär förkastas.

Grunder

Allmänna åklagaren har framfört samma grunder för sina yrkanden som i besvären.

A:s bemötande

Yrkanden

A har yrkat att allmänna åklagarens besvär förkastas.

Grunder

A har framfört samma grunder för sina yrkanden som i besvären. Dessutom har han uppgett att han efter ärendets handläggning i tingsrätten har ersatt målsägandena för de skador de lidit. Denna strävan att avlägsna verkningarna av brottet bör beaktas vid straffmätningen.

HOVRÄTTENS AVGÖRANDE

Handläggningsavgörande

Hovrätten har 25.10.2005 beslutat införskaffa en i 2 § förordningen om samhällstjänst avsedd lämplighetsutredning över A. Lämplighetsutredningen har inkommit från Kriminalvårdsväsendet 22.11.2005. Enligt utredningen är A, som har gett sitt samtycke till samhällstjänst, lämplig för samhällstjänst.

Lämplighetsutredningen har delgetts parterna och allmänna åklagaren har beretts tillfälle att uttala sig om utredningen, vilket allmänna åklagaren dock inte gjort.

Hovrättens avgörande i huvudsaken

DOMSKÄL

Straffmätning

I punkt 1 har A tillräknats stöld. Han har vid tre olika tillfällen av sin före detta arbetsgivare tillgripit sammanlagt 1.130 euro. Gärningen har begåtts genom att han gömt sig i restaurangens utrymmen och efter stängningsdags vid två tillfällen med nyckel låst upp det utrymme där spelkassan förvarades och vid ett tillfälle brutit upp hänglåset till detta utrymme.

A har i punkt 2 gjort sig skyldig till försök till rån genom att med en kofot slå målsäganden C mot huvudet. C har dock lyckats väja för det första slaget och när A på nytt höjt kofoten för att slå mot C:s huvud har C lyckats greppa kofoten och efter en kort kamp lyckats bryta ner A på marken och ta kofoten av honom. Vid tillfället har C, som är taxichaufför, suttit i sin bil, med framdörrarna öppna och väntat på att A skulle stiga in i bilen.

A har för ovannämnda brott dömts till ett 11 månader långt ovillkorligt fängelsestraff.

Hovrätten omfattar de straffskärpningsgrunder som tingsrätten framfört i sin dom. Vid bedömningen av straffets längd har hovrätten särskilt fäst uppmärksamhet vid brottens skadlighet och farlighet samt till A:s av brotten framgående skuld. På det sätt som tingsrätten konstaterat har A i punkt 2 använt sig av ett livsfarligt tillhygge och från ett stående läge försökt slå C, som satt i sin bil, i huvudet. Om A hade lyckats i sitt uppsåt, skulle C ha tillfogats åtminstone väldigt allvarliga skador. A:s skuld framgår av att han försökt slå C två gånger samt av att han inte gett upp rånförsöket förrän C lyckats övermanna honom. Beträffande planmässigheten i A:s handlande konstaterar hovrätten att A:s påstående om att han medfört kofoten för att med hjälp av den tillgripa pengar från en bankautomat i sig är trovärdigt. Detta minskar dock inte på planmässigheten i hans handlande.

Den omständigheten att A:s gärning i punkt 2 stannat vid försök utgör en strafflindringsgrund. Även det att A efter att tingsrätten avgjort ärendet ersatt målsägandena den skada han förorsakat utgör en förmildrande omständighet. A har ytterligare hävdat att han begått gärningarna för att finansiera sitt spelberoende. Efter de nu aktuella händelserna har han sökt hjälp för sitt beroende. Ur ett till tingsrätten inlämnat läkarutlåtande givet av en specialist i psykiatri framgår att A får medicin samt terapi för att komma ur sitt beroende. Ur lämplighetsutredningen för samhällstjänst framgår att A går hos en psykolog var tredje vecka samt på möten med föreningen Gamblers Anonymous varje vecka. Han anser att han har kommit ifrån sitt spelberoende. Han har inte gjort sig skyldig till några nya brott.

På basis av en helhetsbedömning av de ovannämnda omständigheterna, varvid särskilt det våld A varit beredd att bruka i punkt 2 haft en avgörande roll, anser hovrätten att det straff som tingsrätten dömt A till är för kort i förhållande till hur skadliga och farliga brotten är, motiven till gärningarna samt A:s av brotten framgående skuld. Hovrätten anser att rättvist straff för A:s gärningar är fängelse i ett år två månader.

Val av straffart

Enligt 6 kapitlet 9 § 1 momentet strafflagen kan ett fängelsestraff på viss tid som uppgår till högst två år förklaras villkorligt, om det inte med hänsyn till hur allvarligt brottet är, gärningsmannens skuld sådan den framgår av brottet eller gärningsmannens tidigare brottslighet förutsätts att ovillkorligt fängelse döms ut. Då fängelsestraffet inte överstiger två år, är huvudregeln att straffet förklaras villkorligt. Denna presumtion kan kullkastas av de i lagrummet nämnda omständigheterna. Även straffets längd inverkar på valet av straffart på så sätt att presumtionen talar för ett villkorligt straff när straffet är kort, men går över mot ett ovillkorligt straff då straffets längd närmar sig två år.

Hovrätten dömer A till ett fängelsestraff på ett år två månader. Enligt huvudregeln i 6 kapitlet 9 § strafflagen skall straffet förklaras villkorligt. A har inte tidigare dömts till straff, vilket förstärker presumtionen om straffets villkorlighet. På det sätt som framgår här ovan har dock det brott som tillräknats A i punkt 2 varit allvarligt. Detta tillsammans med A:s skuld talar för att straffet bör förklaras ovillkorligt.

A har hävdat att han begått brotten för att finansiera sitt spelberoende. Lämplighetsutredningen för samhällstjänst visar att A sökt hjälp för sitt beroende samt att han varit spelfri en längre tid. Han har inte begått några brott efter de nu ifrågavarande gärningarna. A, som är 23 år gammal, är utbildad kock, merkonom och schaktningsmaskinförare. Han hade en tillfällig anställning fram till och med 18.11.2005 och är nu arbetssökande.

På basis av det ovansagda konstaterar hovrätten att A visat en stark vilja att komma ur sitt spelberoende, som varit huvudsaklig orsak till hans brottslighet. Prognosen för hans framtid ser god ut med beaktande av att han får vård för spelberoendet och detta inte längre är ett problem för honom samt av hans utbildning och ålder. Verkställigheten av ett ovillkorligt fängelsestraff kan vara riskfyllt för A med tanke på den fortsatta vården för beroendet. I denna situation anser hovrätten att det A ådömda straffet kan förklaras villkorligt, trots att särskilt det i punkt 2 avsedda brottet varit allvarligt. Verkställigheten av det villkorliga straffet beror på A:s framtida beteende. Då ett villkorligt fängelsestraff dock inte ensamt för sig kan anses vara en tillräcklig påföljd för A:s beteende, döms A därutöver till samhällstjänst.

DOMSLUT

Ändringar i tingsrättens dom

STRAFFPÅFÖLJDER

Gemensamt fängelsestraff

1 år 2 månader fängelse
Jämlikt strafflagen 6 kap. 13 § avdras 2 dagar.
Tiden för frihetsberövandet 20. och 21.7.2004
Fängelsestraffet villkorligt.
Prövotiden börjar vid givandet av hovrättens dom och utgår 31.5.2008.
Jämte det villkorliga fängelsestraffet samhällstjänst 60 timmar.

Fängelsestraffet har höjts.

Ärendet har avgjorts av:
Robert Liljenfeldt, Mikko Pentti, Lena Engstrand

Uppgifter om laga kraft:
Lagakraftvunnet

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.